Etikettarkiv: livsmedelsförsörjning

Produktionen i livsmedelskedjan har ökat

Lämna ett svar

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att produktionen i livsmedelskedjan som helhet har ökat mellan år 2016 och år 2020. Ökningen i livsmedelskedjan var dock svagare än i det totala näringslivet.

Produktionen i livsmedelskedjan har följts upp genom att studera förädlingsvärdet (som förenklat visar värdet på produktionen minus värdet på använda insatsvaror) hos företagen i livsmedelskedjan. Det totala förädlingsvärdet i livsmedelskedjan uppgick till drygt 210 miljarder kronor år 2020, vilket var en ökning jämfört med år 2016. Utvecklingen har även analyserats med en regressionsmodell för att få en bättre uppfattning om huruvida utvecklingen kan sägas vara en trend eller om den beror på tillfälliga variationer. Analysen visar en signifikant positiv trend för produktionen för livsmedelskedjan som helhet, men också för livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln.

Primärproduktionen stod för den kraftigaste procentuella ökningen i förädlingsvärdet mellan år 2016 och år 2020. Men analysen visar att det inte är en signifikant trend. I restaurangledet minskade förädlingsvärdet, men även där är trenden inte signifikant.

Figur 1. Totalt förädlingsvärde i livsmedelkedjan 2011–2020, miljarder kronor löpande priser
Not: Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren.
Not: När figuren studeras måste man ha i åtanke att utvecklingen endast visas till år 2020, det vill säga året innan priserna på insatsvaror började stiga och innan Rysslands invasion av Ukraina.
Källa: SCB, Företagens ekonomi.

Livsmedelskedjan hade dock en svagare tillväxt mellan åren 2016 och 2020 (9 procent) jämfört med det totala näringslivet (14 procent). En svagare tillväxt kan leda till svårigheter att attrahera investeringar och kapital, eftersom förväntningar om framtida avkastning är högre när investeringar görs i andra sektorer.

Delvis ökad produktionsvolym i primärproduktionen

Livsmedelsproduktionens utveckling följs även med volymuppgifter för primärproduktionen. Primärproduktionen låg kvar på ungefär samma nivå år 2021 som år 2016 (när volymutvecklingen studeras), samtidigt som ledet lyckades få ersättning för de höjda kostnaderna snabbare än tidigare. Detta visar på motståndskraft mot den pågående krisen i det svenska jordbruket.

Mellan åren 2016 och 2021 finns en signifikant positiv trend för produktionsvolymen av griskött, matfågel och tomater. Produktionsvolymen för andra produktgrupper hade mindre variationer som inte är signifikanta.

För att nå livsmedelsstrategins mål om en hållbar produktion behöver resurseffektiviteten öka och de varor och tjänster som produceras behöver använda en mindre mängd insatsvaror. Sett till resurseffektivitet är den nationella utvecklingen jämförbar med utvecklingen i EU.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här

//Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Ökad lönsamhet i livsmedelshandeln mellan 2016 och 2021

Lämna ett svar

Konkurrenskraftiga och hållbara företag behövs för att skapa en ekonomisk tillväxt som inte leder till ökad belastning på miljön eller får negativa konsekvenser för människors hälsa och välfärd. Återkommande kriser och yttre omständigheter visar på behovet av lönsamma och motståndskraftiga företag.

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. För att mäta företagens konkurrenskraft har vi använt tre mått på lönsamhet, så kallade nyckeltal. Figuren nedan visar nettomarginalens utveckling, som är ett av nyckeltalen, i livsmedelskedjan 2016-2021.  

Figur: Nettomarginalens utveckling i livsmedelskedjan 2016-2021, Index 2016=100. Källa: SCB, företagens Ekonomi.

Årets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin (se kapitel 4 i rapporten) visar bland annat att lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet var oförändrad mellan åren 2016 och 2021 och att utvecklingen skilde sig åt mellan leden. Rapporten visar också att det fanns en statistiskt signifikant förbättring i livsmedelshandeln och att det var små förbättringar i primärproduktionen och livsmedelsindustrin, men de var inte statistiskt signifikanta. I restaurangledet fanns en statistiskt signifikant försämring av lönsamheten.

När pandemin började avta under år 2021 uppstod flera flaskhalsar, som ledde till snabba kostnadsökningar för bland annat energi och transporter. Under andra halvan av år 2021 började kostnaderna att stiga kraftigt, och kostnadsökningen förstärktes ytterligare när Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari år 2022.

Lönsamheten påverkas av yttre omständigheter

Vi skriver att effekterna på företagens lönsamhet i stor omfattning påverkats av yttre omständigheter som att priserna på produktionsmedel har stigit kraftigt, samtidigt som produktpriserna har stigit i olika omfattning. Effekten på lönsamheten har därför varierat för olika produktionsgrenar och enskilda primärproducenter beroende på när priserna på produktionsmedel ökade och hur mycket marknadspriserna steg.

Rapporten visar, på en mer detaljerad nivå, att nettomarginalen förbättrades i 19 av livsmedelskedjans 24 delsektorer mellan åren 2016 och 2021. Nettomarginalen förbättrades i samtliga av jordbrukets delsektorer, men minskade i fisket och vattenbruket. Även inom livsmedelsindustrin förbättrades nettomarginalen, men inte för företag som huvudsakligen tillverkar mjöl, mixer, flingor och stärkelse och företag som bland annat tillverkar konfektyr, te, kaffe och färdigrätter.

För att företagen ska vara mindre sårbara, bättre rustade för framtiden och kunna motstå negativa effekter orsakade av yttre omständigheter krävs handlingsutrymme i form av bland annat högre marginaler.

Ökad svensk marknadsandel för kött och tomater

I rapporten följer vi också den svenska produktionens konkurrenskraft med hjälp av svensk marknadsandel, som visar hur stor del av den totala förbrukningen som produceras i Sverige. Vår rapport visar att den svenska marknadsandelen med ett undantag var oförändrad eller ökade mellan åren 2016 och 2021. Det fanns en signifikant positiv trend för den svenska marknadsandelen för tomater, nötkött, griskött och mat­fågel mellan åren 2016 och 2021 och en signifikant negativ trend för ost.

Fortsatt viktigt med satsningar på kunskap och innovation

Vi skriver också i rapportens fjärde kapitel att företagens lönsamhet påverkas av deras produktivitet och förädlingsgrad, men även av möjligheten att ta till sig nya tekniker och ny kunskap för att tillgodose konsumenternas behov och på så sätt öka efterfrågan. Att forskning och utveckling (FoU) är centralt för att nå livsmedelsstrategins mål och skapa en långsiktig produktivitetstillväxt och ökande förädlingsgrad.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här.

/Camilla Burman, som håller ihop arbetet med regeringsuppdraget utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin.

Kan alternativ råvaruförsörjning vara räddningen för surströmmingsproduktionen?

Lämna ett svar

Surströmmingsindustrin har under de senaste åren upplevt en dramatisk minskning i råvarutillgång från de kustnära fiskare de vanligtvis köper sin strömming ifrån. Därför fick Jordbruksverket i oktober 2022 i uppdrag av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet att undersöka alternativ råvaruförsörjning för surströmmingsindustrin.

Vilka alternativ finns för att säkra surströmmingsproduktionen? Foto: Mathias Darmell/Mostphotos.

Workshop för att hitta lösningar

Jordbruksverket genomförde en workshop i november 2022 tillsammans med surströmmingsindustrin, yrkesfiskare och förstahandsmottagare. Deltagarna fick dela med sig av erfarenheter och kunskaper kopplat till att använda sig av olika typer av råvara. Workshopen medförde också att kontakter etablerades mellan aktörer som vanligtvis inte träffas inom sina respektive verksamheter.

Vilka lösningar finns det?

Först och främst försökte vi svara på frågan om det finns någon alternativ råvara? Kan man göra surströmming på annan fisk än den som fångas i Bottenhavet som just nu inte kan landas av lokalt fiske? Kraven för surströmmingsproduktion är mycket specifika. Strömmingen ska ha rätt storlek (17-24 fiskar per kilo), rätt fetthalt och fiskas när vattentemperaturen är låg. Helst ska den dessutom fiskas med garnfiske eftersom fiskens tunna skinn lätt skadas. Under 2022 fick företagen endast omkring 10-20 procent av sitt råvarubehov tillgodosett eftersom det är ont om strömming inne i vikarna, där strömmingsfiskare bedriver sitt fiske.

Det visade sig att det finns möjligheter, men det kräver att företagen ställer om sina recept eller processer. Möjligheterna kan heller inte ersätta de landningar som kustnära fisket har stått för, åtminstone inte fullt ut. Man bör också komma ihåg att omställning eller utveckling kan vara mycket svårt att genomföra utan stödjande insatser.

Under workshopen diskuterades logistikkedjan för småskaligt kustnära fiske, som skulle kunna bli effektivare och samordnas i större utsträckning. Sill finns även på andra platser, till exempel i Blekinge och i Gävleborg, där förstahandsmottagaren skulle kunna skicka upp transporter till en eller flera surströmmingsproducenter. Ett långt avstånd mellan landning av råvaran och surströmmingsföretagen kan dock vara ett problem, då råvaran riskerar att bli dålig under färden.

Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att utveckla recept för surströmming som görs på andra arter, såsom siklöja. Siklöjan fiskas idag för rommen (och själva fisken blir till djurfoder eller biogas). Det skulle alltså vara både ”svinnsmart” och resurseffektivt att ta tillvara på större del av löjan om den istället användes till humankonsumtion för att bli en ”surlöja”.

Alternativ för råvaruförsörjningen  

Diskussionerna med deltagarna ledde till att olika projektgrupper formerades, med syfte att arbeta vidare med idéerna och undersöka finansieringsmöjligheter för eventuella projekt.

De alternativ som Jordbruksverket tillsammans med näringen arbetar vidare med är:

  1. Effektivare av logistikkedjor
    • Logistikkedja för det småskaliga fisket
    • Utveckling av effektiva transporter och råvaruförsörjning från alternativa landningsplatser
  2. Produktion baserad på andra arter i kombination med ökad resurseffektivitet

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att surströmmingsindustrin i det långa loppet är beroende av att bestånden som det kustnära fiske försörjer sig på återhämtar sig. Det är dock viktigt att stödja både kustnära fiske och surströmmingsindustrin med insatser som främjar råvaruförsörjningen under tiden som detta sker.

/Lina Waara och Kristina Mattsson, jordbrukspolitiska utredare

Fokus på utvecklingen i livsmedelskedjan på nästa lunchseminarium

Lämna ett svar

Nu är det dags att boka in nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin som är den 5 maj. Då kommer vi ha fokus på utvecklingen i livsmedelskedjan mellan åren 2016 och 2021.

Lunchseminariet kommer ta avstamp i årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin som i förra veckan skickades till Regeringskansliet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Här kan du redan nu ta del av några av rapportens slutsatser:

Den 5 maj klockan 12.00 kommer jag att berätta mer om rapportens resultat. Det kommer också vara ett samtal mellan lantbrukaren Patrik Ohlsson och Wiveca Andreasson på Atria om hur livsmedelsstrategins mål skulle kunna bidra till en förbättrad försörjningsförmåga. Precis som tidigare inleder vår generaldirektör Christina Nordin och Maria Lindsäth modererar.

Här kan du anmäla dig till lunchseminariet. Varmt välkommen!

Ps. Om du missade seminariet i januari med fokus på Mer ska bli mat, så hittar du det här.

/Camilla Burman, som håller ihop regeringsuppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Hur går det för Jordbruksverkets uppdrag i livsmedelsstrategin?

Lämna ett svar

Livsmedelsstrategin syftar till en ökad och hållbar produktion av mat i Sverige. För Jordbruksverket är strategin central. Vi har integrerat den i vår verksamhet och den styr vårt arbete på många olika sätt.

Ett exempel är att den var vägledande när vi lämnade förslag till den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för åren 2023-2027. För att nå målen i livsmedelsstrategin har regeringen även lämnat uppdrag till oss i strategins handlingsplaner.

Jordbruksverket ansvarar för ett tiotal uppdrag och medverkar i ytterligare några som andra myndigheter ansvarar för. Flera av uppdragen har nu pågått några år och vi börjar se allt fler resultat.

Livsmedelsstrategin ska bidra till en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter bättre förutsättningar att göra medvetna val. Foto: Jesper Anhede.

Ett axplock av våra uppdrag och deras resultat

Uppdraget att säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden bidrar till att säkra tillgången till växtskyddsmedel i grödor som odlas i liten omfattning, till exempel i yrkesmässig odling av grönsaker. Här behövs det att staten bidrar eftersom företagen som marknadsför växtskyddsmedel för dessa mindre användningsområden oftast väljer att inte bekosta den försöksverksamhet som krävs för att preparaten ska kunna godkännas för användning i Sverige.

I våra uppdrag inom vildsvinspaketet har vi sett att efterfrågan på vildsvinskött ökar, inte minst i den offentliga sektorn. Genom vidareutveckling av smittsäkrad besättning gris minskar vi även risken för att smitta hos vildsvin ska föras över till grisuppfödningen.

Rapporten, där vi följer upp och utvärderar livsmedelsstrategin, har använts bland annat i Miljömålsrådets syntesarbete och i Mistra Food Futures. Enligt halvtidsutvärderingen av nationella forskningsprogrammet för livsmedel bör hänsyn tas till rapportens resultat när den strategiska forskningsagendan revideras.

I tre kommande blogginlägg kommer några av mina kollegor att fördjupa sig i uppdragen om växtskyddsrådet, kompetenscentrum för hantering av vatten i jordbruket och att utveckla arbetet med exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror.

Till dess kan du läsa en samlad rapport om status i alla våra uppdrag inom livsmedelsstrategin på vår webbplats. Rapporten är årligen återkommande och har skickats in till Tillväxtverket som har det nationella och regionala samordningsansvaret för livsmedelsstrategin.

//Andreas Davelid, handelspolitisk utredare

Varför hamnade 400 miljoner ägg aldrig på frukostbordet?

Lämna ett svar

15 miljoner portioner med kött blev aldrig serverade och 400 miljoner svenska ägg nådde aldrig slutkonsumenten. Varför?

Anledningen är utbrotten av fågelinfluensa och salmonella i gris-, nöt och fågelbesättningar i Sverige. Hur allvarligt är hotet från olika smittor för vår livsmedelsproduktion? Den frågan och många fler ställer programledaren Jesper Nietsche till gästerna Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), och Mattias Espert, lantbrukare och ordförande för Sveriges Grisföretagare, i det tredje avsnittet av podcasten Upp på bordet.

Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

Får vi mindre svensk mat på bordet när lantbrukarens kostnader ökar?

Lämna ett svar

Kriget i Ukraina har lett till stora störningar i handeln. Det är brist på vissa varor och priserna stiger kraftigt. Hur påverkar omvärlden våra svenska lantbrukare och den svenska livsmedelsproduktionen? Vilka utmaningar står lantbrukarkåren inför 2023?

I det andra avsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet lyfter programledaren Jessica Hagård det ekonomiska läge som Sveriges lantbrukare står inför nästa år tillsammans med lantbrukaren Marcus Henrysson från Eksjö, Bengt Johnsson från vår konkurrenskraftsgrupp och Louise Darius från Hushållningssällskapet.

Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

 Måste vi leva på morotskaka om det blir kris?

Lämna ett svar

Den frågan, och många fler, ställer programledaren Jesper Nietsche till vår generaldirektör Christina Nordin och vår tidigare beredskapschef Catrin Molander i premiäravsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet.

I vår podcast fokuserar vi på svensk livsmedelsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv. I första avsnittet av Upp på bordet ställs Sveriges matproduktion på sin spets. Häng med!

Lyssna på podden på vår webbplats (där finns även transkribering) eller via Soundcloud:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

Satsa på smittskyddet för att värna djurhälsan, lantbruket – och maten vi äter   

Lämna ett svar

Stora kostnader för staten och företagen, mängder med avlivade djur och inte minst, miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Konsekvenserna efter fågelinfluensan och salmonella på gris 2020-2021 var stora. Kom på smittskyddskonferensen 12 oktober som sätter fokus på frågan!

Utbrottet av fågelinfluensan 2020-2021 är ett exempel på en oroande utveckling som berör många. Det handlar om smittsamma djursjukdomar som uppträder på nya sätt, virus som förändrar sig och smittor som vi hittills inte har haft i Sverige. Det får konsekvenser för djur, företag och samhällsekonomi – och påverkar livsmedelsförsörjningen. Att värna djurhälsan är en av flera viktiga faktorer för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin, att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka och att miljömål nås.

Foto: Scandinav bildbyrå. Alicia Swedenborg.

Vi ser ökade risker

Under de senaste åren har spridningen av smittsamma djursjukdomar via vilda djur och andra vektorer ökat. Till exempel har introduktion av högpatogen fågelinfluensa till Europa på senare år blivit mer vanligt förekommande och vi har haft fler och mer omfattande utbrott under 2020-2021 än någon gång tidigare. Fågelinfluensan har tidigare klingat av under våren då flyttfåglarna rör sig vidare söderut – de senaste två åren har viruset fortsatt att sprida sig bland vilda fåglar under sommaren, både i Sverige och i stora delar av Europa.

Vi har också sett en ökning av antalet utbrott av salmonella på lantbrukets djur.  Utbrotten har allvarligt påverkat näringen och varit kostsam för staten att hantera. Under 2020 påvisades Salmonella choleraesuis i en besättning i Skåne. Detta är en typ av salmonella som är särskilt anpassad till gris, och som kan ge allvarliga kliniska symtom hos djuren. Salmonella choleraesuis har inte påvisats hos tamgrisar på 40 år i Sverige. Våra undersökningar visar att smittan finns i vildsvinspopulationen.

Till detta kommer sjukdomar vi ännu inte har i Sverige men som finns i vår närhet. Ett tydligt exempel är afrikansk svinpest som fortsätter sprida sig och slår hårt mot grisnäringen i Tyskland, Polen och Baltikum. 

Tillsammans för ett fortsatt bra läge i Sverige

Vi befinner oss i ett oroande läge som berör många – från enskilda företagare och myndigheter till konsumenter. Vi behöver rusta oss för att hitta vägar framåt och utveckla smittskyddsarbetet så att vi kan fortsätta ha en god djurhälsa och en hög produktion av säkra livsmedel. För att lyckas är vi många som behöver samverka.

För första gången anordnar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt  nu en smittskyddskonferens. Syftet är att samla representanter i hela livsmedelskedjan – näring, branschorganisationer, djurhälsovård och myndigheter m. fl – för att diskutera den situation vi står i.

Hur ser utmaningarna ut? Hur kan vi minska antalet djur och djurprodukter som destrueras till följd av smittoutbrott – och därmed livsmedelsförlusterna, utan att tumma på livsmedelssäkerheten? Satsar vi tillräckligt mycket på förebyggande arbete? Vilka förändringar i våra arbetssätt behövs för att motverka den oroande utvecklingen?

Låter det intressant? Anmäl dig till Smittskyddskonferensen den 12 oktober!

Smittskydd och djurhälsa i Sverige – Jordbruksverket.se

/Katharina Gielen, Smittskyddschef på Jordbruksverket

Det finns förutsättningar för en lugnare prisutveckling för jordbrukets råvaror

Lämna ett svar

Efterdyningarna till pandemin och Rysslands krig mot Ukraina har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukets produkter och produktionsmedel. Marknaderna har dessutom präglats av stor nervositet med tvära prisförändringar som resultat. Det börjar dock finnas vissa tecknen som tyder på marknaderna är på väg in i en lugnare fas och med gradvis möjlighet till fallande priser.

Eventuell lösning av export av ukrainska jordbruksprodukter

Under ledning av Turkiet och under överinseende av FN har det inletts förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland om att få till stånd export av ukrainska jordbruksprodukter från hamnar i Svarta havet. Sedan krigsutbrott har Ukraina varit helt avskärmade från att exportera via Svarta havet. Det har inneburit att en stor mängd spannmål och oljeväxter blivit kvar i ukrainska lager. En viss omledning av exporten har skett genom att utnyttja landtransporter till hamnar i bl.a. Rumänien och Polen. Utebliven export under våren 2022 kommer dessutom att leda till en akut brist på lagringsutrymme för de produkter som kommer att skördas inom de närmaste månaderna. Det väntas ett avtal mellan parterna som ska garantera säkra transporter av produkter från Ukraina. Genom att spannmål och oljeväxter från Ukraina blir tillgängliga på marknaden bör det leda till lägre priser även om skörden 2022 blir betydligt mindre än normalt p.g.a. kriget.

Odlingsbetingelser inför 2022 års skörd

Spannmål, gröda, sädesslag, skörd, vete. Foto: Shutterstock

Skördeutsikterna i några viktiga produktionsområden har förbättrats den senaste tiden. I USA var inledningen på odlingssäsongen ogynnsam med dåliga förutsättningar för både höst- och vårsådda grödor. Vädret har varit gynnsammare den senaste tiden vilket avspeglas i att en större andel av grödorna bedöms vara i bra kondition. Även i Kanada är förutsättningarna betydligt bättre än under fjolåret då skörden blev svag. I Ryssland har vädret varit gynnsamt under våren och inledningen av sommaren. Både produktion och export väntas öka jämfört med förra året.

I EU, särskilt i Frankrike, har höga temperaturer under försommaren påverkat avkastningsförmågan negativt. Regn har förbättrat skördeutsikterna men oro för en ny värmebölja kan få negativa konsekvenser för avkastningen i majsodlingen

Prisutveckling

Priserna på de ledande råvarubörserna har för vete fallit tillbaka under de senaste veckorna med cirka tio procent. Trots det relativt stora prisfallet ligger priserna fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer.

Kan de akuta problemen med exporten från Ukraina lösas och skördeutsikterna förblir gynnsamma finns förutsättningar för att priserna fortsätter att falla tillbaka dock knappast till de prisnivåer som brukar betraktas som normala. Den stora osäkerhetsfaktorn för marknaderna för jordbruksprodukter är tillgången till produktionsmedel och då i synnerhet energi och gödning. Rysslands begränsningar i utbudet av både fossil energi och gödning är potentiella hot mot jordbruksproduktionen i stora delar av världen. Det pågår anpassningsåtgärder att minska beroendet av Ryssland men omställningen tar tid och på kort sikt är alternativen få. Skulle tillgången på t.ex. kvävegödsel begränsas kraftigt med höga priser som följd är risken stor för en ny kraftig prisuppgång för spannmål och oljeväxter.

Jordbruksverkets Konkurrenskraftsgrupp