Etikettarkiv: livsmedelsförsörjning

Att sätta ett varumärke på sin bygd

Foto: Pontus Lundahl, TT.

Lokal mat är inne!

Lokalproducerat är den hetaste trenden. I slutet av 2019 förutspådde Livsmedelsföretagen detta i sitt konjunkturbrev. I spåren av coronakrisen har denna trend förstärkts. Många vill köpa produkter av livsmedelsproducenter som de känner, där de vet hur livsmedel produceras och var företaget finns. Men samtidigt vet vi att produkternas tillgänglighet och marknadsföring är helt avgörande för konsumenten för att den ska välja lokalt. REKO-utlämning en gång var annan vecka räcker inte. Det är de stora matvarukedjorna som fortfarande skapar störst tillgänglighet.

Men hur säljer och marknadsför de lokala producenterna sina livsmedelsprodukter? Hur kan de komma in i matbutikernas sortiment?

För små livsmedelsföretag besannas ordspråket: Ensam är inte stark. Små livsmedelsföretag är upptagna med att hålla produktionen igång. Men med gemensamma krafter kan de skapa en struktur för att överlåta marknadsförföring, försäljning och distribution till någon annan och säljer genom ett gemensamt varumärke.

Ett gemensamt varumärke ihop med sina grannar, med ett namn som förknippas med den bygd maten kommer ifrån, skapar identitet och stolthet hos producenten och igenkänning hos kunden. Det skapar en känsla på ”matens plats” som gör den mer attraktiv, blir ett platsvarumärke och öppnar dörrar till besöksnäringen. Under åren har jag blivit allergisk mot uttrycket ”att sätta sin bygd på kartan”, men kanske det är just det som borde göras – med ett starkt gemensamt matvarumärke.

Under flera år har fokus varit på projekt och lokala producentföreningar. Man har utvecklat nätverk och sina produkter och skapat erfarenhetsutbyten. Ofta bedrivits verksamheten rätt så inåtvänt eller lågintensivt, ibland med ett enda matevent per år. Nu borde det vara dags att få upp volymerna, ta klivet ut i lokala konsumenters vardag och in i de lokala matbutikerna.

Därför har Jordbruksverket gett konsultbolaget United Minds i uppdrag att utreda de geografiska matvarumärkenas ställning i Sverige och dess möjligheter att utvecklas. Rapporten beräknas vara klar efter årsskiftet och det finns all anledning att se framemot den.

Tills den är klar rekommenderar vi dig att surfa in på SmakaSverige.se och kolla in de varumärken som redan kommit en bra bit på väg. Exempelvis Signerat Halland, Goda Gotland, Östgötamat och Sigillet Lokal Mat som står för traditionellt tillagad mat från Dalarna, Gästrikland och Hälsingland.

Tobias Kreuzpointner
Samordnare på Jordbruksverket


Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder

Alla vill vi väl bli rättvist behandlade och få betalt för vårt arbete? Genom att se till att vi har sunda och rättvisa villkor när vi handlar med jordbruksprodukter kan vi bibehålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen. När en jordbrukare får en sen avbeställning kan det bli svårt att hinna hitta en annan köpare innan skörden blir dålig. Detta kan leda till att jordbrukaren tvingas sälja till förlust eller till att hela eller delar av skörden måste kastas. Jordbrukaren får svårt att klara sin försörjning, och livsmedel som odlats för att klara de höga kvalitetskraven för mat blir istället till matsvinn.

Foto: Urban Wigert

En leverantör verksam inom livsmedelsindustrin vågar kanske inte klaga på sin köpares långa betalningstider av rädsla för att inte få några nya beställningar. Livsmedelsindustrin kan då i sin tur få svårt att klara av att betala sina egna leverantörer i tid eftersom han hela tiden får agera bank åt sin köpare. Företag som inte får betalt eller får ökade kostnader som en följd av detta kan tvingas att lägga ner sina verksamheter. Detta är exempel på beteenden som hotar vår framtida livsmedelsförsörjning.

Under år 2021 kommer ett svenskt regelverk träda i kraft som förbjuder flera oschyssta affärsmetoder som leverantörer kan utsättas för vid kommersiell försäljning av jordbruksprodukter och livsmedel. Regelverket bygger på EU-lagstiftning och innebär bland annat förbud mot sena betalningar, sena avbeställningar och kommersiella repressalier.

För att få veta hur vanligt det är med oschyssta affärsmetoder i handeln med jordbruksprodukter och livsmedel, och för att kunna följa upp utvecklingen på området har EU-kommissionen tagit fram ett frågeformulär. Frågeformuläret riktar sig till leverantörer i jordbruks- och livsmedelskedjan. Du som är exempelvis jordbrukare, fiskare, producentorganisation, grossist eller driver livsmedelsföretag och agerar som leverantör, kan nu bidra med dina egna erfarenheter. Dina svar är en viktig del i arbetet för att förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd och  en konkurrenskraftig jordbruks- och fiskenäring!

Frågeformuläret finns på följande länk där det även går att välja svenska som språk. Formuläret kan fyllas i fram till den 31 januari 2021, men besvara gärna frågorna så snart som möjligt! Anonymiserade resultat kommer att publiceras på följande länk när svarstiden gått ut.

/Susanna Axelsson, jurist som arbetar med marknads- och handelsfrågor på Livsmededelskedjan och exportenheten

Hur har ditt företag påverkats av covid 19-pandemin?

För att bättre förstå effekterna av pandemin och hur företagen i livsmedelskedjan har påverkats ställer EU-kommissionen nu ett antal frågor i en online-enkät riktad till dig som är företagare eller arbetar inom organisationer som företräder branschen. Syftet är att bättre förstå vilka utmaningar och eventuella hinder man mött och hur de kunnat lösas, och helt enkelt hur robust vår livsmedelskedja är vid större kriser.

Undersökningen ska ge bättre underlag vid eventuella framtida EU-politiska beslut. I enkäten vill man också veta vilka förväntningar som finns på framtida åtgärder av olika slag, marknadsaktiviteter och så vidare. Utöver den ekonomiska dimensionen finns såklart även sociala och miljömässiga dimensioner. EU:s matsvinns-plattform som samlar länder och experter för att arbeta gemensamt för minskat matsvinn vill också sprida enkäten för att undersöka hur pandemin har påverkat företagen ur ett matsvinns-perspektiv.  

När, var, vem, hur

  • Enkäten tar ca 25 minuter att fylla i
  • Deadline är 30 september 2020.
  • Alla företag i livsmedelskedjan från insatsvaror, jordbruk, fiske, trädgård, packeri, grossist, industri, restaurang, catering och butik kan delta
  • Både små- och storskaliga verksamheter

Länk till enkät för dig som är företagare

Länk till enkät för dig som är branschföreträdare

Enkäten är framtagen av EU kommissionens forskningscenter JRC. Du svarar anonymt och uppgifterna används endast i forskningssyfte. Reglerna för GDPR tillämpas.

/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn på Livsmedelskedjan- och exportenheten