I januari pratade jag om hållbar hantering av vatten i jordbruket på årets första lunchseminarium i vår serie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Jag berättade om hur jordbrukarna hanterar vatten för vi ska få något att äta. Att en hållbar vattenhantering i jordbruket handlar om att ta tillvara jordbruksmarkens potential att producera livsmedel samtidigt som påverkan på omgivande miljö och andra hållbarhetsmål begränsas. Jag berättade också att det är viktigt att försöka se utmaningarna ur jordbrukarens perspektiv och om hur Jordbruksverket arbetar för att stödja en hållbar vattenhantering.
Ensilageskörd, foto Urban Wigert
Sedan samtalade Irene Bohman, som är vattenvårdsdirektör i Södra Östersjöns vattendistrikt och Petter Ström, som är lantbrukare utanför Sala om hur de menar att vi bör hantera balansen mellan livsmedelsproduktion och påverkan på vattenmiljön.
Om du missade seminariet kan du se en inspelning på vår webbplats. Klicka på ”Jordbrukets vattenhantering är viktig för både produktion och miljö, 18 januari 2022”. Nästa lunchseminarium kommer i slutet på april.
Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en samlad strategi för fiskets och vattenbrukets hållbara utveckling. Till strategin knyts tre handlingsplaner med åtgärder och aktiviteter som syftar till att nå de strategiska målen för respektive sektor.
Strategin omfattar sektorerna yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk. Innan strategin skulle tas fram pekade regeringen ut vilka politiska prioriteringar som strategin skulle beakta, såsom livsmedelsstrategin och den maritima strategin. Strategins vision är att svenskt fiske och vattenbruk ska vara attraktiva, lönsamma och hållbara verksamheter som bedrivs inom ekosystemens bärkraft. Det innebär att ekosystemen sätter gränserna för sektorernas fortsatta utveckling.
Det har varit ett mycket intressant arbete som har genomförts i bred samverkan med näringarna, intresseorganisationer samt andra myndigheter och lärosäten. För att vi ska uppnå de uppsatta strategiska målen är det nödvändigt att dessa olika intressenter även är aktiva i genomförandet av handlingsplanerna. En viktig målsättning har varit att strategin ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, särskilt genom att beakta kompetensförsörjning, diversifiering, lönsamhet och att minska arbetsplatsolyckor och dödsolyckor. Vi hoppas nu att den nya strategin ska skapa förutsättningar för ökad tillgång på livsmedel och akvatiska råvaror från svenskt fiske och vattenbruk på den inhemska marknaden.
Förra året var vi ett litet gäng som bloggade om låtar som tar dig in i den svenska livsmedelsstrategin. Musik och mat är två av våra mest populära njutningsämnen så varför inte kombinera dem!? Bilden visar en mumsande Åsa på Sweden Rock Festival för några år sedan, sannolikt är det en svensk högrevsburgare jag slukar med god aptit medan jag lyssnar på det musikaliska utbudet och njuter av folkfesten. Jag har tidigare bloggat om kött, hårdrock och hållbarhet. Allt hänger ihop, inte bara musiken och maten utan även nöjen och hållbarhet och mycket annat.
På hårdrocksfestival. Foto: Åsa Lannhard Öberg
Håll till godo med årets låtlista och läs våra tolkningar, som givetvis är gjorda med en smula humor, om hur låtarna dockar an till den svenska livsmedelsstrategin och matproduktion generellt. Ladda gärna ner låtarna på Spotify och lyssna medan ni läser.
Georg Riedel, Idas Sommarvisa Vi börjar lättsamt med en somrig barnvisa som spelats & sjungits oräkneliga gånger i Sverige. Fast ämnet vi kopplar ihop visan med är allvarligt och stekhett i hållbarhetsdebatten ”…jag gör så att blommorna blooommar, jag gör hela kohagen grön…”. Den biologiska mångfalden är hotad och arter försvinner i en rasande takt på grund av att världens befolkning förorenar, överutnyttjar, exploaterar och tillåter invasiva arter att föröka sig.
David Bowie, Five Years eller Iron Maiden, Caught Somewhere in Time Visst känns det som vi ständigt är mitt uppe i segdragna förhandlingar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik? De tar många år (kanske five) att genomföra och tycks liksom bli caught somewhere in time (men beslut har nu tagits på EU-nivå). De nya reglerna ska börja gälla under 2023 och det slutliga finliret pågår för fullt.
Fria bad för denna wachtel-hund i Småland
Mustasch, Libertà ”Libertas” är det latinska ordet för frihet. Ett medborgarinitiativ inom EU under benämningen ”End the Cage Age” har nu fått gehör hos EU-kommissionen, som lagt ett lagförslag om att alla höns, kycklingar, suggor, kalvar, kaniner, ankor, gäss och vaktlar ska släppas ur sina burar omkring år 2027.
Molly Sandén, Husavik – My Home Town Svenska räkor är gott, jag drar mig till minnes otaliga räkfrossor på Smögenbryggan där vi ofta gör ett stopp på våra sommarseglingar. Men härom veckan åt jag faktiskt isländska räkor och nynnade samtidigt på fantastiska Husavik – My Home Town framförd av fenomenala Molly Sandén. Framkallar rysningar av välbehag (både låten och räkorna).
Scorpions, Wind of Change Apropå FNs toppmöte om hållbara livsmedelssystem i september, i dagligt tal kallat FSS. Sen kanske inte ”Follow the Moscow” som låttexten anger är just det vi menar här utan snarare att vindarna blåser för en nödvändig omställning av livsmedelssystemet. Och i den omställningen har Sverige mycket att komma med. Under våren har det arrangerats dialoger på olika plan, läs mer här och på regeringens webbsida.
Wolfmother, Cosmic Egg Låten framförd av de australiensiska hårdrockarna anspelar kanske på det mytologiska ägget, eller på yoga-posen ni väl provat? Jag associerar till att Karin häromdagen hittade danska ägg som såldes till ett mycket konkurrenskraftigt pris i den lilla mataffären. Fågelinfluensan har slagit ut en stor del av svenska värphöns och nu ser vi ett inflöde av importerade ägg för att täcka upp bristen. Sverige har sedan EU-inträdet garantier att färska ägg till konsument bara får säljas om de är fria från salmonella, något svenska ägg varit länge och därmed representerar ett av våra fina mervärden tillsammans med god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. Sedan flera år tillbaka har både Danmark och Finland en salmonellafri äggproduktion.
Rammstein, Amerika Vi citerar direkt från FN:s hemsida översatt till svenska. ”Under de första timmarna som president rapporterade Joe Biden USA tillbaka till Världshälsoorganisationen (WHO) och Parisavtalet. Han ändrade därmed tidigare president Trumps beslut att dra tillbaka USA från WHO och Parisavtalet. Enligt generalsekreterarens talesman Stéphane Dujarric kommer Parisavtalet att träda i kraft igen för USA den 19 februari 2021.” Bravo säger vi!
Hasse ”Kvinnaböske” Andersson eller Mustasch, Änglahund Det är inte rätt på något sätt att begå oegentligheter mot djur. Smugglingen av hundar innebär brott mot djurskyddslagar, smittskyddslagar och ekonomiska lagar, läs mer på Jordbruksverkets Facebook.
Hammerfall, Any Means Necessary Ja visst, Joachim Cans o co har så rätt. Vi måste med alla möjliga medel styra oss själva och andra mot en mer hållbar konsumtion av bland annat mat. I ett spår inom Miljmålsrådet tar vi nu fram förslag på styrmedel för hållbar konsumtion av mat och liknande arbete pågår på många fronter inom myndigheter, politiken, branschorganisationer, föreningar och företag.
Arch Enemy, Avalanche I förra årets låtblogg fick medryckande Sandstorm med finske Darude representera en av vår tids största utmaningar – klimatförändringarna som ger rekordhetta, smältande isar, torka, missväxt och säkert även större laviner. Sistnämnda besjungs av svenska metalbandet Arch Enemy grundat i Halmstad (se där, ytterligare en jordbrukskoppling till ett populärt strömedel i svenska stallar). Här får vi även in ett genusperspektiv eftersom sångaren i bandet är en cool, stark kvinna.
U2, With or Without You Vi är landsbygdsminister-lösa just nu, men vi kommer jobba för livsmedelsstrategins mål With or Without You!
Thelma Houston, Dont Leave Me This Way eller Human League, Dont You Want Me
Snälla överge mig inte, vill du inte ha mig?? Nu startar mätningen av livsmedelsförluster, ni känner väl till det nya etappmålet att mer ska bli mat och att det är en del i ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn? Jordbruksverket startar med hjälp av SLU uppföljning av förluster från gård fram till, men inte med butik inom nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morot och jordgubbar. En av flera anledningar till svinn är bortsortering på grund av konsumenters höga krav på hur produkter ska se ut. Och du, boka in matsvinnsdagen 29 september då matsvinnsfrågan kommer uppmärksammas alldeles extra.
Kingdom Come, What Love Can Be Kingdom come and kingdom leave… kungadömet längst västerut i Europa lämnade EU för över ett år sedan via BREXIT. En långvarig kärlekshistoria tog slut, som bland annat gett Sverige en allierad i många förhandlingar och inte minst när det gäller budgetfrågorna. Dessutom hade vi stolarna bredvid varandra i kommissionens arbetsgrupper och jag minns många trevliga pratstunder med de brittiska kollegorna.
Babymetal, Sweet Chocolate Enligt Wikipedia är Babymetal en japansk musikgrupp som spelar Kawaii metal, en blandning av J-pop och heavy metal. Kakao behövs för att tillverka Sweet Chocolate, trädet växer i tropiska länder, kan bli 20 meter högt och har frukter som är ungefär lika stora som en amerikansk fotboll. Sveriges årliga import av chokladberedningar uppgår till över 2,1 miljarder kronor, medan exporten av densamma landar på över 1,2 miljarder kronor. Choklad är gott, men giftigt för många djur så tänk på det du som har hund eller katt hemma!
Hårdrocksarm
Green Day, Boulevard of Broken Dreams Den Gröna Given eller the Green Deal, är EU-kommissionens tillväxtstrategi med fokus på hållbarhet. Boulevard of Broken Dreams handlar om ensamhet och vårt behov av relationer, det säger i alla fall några som tolkat texten. Även i strävan mot en hållbar värld är ensam inte tillräckligt stark och genomförandet av den Gröna Given kräver samarbete och uppslutning. Va, vad sa du – heter bandet inte Green Deal utan Green Day? Jaja, en petitess i sammanhanget och liiiiite fantasi får man väl ha!
Radiohead, Creep Förra veckan var det dags att skörda dillen som prunkat i en av våra odlingslådor. Men ve och fasa, när jag började klippa ner dillen för infrysning såg jag att den kryllade av ljusgrön ohyra (=creep). Någon form av bladlus hade invaderat min ekologiska odling! Med hjälp av mekanisk bekämpning i form av avspolning och skakning lyckades jag avlägsna de flesta lusarna. Å andra sidan, insekter går ju faktiskt att äta menar bland andra Livsmedelsverket.
Ella Fitzgerald, Cry Me a River En flod består av vatten och vi kan inte upprepa det nog många gånger; vattenhushållningen är extremt viktig för ett fungerande jordbruk och samhälle i stort. Spara, lagra, dränera, avleda, återföra, precisionsbevattna. Utan vatten inget liv.
Lena PH, Månsken i Augusti Vem gillar inte kräftor och allt som omgärdar en kräftskiva, som enligt traditionen helst ska avnjutas i augusti (under ett månsken kanske?) men som vi numera äter lite när som helst under året! Så här beskriver Wikipedia historien om den svenska kräftskivan. ”Ända sedan medeltiden har man förtärt kräftor i Sverige, impulsen kom troligen från Centraleuropa. Från 1500-talet och framåt blev kräftan festmat för kungligheter. Första gången kräftor omnämns i skrift i Sverige var 1562 i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus. Där krävde kungen att man skulle skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Man vet även att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden serverades kräftorna inte hela och kalla utan de var huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar. I Cajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns recept på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. Först mot slutet av 1800-talet etablerades kräftätandet i samband med kräftfisket där man serverade kokta kräftor kalla och hela. Det skedde ofta i samband med ”kräftsupen” som var ett festligt sätt att ta farväl av sommaren och välkomna den annalkande hösten.”
Avicii & Conrad Sewell, Taste the Feeling eller Galenskaparna After shave, Gött å Leva Maten ska vara god också! Och visst finns det underbara läckerheter i det svenska köket! Smaka Sverige är Jordbruksverkets satsning på kunskap om svensk mat och dryck. Nu har webbplatsen nylanserats. Kolla in smakasverige.se
Med detta vill vi skicka våra varmaste sommarhälsningar till alla bloggläsare och aktörer som arbetar för en öka svensk hållbar produktion. Vi ses efter semestern med nya krafter, njut av ledigheten!
Hälsar låtbloggarna Karin Lindow och Åsa Lannhard Öberg på Livsmedelskedjan och exportenheten
Foto: Jordbruksverkets bildarkiv
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Vattnet är en gemensam resurs som ska räcka till alla utan att ekosystemet äventyras. Foto: Thomas Adolfsén.
Så här på sommaren blir det lätt fokus på vatten. Att hitta närmaste badsjö, att vattnet är tillräckligt varmt för ett dopp, om det regnar för mycket eller för lite. De senaste åren har vatten fått större fokus än vanligt eftersom det periodvis varit väldigt torrt och varmt.
Vatten är inte bara vårt viktigaste livsmedel, det är även en förutsättning för produktionen av all mat vi stoppar i oss. Dessutom är vatten en viktig livsmiljö för växter och djur och utgör miljöer för just så roliga saker som bad och fiske. Det är många behov att ta hänsyn till och förutsätter samverkan mellan många intressenter.
Om vi bara begränsar oss till jordbruket så kanske det blir enklare? Nja, vi behöver ju fortfarande förhålla oss till flera intressen och det är fortsatt samma resurs som vi konkurrerar om när tillgången är begränsad. Dessutom kan du på samma fält under samma år både ha problem med för mycket vatten och för lite vatten, ibland med väldigt kort tid mellan. För att få ihop allt det här har Jordbruksverket inom ramen för Livsmedelsstrategin tagit fram en strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. För att klara målet om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion behöver jordbruket få större utrymme i Sveriges arbete med vattenfrågor.
Strategin ska hantera:
underhåll och anpassning av diken,
investeringar i täckdikning,
bevattning i områden med risk för torka,
fler våtmarker och småvatten i landskapet,
samt en hållbar vattenförsörjning för animalieproduktionen.
För att få ihop allt detta måste vi dels samarbeta inom Jordbruksverkets olika verksamheter men också med andra myndigheter som SMHI, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Vi behöver också samverka med lantbrukare, rådgivare, entreprenörer och forskare.
En viktig del i strategin är att öka kunskapen och kompetensen om vattenhushållning och att kommunicera för att öka medvetenheten om en hållbar vattenhantering både inom jordbruket såväl i som i samhället i stort.
För att vår strategi ska hålla över tid har vi valt att formulera den som ett ramverk snarare än en plan; den beskriver vårt förhållningssätt snarare än ett exakt agerande. Vi vill att strategin ska hjälpa oss att navigera när omvärlden förändras och kunskapen växer så att vi på ett bättre sätt kan bidra till en hållbar vattenhantering i jordbruket.
Jordbruksverket ska i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten löpande samla in information om pandemins påverkan på fiskerinäringen och underlätta för Näringsdepartementet att fatta rätt beslut i krisen.
Foto: Shutterstock
Yrkesfiske
Det svenska yrkesfisket har sett en markant minskning i efterfrågan på ett flertal viktiga arter, främst från hotell och restaurangbranschen men även från grossister och utländska importörer. För att underlätta för yrkesfiskare och livsmedelsbranschen har Havs- och Vattenmyndigheten genomfört vissa ändringar i sitt arbetssätt vid kontroller samt infört tillfälliga lättnader för livsmedelsföretag när det gäller rapportering av spårbarhetsinformation.
Sveriges vattenbruk som föder upp matfisk är beroende av hotell och restaurangbranschen samt export för att få avsättning för sina produkter. Den minskade efterfrågan under Corona-krisen har lett till kännbara prissänkningar och gjort att flertalet vattenbrukare tvingas hålla större mängder fisk i sina anläggningar, i väntan på att marknaden förbättras. De drabbas både av merkostnader och riskerar att överskrida sina miljötillstånd. De vattenbruk som säljer rom och yngel till andra vattenbruk riskerar att helt tappa årets försäljning då vattenbruken som föder upp fisk har fulla anläggningar.
Fritidsfisket
Svenska företag som specialiserat sig på fritidsfiske erbjuder naturupplevelser till både svenska och utländska konsumenter. På grund av Corona-krisen riskerar turismen från utlandet att minska markant då bokningar mer eller mindre upphört. Branschen ställs inför stora ekonomiska utmaningar och företagen ber om stöd från myndigheter för att kunna ta sig genom krisen på ett bra sätt.
En ljusglimt är att svenska turister i större utsträckning kommer att semestra inom landet och till en viss del kan kompensera för bortfallet.
Insatser för att stötta de Svenska företagen görs på flera håll, bland annat så har företagen Fishingguide in Sweden och fiskekortsföretaget iFiske startat ett samarbete för att stötta landets fiskeguider.
Landsbygdsnätverket och MATtanken stöttar svensk sjömat
Landsbygdsnätverket har startat initiativet ”Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris” tillsammans med projektet MATtanken. Målet är att länka samman de producenter som drabbats av svårigheter med att sälja sina produkter med kommuner och kök inom exempelvis skolor, äldreboenden och sjukhus.
På webbplatsen MATtanken kan du läsa mer om projektet.
Ett stöd riktat specifikt till yrkesfiskebranschen har utformats för att möjliggöra temporärt stillaliggande av fiskefartyg i väntan på att rådande situation ska förbättras. Stillaliggandestödet har som mål att möjliggöra för företagare att på ett bättre sätt parera prisfluktuationer på deras produkter. Fiskaren får en ersättning för fasta kostnader då denne väljer att inte fiska under en kortare period.
Ett annat kommande ekonomiskt stöd som kan tänkas vara aktuellt för flertalet branscher är det så kallade omställningsstödet. Stödet som beslutas av regeringen syftar till att hjälpa företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt göra det möjligt att ställa om och anpassa sin verksamhet. Mer information om stödet och när det beräknas vara klart att söka hittar du på regeringens webbplats.
Ett enkelt sätt att stötta svenskt fiske är att handla dagens lunch på en restaurang. Gör som jag, bli en vardagshjälte genom att stötta näringen på detta enkla sätt!
/Johan Penner, fiskerisamordnare på näringsutvecklingsenheten.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Våren i södra Sverige har varit ganska regnfattig och återigen har vatten och jordbruk kommit upp på dagordningen. För närvarande arbetar Jordbruksverket med en strategi för arbetet med jordbrukets vattenhushållning som ska vara klar i juni. Strategin är en del av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin 2020-2025.
Rådgivningsenheten på Jordbruksverket har under våren satsat på att spela in två olika poddar, Rådgivaren och Växtkraft. Det senaste avsnittet av podden Rådgivaren handlar om just jordbrukets utmaningar när det gäller vattenfrågan. I det femte avsnittet av podden Rådgivaren är jag själv med, och det handlar bland annat om:
Vad ställer det förändrade klimatet för krav på bevattning och dränering?
Vad kan lantbrukaren göra för att grödorna ska få rätt mängd vatten vid rätt tidpunkt?
Vad går att göra på fältet under säsongen och hur kan man tänka långsiktigt för att göra gården mindre torkkänslig?
Jordbruksföretag kan behöva investera, ta hjälp och stöd av grannar eller prata med en rådgivare. Även om man inte satsar på bevattning är det bra att ha en plan för hur gården ska klara olika kriser, det i sig ger en trygghet både i krisen och innan.
Podden Rådgivaren finns i de vanliga apparna Acast, Spotify eller Podcaster eller på http://radgivaren.libsyn.com/. Där hittar du även tidigare avsnitt som handlar om nyttodjur, internationella växtskyddsåret, energieffektivisering samt agroforestry. Rådgivningsenhetens andra podcast Växtkraft hittar du på Soundcloud https://soundcloud.com (sök på Växtkraft). Poddarna produceras med pengar från Landsbygdsprogrammet.
/Magdalena Nyberg rådgivare inom vattenhushållning, samt kollegorna Elisabeth Bölenius och Tobias Markensten på Miljöanalysenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Våren i södra Sverige har varit ganska regnfattig och återigen har vatten och jordbruk kommit upp på dagordningen. För närvarande arbetar Jordbruksverket med en strategi för arbetet med jordbrukets vattenhushållning som ska vara klar i juni. Strategin är en del av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin 2020-2025.
Den svenska maten 