Månadsarkiv: december 2021

Njut och värdesätt maten

Lämna ett svar

I bloggens sista inlägg 2021 vill vi passa på att önska God Jul och Gott Nytt År! Hoppas ni alla får njuta av god mat under helgerna. Variation är härligt och vad vore julen utan risgrynsgröt och apelsiner med nejlikor i? Men det är ju ändå en hel del på vårt julbord som kan komma från svenska bönder och fiskare som på många sätt erbjuder oss mat som producerats på ett hållbart sätt, läs mer här.

Hur äter vi idag jämfört med 1980?

Vår statistikenhet har nyligen publicerat uppgifter för livsmedelskonsumtionen 2020. Visste du att vår totalkonsumtion av köksväxter såsom gurka, tomat, kål, sallat, sallat, rotfrukter, morot, har fördubblats sen 1980? En trend för flera varugrupper är också att vi äter mer förädlade produkter. Vi i äter 75 procent mindre socker idag men samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror, läsk, cider ökat kraftigt. Motsvarande trend gäller potatis, bröd, spannmålsprodukter och mejeri, där vi exempelvis dricker mindre mjölk men äter mer ost.

Apropå läsk, visste du att svenskarna tillsammans dricker mellan 40 till 50 miljoner liter julmust per år? På Smaka Sverige finns mycket intressant att läsa om mat och matkultur.

Sist men inte minst, ta hand om maten och ät upp den!

Tips inför helgerna

  • Ta inte fram mer mat till julbordet än vad du tror ska gå åt. Lägg upp och fyll på efter hand.
  • Lägg inte upp för mycket på tallriken, ta flera gånger för du sparar kanske inte gärna mat som blivit över på tallriken.
  • Kyl ner tillagad julmat direkt, som inte ska ätas med detsamma. Små mängder i kyl direkt, större kan behöva svalna först i vattenbad eller utomhus. Frys in den mat du inte ska äta närmsta dagarna så kan du lyxa med den efter nyår.

Läs mer hos Livsmedelsverket.

Vad ska förvaras var?

Har du förresten koll på att många av våra frukter och grönsaker trivs bäst i kylen? Läs här. De flesta frukter ska vara i kylen, utom banan, mango, citron och lime som vill ha det varmare. Jag brukar lägga ett par svenska äpplen eller apelsiner i fruktkorgen för jag gillar dem rumsvarma när jag ska äta dem, men resten får minsann stanna i kylen!

Hemma hos oss försöker vi att inte slänga mat (lägger upp små portioner och så har vi tur som generellt är ganska glupska hela familjen…). Men barnen vet att ”naturen och bonden har jobbat mycket för att vi ska få mat” och då ska vi inte slänga den. När det ändå sker är hunden och katten ivriga spekulanter. Enligt resurshierarkin ska vi i första hand alltid sträva efter att förebygga matsvinn så det alls inte behöver uppkomma, men när det inte går så är foder ett resursmässigt bra alternativ. Det är till exempel vanligt att biprodukter från industrin och utsorterade grönsaker används som foder till lantbrukets djur.

Katten Svea går loss på julklapparna

Ta hand om er och var rädda om er, vi ses 2022!

/Karin Lindow på bloggredaktionen

Ny lag för att skydda producenter och leverantörer

Lämna ett svar

Den 1 november trädde lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter i kraft. På Konkurrensverket, som utsågs till tillsynsmyndighet, finns därför en helt ny avdelning på plats. Syftet med lagen är att skydda leverantörer mot oschysta handelsmetoder och motverka den obalans i förhandlingsstyrka som kan råda mellan köpare och säljare av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Det har betydelse för företagens konkurrenskraft och lönsamhet och kan i förlängningen bidra till att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin.

Vi bjöd in Katarina Gillblad som är sakkunnig ekonom på den nya Enheten för otillbörlig handel, som även består av sex jurister specialiserade på den nya lagstiftningen.

Ny enhet för otillbörliga handelsmetoder svarar på frågor och bedriver tillsyn. Foto: Konkurrensverket.

Får ett företag avboka julbord med kort varsel och räknas snus som livsmedel?

Enheten för otillbörlig handel, får för tillfället ta emot väldigt många frågor, säger Katarina. Med införandet av en helt ny lagstiftning är ju inte det så konstigt. Men frågorna skiljer sig så enormt mycket åt! Det har handlat om huruvida snus räknas som livsmedel och därmed täcks av lagstiftningen. Om det är ok att fortsätta betala för leveranser av potatis 45 dagar efter leverans i enhetlighet med gamla överenskommelser. Om det är okej för större företag att avboka sina julbordsbokningar med kort varsel. Om hur konsekvenserna av den nya lagen ska utvärderas…..

Jag skulle kunna räkna upp många, många fler frågor. Ett sätt för oss att försäkra oss om att fler än de som kontaktat oss får ta del av svaren är att publicera ett urval av dem i vårt nyhetsbrev och på webbsidan.

  • Vägledningen hittar du här som beskriver vad som gäller, vem det gäller och hur det går till i praktiken.  

Träffa oss eller ring

Eller, vad sägs om att träffa oss? Vi vill gärna träffa er. Vi deltar gärna på branschmöten eller andra former av träffar för att besvara era frågor. Vill ni exempelvis veta mer om lagstiftningen, vad som händer när vi får in tips om otillbörliga handelsmetoder och hur vi driver processen vidare? Kontaktuppgifterna för att boka in ett möte finns på den här sidan, längst ner.

Eller kontakta mig gärna! Du som vill tipsa oss om något som inte går rätt till kan välja att vara anonym och hanteras med sekretess.

/Katarina Gillblad 08-700 15 35 katarina.gillblad@kkv.se

Här är EU-kommissionens prognos för jordbrukets utveckling kommande år

Lämna ett svar

Nu har EU-kommissionen publicerat sin årliga prognos för jordbrukets utveckling i EU för perioden 2021-2031.

I prognoserna ingår som vanligt enbart befintlig politik, därför har den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som ska tillämpas från 2023, inte tagits med i simuleringarna.

Prognosen baseras på antaganden om att ekonomin kommer att återhämta sig och att den under 2023 når samma nivå som före pandemin. Den årliga ekonomiska tillväxten har beräknats till 2,7 procent i genomsnitt för perioden. Inflationen väntas öka snabbt under inledningen av prognosperioden men sedan stabiliseras på knappt 2 procent per år. Det internationella oljepriset väntas öka svagt under perioden för att nå 80 $/fat till slutet av perioden och det väntas en viss förstärkning av euron jämfört med dollarn.

Mer gräs och proteingrödor som foder. Foto: Scandinav, Thomas Adolfsén

Sammanfattning för olika sektorer

  • Den långsiktiga trenden med svagt minskande åkerareal fortsätter, den areal som används för ekologisk produktion ökar och väntas nå 15 procent på EU-nivå.
  • Bland enskilda grödor väntas en stark utveckling för proteingrödor som drivs av ökad efterfrågan till både livsmedel och foder. Det väntas ett skifte i efterfrågan på foder mot mera gräs och proteingrödor medan efterfrågan på foderspannmål minskar.
  • Efterfrågan på biodrivmedel väntas sjunka på grund av att vägtransporterna minskar.
  • Den ekologiska mjölkproduktionen i EU väntas öka med 8 procent till 2031, det beror bland annat på att samhället alltmera efterfrågar produktion med en hög djurvälfärd. Stark efterfrågan på mejeriprodukter väntas leda till stigande priser.
  • Såväl produktion som konsumtion av kött väntas minska i EU fram till och med 2031. Animalieproduktionen står inför en rad utmaningar under de närmaste åren, t.ex. i form av sjukdomsutbrott och tillgång till foder som produceras med uthålliga metoder.
  • Det ekonomiska resultatet i jordbrukssektorn väntas få en sämre utveckling under den kommande tioårsperioden jämfört med den föregående perioden. Den årliga ökningstakten beräknas sjunka från 3 procent till 1 procent. I reala termer är ersättning till eget arbete konstant under prognosperioden. Andelen unga jordbrukare ökar marginellt.

Här hittar du rapporten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Följ med på exportresa till Singapore och Vietnam  – OBS nya datum för resa och anmälan!

Lämna ett svar

Jordbruksverket bevakar för Sveriges räkning en EU-kommitté där man varje år fördelar pengar till bransch- och intresseorganisationer för att genomföra marknadsföringskampanjer. En del av den årliga budgeten går till evenemang som handelsdelegationer där företag och organisationer aktiva inom jordbruk och livsmedel är välkomna att delta.

Som tidigare meddelats kommer EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski under 2022 att leda en handelsdelegation till Singapore och Vietnam. EU-kommissionen bjuder in företag och organisationer från medlemsländerna att delta i delegationen. Det innebär en god möjlighet att knyta kontakter i Sydostasien för affärsmöjligheter inom dryckes- och livsmedelssektorn. På grund av reserestriktioner kopplade till den pågående pandemin har resedatumet  flyttats fram. Resan kommer nu att äga rum den 10 – 16 juli 2022.

Sydostasien är en intressant marknad ur exportsynpunkt. Området är en stor importör av jordbruks- och livsmedelsprodukter och kännetecknas av en fortsatt BNP-tillväxt och en ökande befolkning. Genom EU:s frihandelsavtal råder det dessutom tullfrihet på alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter och på öl vid export till Singapore. På samma sätt innebär EU:s frihandelsavtal med Vietnam att tullsatserna för de flesta produkterna gradvis kommer att sänkas ner till noll.

Att öka exporten är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. En ökad livsmedelsexport kan stärka konkurrenskraften, öka sysselsättningsgraden, främja produktiviteten, förbättra lönsamheten och stärka den svenska försörjningsförmågan.

Så gör du för att delta
Intresseanmälan: De företag och organisationer som är intresserade kan lämna in en ansökan senast den 20 december 2021. Mer information om evenemanget finns som pdf-fil som du hittar här:

Information från EU-kommissionenLadda ner

Vissa resekostnader täcks såsom flyg mellan Vietnam och Singapore och mellan Hanoi och Ho Chi Minh city, samt lokala transporter/aktiviteter och vissa måltider.

Praktiska frågor går bra att ställa till EU:s genomförandeorgan REA, e-post: REA-AGRI-EVENTS@ec.europa.eu

Läs även gärna det tidigare blogginlägget Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång.

/Susanna Axelsson som bevakar EU:s stöd för säljfrämjande åtgärder

Precisionsbekämpning – hur långt har utvecklingen kommit och hur ser framtidens växtskydd ut?

Lämna ett svar

Ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen är att öka precisionen vid bekämpningen. Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet nyligen släppt en kartläggning över nuläget inom precisionstekniken där möjligheter och hinder beskrivs.

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett område som förutspås leda till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Den moderna växtodlingen befinner sig i en process av omfattande digitalisering och snabb teknisk utveckling. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision som ger bättre ekonomi och minskad påverkan på hälsa och miljö.

Ogräsrensande robot i skånskt betfält. Foto: Frans Johnsson

Med ny teknik styrs växtskyddsinsatserna till den plats de verkligen behövs och gör nytta. Framöver kommer också nya bekämpningsmetoder som laserstrålar, UV-ljus och självstyrande jaktdrönare.

– För att de miljömässiga och ekonomiska möjligheterna med precisionsbekämpning ska kunna realiseras krävs det stora investeringar i utrustning och kompetens hos odlarna men också en kunskapsuppbyggnad hos rådgivande organisationer och ansvariga myndigheter.

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat.

Framtiden

En del tillämpningar finns redan ute på marknaden och i kartläggningen ges en del exempel på vilka investeringskostnader som de i dagsläget innebär. Det är viktigt att de investeringar som de nya teknikerna innebär kan räknas hem i ökad effektivitet eller minskade utgifter. Inom vissa områden bör det övervägas om det finns behov av investeringsstöd eller andra riktade insatser.

Det är utan tvekan så att ökad precision i bekämpningen är viktigt för att minska beroendet av växtskyddsmedel i svensk odling men samtidigt kunna behålla och helst öka matproduktionen. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att branschen fortsätter utveckla teknikerna samtidigt som lantbrukarna måste vilja investera i ny förbättrad teknik.

Foto: Jordbruksverket

Vill du veta mer kan du hämta rapporten i vår web-butik, klicka här.

Växtskyddsrådets uppdrag

Växtskyddsrådets uppdrag utgår från Sveriges Livsmedelsstrategi och dess strategiska mål om ett Hållbart växtskydd. I strategin konstateras att det behövs god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för att jordbrukarna på ett effektivt sätt ska kunna hantera de växtskyddsproblem som uppkommer i odlingen.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.

Kontakta oss gärna: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

/Sunita Hallgren som arbetar med Växtskyddsrådets sekretariat

Hur snabbt kan produktionen ställas om för att möta nya konsumtionstrender?

Lämna ett svar

Förra veckan hade vi det tredje webbinariet i serien ”Nytt från Jordbruksverket om Livsmedelsstrategin”. Temat var möjligheterna till omställning med fokus på ökad odling av baljväxter. Det händer mycket kring proteingrödor inklusive baljväxter nu och tillväxten för växtbaserade livsmedel är stark. Det finns ambitioner på EU-nivå att öka odlingen av proteingrödor. Samtidigt odlas baljväxter på endast 2 % av åkerarealen i Sverige och man frågar sig ju om det inte finns en potential för ökning?

Kunskapssammanställning på gång

Vi på Jordbruksverket vill lära oss mer om detta och gör därför en kunskaps­sammanställning som handlar om möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige och hur det kan bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. På webbinariet presenterade jag preliminära resultat från den pågående utredningen.

Jag berättade att det är tydligt att det finns flera nyttor att hämta hem om vi odlade mer baljväxter i Sverige och att det vore bra ur alla tre dimensioner av hållbarhet. Vi ser dock inga tydliga trender i arealen som odlas. Arealen för både större grödor som åkerböna, och mindre grödor som sötlupin, svänger lite upp och ner under den senaste 10-årsperioden. Om det ska gå att odla mer baljväxter i Sverige så måste vi antingen konsumera mer eller ersätta import med inhemsk odling .Det skulle inte krävas särskilt stora arealer för att möta den ökande konsumtionen av växtbaserade proteiner med svenskodlade baljväxter. Det som begränsar utvecklingen är bland annat lönsamheten jämfört med att odla andra grödor och en brist på förädlingsanläggningar. Det skulle krävas större arealer för att  ersätta importen av soja som främst används till djurfoder, men här saknas idag fullgoda alternativ som går att odla i stor skala i Sverige.

Flera nyttor med ökad odling av proteingrödor i Sverige

Samtal om konsumtionstrender

Efter min presentation om odling av baljväxter samtalade Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter och Henrik Julin, VD på Orkla Foods Sverige om konsumtionstrender och hur de kan påverka odlingen.

Det finns ett tryck från konsumenterna och ökad efterfrågan på hållbara livsmedel. Jan lyfte vikten av att alla konsumenter ska kunna välja hållbart och att det måste vara lätt att välja rätt. Här går det inte att helt förlita sig på att marknaden ska stå för lösningarna, utan det krävs viss politisk styrning menar Jan. Sveriges konsumenter hoppas att hållbar matkonsumtion kommer upp i debatten inför nästa riksdagsval.

Ung ärtplanta

Även Orkla efterfrågar politiska beslut för att underlätta omställningen till mer hållbara livsmedel. Själva strävar de efter att ha så mycket svensk råvara som det går i sina produkter. Sojan är svår att ersätta även i livsmedel då den bl.a. har unik smak och konsistens, men Orkla satsar en hel del på svensk ärta som råvara till sitt vegetariska sortiment framöver.

Se seminariet i efterhand

På Jordbruksverkets webbplats kan du se seminariet i efterhand. Där kan du även se tidigare inspelade lunchseminarier och läsa om de som planeras framöver.

/Sofia Blom, som utreder möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige.