Kategoriarkiv: mathantverk

Livsmedelsstrategin har potential att bli folkfest!

Livsmedelsstrategin som folkfest, den tanken lyfte kocken Tareq Taylor på den nationella konferensen ”Tillsammans når vi målen i den svenska livsmedelsstrategin” den 9 december 2020. Och kanske blev själva dagen något av en fest, trots coronakris och decembermörker, med hela livsmedelskedjan samlad mot samma mål.

Konferensens två moderatorer, Lovisa Madås AGFO och Eva Sundberg, Jordbruksverket var taggade inför sändningen av den digitala konferensen.

Representanter från hela livsmedelskedjan, organisationer, sex generaldirektörer och landsbygdsministern fanns med på konferensen som Jordbruksverket och Tillväxtverket anordnade tillsammans.

Målen i livsmedelsstrategin stod i fokus och det kändes verkligen som att de mer än 450 personer som deltog har en gemensam ambition av att vilja nå dem!

Landsbygdsminister Jennie Nilsson betonade under sin inledning att det samarbete som skett mellan politik, myndigheter och näring under coronakrisen visat på möjligheterna. Också Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin reflekterade över att pandemin visat oss hur viktigt det är att vi kan odla, föda upp, förädla, uppleva och handla mat i Sverige.


Tillväxtverkets ställföreträdande generaldirektör Anna Johansson berättade om myndighetens uppdrag att bidra till hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i hela Sverige och hur coronakrisen slagit, inte minst mot restaurangsektorn.

Restaurangnäringen och butiksbranschen behöver mer information
Representanter från olika led i livsmedelskedjan fick under konferensen ge sin bild av hur strategin för dem är ett stöd i det dagliga arbetet och vad styrkan med den är.

På frågan vad den enskilt viktigaste faktorn var för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin blev svaren under dagen dessa.

Det blev tydligt att en utmaning framåt är att göra livsmedelsstrategin mer känd inom restaurangsektorn och butiksbranschen, eftersom det är där det är möjligt att kommunicera den svenska matens mervärden direkt till konsumenterna.

Under dagen lyftes även värdet av export av svenskproducerade livsmedelsprodukter.
Vikten av att lyfta offentliga måltider som ett pedagogiskt verktyg i skolan togs också upp, då de offentliga köken kan vara, och på många sätt redan är, föregångare i arbetet för ett hållbart livsmedelssystem.

Marie Gidlund från Sweden Food Arena, Håkan Eriksson från Wiggeby gård och Per Frankelius från Linköpings Universitet gav alla exempel på hur innovation driver utvecklingen framåt och bidrar till målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Det kändes som en blick in i framtiden att lyssna på dem om när förbättrade robotar, slutna kretslopp och fossilfrihet blir vardag!    

Generaldirektörerna från Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen lyfte värdet av att samarbeta med varandra, att ligga steget före och från svenskt håll tillsammans prioritera de frågor som är särskilt viktiga att lyfta för att få ett hållbart livsmedelssystem.

Med hjälp av svenska folket kan livsmedelsstrategins mål nås
Kocken och entreprenören Tareq Taylor höll ett brandtal bland annat om vikten av att få med svenska folket på tåget med att förstå de svenska livsmedlens och den svenska gastronomins kvalitet och mervärden.

Om vi kan jobba tillsammans på ett mer publikt sätt så kan livsmedelsstrategin bli en folkfest!  De produkter vi har i Sverige är fantastiska!

Tareq Taylor

Dagen avslutades med en paneldiskussion där representanter för LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk dagligvaruhandel och Visita diskuterade viktiga framtidsfrågor som att lönsamheten på gårdsnivå måste upp, att exporten kan öka, att regler och villkor måste förenklas och framför allt att vi tillsammans har världens bästa möjligheter att skapa bättre förutsättningar för alla aktörer i livsmedelskedjan.

Ordet folkfest nämndes av många i chatten i slutet som det ord som mest kom att symbolisera dagen för dem, och dagen gav verkligen energi för att blicka framåt mot ett återhämtningens år 2021 då en ny nationell konferens redan planeras!

/Jessica Hagård, Jordbruksverket

Mer information:

Läs mer om livsmedelsstrategins mål

Läs mer om Jordbruksverkets uppdrag inom livsmedelsstrategin

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin betonade under konferensen att livsmedelsstrategin ska genomsyra hela Jordbruksverkets verksamhet. 

Att sätta ett varumärke på sin bygd

Foto: Pontus Lundahl, TT.

Lokal mat är inne!

Lokalproducerat är den hetaste trenden. I slutet av 2019 förutspådde Livsmedelsföretagen detta i sitt konjunkturbrev. I spåren av coronakrisen har denna trend förstärkts. Många vill köpa produkter av livsmedelsproducenter som de känner, där de vet hur livsmedel produceras och var företaget finns. Men samtidigt vet vi att produkternas tillgänglighet och marknadsföring är helt avgörande för konsumenten för att den ska välja lokalt. REKO-utlämning en gång var annan vecka räcker inte. Det är de stora matvarukedjorna som fortfarande skapar störst tillgänglighet.

Men hur säljer och marknadsför de lokala producenterna sina livsmedelsprodukter? Hur kan de komma in i matbutikernas sortiment?

För små livsmedelsföretag besannas ordspråket: Ensam är inte stark. Små livsmedelsföretag är upptagna med att hålla produktionen igång. Men med gemensamma krafter kan de skapa en struktur för att överlåta marknadsförföring, försäljning och distribution till någon annan och säljer genom ett gemensamt varumärke.

Ett gemensamt varumärke ihop med sina grannar, med ett namn som förknippas med den bygd maten kommer ifrån, skapar identitet och stolthet hos producenten och igenkänning hos kunden. Det skapar en känsla på ”matens plats” som gör den mer attraktiv, blir ett platsvarumärke och öppnar dörrar till besöksnäringen. Under åren har jag blivit allergisk mot uttrycket ”att sätta sin bygd på kartan”, men kanske det är just det som borde göras – med ett starkt gemensamt matvarumärke.

Under flera år har fokus varit på projekt och lokala producentföreningar. Man har utvecklat nätverk och sina produkter och skapat erfarenhetsutbyten. Ofta bedrivits verksamheten rätt så inåtvänt eller lågintensivt, ibland med ett enda matevent per år. Nu borde det vara dags att få upp volymerna, ta klivet ut i lokala konsumenters vardag och in i de lokala matbutikerna.

Därför har Jordbruksverket gett konsultbolaget United Minds i uppdrag att utreda de geografiska matvarumärkenas ställning i Sverige och dess möjligheter att utvecklas. Rapporten beräknas vara klar efter årsskiftet och det finns all anledning att se framemot den.

Tills den är klar rekommenderar vi dig att surfa in på SmakaSverige.se och kolla in de varumärken som redan kommit en bra bit på väg. Exempelvis Signerat Halland, Goda Gotland, Östgötamat och Sigillet Lokal Mat som står för traditionellt tillagad mat från Dalarna, Gästrikland och Hälsingland.

Tobias Kreuzpointner
Samordnare på Jordbruksverket


Mathantverk ligger oss varmt om hjärtat

Malena Bathurst och Camilla Bender Larson jobbar på Jordbruksverkets Näringsutvecklingsenhet med att främja mat och mathantverk. Här berättar de om sin egen relation till mat, trendspaning och tipsar om hur du kan hitta till mathantverken.

Malena: Jag är uppvuxen i en familj där maten var en naturlig del av vardagen. Mormor bakade och lagade mat från grunden med goda fina råvaror. Det saftades och syltades på skogens och trädgårdens bär, det bakades sju sorters kakor och mormors goda ostkaka gjord på bondens mjölk. Till jul stoppades det korv, ystades ost, pepparkakor gräddades i ugnen och brödet till dopp i grytan bakades. Mormors mat lagades med känsla, själ och omsorg. Hon var en riktig ”mathantverkerska” i mina ögon. Hur har detta då format mig? Jo, jag suger i mig information om mat och mathantverk. Jag kan inte gå in i en butik med bra matvaror och mathantverk utan att handla och testa nya varor. Är jag ute och reser, spanar jag efter gårdsbutiker och småproducenter av all dess slag. Det är dock inte alltid lätt att hitta rätt, berättar Malena.

För att hitta mathantverkare runt om i landet, kan man använda sig av Eldrimners app ”Mathantverk” och upptäcka spännande smaker av hantverksmässigt tillverkade produkter. Appen visar vägen till cirka 1 600 mathantverkare över hela landet och den är tillgänglig året om. Du kan även hitta gårdsbutiker, söka efter företag eller produkter och produktkategorier. Varje företag presenteras med företagsinformation, vad de tillverkar, hur du når dem, och mer information. På många ställen kan du träffa de passionerade personer som står bakom mathantverket och diskutera smak, kvalitet och dela upplevelser.

Camilla: I somras reste jag och min familj några dagar i Mellansverige, där vi tog hjälp av Eldrimners app för att hitta spännande ställen att stanna på. Vi träffade mathantverkare som  tillverkade sprakande chokladpraliner, vedugnsdoftande tunnbröd, aromrika ostar och mycket annat. Det finns så mycket gott att upptäcka och att njuta av i vårt avlånga land.

Stark trend med lokalt producerade livsmedel

Det har aldrig varit så rätt att prata svenskt och lokalt som det är just nu. Lokalt är det ”nya goda valet”. Närproducerat och svenskt toppar listan över vad som anses vara viktigast för att äta hållbart. 42% av konsumenterna vill stötta lokala aktörer och det finns nu 200 rekoringar, med 700 000 medlemmar, att handla lokalt blir därmed också ”det nya normala” sättet att handla, säger Ingela Stenson, omvärldsanalytiker, strateg, United Minds.

Vad är mathantverk?

Mathantverk är ett sätt att upptäcka mat som är en unik produkt med god smak, hög kvalitet och tydlig identitet. Kännetecknande för mathantverk är att människans hand och kunnande är med i hela produktionskedjan. Eldrimner är Sveriges resurscentrum för mathantverk som hjälper till att utveckla företag genom rådgivning, kurser, utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte. De arbetar för att det svenska mathantverket ska utvecklas. Läs mer om Eldrimners arbete här: https://www.eldrimner.com/

Läs artikeln Mathantverk – unika smakrika produkter för konsumenter, på www.smakasverige.se Jordbruksverkets kunskapsbank för svensk mat och dryck