Från ”Ett ägg om dagen” till mervärdesladdat svenskt kött på Sweden Rock!

Lämna ett svar

Det har varit en händelserik vår och försommar, både på kontoret och i möten med ”branschkollegor”. Jag börjar med att göra reklam för Jordbruksverkets färska marknadsrapport för kött, mjölk och ägg. Du kan ladda ner den här.

I rapporten sammanställer jag siffror och analyserar utvecklingen av det svenska jordbrukets struktur, produktion, utrikeshandel, konsumtion, försörjningsgrad och priser. Rapporten är ett bra uppslagsverk om du är ute efter en övergripande bild av animaliemarknadens utveckling. Jag har också uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg med januari–mars 2026, och dessa kan du ladda ner här. I korta drag kan första kvartalet sammanfattas i följande punkter:

  • Produktion av nötkött, griskött samt och får- och lammkött ökade medan den minskade för ägg och matfågel.
  • För nöt- samt får- och lammkött har 2025 års kraftiga produktionsnedgång därmed brutits, ökningen är svag för nötkött och mer påtaglig för får- och lammkött.
  • Huvudsaklig orsak till minskad produktion av matfågel är utbrottet av fågelinfluensa i avelsanläggningar under vintern, som skapade brist på kycklingar att sätta in i stallarna.
  • Marknaden för griskött är mer stabil i Sverige än inom EU, där det för tillfället finns ett större utbud än efterfrågan och priserna faller.
  • Konsumtionen av kött totalt ökade med 3,8 procent och alla köttslag bidrog till ökningen.
  • Importen ökade för alla sektorer utom ägg och försörjningsgraden backade för alla sektorer. Några orsaker till ökad import av kött kan vara bristen på nötkött och matfågel och överskottsproduktionen av griskött på EU-marknaden som trycker på.
  • Den svenska kronan har stärkts tydligt mot dollarn och även mot euron, om än lite mer svajigt. En starkare svensk krona gynnar importen.
  • Produktionen av ägg ökade kraftigt 2025, och följdes av en lugnare utveckling januari–mars 2026 då samtliga parametrar i marknadsbalansen backade. Det byggs många nya stallplatser för värphöns nu så vi kan förvänta oss ökad äggproduktion framöver, om inga störningar inträffar.

Den svenska äggboomen

I april anordnade Svenska Ägg ett event i Stockholm för att uppmärksamma den svenska äggboomen. Det är många producenter som bygger fler stallplatser för värphöns nu, vilket jag redan andats om. Visste ni att äggbranschen har som mål att varje svensk ska äta ett svenskt ägg om dagen? Ägg är klimatsmart, hälsosamt med högt näringsinnehåll, bra beredskapsmat då det går att lagra länge i rumstemperatur och ett prisvärt protein. Dessutom ryms ett ägg om dagen i en hälsosam kost enligt Livsmedelsverkets kostråd. Jag har bidragit med en enkel beräkning som kan användas för att följa upp målet och bilden visar hur vi ligger till baserat på totalkonsumtionen av ägg. Det är ganska mycket kvar för att målet ett ägg om dagen ska nås, en nivå som bland annat kan noteras för det äggälskande Mexiko – som för övrigt är aktuellt som ett av värdländerna för fotbolls-VM. 

Matfågeldagen i Stockholm

I början av maj var det dags för matfågeldagen i Stockholm, ett event som Svensk Fågel arrangerade för andra året i rad med inbjudna representanter för regering, myndigheter, organisationer, forskning och producenter. Jag fick med mig mycket ny kunskap om branschens utmaningar och möjligheter samt ett breddat nätverk. Bland utmaningarna kan nämnas fågelinfluensa som drabbat avelsanläggningar den gångna vintern och regelkrångel. Möjligheterna handlar till exempel om ett gediget konsumentförtroende för svensk kyckling och god uppslutning bakom Jordbruksverkets förslag på tillväxtmål för svensk livsmedelsproduktion.

Kött och charkuteriföretagens vårkonferens

I slutet av maj var det dags för Kött och charkuteriföretagens vårkonferens i Stockholm. Där samlades främst representanter för förädlingsledet, men primärproduktionen syntes också i deltagarlistan liksom myndigheter, regering och andra aktörer. Både vår landsbygdsminister och Jordbruksverkets generaldirektör var talare under konferensen och berörde utmaningar i ökade kostnader för insatsvaror samt regelkrångel, men också hur vi bygger robusthet, skapar tillväxt och stärker livsmedelsproduktionens status som samhällsviktig verksamhet. En intressant presentation handlade om hur vi kan öka produktionen av nötkött, som blivit en bristvara, utan fler djur. Genom att använda mer semin från köttras på mjölkkor kan vi få 60 kg ökad slaktvikt och 14 procent ökad svensk produktion baserat befintligt antal djur. Eftersom slakterierna betalar ut tillägg för köttras, så ger det högre intäkter för producenten både genom fler kilo och ett högre kilopris.

Sweden Rock – en hållbar festival

Jag tänker avsluta med en matbetraktelse från Sweden Rock den 2–6 juni. Jag och maken är sedan många år tillbaka stammisar på festivalen, för när man väl börjat åka dit går det inte att sluta. Jag träffade faktiskt två äggproducenter och en kycklingproducent i vimlet, som jag blivit bekant med via mitt jobb. Förutom fantastisk musik och gött häng med 50 000 andra besökare, så är festivalkäket en upplevelse i sig. Vi lagar frukost på stormköket, medan övriga måltider inhandlas på festivalområdet. Utbudet är enormt och det går inte att överblicka alla matvagnar som ringlar sig genom området.

Det har gått ganska många år sedan festivaler och andra stora event började marknadsföra sig som hållbara, men det tar sig olika uttryck. Och vad är hållbart producerat egentligen? Det är ett brett & komplext begrepp som ska jämkas ihop med flera viktiga samhällsmål; miljö, klimat, hälsa, djurvälfärd, sysselsättning, hela landet ska leva, beredskap… Göteborgsvarvet, som jag också deltar i varje år enligt tradition, har börjat ha en strikt vegetarisk policy i utbudet av mat och personal som syns mumsa på en animalisk korv hamnar i onåd. Det är delade meningar om ett sådant ställningstagande. För egen del ser jag vikten av att ta vara på hela Sveriges produktionspotential och ur den aspekten hänger animalier och vegetabilier tajt samman i ett kretslopp. Vi behöver båda delarna för en trygg livsmedelsförsörjning – om vi inte har djur i svenskt lantbruk kommer en stor andel av jordbruksmarken försvinna från livsmedelsproduktionen och importen av mat skulle öka ännu mer. Jag tycker det vore en jättebra sak att manifestera detta förhållande på stora event, och då även passa på att lyfta fram de fina mervärden som finns i svensk matproduktion.

På Sweden Rock erbjuds växtbaserat, kött, mejeriprodukter och ägg i en salig blandning. Jag tycker marknadsföringen av svenska råvaror hos matvagnar på Sweden Rock ökat över tid. Vad sägs om öländska kroppkakor av svensk spannmål, med fyllning av svenskt griskött, toppad med svensk grädde och svensk lingonsylt? Eller svenska rårakor med liknande tillbehör som till kroppkakorna? I år fanns också en matvagn med pommes frites av svensk potatis med smakliga såser till. Ett köttföretag hade en kul aktivitet som gick ut på att fånga magnetiska ”korvar” som trillade ner oförutsägbart. Ungefär som nattduellen i Mästarnas Mästare, fast man var sin egen motståndare. Om man fångade minst fyra av tio korvar fick man en snygg röd keps som det står ”Korv Lover” på. Jag klarade utmaningen och kepsen tänker jag använda på årets seglaräventyr, när det väl är dags för semester. Glad sommar på er alla!

//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och tillika hårdrockare

Ekoambassadörsmöte på Cypern och är det nu ekotrenden vänder uppåt igen?  

Lämna ett svar

Jag har världens bästa och roligaste jobb och det är inte många dagar av mina snart 32 år på Jordbruksverket då det känts ”träligt” (som vi säger i Kumla där jag är uppvuxen) att ta sig an arbetsdagen. Ofta är jag en kontorsråtta då jag letar i statistikdatabaser, räknar, analyserar, omvärldsbevakar och kommunicerar via hemsidan, pressmeddelanden, blogginlägg och rapporter. Men jag jobbar också med många uppdrag som innebär möten med näringen, med kollegor på Jordbruksverket och andra myndigheter, möten i livsmedels-Sverige och med våra EU-grannar. Dessutom är mitt och övriga jordbruksverkares jobb viktigt, det hör man ju på namnet; livsmedel eller för att göra det ännu tydligare – medel för livet. Det är ett grundläggande behov för oss att ha tillgång till säker och näringsriktig mat, vilket står högt på agendan såsom världen ser ut idag med kriser som avlöser varandra och påverkar viktiga samhällstjänster. Jag kan varmt rekommendera alla som har rätt kompetens att söka jobb på Jordbruksverket om en lämplig tjänst dyker upp!

Ekoambassadörerna sammanstrålade i Larnaca på Cypern

En anledning till att jag älskar mitt jobb är den internationella kopplingen. Produktionen av mat sker på en global marknad och att få arbeta med människor från andra länder är spännande. Den 4–6 maj tillbringade jag på Cypern med EU:s ekoambassadörer. Om du som läser tror att jag kombinerade resan med sol och pool-häng så kan jag säga att så var inte fallet. När jag landade fick jag veta att Cypern upplevde den kallaste inledningen av maj sedan 1940 – det hade till och med snöat i bergen! De cyprioter jag träffade var glada för en lång & blöt vinter då det gynnar livsmedelsproduktionen.

Ekoambassadörsnätverket initierades av EU-kommissionen 2022 för att främja genomförandet av EU:s ekologiska handlingsplan, som i de flesta länder kompletteras med nationella handlingsplaner. Sverige hade sin senaste ekologiska handlingsplan 2018–2023, med ambitiösa mål och generös budget. I det uppdraget finansierade vi omkring 100 projekt från jord till bord under sju år. På bilden syns de ekoambassadörer som var med på Cypern och även EU-kommissionen.

Möten äger rum två gånger per år, ibland i det land som svingar ordförandeklubban i rådet och då kompletterat med studiebesök. Dessa ger en unik möjlighet att få kunskap om hur förutsättningarna varierar att bedriva livsmedelsproduktion, med fokus på ekologiskt, i EU:s 27 medlemsländer. EU:s nuvarande mål är att 25 procent av jordbruksarealen ska brukas ekologiskt 2030, i genomsnitt för alla medlemsländer. Det är långt kvar dit och bara ett land har tangerat målet; Österrike. Sverige tronade länge på tredje platsen, men 2023 hade vi halkat ner till sjätte plats.

Arbetet för ekoambassadörerna framåt handlar om att bidra med inspel till en uppdatering av EU:s ekologiska handlingsplan. Förslag som lyfts är att knyta den närmare jordbrukspolitiken med tillhörande budget, för att göra det möjligt att även driva nationella handlingsplaner med hjälp av EU-medel. Vi har också pratat om att utveckla handlingsplanen med fler mål för hela värdekedjan – som offentlig sektor och konsumentledet. Förutom sittande möte gjorde vi en tur på landsbygden. Vi fick besöka ekologisk produktion av ägg, olivolja och honung samt ett behandlingshem för narkomaner där ekologisk produktion – att få något att växa och må bra utan kemiska substanser – är en del av filosofin. Den olivolja vi fick provsmaka på olivgården kostade runt 1 500 kr/liter! Den har fått många utmärkelser och gjort succé på exportmarknaden på grund av sitt höga innehåll av hälsosamma ämnen. Jag tycker olivoljan var besk med viss efterhetta och jag hade tvekat att pröjsa tio gånger mer för den än vad en liter olivolja brukar kostar. En uppmärksam kollega noterade att värphönan på bilden ser ut att vara näbbtrimmad, det var inget vi diskuterade under besöket så jag låter frågan hänga kvar. På honungsgården kunde man inte bara strosa runt i den prunkande trädgården eller köpa honung, utan även bota andningsbesvär och stress med hjälp av ”api-therapy”. Om du vill veta mer om detta kan du höra av dig till undertecknad.

Ekologisk produktion har ett par tuffa år bakom sig då konsumenter i lägre grad har efterfrågat ekologiska livsmedel, bland annat för att spara pengar när matpriserna stigit. Men nu vänder det i många länder, försäljningen ökar och i Sverige har den ekonomiska situationen för ekoföretagen stärkts i år. Den svenska ekobranschen arbetar idogt med kommunikation för att synliggöra mervärden med ekologisk produktion, till exempel kopplat till miljö, djurvälfärd och beredskap. Och på Jordbruksverket arbetar vi med förslag på hur stödet för ekologisk produktion kan utformas på ett effektivt och attraktivt sätt när en ny jordbrukspolitik sjösätts 2028. Vi har vidare publicerat färsk ekostatistik i dagarna som bekräftar att den negativa trenden planat ut eller till och med vänt, som du kan ta del av här. Mina statistikkollegor konstaterar bland annat att antalet ekologiskt hållna djur minskade ganska kraftigt under 2023 och 2024, men att minskningen inte var lika omfattande 2025.

//Åsa Lannhard Öberg, svensk ekoambassadör

Sverige – ett gastronomiskt land i världsklass

Lämna ett svar

Jordbruksverket följer årligen upp och analyserar livsmedelskedjans utveckling över tid i förhållande till livsmedelsstrategins mål. Årets rapport utgår från Livsmedelsstrategin 2.0, där tre fokusområden har tillkommit – Ökad robusthet, Exportfrämjande och Svensk kvalitet och gastronomi. Redan i den ursprungliga versionen av livsmedelsstrategin fanns mål om att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska och att exporten ska öka, men perspektivet om svensk kvalitet och gastronomi är nytt.

Svensk kvalitet och gastronomi

Regeringens vision för fokusområdet Svensk kvalitet och gastronomi är att Sverige ska bli ett gastronomiskt land i världsklass. En del av denna vision är att stärka den gastronomiska identiteten på lokal och nationell nivå. Den gastronomiska identiteten fokuseras kring unika råvaror med hög kvalitet och starka geografiska anknytningar, till exempel renkött, samt unika produktionsmetoder.

Begreppet kvalitet kopplat till livsmedel är komplext och kan uppfattas olika beroende på i vilket sammanhang det lyfts. Det kan till exempel handla om att kunna producera stora mängder av ett livsmedel som håller samma nivå till lågt pris, eller system där hantverk, hälsa och miljö står i fokus. Hur vi konsumenter upplever kvalitet är också en viktig aspekt. För oss är smak, igenkännbarhet och prisvärdhet indikatorer på kvalitet, men det handlar också om vår faktiska upplevelse och om hur väl den stämmer överens med våra förväntningar. Om fler konsumenter inom och utanför Sveriges gränser väljer svenskt kan det tolkas som att det finns ett högt förtroende för svensk mat, vilket också är en indikation på kvalitet.

Ett par äter en fin middag. Bilden fokuserar på en tallrik
Foto: Arne Trautmann

Svenska mervärden

En viktig del för att uppnå visionen är arbetet med att framhäva och stärka de mervärden som finns hos svenskproducerad mat. Mervärden handlar idag bland annat om hög miljö- och klimatnytta i produktionsledet och en god djurvälfärd. Begreppet omfattar även betydelsen av en inhemsk produktion av mat för livsmedelsförsörjning, sysselsättning, utveckling av landsbygden, miljömålen och det svenska landskapet.

Ett exempel på mervärde i den svenska livsmedelsproduktionen är god djurhälsa hos svenska lantbruksdjur och att de får minst antibiotika i hela EU. En av anledningarna till att vi har friska lantbruksdjur är vårt lagkrav om att djuren ska få möjlighet att bete sig naturligt, liksom principer om att bara sjuka djur ska behandlas med antibiotika. Vi har också nationella regler för att säkra ett gott djur- och smittskydd, som på flera områden sträcker sig längre än EU:s grundläggande regelverk. Jordbruksverket har sammanställt dessa mervärden i ett flertal rapporter som finns att läsa här.

Utöver dessa bidrag till samhället kan mervärdena också bidra till konsumenternas efterfrågan på svenska livsmedel. Om svenska livsmedel blir mer välkända även på den internationella marknaden kan det stärka efterfrågan ytterligare både i Sverige och utomlands. I sin tur kan detta bidra till att svensk livsmedelsproduktion kan öka. Jordbruksverket har flera regeringsuppdrag för att stärka svenska livsmedel och svensk måltidsturism position utomlands, bland annat att stödja det svenska genomförandet av kocktävlingen Bocuse dÓr, förmedla bidrag för Visit Swedens arbete med att stärka svensk måltidsturism och att genomföra Sveriges deltagande i jordbruks- och livsmedelsmässan Grüne Woche.

Småskalig livsmedelsproduktion

För att nå visionen för fokusområdet Svensk kvalitet och gastronomi anser regeringen att det också är viktigt att bidra till ökad småskalig livsmedelsproduktion i hela landet. I livsmedelsstrategin nämns att den småskaliga livsmedelsproduktionen kan bidra till att förenkla för restauranger, kockar och andra aktörer att utveckla måltidsturismen och stärka Sveriges gastronomiska identitet. Det skulle även kunna främja företagande på lokal nivå. Två sätt att mäta skala är genom att undersöka antalet anställda i företaget eller företagets omsättning. EU-definitionen är att företag med färre än 49 anställda och årsomsättning på max 10 miljoner euro räknas som småskaliga. Men om vi snävar in begreppet ytterligare och tittar på Sverige så kan vi se att omkring 92 procent av företagen i livsmedelskedjan hade färre än 20 anställda år 2024, vilket innebär att de flesta företag är småskaliga i den bemärkelsen.

Småskalighet är dock ett komplext begrepp som behöver hanteras med flera olika perspektiv i åtanke. Småskalig livsmedelsproduktion karaktäriseras till exempel inte bara av storlek, utan kan i många fall även karaktäriseras av högkvalitativa produkter med stark identitet, som producerats primärt på lokala råvaror och med hjälp av traditionsenlig kunskap (läs gärna denna intressanta rapport om hållbar lönsamhet hos småskaliga aktörer). För att den småskaliga livsmedelsproduktionen ska kunna bidra till fokusområdet behöver de mindre företagen uppnå en lönsamhetsnivå som är tillräckligt god för att de ska kunna delta i konkurrensen i livsmedelskedjan. Det kan vara en utmaning att uppnå tillräckligt god lönsamhet utan att expandera verksamheten i syfte att dra nytta av stordriftsfördelar. Vid expansion förloras en aspekt av småskaligheten i produktionen, men å andra sidan innebär det att företagen kan fortsätta verka och bland annat främja produkter med lokal anknytning och föra vidare traditionsenlig kunskap.

Rapport och webbinarium

Här kan du läsa vår rapport om livsmedelskedjans utveckling över tid i förhållande till livsmedelsstrategins mål.

Och här kan du anmäla dig till vårt digitala lunchseminarium den 7 maj då jag presenterar rapporten och vi för ett panelsamtal med representanter i branschen. 

/Elice Fällström, projektledare för regeringsuppdraget

Jordbruksverket söker nya stjärnor till Grüne Woche 2027 – är du redo att lysa i den svenska montern i Berlin?

Lämna ett svar

Grüne Woche, en av världens ledande mässor för livsmedel, jordbruk och trädgård, går av stapeln i Berlin den 15–24 januari 2027. Förra årets jubileumsutgåva lockade hela 350 000 besökare som smakade, handlade och upplevde ett internationellt smörgåsbord av kulinariska produkter och erbjudanden. Nu söker Jordbruksverket fler svenska livsmedelsproducenter och aktörer inom måltidsturism som vill visa upp och sälja sina produkter i den svenska montern – och därmed nå den tyska marknaden.

Bild på svenska montern på Grune woche
Foto: Bernhard Ludewig

Vad kan medverkan på Grüne Woche ge ditt företag?

  • Direktkontakt med den tyska marknaden – tyskarna är kända för att vara kvalitetsmedvetna och är villiga att betala för produkter med mervärden.
  • Medieexponering – det som händer och syns på mässan återges i press och sociala medier, vilket skapar synlighet för ditt varumärke.
  • Nätverkande– medverkan i projektet ger ett stärkt nätverk på hemmaplan och en plattform för att knyta internationella kontakter.
  • Stöd – du får handledning och praktiskt stöd i planering, logistik och marknadsföring kring mässdeltagandet.

Med andra ord; Grüne Woche erbjuder våra svenska utställare en unik möjlighet att samla kunskap och kontakter på den tyska marknaden och samtidigt profilera Sverige som kulinarisk nation till exempel vad svenska produkter står för i form av hållbarhet, hög kvalitet och ansvarsfull produktion – det vi brukar kalla för svenska mervärden.

Vad är det vi söker?

Vi vänder oss till företag som:

  • Tillverkar sina produkter i Sverige under ett svenskt varumärke.
  • Använder svenska råvaror så mycket som möjligt.
  • Vill nå nya exportmöjligheter, måltidsturister samt stärka sitt varumärke internationellt.

Det kan handla om allt från traditionell till innovativ mat och dryck, gärna i kombination med eller kopplat till, erbjudanden för den växande måltidsturismmarknaden.

bild på snittar med sill.

Foto: Bernhard Ludewig

Så går processen till om du vill ansöka

  1. Hör av dig så snart som möjligt till vår konsultLena Ekman Tiltmann på per e-post eller telefon ahm-incoming@t-online.de, +49 170 533 80 90 & 072-578 90 70.
  2. Urval – En kommitté granskar och väljer ut de företag som bäst möter våra kriterier och därefter skrivs avtal, tillsättning sker löpande.
  3. Stöd – Projektet startar i mitten av augusti med handledning och praktiskt stöd från Jordbruksverket för att maximera effekterna av ditt deltagande.
Två kvinnor pekar på en Sverigekarta.

Foto: Bernhard Ludewig

Är du redo att ta steget?

Om du vill vara med och sätta svenska smaker på kartan i Berlin, hör av dig redan idag!  Låt oss tillsammans visa världen varför svenska livsmedel är ett självklart val för kvalitet, hållbarhet och nytänkande.

Här kan du läsa mer:

Sveriges deltagande på Grüne Woche – Jordbruksverket.se

Jordbruksverket söker utställare till Grüne Woche 2027 – Jordbruksverket

/Karin Lindow med kollegor

Hur kan livsmedelsproduktionen i norra Sverige öka?

Lämna ett svar

Jordbruksverket har publicerat en rapport om hur lönsamheten och konkurrenskraften för livsmedelsproduktionen i norra Sverige kan stärkas. Rapporten redovisar ett uppdrag som vi fick av regeringen i juli förra året.  

Rapporten visar att antalet företag, arealen jordbruksmark och antalet djur har minskat snabbare för jordbruket i norra Sverige än i resten av landet över en 30-årsperiod. På samma sätt visar insjöfisket en negativ trend, medan fiske till havs och fiskodling har varierat både upp och ned de senaste tio åren. Det finns få eller inga stora företag i området för flera typer av livsmedelsförädling, vilket skapar särskilt stora utmaningar i norra Sverige, där avstånden till alternativ är långa.

En karta över Sverige som markerar området med de sju länen som ingår i rapporten

Utvecklingen i norra Sverige beror på en mängd olika faktorer. Klimat, gleshet, transportinfrastruktur och avstånd till större marknader, regionalt kostnadsläge och tillgång till kapital har påverkan på livsmedelsproduktionen i norra Sverige. Samtidigt finns möjligheter, exempelvis tillgång till mark som nyligen tagits ur produktion, förnybar energi och vatten, samt att det förändrade klimatet förlänger odlingssäsongen. Andra ljusglimtar är att två viktiga åtgärder för jordbruket i norra Sverige nyligen har genomförts. Det handlar om höjda stödnivåer för nationella stödet till norra Sverige och om förändringar av stödnivå och stödtak för investeringsstödet till jordbruk i de fyra nordligaste länen.

Ett smörgåsbord av åtgärdsförslag

Utan konkreta insatser riskerar den nuvarande utvecklingen att fortsätta. Samtidigt visar utredningen att det finns potential för ökad produktion i norra Sverige. Genom att kombineraen lång rad av förändringar iekonomiska stöd, regelverk och genom kunskapsbyggande kan norra Sverige bli en starkare länk i det nationella livsmedelssystemet, både i fredstid och som en del av Sveriges civila beredskap.

Nedan listas några exempel på de åtgärder som Jordbruksverket lyfter fram i rapporten.

  • Förändra investeringsstödet och startstödet till unga samt se över möjligheten till förenklingar inom kompensationsstödet inför kommande period inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
  • Stärk finansieringen av forskning med relevans för norra Sverige och satsa på livsmedelskluster och forskningsnoder som kan öka medverkan i utvecklingsprojekt och sprida ny kunskap.
  • Ge stöd till avbytartjänster för att förbättra arbetssituationen inom jordbruket och göra det möjligt för framför allt ensamföretagare att ta ledigt.
  • Se över möjligheter till finansiering inom livsmedelsindustrin, särskilt för investeringar i verksamheter som kan anses extra kritisk, såsom mejeri, slakteri, torkar, kvarnar.

Flera av förslagen som utredningen lägger fram behöver utredas vidare innan de kan genomföras.

En bild på kor i kuperat landskap
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Livsmedelsproduktionens utveckling påverkas av samhällets utveckling

Åtgärder i livsmedelskedjan kan inte ensamt påverka utvecklingen. Företagen i norra Sverige påverkas även i hög grad generella samhällstrender. För att livsmedelsproduktionen i norra Sverige ska kunna öka finns det därför andra områden i samhället som också kan behöva insatser. Fungerande infrastruktur med vägnät, järnväg och hamnar och tillgång till service på landsbygden i form av skolor, förskolor, affärer och banktjänster är också avgörande för att det ska vara möjligt att bedriva företag och för att unga ska vilja etablera sig. Det behöver kort sagt vara attraktivt att leva och verka området.

Mina reflektioner

Jag är själv uppvuxen i en liten by i Västerbotten. Varje sommar åker jag upp till familj och vänner och promenerar på bekanta stigar genom landskapet. I byn jag kommer ifrån ser jag utvecklingen som denna rapport beskriver i verkligheten. På fält där det under min barndom odlades olika grödor växer numera långliggande vall, och mjölkgården som fanns i byn la ner sin verksamhet för ett antal år sedan. Samtidigt ser jag också att det finns nya spännande initiativ, som en nystartad äppelodling med musteri.

Under arbetet med denna utredning har jag haft möjlighet att träffa och lyssna på inspel från en mängd olika personer både inom livsmedelsproduktionen och på myndigheter i norra Sverige. Jag vet att det finns mycket kunskap och engagemang, och en stark vilja att vända utvecklingen. Vi som jobbat med denna utredning hoppas att den kan bidra, som en startpunkt för viktiga insatser framöver.

Rapport och webbinarium

Här kan du läsa rapporten.

Och här kan du anmäla dig till vårt digitala lunchseminarium den 26 mars då jag presenterar rapporten och vi för ett panelsamtal med producenter och en landshövding om hur de ser på utvecklingen och behoven framåt, följ denna länk för information och anmälan.  

/Frida Edström som har lett utredningen på Jordbruksverket

Viljan att investera i stallar ökade 2025

Lämna ett svar
Ett nybyggt stall med mjölkkor och en robot som delar ut foder.
För att våga investera krävs en period med stabilitet och en förväntan om gynnsamma förhållanden under kommande år. Foto: Pixabay.

Intresset för att investera i stallbyggnader har ökat för alla lantbrukets produktionsdjur under 2025 enligt Jordbruksverkets statistik.  Nivåerna är de högsta på 5 – 10 år för de flesta djurslag. Lägre ränta, gynnsam produktprisutveckling och riklig tillgång på foder är några faktorer som bidragit till att öka investeringsviljan.

Jordbruksverket sammanställer varje år statistik över hur många stallplatser som förprövats. Det är en process som innebär att jordbrukarna ansöker om ny- eller ombyggnad av stallutrymmen. En förprövning behöver inte nödvändigtvis leda till att investeringen genomförs, men det ger en god fingervisning om de planer som jordbrukarna har.

Störst investeringsvilja för mjölkkor sedan 2012

2025 års statistik visar att antalet förprövade platser ökade för både mjölkkor och dikor. Antalet förprövade mjölkkoplatser uppgår till drygt 13 000 och antalet dikoplatser uppgår till cirka 7 700 platser. Det är en ökning med cirka 3 000 platser för mjölkkor och med cirka 1 000 platser för dikor. Trots höga priser på nötkött blev investeringsökningen liten i sektorn för dikor.

Antalet mjölkkoplatser som förprövats under 2025 är det största sedan 2012, jämfört med början på 2000-talet ligger dock 2025 års förprövningar relativt lågt.

Utifrån ett teoretiskt beräknat investeringsbehov baserat på nuvarande stallplatser behövs investeringsåtgärder vart 15:e år för mjölkkor och vart 20:e år för dikor. Investeringar under 2025 når upp till drygt 70 procent av det teoretiska behovet för mjölkkor och dikor. Investeringar i byggnader för övriga nötkreatur, (ungdjur m.m.) blev under 2025 nästan 25 000 platser, det är störst antal platser sedan 2017.

Förprövningar för får uppgår till cirka 7 700 platser för 2025, det är en ökning med cirka 3 000 platser sedan förra året och det största antalet sedan 2021.

Kraftig ökning för fjäderfä

Antalet stallplatser för suggor som förprövats uppgår till cirka 7 000, vilket är drygt 4 000 fler än i fjol. Antalet stallplatser för slaktgrisar har ökat från cirka 22 300 platser till cirka 34 800. Antalet platser för suggor och slaktsvin som förprövats under 2025 är flest sedan 2018. Varken investeringarna i suggplatser eller slaktgrisplatser når upp till det långsiktiga behovet.

Förprövningarna av platser för slaktkycklingar och värphöns har ökat kraftigt under 2025. För värphöns är det största antalet platser som förprövats sedan 2017 och för slakttkycklingar är det störst antal platser sedan 2021. Siffrorna för fjäderfä varierar kraftigt från år till år. Fjäderfäbranschen karakteriseras av få och stora producenter och därför kan investeringsbeslut hos enskilda företag få stort genomslag i statistiken.

Uppdämt behov

De senaste åren har varit utmanande för jordbruket i Sverige med kraftiga variationer både vad gäller produktpriser och priser för insatsvaror. För att våga investera krävs en period med stabila förhållanden liksom en förväntan om gynnsamma förhållanden under kommande år. Under 2025 skedde en stabilisering med fallande räntor, lägre priser för insatsvaror och en gynnsam prisutveckling för de animaliska produkterna. Eftersom investeringstakten varit låg de tidigare åren kan det även funnits ett visst uppdämt behov under 2025. Det är några förklaringar till att antalet förprövade stallplatser ökade för samtliga av jordbrukets produktionsdjur.

Ljusning för vissa djurslag 2026

För 2026 ser förutsättningarna fortsatt positiva ut för vissa djurslag. Generellt sett väntas låga priser på foder bestå eftersom tillgången är god både i Sverige och globalt. För mjölkproduktionen är dock utsikterna inte lika bra då en snabb produktionsökning lett till lägre producentpriser. För nötkött är däremot priserna till producent fortsatt höga och under det kommande året väntas bristen på marknaden bestå.

Jordbruksverkets förprövningsstatistik i sin helhet finns på följande länk.

Förprövnings­statistik – Jordbruksverket.se

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

2025 blev ett bra år totalt sett för svenskt jordbruk

Lämna ett svar
Det finns en hel del orosmoln inför 2026 men en god skörd under 2025 som fyllt på jordbrukarnas lager, ökade semineringar av både kor och suggor samt en stor höstsådd ger en stabil grund för att stå emot de utmaningar som finns inför det kommande året.

2025 har blivit ett bra år totalt sett för svenskt jordbruk. Beräkningar från Jordbruksverket visar att företagsinkomsten blev den näst högsta genom tiderna. Animalieproduktion har gått bättre än växtodlingen trots stor skörd. Utsikterna inför 2026 var fram till hösten 2025 mycket positiva men därefter har optimismen dämpats bland annat beroende på att priset på mjölk gått ner kraftigt. Ett stabilt 2025 ger dock jordbrukarna en grund för att klara ett mer utmanande 2026.

För bara några månader sedan, det vill säga hösten 2025, såg framtiden ljus ut för svenskt jordbruk. Efter några år med oro i världen fanns förhoppningar om ett stabilare läge. Rörelserna på marknaderna för jordbruksprodukter slog inte hela tiden nya topp- eller bottenrekord utan var på väg in i en lugnare fas. För animalieprodukter verkade det dessutom som att priserna i Sverige stabiliserats på en historiskt sett mycket hög nivå. Skörden 2025 blev nära nog rekordartad både vad gäller kvantitet och kvalitet. Ett av få orosmoln som fanns kvar var att priserna för spannmål och oljeväxter inte ville lyfta från låga nivåer. Svenskt jordbruk nådde under 2025 sitt näst högsta ekonomiska resultat i historien. 

När hösten övergick i vinter började de första rapporterna komma om att framtidstron i näringen var på väg att förändras. Flera konjunkturbedömningar pekar samfällt mot att lönsamheten kan komma att försämras under 2026. LRF, Ludvig & Co och Gröna arbetsgivare har alla i sina senaste prognoser för nästa år entydigt visat på risken för försämrad lönsamhet. Det finns också en risk att det blir svårare att hitta arbetskraft och att viljan att investera minskar.

Vad kan förklara den snabba förändringen bland jordbrukarna?

Tillgång på viktiga jordbruksråvaror som spannmål och oljeväxter är god för närvarande. Alla mer betydande produktionsområden på norra halvklotet har fått en god skörd under 2025. Utsikterna för skörd på södra halvklotet är gynnsamma liksom förutsättningarna för de grödor som höstsåtts. Det finns i nuläget inget som talar för en snabb prisökning på världsmarknaden

Den stabila prisutvecklingen för mjölk har brutits i och med att utbudet har ökat snabbt i de viktiga produktionsområdena runt om i världen. Mjölkpriset för konventionellt producerad mjölk ligger i december 2025 på samma nivå som för ett och ett halvt år sedan.

Priserna för gödning har gått upp under hösten trots fallande råvarupriser. Det beror bland annat på att EU infört tullar på gödning från Ryssland och Belarus, liksom att EU ska införa klimattullar på gödning från årsskiftet.

Den svenska kronan har förstärkts kraftigt mot den amerikanska dollarn under det senaste året. För svenska spannmålsexport har det lett till ytterligare försämrat pris då exportaffärerna sker i dollar. Det svenska spannmålsöverskott för 2025/26 blir det största på åtskilliga år.

Det har skett ett utbrott av svinpest i Spanien som har lett till att landets export har begränsats. Vid liknande situationer har det medfört att det land som drabbats av exportrestriktioner fått söka sig till andra marknader för att hitta avsättning för sitt exportöverskott. Eftersom Spanien är en av EU:s ledande exportörer kan det leda till prispress EU-marknaden.

Gynnsammare konjunkturutsikter i Sverige för 2026 är positivt eftersom efterfrågan på livsmedel kan förbättras. Å andra sidan kan det leda till högre arbetskraftskostnader. Jordbruket har i nuläget svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft med rätt kvalifikationer.

Inom vissa produktionsgrenar i animaliesektorn har det redan skett nyinvesteringar och vid relativt små produktionsökningar kan det leda till överskott på marknaden som i sin tur kan leda till prispress.

Utkik mot 2026

Det finns en hel del orosmoln inför 2026 som riskerar att bryta den återhämtning som skett efter det ryska anfallet på Ukraina. Men en god skörd under 2025 som fyllt på jordbrukarnas lager, ökade semineringar av både kor och suggor samt en stor höstsådd i god kondition ger en stabil grund för att stå emot de utmaningar som finns inför det kommande året.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Julmat med svenska mervärden och läget på animaliemarknaden

Lämna ett svar

Årets största mathögtid står för dörren och då vill jag passa på att påminna om de mervärden – eller styrkor – som finns i svensk matproduktion. Våra svenska mervärden bottnar delvis i att vi har högre krav på produktionen jämfört med i många andra länder, det gäller inte minst våra djurskyddsregler. Sverige har också den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur av alla länder i EU.

nötkreatur i hage
Foto: Linda Risberg

Men mervärden är också kopplade till en bredare betydelse av att vi producerar mat i Sverige. Det är positivt för försörjningsförmågan, sysselsättningen, landsbygdens utveckling, miljömålen och det svenska landskapet.

  • Du kan läsa om mervärden hos svensk mat i en serie rapporter på Jordbruksverkets hemsida.

Marknadens utveckling

I mer än tio år har jag gjort kvartalsvisa beräkningar av marknadens utveckling för de fyra största köttslagen samt ägg. Du hittar marknadsbalanser och annat smått och gott här.

Marknadsbalanserna för mejeri, vilt och häst uppdaterar jag en gång per år. En summering av utvecklingen till och med september 2025 jämfört med samma period 2024 visar bland annat följande:

  • Marknaden för griskött har haft en relativt stillsam utveckling med något ökad produktion, import och totalkonsumtion samtidigt som exporten och försörjningsgraden sjunkit.
  • Marknaden för nötkött fortsätter att backa till följd av att fler kor än normalt slaktades under 2024. Det är bara importen som ökat årets nio första månader och det med drygt 2 procent, trots att det är brist på nötkött även i övriga EU. En kollega bloggade om orsakerna till utvecklingen på nötköttsmarknaden tidigare i år. 
  • För matfågel kan jag bara ge en komplett bild till och med juni 2025 eftersom vi saknar slaktsiffror för tredje kvartalet, som visar i princip oförändrad produktion samtidigt som importen minskade och exporten ökade. Det gav minskad totalkonsumtion, men en stärkt försörjningsgrad.
  • Marknaden för får- och lammkött har haft en snarlik utveckling som för nötkött, fast nivåerna generellt är betydligt lägre för får och lamm då vi både producerar och konsumerar mer nötkött. Eftersom importen ökat ganska mycket hittills i år så har även konsumtionen ökat, medan försörjningsgraden sjunkit till under 20 procent.
  • Total köttkonsumtion minskade med 3 procent till och med juni 2025 jämfört med samma period 2024. Jag får återkomma om totalkonsumtionen till och med september när vi fått alla siffror som behövs för beräkningen. Min slutsats är att minskad konsumtion av kött i år framför allt beror på att utbudet varit begränsat, och att det är brist på nötkött till och från rapporteras även från butiksled.
  • Till slut några ord om äggmarknaden. Här skjuter alla parametrar i höjden, utom importen som minskat med nästan 17 procent. Utvecklingen beror på en kraftig produktionsökning i år, med nästan 25 procent till och med september. Om trenden fortsätter året ut kommer Sverige nå sin högsta äggproduktion någonsin. Återställande efter salmonellautbrottet 2023 och 2024 kan förklara en del av ökningen, men det byggs även många nya hönsstallar runtom i landet och efterfrågan på ägg är god.

”En får tacka” och jag vill passa på att önska er alla en ”Äggstra” god jul (hoppas ni alla fattar ordvitsen med hjälp av bilderna nedan, trots att den ena bilden visar ett gäng lamm)!

frukost med ägg, smörgås, kaffe
Foto: Åsa Lannhard Öberg
lamm
Foto: Åsa Lannhard Öberg

//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare

Ett genombrott för svensk spannmålsexport!

Lämna ett svar

Så har äntligen ett stort och viktigt mål uppnåtts – efter 11 år! Under 2014 lämnades en ansökan in om att få marknadstillträde för export av havre till Kina. Nu har ett stort steg tagits mot att kunna börja exportera både havre och malt till den kinesiska marknaden.

Sverige har under landsbygdsminister Peter Kullgrens besök i Kina (4 till 7 november 2025) undertecknat två exportprotokoll som öppnar den kinesiska marknaden för svenskt kornmalt och havre. Här kan du läsa regeringens pressmeddelande.

Tack vare uthållighet och ett intensivt samarbete mellan bland annat Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Regeringskansliet, branschen och politiken har Sverige nu möjlighet att nå en av världens största konsumentmarknader.

Protokollen är en central del av Livsmedelsstrategi 2.0, som syftar till att öka svensk livsmedelsexport 2025‑2030. Ökad export stärker inte bara affärsmöjligheter utan även Sveriges livsmedelsberedskap – eftersom större produktionsvolymer ger en robustare inhemsk försörjning vid kriser.

Är det nu bara att börja exportera havre och malt till Kina? Inte än, men det här är ett stort och viktigt steg. Fler åtgärder krävs innan exporten kan starta, bland annat registreringen av svenska exportörer i Kina. När dessa delar är på plats kan svensk havre och malt snart nå kinesiska konsumenter, vilket visar kraften i samarbete och uthållighet.

Med kvalitet, hållbarhet och innovation bygger vi tillsammans en livsmedelssektor som är redo att möta världens växande behov.

Händer som håller i vetekärnor.
Foto: Kenneth Bengtsson, Scandinav

Vill du ha information om vad som gäller vid export? Här finns Jordbruksverkets websida om export av djur, produkter från djur eller foder och vad som gäller vid handel med växter och växtprodukter. För export av livsmedel har Livsmedelsverket information på sin webb, den hittar du här.

/Jenny Kanerva Eriksson och Lena Jonsson vid Jordbruksverkets exportteam

Kan siffersatta mål lyfta svensk livsmedelsproduktion?

Lämna ett svar

Ja det menar regeringen, som gett oss uppdraget att ta fram kvantitativa mål för livsmedelsproduktionen i Sverige samt hur utvecklingen kan mätas. Nu har vi skickat förslaget som innebär mål för 2035 och delmål för 2030 inom både jordbruk, trädgård och sjömat.

Regeringen menar att svenska livsmedelsproducenter mött en rad utmaningar de senaste åren och att arbetet för att främja tillväxt behöver skärpas. Vi fick uppdraget i våras och har sedan dess haft en nära dialog med företrädare för berörda branscher och myndigheter – det är nämligen inte bara staten som äger dessa mål utan även livsmedelsproduktionen, som haft kvantitativa mål på sin önskelista inför arbetet med att mejsla ut Livsmedelsstrategin 2.0. Regeringen och myndigheterna kan skapa förutsättningar genom att använda styrmedel och stöd på ett smart sätt, men utvecklingen ska i huvudsak drivas av marknadens aktörer och konsumenternas efterfrågan. Vi vet ju alla hur det går om någon producerar varor som ingen vill köpa, då uppstår överskott och prispress samtidigt som företagens lönsamhet viker.

ett bildkollage på ett blommande gult rapsfältm musselodling, närbild på en komule, olika grönsaker och vita ägg i kartong.
Foto: Rapsfält Kentaroo Tryman, Musselodling Anneli Fredriksson, Nötkreatur Skandinav, Grönsaker Ellinor Hall, Vita ägg Pixabay.

Uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mer mat i Sverige för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå och att de ska baseras på marknadens potential, Sveriges naturgivna förutsättningar och branschens tillväxtambitioner. I grunden finns livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och miljömässigt hållbar produktion, som riksdagen fattade beslut om redan 2017.        

Förslag på arton mål för jordbruks- och trädgårdsprodukter

De arton mål vi föreslår uttrycks i form av försörjningsgrad. Försörjningsgraden visar Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under en period, vanligtvis ett år. Det är ett mått som snarare visar hur robust produktionen är än ett renodlat produktionsmått. Vi föreslår att utvecklingen följs årligen med hjälp av marknadsbalanser som visar utvecklingen av produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid.

När vi valt ut våra råvaror har vi bland annat utgått ifrån hur stor betydelse de har för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi har också beaktat lagringsmöjligheter och näringsinnehåll, vilket är viktigt i ett beredskapsperspektiv. Vi föreslår bland annat följande mål:

  • Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035.
  • Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035 (även delmål för de fyra största köttslagen).
  • Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035.

Förslag på mål för fiske och vattenbruk

Bild på en torskbåt i hamn
Foto: Lina Waara

För fiske och vattenbruk uttrycks målet som ökad produktion i vikt, som följs upp med hjälp av produktionsstatistik. Vi föreslår att produktionen ska öka med 60 procent till 2035, och att vi följer upp hur demersalt fiske (nära havsbotten), pelagiskt fiske (i det fria vattnet), insjöfiske, vattenbruk fisk och vattenbruk övrigt (skaldjur, musslor och alger) bidrar till den övergripande målsättningen. Det finns stor potential att redan idag öka produktionen, bland annat med utgångspunkt i outnyttjade miljötillstånd i vattenbruket samt genom att öka landningarna av sill och skarpsill till livsmedelsproduktion i Sverige.

Stora investeringsbehov

För att nå målen krävs omfattande investeringar i primärproduktionen. Kostnaden för att ställa i ordning åkermark som inte brukas idag och att investera i lagring, stallar och nybyggnation av växthus uppskattas till runt:

  • 9,5 miljarder kronor för vegetabilieproduktionen
  • 14,4 miljarder kronor för animalieproduktionen
  • 1,5 miljarder kronor för trädgårdsproduktionen

Vi har inte beräknat kostnader för andra investeringar som behöver göras om produktionen ska öka, exempelvis inom fiske och vattenbruk, åtgärder för grön omställning och insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. 

Det behövs mer mark

För att nå de föreslagna målen behöver antalet djur öka med mellan 15 och 25 procent beroende på djurslag. Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och för bete men även för produktion av livsmedel. Samtidigt behöver produktiviteten i växtodlingen öka med 1 procent per år och avkastningen från djuren med 0,5 procent per år.

Viktiga frågor återstår

Det finns både möjligheter och utmaningar kopplat till en ökad produktion. Till exempel är konsumentintresset för svenska mervärden en viktig våg att surfa vidare på. Undersökningar som Från Sverige genomför regelbundet visar tydligt att svenskt ursprung är ”top of mind” hos en stor andel av konsumenterna men denna medvetenhet kan stärkas ytterligare – både i Sverige och i andra länder. Balansen mellan en ökad livsmedelsproduktion och värnande om relevanta miljömål är en utmaning, men det finns samtidigt miljönyttor med primärproduktionen och en ökning kan bidra till fler arbetstillfällen samt till mer levande landsbygds- och kustsamhällen. Regleringar och kontrollkrav kan utgöra hinder för en ökad produktion, inte minst inom fiske och vattenbruk.

I rapporten lyfter vi också områden där vi ser behov av att utnyttja och förstärka åtgärder, som ofta redan är igångsatta. Det handlar bland annat om att använda EU:s jordbruks- och fiskeripolitik med tillhörande budget på ett välanpassat sätt, stötta investeringar, öka resurseffektiviteten och minska livsmedelsförluster samt fortsätta det pågående arbetet med regelförenklingar.

Vad händer nu och en personlig reflektion?

Det här är Jordbruksverkets förslag till regeringen – vi väntar med spänning på återkoppling från dem. Håller jag med om att siffersatta mål kan sporra oss att prestera och utnyttja vår potential till fullo? Jo, jag tror att det skapar en behövlig gemensam bild som alla berörda kan sträva mot. Det är lättare att prioritera åtgärder som stödjer en utveckling mot distinkta mål.

Foto: Mora Tidning

Jag tar gärna tillfället i akt att göra en parallell till idrottsliga prestationer. Under snart tjugo års tid har jag ägnat mig åt långdistansutmaningar inom löpning, skidåkning, simning och cykling. Varje gång jag ställer mig på startlinjen är målet att minst slå personligt rekord, ibland också att komma i mål före kollegor eller vänner som deltar – det kan jag erkänna! När jag kastar mig ut i spåret är det med andra ord superviktigt att jag vet vilken tid jag ska slå och att min Garmin-klocka fungerar så att jag hela tiden kan kolla hur jag ligger till – en slags delmål under resans gång. Den 1 mars 2026 ska jag skida Vasaloppet för fjärde gången, då är det tiden 7 timmar och 55 minuter jag ska bräcka.

/Åsa Lannhard Öberg, Jordbrukspolitisk utredare som samordnat detta superspännande och viktiga uppdrag