Protein, protein, protein

Nyligen publicerade vi en rapport om potentialen med baljväxter i Sverige. Foto: Pixabay.

Intresset för protein verkar aldrig sina. Det är ju inte så konstigt egentligen då detta näringsämne är absolut avgörande för att bygga upp våra kroppars celler. Men vad är det senaste som sker inom den svenska proteinproduktionen?

I början av juli blev det internationella rubriker när det stod klart att Mycorena och TetraPak tillsammans ska bygga en produktionsanläggning för framställning av växtbaserat protein. Mycorena är ett foodtech-bolag som grundades i Göteborg 2017. De framställer ett svampbaserat protein som används i olika typer av växtbaserade proteinalternativ. Målet är att den nya anläggningen ska vara i bruk 2023. Mycorena släppte också nyligen nyheten att de ska börja framställa växtbaserade alternativ till mjölkprodukter. Ett alternativ till smör är först ut i utvecklingen.

Mycorena och Tetra Pak är inte ensamma om att bygga proteinfabrik. Det står nu klart att Lantmännen fått 150 miljoner kronor i stöd från Naturvårdsverket för att anlägga en storskalig produktionsanläggning för extraktion av ärtprotein. Pengarna kommer från Klimatklivet, investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik. Anläggningen ska byggas i Lidköping och på platsen ska både odling och förädling av proteingrödor ske.

En annan svensk protein-innovation kommer från Volta Greentech. Med hjälp av att en viss sorts alger som tillsätts i kors foder kan kornas utsläpp av metan reduceras. Nu har detta metan-reducerade nötkött lanserats i utvalda svenska matbutiker. Det ska vara första gången i världen ett metan-reducerat nötkött framställs och säljs till allmänheten. Användningen av algen är fortfarande relativ ny, men tester visar att om det tillsätts i kornas foder kan metanet de rapar ut reduceras med över 80 procent.

I Östhammars skärgård genomförs nu ett försök som likt Volta Greentech är en innovation som rör foder till djur vars kött är en proteinkälla. Sveriges Lantbruksuniversitet skördar vass vilken ska användas som foder till kor och hästar. Skörden har flera nyttor – dels att man nyttjar en outnyttjad växt som foder, och dels att skörden innebär att fosfor tas ur vattensystemet – vilken annars bidrar till övergödning av vattnet.

Det finns onekligen mycket spännande som sker inom proteinproduktion i vårt avlånga land. Men hur är det med odlingen av baljväxter i Sverige? Vad är potentialen och nyttorna med det? Jordbruksverket har släppt en färsk rapport som handlar om just det. Trevlig sommarläsning!

Julia Marcopoulos, utredare

Det finns förutsättningar för en lugnare prisutveckling för jordbrukets råvaror

Efterdyningarna till pandemin och Rysslands krig mot Ukraina har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukets produkter och produktionsmedel. Marknaderna har dessutom präglats av stor nervositet med tvära prisförändringar som resultat. Det börjar dock finnas vissa tecknen som tyder på marknaderna är på väg in i en lugnare fas och med gradvis möjlighet till fallande priser.

Eventuell lösning av export av ukrainska jordbruksprodukter

Under ledning av Turkiet och under överinseende av FN har det inletts förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland om att få till stånd export av ukrainska jordbruksprodukter från hamnar i Svarta havet. Sedan krigsutbrott har Ukraina varit helt avskärmade från att exportera via Svarta havet. Det har inneburit att en stor mängd spannmål och oljeväxter blivit kvar i ukrainska lager. En viss omledning av exporten har skett genom att utnyttja landtransporter till hamnar i bl.a. Rumänien och Polen. Utebliven export under våren 2022 kommer dessutom att leda till en akut brist på lagringsutrymme för de produkter som kommer att skördas inom de närmaste månaderna. Det väntas ett avtal mellan parterna som ska garantera säkra transporter av produkter från Ukraina. Genom att spannmål och oljeväxter från Ukraina blir tillgängliga på marknaden bör det leda till lägre priser även om skörden 2022 blir betydligt mindre än normalt p.g.a. kriget.

Odlingsbetingelser inför 2022 års skörd

Spannmål, gröda, sädesslag, skörd, vete. 
Foto: Shutterstock

Skördeutsikterna i några viktiga produktionsområden har förbättrats den senaste tiden. I USA var inledningen på odlingssäsongen ogynnsam med dåliga förutsättningar för både höst- och vårsådda grödor. Vädret har varit gynnsammare den senaste tiden vilket avspeglas i att en större andel av grödorna bedöms vara i bra kondition. Även i Kanada är förutsättningarna betydligt bättre än under fjolåret då skörden blev svag. I Ryssland har vädret varit gynnsamt under våren och inledningen av sommaren. Både produktion och export väntas öka jämfört med förra året.

I EU, särskilt i Frankrike, har höga temperaturer under försommaren påverkat avkastningsförmågan negativt. Regn har förbättrat skördeutsikterna men oro för en ny värmebölja kan få negativa konsekvenser för avkastningen i majsodlingen

Prisutveckling

Priserna på de ledande råvarubörserna har för vete fallit tillbaka under de senaste veckorna med cirka tio procent. Trots det relativt stora prisfallet ligger priserna fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer.

Kan de akuta problemen med exporten från Ukraina lösas och skördeutsikterna förblir gynnsamma finns förutsättningar för att priserna fortsätter att falla tillbaka dock knappast till de prisnivåer som brukar betraktas som normala. Den stora osäkerhetsfaktorn för marknaderna för jordbruksprodukter är tillgången till produktionsmedel och då i synnerhet energi och gödning. Rysslands begränsningar i utbudet av både fossil energi och gödning är potentiella hot mot jordbruksproduktionen i stora delar av världen. Det pågår anpassningsåtgärder att minska beroendet av Ryssland men omställningen tar tid och på kort sikt är alternativen få. Skulle tillgången på t.ex. kvävegödsel begränsas kraftigt med höga priser som följd är risken stor för en ny kraftig prisuppgång för spannmål och oljeväxter.

Jordbruksverkets Konkurrenskraftsgrupp

Globala skillnader i stöd påverkar konkurrensförhållanden mellan lantbrukare i olika länder

Varje år samlar OECD in data om stöd till lantbruket i 54 länder och jämför utvecklingen och nivån. Syftet är att studera konkurrenssnedvridande stöd som motverkar en rättvis handel och lika spelregler för producenterna. Årets rapport präglas såklart av Rysslands invasion av Ukraina och effekterna av COVID-19 och specialtemat, för året, är hur stöden bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Som stöd räknar OECD direkta stöd till lantbrukare (exempelvis gårdsstöd) men också generella stöd (så som anslag till SLU och naturbruksgymnasier) och indirekta prisstöd (det vill säga när konsumenten betalar högre inhemska priser än världsmarknadspriserna på råvaror).

Stöden ökar men nivån skiljer sig mellan länder

Stöden till lantbruket har ökat globalt den senaste 20-årsperioden, men ställt i relation till produktionen har stöden minskat förutom i Filippinerna, Indonesien och Kina. OECD konstaterar att stöden utökats med åtgärder för att mildra de negativa effekterna av pandemin. Mellan 2020 och 2021 ökade de totala stöden till jordbruket med 10 respektive 13 procent. OECD beklagar att ökningen inte alls är riktad mot en hållbar omställning,

Norge, Island och Schweiz toppar som vanligt stödligan med stöd på uppemot 75 procent av produktionsvärdet i lantbruket. Även Japan, Korea och Indonesien har stora stödbudgetar. EU ligger på drygt 25 procent en bit över medel på 18 procent för de analyserade länderna. De länder som har lägst sammanvägda stöd i förhållande till produktionen är Ukraina och Nya Zeeland. Argentina har negativa stöd eftersom de sedan länge har ett system som domineras av exportskatter som sänker priserna på inhemskt producerade jordbruksråvaror.

Foto: Mostphotos

Stor andel av stödet utgörs av prisskillnader

Till stöden räknar OECD, till skillnad mot exempelvis WTO, även så kallade marknadsprisstöd (indirekta prisstöd som utgörs av att konsumenter betalar högre pris för en inhemsk vara än vad den kostar på världsmarknaden). Andelen sådana stöd utgör 39 procent av stödet i de 54 länderna.

Inom EU har fokus för CAP gått från pris- och marknadsregleringar, som exportbidrag och interventionsuppköp, till frikopplade stöd. Pris- och marknadsregleringarnas utgör numera en mycket liten del av budgeten. Räknar man, som OECD, även med de stödjande effekterna av tullskyddet så utgörs fortfarande en fjärdedel av stödet till lantbruket i EU av de prisstöd och produktionskopplade stöd som OECD anser vara mest konkurrens- och handelsstörande. Inom EU går dessa stöd framför allt till nötkött, fjäderfäkött och ris

Enligt rapporten har stöden ökat, men OECD ser med oro att en minskade del går till forskning, utbildning och innovation. Även om stöden ökar, så ökar inte stöden till åtgärder som ska hjälpa lantbruket att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Endast 16 av de 54 länderna har ett mål uppsatt för minskning av utsläpp inom jordbruket.

Slutsatser och rekommendationer

OECD drar i stort sett samma slutsatser som tidigare år men ger också rekommendationer till varje land som ingår i rapporten om hur stöden borde utvecklas. 

  • OECD rekommenderar ökade satsningar på forskning, utbildning med mera för att kunna bidra till minskade utsläpp och samtidigt försörja jordens ökande befolkning med mat
  • OECD rekommenderar de som skapar stödsystemen att avveckla konkurrens- och handelssnedvridande stöd
  • OECD anser att EU har en positiv utveckling i stöden men rekommenderar att EU dirigerar om de medel som idag går till produktionskopplade stöd mot åtgärder för att nå målen med Green Deal.
  • OECD ser också att EU:s jordbruk har en låg produktivitetstillväxt och att detta kan motverkas på sikt genom satsningar på forskning och innovationer.

Våra reflektioner – det är inte lätt att börja trappa ned

OECD har alltid arbetat för ökad frihandel och minskade konkurrenssnedvridande stöd, men nämner också att det måste göras med försiktighet. Naturliga förutsättningar spelar såklart in i länders policy men det är också tydligt att budgetmässiga förutsättningar skapar skillnader.

EU har tagit steg mot mindre marknadsreglering och allt grönare stöd exempelvis genom att avskaffa mjölk- och sockerkvoter samt den gröna arkitekturen i nya CAP, men det är inte alltid det är lätta steg. I rapporten framgår att Storbritannien, som inom EU varit drivande i frihandelsfrågor, efter utträdet från EU kraftigt ökat sina stöd till lantbruket bland annat genom utökade prisstöd.

Stöden till jordbruket och inte minst marknadsprisstöden, motsvarar en stor del av lantbrukets intäkter men kan snedvrida konkurrenskraften mellan länder. Som OECD skriver så behöver mer medel riktas mot åtgärder inom forskning, innovation med mera som stärker och anpassar jordbruket för de utmaningar sektorn står inför på lite längre sikt. Ett minst sagt utmanande pussel.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa rapporten: https://www.oecd.org/agriculture/topics/agricultural-policy-monitoring-and-evaluation/

Och här finns film från lanseringen med kommentarer av bland annat professor Alan Matthews från Trinity College i Dublin: https://www.youtube.com/watch?v=DWTbZPEdmwQ

/ Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten

OECD:s prognos för jordbrukssektorn 2022-2031

OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har nyligen publicerat sin årliga prognos över den globala jordbrukssektorns utveckling för den kommande tioårsperioden. Prognosen bygger på modellberäkningar kompletterat med kvalitativa bedömningar.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå.

Årets prognos, som omfattar perioden till och med 2031, är mer osäker än vanligt på grund av det oroliga läget i världen inte minst beroende på kriget i Ukraina.

Kraftigt stigande priser

OECD konstaterar att priserna på jordbruksprodukter stigit kraftigt den senaste tiden. Prisuppgången utlöstes av återhämtningen i spåren av Covid och fick därefter ett ännu snabbare förlopp då Ryssland anföll Ukraina. På makronivå justerar OECD ner den ekonomiska tillväxten jämfört med de prognoser som gjordes före pandemin och kriget i Ukraina.

Så ändras konsumtionen framöver

I likhet med tidigare års prognoser väntas de största konsumtionsökningarna av livsmedel i världen att ske i låg- och medelinkomstländer. I höginkomstländer begränsas konsumtionsutvecklingen av låg befolkningstillväxt. Ökad medvetenhet om miljö och hälsa i höginkomstländer gör att konsumtionen av socker och animaliskt protein begränsas. I medelinkomstländerna väntas förbättrad levnadsstandard öka konsumtionen av animaliska livsmedel medan konsumtionen i låginkomstländerna fortsatt domineras av vegetabiliska stapelvaror. OECD förutser att uppsatta mål för minskad svält i världen inte kommer att uppnås.

Efterfrågan på jordbruksråvaror för bioenergiproduktion väntas minska under den kommande tioårsperioden på grund av minskad efterfrågan på drivmedel och minskat statligt stöd.

Ny teknik, infrastruktur och utbildning behövs för att öka produktionen

OECD prognosticerar den årliga produktionsökningen till drygt 1 procent. Investeringar i ny teknik, utbyggnad av infrastruktur och satsningar på utbildning är avgörande för att nå produktionsökningen. Stigande kostnader för produktionsmedel, särskilt handelsgödsel, verkar hämmande på utvecklingen vilket gör det svårare att nå produktivitetsökningen. Endast en mindre del av produktionsökningen beräknas komma från utökade odlingsarealer.

Växthusgasutsläppen väntas öka men takten kan minska

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser väntas öka under kommande period men ökad produktivitet minskar ökningstakten.

Osäkra prisprognoser

OECD bedömer att de höga priser som just nu råder för jordbruksprodukter är tillfälliga och på några års sikt åtgår prisutvecklingen till den långsiktiga trenden med fallande reala priser. OECD betonar dock det osäkra läget som råder just nu vilket gör det svårt att göra prognoser.

Avslutande reflektioner

Trots den oro som råder i världen för närvarande och inte minst på jordbruksområdet bedömer OECD i sin prognos att en återgång till den långsiktiga utvecklingen är det mest sannolika. OECD lyfter dock fram att satsningar måste göras i form av kunskapsuppbyggnad och investeringar i ny teknik för att nå den produktivitetsutveckling som är nödvändig. Skulle denna utveckling inte komma till stånd riskerar dagens oro på livsmedelsområdet att bestå.

Hela rapporten går att läsa på: OECD-FAO Agricultural Outlook – OECD-FAO Agricultural Outlook (agri-outlook.org)

/Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten.

WTO tar viktiga beslut för fiske och jordbruk

Världshandelsorganisationen WTO är en internationell organisation som reglerar internationell handel, men den fungerar också som förhandlingsforum. Syftet med WTO är att underlätta handel och främja hållbar ekonomisk utveckling genom handel. WTOs ministerkonferens är organisationens högst beslutande organ och den 12e ministerkonferensen ägde rum i mitten av juni.

Efter nästan en veckas intensiva förhandlingar har WTOs 164 medlemsländer fattat flera viktiga beslut, bland annat inom fiske och jordbruk.

Copyrigt WTO/Jessica Genoud

Fiske

Efter 21 år av förhandlingar har medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) äntligen nått fram till ett avtal som förbjuder vissa skadliga fiskesubventioner och begränsar andra stöd.

Genom att enas om ett gemensamt regelverk för fiskesubventioner har världens länder tagit ett viktigt steg för en mer hållbar matproduktion och för att bevara fiskebestånden för framtida generationer.

Avtalet innebär att följande stöd förbjuds helt:

  • Stöd till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske.
  • Stöd till fiske på det fria havet om regional fiskeriförvaltning saknas.

Avtalet innebär också att följande stöd begränsas eller villkoras:

  • Stöd till överfiskade bestånd (som fiskas snabbare än de kan föröka sig) kan endast ges om det finns åtgärder på plats för att återbygga bestånden eller om de införs för att återbygga bestånden.
  • Till fartyg som fiskar under annan än stödgivarens flagg ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges (detta då det kan vara svårare att kontrollera fartygets aktiviteter och då ett flaggbyte kan vara ett sätt att kringgå fiskerilagstiftning).
  • Till fiske på bestånd där fiskbeståndets status är okänd ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges.

Det nya avtalet är en viktig del i att uppnå FNs globala hållbarhetsmål 14.6 som syftar till att förbjuda vissa subventioner som bidrar till ett ohållbart fiske. Avtalet är dock ett delavtal då det finns utestående frågor kvar att lösa, särskilt hur man ska hantera subventioner som kan leda till överfiske och överkapacitet. Med överkapacitet menas att det finns mer fiskekapacitet än bestånden räcker till för. Här finns en fortsatt press på länderna att leverera. För om man inte har enats om ett heltäckande avtal efter fyra år kommer avtalet att sluta gälla, om inte länderna enas om något annat.

Syftet med förhandlingarna har varit att minska den globala utfiskningen eftersom skadliga fiskesubventioner bidrar till att tömma haven på fisk. Avtalet är det första globala handelsavtalet där miljöaspekterna är i fokus. Under de år som förhandlingarna i WTO har pågått har tyvärr situationen för de globala fiskbestånden utvecklats i fel riktning. Idag är mer än 1/3 av världens fiskbestånd överexploaterade.

Ett globalt avtal som reglerar skadliga fiskesubventioner är viktigt. Fisk handlas på en global marknad och fisk och fiskefartyg förflyttar sig mellan nationsgränserna.

I Sverige importerar vi ca 70 % av den fisk som vi konsumerar. Ett gemensamt globalt regelverk kan främja förutsättningarna för våra inhemska fiskare och livsmedelsproducenter då konkurrenssituationen blir mer jämlik och förutsättningarna för ett globalt hållbart fiske ökar.

Jordbruk

WTO-medlemmarna lyckades däremot inte komma överens om arbetsprogram för de olika förhandlingsområdena inom jordbruk (bland annat interna stöd, marknadstillträde, exportkonkurrens, exportrestriktioner och offentlig lagerhållning av livsmedeltrygghetsskäl). Detta berodde på stora motsättningar om exempelvis offentlig lagerhållning av livsmedel.

Ministerbeslut om exportrestriktioner

Däremot fattades ett beslut om att inte tillämpa exportrestriktioner i samband med FN:s livsmedelsprograms (WFP:s) inköp av livsmedel för humanitärt bistånd. När ett land inför exportrestriktioner begränsas möjligheterna att exportera de varor som omfattas av exportrestriktionerna från det landet. Beslutet är tänkt att underlätta WFP:s arbete med att förse behövande runt om i världen med livsmedelshjälp. Förbudet blev inte lika definitivt som exempelvis EU önskade, utan länderna kommer fortfarande att kunna använda sig av exportrestriktioner om de anser att det är nödvändigt för att säkra den egna livsmedelstryggheten. I och med att WFP enligt sina stadgar alltid genomför sina inköp av livsmedel på ett sätt som inte ska skada livsmedelstryggheten i de länder där inköpen äger rum, kan detta tillägg tyckas överflödigt och skapa onödig osäkerhet.

Copyright WTO/Jay Louvion

Deklaration om livsmedelstrygghet

Ministerkonferensen antog också en deklaration om livsmedeltrygghet. I den finns skrivningar bland annat om att:

  • både handel och inhemsk produktion är viktiga för den globala livsmedelstryggheten,
  • åtgärder ska vidtas för att förbättra funktionen och motståndskraften hos de globala marknaderna för livsmedel, jordbruksprodukter och insatsvaror,
  • WTO-medlemmarna ska vara försiktiga med att använda exportrestriktioner och se till att de följer WTO:s regelverk,
  • nödåtgärder som vidtas för att förbättra livsmedelstryggheten ska designas så att de gör minsta möjliga skada på handeln samt vara tillfälliga, riktade och transparenta, och hänsyn ska tas till hur andra länder påverkas,
  • WTO-medlemmarna ska samarbeta internationellt för ökad produktivitet, produktion och handel, med målsättningen att öka tillgången på livsmedel till priser som gör att behövande kan köpa dem,
  • livsmedelshjälp välkomnas, men ska ges på ett sätt som följer regelverket i WTO,
  • ett arbetsprogram om livsmedelstrygghet ska inrättas inom ramen för WTO:s jordbrukskommitté

Därutöver finns skrivningar om att livsmedelslager kan bidra till ökad livsmedelstrygghet och att försäljning av överskott ur sådana lager till världsmarknaden välkomnas om det sker enligt WTO:s regler. Deklarationen avslutas med skrivningar om betydelsen av transparens. Vikten av att särskilda hänsyn ska tas till utvecklingsländer lyfts på flera ställen, bland annat i samband med skrivningar om betydelsen av teknisk och finansiell assistans.

Sammanfattningsvis tycker vi att man har kommit en bra bit framåt i förhandlingarna, inte minst inom fisket. Även om resultatet på jordbruksområdet var relativt magert, var det ändå viktigt att man lyckades komma överens om vissa inriktningar som har betydelse för livsmedelsförsörjningen. Detta inte minst i dagens situation med ökande priser på livsmedel i världen. Både förhandlingarna om fiskesubventioner och jordbruk kommer att fortsätta i WTO inför nästa ministerkonferens, som sannolikt kommer att äga rum före årsskiftet 2023/2024.

/Susanna Axelsson & Fabian Nilsson som är handelspolitiska utredare och som följt konferensen

Resultat från 19 forskningsprojekt visar hur djurvälfärden och konkurrenskraften kan öka

Hur verkar man bäst koklövar för att förebygga skador? Leder övernattningar på slakteri till mer stress för djuren och lägre slaktvikt? Finns det skötselfaktorer som leder till minskad smågrisdödlighet? Detta är några få av de många frågor som forskare undersökt med hjälp av medel från livsmedelsstrategins handlingsplaner, och nu är resultaten klara!

Tjurkalv på bete. Foto: Helena Elofsson

Under 2018 och 2019 delade vi i samråd med vår dialoggrupp för djurskyddsfrågor ut cirka 15 miljoner till forskningsprojekt som kunde stärka djurvälfärd och konkurrenskraft. Att vi hade möjlighet att göra det var tack vare medel inom det strategiska område Kunskap och innovation i livsmedelsstrategins handlingsplan. Efter hårda prioriteringar kunde vi dela ut medel till 19 projekt med vitt skilda inriktningar som täcker in de vanligaste lantbruksdjuren nötkreatur, gris, fjäderfä, får och fisk.

Vissa projekt var snabba, andra drog ut på tiden på grund av pandemin men nu är samtliga avlutade och redovisade till oss. För att göra resultaten lättillgängliga har vi tagit fram en rapport med kortfattade sammanställningar av projektens resultat och vill du veta mer kan du kontakta oss eller forskarna för mer detaljer.

Några exempel på områden som projekten berör är:

  • Fisk: hjärt-kärlsjukdom och bedövning av varmvattenlevande fisk,
  • Fjäderfä: vaccination av värphöns mot rödsjuka, bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner och miljöberikning till kyckling.
  • Gris: miljöfaktorer och skötselrutiner i smågris- och slaktsvinsbesättningar, nyckeltal för en hållbar grisproduktion och dränerande golvs placering i grisningsbox.
  • Nötkreatur: förebyggande rutiner mot håravfall hos utegångsdjur, djurvälfärd vid övernattningar på slakteri och verkning av koklövar för att förebygga skador.

Detta var en satsning på projekt som kunde ge konkreta, användbara resultat för att förbättra och förenkla djurhållning och djurhantering. Vi bedömer att projekten kan göra nytta och hoppas att vi i framtiden får göra fler sådana här satsningar för att stärka både djurvälfärd och lönsamheten inom livsmedelsproduktionen.

Här hittar du rapporten.

Här finns mer information om hur vi jobbar med livsmedelsstrategin.

/Helena Elofsson Djurskyddschef

Hur smakar Vättern?

Äkta Gränna polkagrisar har bakats sedan mitten av 1800-talet. Foto: Malena Bathurst.

Cykling är för mig snarare vardaglig persontransport än idrott, så jag har personligen aldrig förstått grejen med Vätternrundan. Men jag har förstått att den är något alldeles speciellt för alla inom cykling. Detta börjar man även kunna säga gällande mat. Vättern har alldeles speciella förutsättningar för odling, råvaru- och livsmedelsproduktion. Detta blir tydligt om vi tar en titt på Sveriges ansökningar till EU-kommissionen för skyddade beteckningar, det europeiska registret för ursprungsskydd.

Idag har Sverige fått det glädjande beskedet att namnet Äkta Gränna Polkagrisar nu skyddas i EU – karamellerna från den kända semesterorten på östra sidan av Vättern. Likaså Wrångebäcksosten som tillverkas i området kring Hjo vid Vätterns västra strand. Dessutom ligger Sveriges ansökan för skydd av Rökt Vättersik i Bryssel just nu.

Vi borde bli bättre på att uppskatta dessa värden mer: Tradition, historia, terroir, mathantverk, geologi och klimat. Och det verkar som att vi är på god väg!

Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat på Jordbruksverket

Det är Livsmedelsverket som handlägger ansökningarna innan de lämnas till EU. Förra året har det dessutom kommit in en ansökan till Livsmedelsverket som ansöker om skydd för namnet Äpplen från Äppladalen som ligger norr om Huskvarna (Jönköping) och som har etablerat sig till Sveriges främsta äppelregion efter Österlen.

Det är alltså något speciellt med förutsättningarna för livsmedelsproduktion vid Vättern. Är det den svalkande effekten på sommaren, den värmande effekten på vintern? De branta sluttningarna? En stor traditionsmedvetenhet i befolkningen? Både Wrångebäcksosten och polkagrisar har en lång historia. Här har det funnits kloster där munkar ystade ost långt tillbaka i tiden. Här har det funnits en entreprenörsanda som tillät en av de första kvinnorna att driva företag som uppfann polkagrisarna.

Vi borde bli bättre på att uppskatta dessa värden mer: Tradition, historia, terroir, mathantverk, geologi och klimat. Och det verkar som att vi är på god väg!

Testa det nu under sommaren och smaka dig fram genom Sverige. Trevlig sommar! …och ta ett dopp i Vättern, så klart.

Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat på Jordbruksverket

Ta del av seminariet: Hur gick det för livsmedelskedjan fram till 2020?

Den 29 mars i år publicerade vi vår årliga uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, en rapport som visar livsmedelskedjans utveckling under åren 2011-2019/2020 men också till viss del utvärderar uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplan. Rapporten visar att lönsamheten inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel förbättrades mellan åren 2016 och 2020. Men rapporten visar också en kraftigt försämrad lönsamhet inom restaurangledet. Även om rapporten bara visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020 så ger den värdefull information om livsmedelskedjans utgångsläge, innan de kraftiga ökningarna av priserna på insatsvaror, innan Rysslands invasion av Ukraina och innan den extrema, utmanande och osäkra tid som vi har just nu.

För att sprida resultaten i rapporten bjöd vi in till lunchseminariet Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin med rapporten som tema den 29 april. På seminariet deltog även krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring som pratade om yttre faktorers påverkan på företagens långsiktiga lönsamhet och produktion, samt hur företagen kan öka sin motståndskraft.

Moderator Maria Lindsäth höll i ett engagerande samtal med krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring.

För dig som missade lunchseminariet finns det att se i efterhand på vår webbplats: https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/livsmedelsstrategi-for-sverige/dokumentation-fran-aktiviteter-inom-livsmedelsstrategin

Som avrundning vill jag berätta att årets rapport har ett bredare fokus på alla tre dimensioner av hållbarhet: miljö, ekonomi och social. Det har vi för att tydliggöra att en hållbar produktion behöver beakta de tre dimensionerna av hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorerna inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. När ni tittar på det är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda. Rapporten hittar du i vår webbutik:

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022 – kortversion

OBS. Nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är den 14 juni. Då är temat ”Så utvecklar vi svenskt vattenbruk”. Anmäl dig senast den 9 juni: https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/kurser-och-seminarier/arkiv/2022-06-14-nytt-fran-jordbruksverket-om-livsmedelsstrategin—sa-utvecklar-vi-svenskt-vattenbruk  

//Camilla Burman, som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Allt mer vildsvinskött når konsumenten

Det är viktigt att hitta en nivå där vildsvinsstammen är på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som är lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar. Foto: Pixabay.

Jordbruksverket har sedan 2020 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar att förenkla försäljningen av vildsvinskött, det så kallade Vildsvinspaket. En del av uppdraget handlar om att utlysa pengar för att mer vildsvinskött ska nå konsument. Totalt har 17 projekt fått pengar för att arbeta med att öka efterfrågan på vildsvinkött både för offentlig och privat sektor. På gång inom uppdraget just nu är en ny utlysning på 3 miljoner kronor samt att sprida de goda resultaten från de pågående projekten i vildsvinspaketet.

Efterfrågan på vildsvinskött ökar

Regeringsuppdraget ska bidra till att mer vildsvinskött når konsumenterna, både inom offentlig sektor och privat sektor. Det budskap som marknaden nu signalerar är att efterfrågan på vildsvinskött har ökat.

– Vi ser och hör genom projekten att efterfrågan på vildsvinskött ökar. På sina håll i landet får vi även indikation om att efterfrågan är högre än tillgången. Efterfrågan måste dock finnas på plats innan man kan arbeta vidare i kedjan. Nu är det viktigt att vi hittar en nivå där vildsvinsstammen balanseras på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som blir lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar, säger projektledare Camilla Bender Larson, Jordbruksverket.

I samband med utformningen av den nya utlysningen har den ökade efterfrågan varit i åtanke och medvetenheten om att det finns många intressenter längs hela kedjan – jägare, markägare, vilthanteringsanläggningar, lantbrukare, kockar, restauranger och inköpare av livsmedel i offentlig sektor. Det är viktigt att dessa aktörer samarbetar och tillsammans skapar en hållbar och lönsam viltvärdekedja.

Den nya utlysningen, på totalt 3 miljoner kronor, med sista ansökningsdag den 10 juni 2022 består av två insatsområden. Den första insatsen handlar om kartläggning på nationell nivå av vilthantering- och detaljhandelsanläggningar samt grossister som hanterar vildsvinskött. Den andra insatsen handlar om att undersöka och arbeta med attityder i kedjan från markägare till slutkonsument för att öka tillgången på vildsvinskött.

Goda exempel

Jordbruksverket har tidigare genomfört två utlysningar om att främja vildsvinskött i privat och offentlig sektor. Jordbruksverket beviljade 13 projekt under hösten 2020 och fyra projekt under våren 2021 som ska hjälpa till att nå målen i regeringsuppdraget. Projekten har en bred spännvidd och de omfattar hela viltvärdekedjan. Fokus ligger på konsument och marknad och skapar förutsättningar för måltidsupplevelser i hemmet, på restaurang och i de offentliga köken. Det handlar om marknadsföring, kommunikation, kunskapshöjande åtgärder inom upphandling och förädling samt samarbete mellan berörda parter inom hela livsmedelskedjan.

/Amanda Karltorp, näringsutvecklare

Läs mer om de olika projekten och deras resultat och kommande aktiviteter.

 

Målbilder för ett hållbart livsmedelssystem

För drygt ett år sedan startade Miljömålsrådet ett nytt programområde för att stärka myndigheternas samverkan kring ett hållbart livsmedelssystem och för öka förståelsen för hur nuvarande styrning och uppföljning är utformad.

Tio myndigheter har deltagit i möten och workshops för att ta fram myndighetsgemensamma målbilder för ett hållbart livsmedelssystem, under fin ledning av Livsmedelsverket. Vi har även tagit fram en beskrivning av nuvarande mål och strategier på livsmedelsområdet och hur de följs upp. Arbetet har även haft som mål att utveckla myndigheternas samverkan och arbetssätt för ett mer hållbart livsmedelssystem.

Jag har haft förmånen att delta och träffa myndighetskollegor och diskutera frågan. Sannerligen har vi vänt och vridit på flera aspekter och även om det inte varit helt enkelt har det varit lärorikt och bidragit till ökad förståelse och kontakter att ta tillvara framöver. Det handlar ju om många saker; hälsa, livsmedelsförsörjning, lönsamhet, biologisk mångfald, jämställdhet, klimat, tillgång till teknik och insatsvaror, resursanvändning och mycket mer därtill.

Foto: Anders Andersson/Scandinav Bildbyrå

Vi myndigheter har olika uppdrag men vi har också gemensamma frågor som går i varann, och samarbeten med varann och med andra aktörer. Inom matsvinn har Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ett tight samarbete genom ett regeringsuppdrag. Men vi har också tät kontakt och dialog med branschen, forskare och organisationer. Inte minst i Samarbete för minskat matsvinn där fler och fler aktörer ansluter. Jag vet att samarbete också varit nyckeln i många andra frågor som att bli fria från vissa djursjukdomar som BVD, och en ansvarsfull användning av antibiotika.

Det finns säkert massor av fler samarbeten hos oss och på andra myndigheter, med och mellan aktörer. Och fler kommer det bli. För det är viktigt. Vi löser ju sällan svåra frågor ensamma!

Foto: Henning Westerkamp

Jag gick för snart 20 år sen en kurs i produktutveckling under en utbytestermin på lantbruksuniversitetet i Wien. En speciell uppgift som jag minns på kursen var att resa hem från månen när rymdskeppet kraschat. Man fick välja från en lista vad man tänkte använda för att ta sig hem. Det var allt från skruvmejslar till avancerad teknik, toapapper – ja you name it, som man kunde välja på. Dels gjordes övningen enskilt, dels i grupp. Gissa vilka som tog sig hem från månen? Såklart var det de som jobbade i grupp! Fråga mig nu inte vad det var man skulle använda för det har jag glömt 🙂 men jag minns det viktiga från övningen. Både livsmedelsystemet och hållbarheten med dess tre dimensioner – socialt, miljömässigt och ekonomiskt är komplexa saker att avväga och det kräver samarbete.

Anmäl dig nu

Hursom, den 31 maj lanserar vi nu 10 gemensamma målbilder för arbetet med ett mer hållbart livsmedelssystem. Välkomna att diskutera dem med oss! Lyssna till generaldirektörer, företagare, organisationer och forskare som ger sin bild. Hur kan myndigheterna bidra till att vår mat produceras och konsumeras på ett sätt som är hållbart? Vilka utmaningar ser du på kort och lång sikt?

Du kan delta fysiskt i Stockholm (begränsat antal platser) eller digitalt. Anmäl dig här! Mötet sker under samma vecka som FNs högnivåmöte Stockholm 50+

/Karin Lindow som tillsammans med kollegan Camilla Burman deltagit för Jordbruksverket i Syntesarbetet för ett hållbart livsmedelssystem tillsammans med kollegor på Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Konsumentverket, Upphandlingsmyndigheten samt Vinnova.