Kriget i Ukraina påverkar lantbruket på många sätt

Hamnen i Odessa. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. Foto: Pixabay.

Rysslands invasion av Ukraina och kriget som pågår får flera följdverkningar runt om i världen. Oron på marknaderna för jordbrukets produkter består, med stora prisförändringar från dag till dag. Under den senaste veckan har priserna stigit på flera områden. Jordbruksverket följer noga konsekvenserna för svenskt jordbruk och livsmedelsförsörjning. På EU-nivå följer man också situationen och har startat upp flera initiativ för att motverka negativa effekter på EUs jordbruk.

Kriget stoppar export från Ukraina och Ryssland
Det är omöjligt att lasta ut spannmål från Svarta havet, såväl från Ukraina som från Ryssland. Det återstår en del av 2021 års skörd som ännu inte har levererats. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. På kort sikt är det omöjligt att fullt ut ersätta de kvantiteter med spannmål som av olika skäl inte kan exporteras från svartahavsområdet. Runt om i världen har länder vidtagit åtgärder för att skydda sig mot prisökningarna. De importberoende länderna har tillåtet handel från flera länder och sänkt kvalitetskraven, medan andra länder begränsar möjligheterna till export.

Möjligheten att odla är begränsad
På kort sikt är det oron för den kommande vårsådden och skötsel av grödorna i Ukraina som dominerar. Det är främst majs och solrosor som ska sås under våren. Rena krigshandlingar begränsar möjligheterna men även att det råder brist på produktionsmedel som drivmedel, gödning och arbetskraft. På lite längre sikt är det osäkert hur stor del av landets areal som kommer att höstsås med vete. Vete är en stor exportvara från Ukraina, vid sidan om majs och solrosprodukter. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stort produktionsbortfallet blir men utbudet från regionen kommer sannolikt att minska.

Bortfall av energi, foder och handelsgödsel drabbar hela EU
Ytterligare en osäkerhetsfaktor är vilka sanktioner som Ryssland kommer att sätta in mot omvärlden. Ryssland har redan förut skickat att handeln med råvaror kommer att begränsas men har inte i detalj specificerat vilka produkter som avses. För EU är bortfall av energi, foderprodukter och handelsgödsel särskilt kännbart.

Extra kännbart för bönder med djur
Sverige påverkas mindre av minskat utbud av spannmål från svartahavsområdet eftersom Sverige är nettoexportör av spannmål. Däremot kan minskad tillgång på handelsgödsel bli kännbar till sommaren/hösten 2022 då planeringen av höstsådden av spannmål och oljeväxter påbörjas. En hög prisnivå kommer sannolikt att gälla även för kommande spannmålsskörd i världen och tillika i Sverige, vilket tillsammans med höga priser på andra insatsmedel ger fortsatt kännbara negativa effekter för djurbönder.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
14 mars 2022

Jordbruksverket upphandlar insatser för att öka kompetensen om lokala livsmedelskedjor hos rådgivare

Foto: Jesper Anhede

På Jordbruksverket brukar vi prata om vårt förutsättningsskapande arbete. Vi ska ge rätt förutsättningar till näringen och de som hjälper näringen. En viktig del i det är att förmedla kunskap och se till att rådgivarna kan hålla sig uppdaterade på den aktuella utvecklingen i respektive bransch och inom olika temaområden. Vi har haft fokus på primärproduktion och miljörådgivningen och kunskapen kring den. Men nu utökar vi vårt erbjudande av fortbildning till rådgivare som är verksamma inom livsmedelskedjan.

Om produktionen av livsmedel ska öka lokalt behöver vi se till att lantbrukare och livsmedelsproducenter hittar sina kunder. Att närproducerade livsmedel blir tillgängliga fysiskt och digitalt, att livsmedelsproducenter slipper onödiga mellanhänder, att säsongsberoendet i leveranserna minskar, att de lokala värdekedjorna stärks samt att den lokala livsmedelsförsörjningen ökar. Vi behöver även lösa utmaningar vad gäller transport, distribution och logistik i glesa landsbygdsstrukturer, lagring, marknadsutveckling, förpackning och liknande. Inom och utanför produktionsområdet. Genom detaljhandeln, restaurang och via direktförsäljning.

Detta är högaktuella frågor och vi vill ge möjlighet för rådgivare att uppdatera sig, titta hur andra har gjort, ta till sig digitaliseringens möjligheter, se på andras affärskoncept, och upptäcka kopplingen till platsen där livsmedel produceras.

Därför erbjuder vi rådgivningsaktörer genom upphandling att utbilda sin egen personal eller skapa fortbildningar för externa och fristående rådgivare. Sista dag att lämna anbud på upphandlingen är den 6 april 2022 via Tendsign. 

Upphandlingen hittar ni HÄR.

/Amanda Karltorp och Tobias Kreuzpointner, samordnare på Jordbruksverkets näringsutvecklingsenhet

Hur påverkas livsmedelssektorn av Östeuropa-krisen?

Gödning och energi kan påverkas, liksom vissa produktpriser och tillgång på säsongsarbetskraft.
Foto: Christina Winter.

Krisen i Östeuropa kommer att påverka svensk livsmedelssektor, hur stora effekterna blir beror till stor del på hur långvariga störningarna blir. Den oro som kunnat konstateras på marknaderna redan under andra halvåret 2021 riskerar att fördjupas och förlängas. Någon akut risk  för svensk livsmedelssörjning finns inte i nuläget.

Både Ukraina och Ryssland är stora producenter av jordbruksprodukter, i synnerhet spannmål och oljeväxter och är dessutom stora exportörer. Sveriges handel med både Ukraina och Ryssland är dock av mycket liten omfattning. Det förekommer viss import av bl.a. foderspannmål och export av vegetabiliska oljor.

Priset på gödning och energi kvar på höga nivåer
Oron på marknaderna som tilltagit under andra halvåret 2021 och under inledningen av 2022 riskerar att fördjupas. Stigande priser för spannmål och oljeväxter gynnar svenska växtodlingsföretag men ger å andra sidan svensk animalieproduktion högre kostnader för foder. Priserna på insatsvaror som gödning och energi riskerar att ligga kvar på en hög nivå och t.o.m. stiga ytterligare. För gödning kan även risken för en bristsituation öka. Tillgången på gödning för innevarande växtodlingssäsong bedöms vara förhållandevis god, dock med vissa begränsningar. Reducerad tillgång på gödning ökar risken för lägre avkastning och sämre kvalitet. Det kan också leda till att arealer lämnas obrukade.

Vid normal väderlek bedöms Sverige har ett överskott av spannmål även under 2022/23.

Om krisen fortsätter med höga produktionsmedelspriser och begränsad tillgång på främst gödning ökar risken för minskad produktion i Sverige. Det är främst i områden med förhållandevis låg avkastningspotential som jordbrukarna av ekonomiska skäl kan komma att överväga minskad intensitet i odlingen eller t.o.m. lämna mark i träda.

Stopp i handeln med Ryssland och Belarus kan påverka svenska producentpriser
Handelssanktioner som riktas mot EU och andra länder i Västvärlden kan också komma att påverka svensk livsmedelssektor även om Sveriges handel är liten. Indirekt kan stopp i handeln med Ryssland och Belarus leda till att varor som säljs från EU och andra länder stannar på dessa marknader och sätter även de svenska producentpriserna under press. I samband med den förra Ukraina-krisen uppstod ett sådant läge på marknaden, bl.a. för mejeriprodukter och för trädgårdsprodukter.

Tillgången till arbetskraft under odlingssäsongen
Andra områden som kan komma att påverkas är tillgången på säsongsarbetskraft och arbetskraft i transportsektorn.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Hur hanterar jordbrukarna vatten för att vi ska få mat? – Se vårt lunchseminarium

I januari pratade jag om hållbar hantering av vatten i jordbruket på årets första lunchseminarium i vår serie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Jag berättade om hur jordbrukarna hanterar vatten för vi ska få något att äta. Att en hållbar vattenhantering i jordbruket handlar om att ta tillvara jordbruksmarkens potential att producera livsmedel samtidigt som påverkan på omgivande miljö och andra hållbarhetsmål begränsas. Jag berättade också att det är viktigt att försöka se utmaningarna ur jordbrukarens perspektiv och om hur Jordbruksverket arbetar för att stödja en hållbar vattenhantering.

Ensilageskörd, foto Urban Wigert

Sedan samtalade Irene Bohman, som är vattenvårdsdirektör i Södra Östersjöns vattendistrikt och Petter Ström, som är lantbrukare utanför Sala om hur de menar att vi bör hantera balansen mellan livsmedelsproduktion och påverkan på vattenmiljön.

Om du missade seminariet kan du se en inspelning på vår webbplats. Klicka på ”Jordbrukets vattenhantering är viktig för både produktion och miljö, 18 januari 2022”. Nästa lunchseminarium kommer i slutet på april.

Här hittar du också rapporten Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket.

Rapporten Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket

/Tomas Johansson, utredare vattenhushållning

Läget i svenskt jordbruk inför 2022

Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Foto: Scandinav.

Snabba kostnadsökningar under senare delen av 2021 har gjort att det spridit sig en stark oro i jordbrukssektorn om den framtida lönsamheten. Jordbruksverket har i samarbete med näringen gjort en analys av hur olika faktorer kan komma att påverka lönsamheten under 2022.

Möjligheter

Avräkningspriserna har utvecklats starkt för flera viktiga produkter under 2021 och prognoser tyder på en fortsatt relativt stark prisnivå  under 2022.

Höstsådden av spannmål och oljeväxter blev stor under hösten 2021 vilket vid normal väderlek ger förutsättningar för en stor skörd nästa år och minskar behovet av en omfattande vårsådd.

Tillgång på foder är generellt sett god vilket är en stor skillnad jämfört med krisåret 2018. Det finns inga tecken som tyder på utslaktning av djur.

Torkkrisen 2018 ledde till ett stort inkomsttapp för jordbruket. Några relativt goda år har givit möjligheter att åter börja bygga upp reserver på företagen.

Hot

Konjunkturutvecklingen i samhället pekar mot tilltagande inflation och stigande räntor.

Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Även kostnader för frakter har gått upp kraftigt. Det drabbar särskilt jordbruket eftersom sektorn är starkt beroende av frakter både av insatsvaror och av de färdiga produkterna.

Det finns risk att det kan bli brist på vissa produktionsmedel. Kvävegödsel är ett annat produktionsmedel där brist kan uppstå, läget är särskilt känsligt för gödning då handeln kan bli en bricka i ett storpolitiskt spel.

Höga priser på kraftfoder gör att djur nu utfodras mer med grovfoder vilket ger en långsammare tillväxt. På sikt finns det viss risk för underutfordring och sämre hull vilket i sin tur ger en sämre djurvälfärd och medför risker för djurhälsan.

Premiärledet har en svag ställning i livsmedelskedjan och eventuella prisökningar kan få svårt att slå igenom.

Ökad inflationstakt i stort kan leda till att konsumenterna minskar efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet.

Utblick mot 2022 – lönsamhet

Utgångsläget för svenskt jordbruk inför 2022 är blandat med både möjligheter och hot. Fortsatt risk för stigande priser för insatsvaror och svårigheter att höja priserna ytterligare kan i ett negativt scenario leda till att jordbruket tappar en miljard kronor i sektorsinkomst under 2022 jämfört med 2021, medan bl.a. stigande produktpriser mildrar inkomstbortfallet.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Förprövning av djurstallar 2021

Jordbruksverket har sammanställt data från Länsstyrelserna angående förprövning av djurstallar för 2021. Förprövningarna visar jordbrukarnas vilja att investera i ny- och ombyggnad av djurstallar. Det är inte helt givet att byggnationen verkligen blir av men eftersom planerna är i ett långt framskridet stadie när de lämnas in till Länsstyrelserna så resulterar ett godkännande för det mesta i en byggnation. I detta blogginlägg jämför vi 2021 med den långsiktiga trenden för några sektorer.

För varje djurslag jämförs antalet förprövade platser med ett teoretiskt beräknat antal platser som behövs för att behålla nuvarande djurantal vid en viss omloppstid på platserna. I diagrammen nedan anges det långsiktiga behovet, det vill säga den nybyggnation av stallar som behövs för att djurantalet inte ska minska över tid.

Under 2021 har förprövningarna ökat för mjölkkor, suggor, slaktsvin, värphöns och slaktkyckling, medan dikor ligger kvar på en oförändrad nivå.

Bild på utfodring av mjölkkor i ett lösdriftssystem

Stark utveckling av produktpriserna och låga kostnader, i synnerhet räntor, kan ha varit viktiga orsaker till att intresset för investeringar i byggnader ökat under 2021 jämfört med 2020. En faktor som kan ha hållit tillbaka intresset för investeringar är osäkerheten om de nya stöden  eftersom de förändras från 2023. Normalt brukar det ske en nedgång i intresset för investeringar i slutet på en budgetperiod. Den kostnadskris som drabbat jordbruket under senare delen av 2021 kan också ha minskat intresset för att förpröva och det kan också leda till att utförandet av investeringarna skjuts upp eller till och med aldrig genomförs.

Figur 1 visar att om 2021 års investeringar sätts i relation till ett långsiktigt behov för att bibehålla nuvarande produktionsvolym, så når inte investeringarna i mjölkproduktionen upp till behovet. Det antas att det krävs en investering eller ombyggnad i en mjölkkoplats vart 15:e år för att produktionen ska kunna fortsätta.

Figur 1. Investeringar i mjölkkoplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009 till 2021.

Däremot har investeringarna i dikoproduktionen legat nära det långsiktiga behovet under de senaste åren, vilket syns i figur 2.

Figur 2. Investeringar i dikoplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009 till 2021.

Varken för suggor eller slaktgrisar har investeringarna nått upp till det långsiktiga behovet, vilket syns i figur 3 och 4.

Figur 3. Investeringar i suggplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009-2021.

Figur 4. Investeringar i slaktsvinsplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009-2021.

För att nå uppställda mål för livsmedelsstrategin och succesivt ökade behov för att bibehålla en önskvärd god djurvälfärd behövs mer investeringar i lantbrukets stallbyggnader. I det förslag till Strategisk plan som Sverige nyligen lämnat till Kommissionen görs kraftfulla satsningar på utökat investeringsstöd, innovationer och kompetensutveckling. Alla dessa åtgärder i samverkan syftar till att öka jordbrukets konkurrenskraft och därmed ge utrymme för nödvändiga investeringar.

Här hittar du den fullständiga statistiken.

/Bengt Johnsson på jordbruksekonomiska enheten.

Se hit projektidéer som kan främja ekomarknaden!

Jordbruksverket har i cirka fyra år drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till ”Så ska eko öka”, kika gärna in och läs mer om uppdraget.

Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås. Alltså att den ekologiska jordbruksmarken ökar till 30 procent av total areal samt att andelen ekologiska livsmedel som köps in till offentliga kök ökar till en andel av 60 procent. Vägen mot målet har varit tydlig under lång tid innan uppdraget ens föddes, eldad av marknadskrafterna i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men nu har den positiva utvecklingen för ekologiskt avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa.


Diagram som visar andelen ekologisk mat i offentliga kök respektive andelen jordbruksmark med ekologisk produktion.

Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Från sommaren 2018 till i dag har vi genomfört nio utlysningar av sammanlagt drygt 130 miljoner kronor till projekt inom hela värdekedjan, från forskning och primärproduktion till konsument. De första sju utlysningarna renderade 77 projekt, varav många idag är avslutade eller på sluttampen. På sidan Så ska eko öka finns en artikelserie i tio delar som skrevs av Agrovektor i Ekoweb 2019-2020 på uppdrag av Jordbruksverket och den handlar om de projekt som kom till stånd med hjälp av medel i våra första utlysningar. Och framöver ska vi kommunicera hur det går med de pågående projekten, som i många fall är en fortsättning på tidigare projekt.

I dagarna har vi publicerat den åttonde utlysningen (regler, förädling-försäljning, rådgivning och export) och den nionde (FOU) utlysningen av totalt 16 nya miljoner kronor. Sitter du på en projektidé? Missa då inte  att kolla om den passar in på våra kriterier.

Vi som jobbar med ekouppdraget är taggade att göra vad vi kan för att bidra till att vända trenden med hjälp av den verktygslåda uppdraget erbjuder. Jag skulle även vilja sammanfatta vad en kund jag pratade med häromdagen uttryckte – en av dem som trots svackan för ekologiska livsmedel ser ljust på framtiden: ”nu är det dags för oss ekoproducenter att ta tillbaka makten över marknaden”. Ett område vi prioriterar i de pågående utlysningarna riktar sig just till projekt som kan underlätta för producenterna att nå förädlings- och konsumentmarknaden, antingen via befintliga eller nya kanaler.

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Så förändras stöden – vi har räknat på typgårdar

Mjölkproduktion får minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete. Foto: Scandinav.

Regeringen har fattat beslut om hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska tillämpas i Sverige för perioden 2023-2027 genom den så kallade strategiska planen. Planen behöver godkännas av Kommissionen innan den kan tillämpas från 2023.

Hur förändras stöden inom mjölk- och dikoproduktion samt växtodling?

För att analysera effekterna på företagsnivå har vi beräknat hur stöden förändras för ett antal typföretag. Beräkningarna visar hur stöden förändras mellan 2021 och 2023. Vi vill poängtera att inga andra effekter än utbetalningar av stöd ingår i vår analys. Sådana effekter skulle kunna vara förändringar på marknaden och förändringar i företagens inriktning och intensitet. Sammantaget torde dessa förändringar vara av minst lika stor betydelse för företagens konkurrenskraft.

Typgårdarna är inte av genomsnittsstorlek utan är större företag som kan förväntas vara aktiva under den kommande budgetperioden. Typgårdarna representerar de vanligaste produktionsgrenarna och är spridda över landet (se Bilaga 1 som visar indelning i produktionsområden):  

  • Mjölkföretaget omfattar 125 mjölkkor inkl. rekryteringsdjur,
  • dikoföretaget har 50 kor inkl. rekrytering och,
  • växtodlingsföretaget har 200 hektar åkermark.

I beräkningen antas att företagen med djur odlar hela sitt behov av grovfoder och spannmål. I ett alternativ använder mjölkkoföretag betesmark för rekryteringsdjuren, i ett annat alternativ finns inte någon betesmark på mjölkkoföretaget. Dikoföretaget använder betesmark både för moderdjur och för rekryteringsdjur. Alla företag har konventionell produktion.

Följande stöd ingår i beräkningarna:

  • Gårdsstöd
  • Nötkreatursstöd
  • Kompensationsstöd
  • Betesmarksstöd (allmänna värden)
  • Ecoschemes (ettåriga miljöersättningar): stöd till precisionsodling (slättbygder i Götaland och Svealand), stöd kolinlagring (växtodling i slättbygderna på 5 procent av arealen)
  • Djurvälfärdsersättning
  • Nationellt stöd till mjölk

Andra åtgärder som också påverkar företagen som investeringsstöd, stöd till kompetensutveckling och stöd till unga och nystartade jordbrukare ingår inte i analysen. Alla dessa åtgärder bidrar också till att utveckla ett hållbart svenskt jordbruk

Mjölkproduktion – minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete

Stöden till mjölkföretagen ökar i vissa av områdena som omfattas av kompensationsstödet och där förhållandevis stora arealer naturbetesmark utnyttjas för rekryteringsdjuren. Även höjd djurvälfärdsersättning förbättrar utfallet mellan 2021 och 2023. I områden som ligger utanför kompensationsstödet tappar företagen vallstödet eftersom det utgår i den kommande programperioden. Trots höjt stöd till djurvälfärd, höjd ersättning till skötsel av bete och stöd till precisionsodling kommer stöden till en typgård med mjölkproduktion att minska något mellan 2021 och 2023. Även i några områden med kompensationsstöd blir utfallet något sämre än 2021.

Figur 1 Stöd till mjölkföretag, kr/företag

Om mjölkföretagen inte har några naturbetesmarker utan enbart har åkermark för bete kommer utfallet för 2023 att bli sämre i de flesta områdena jämfört med 2021. Mjölkföretagen i stödområde 11 och 2 får högre stöd eller oförändrat stöd p.g.a. att kompensationsstödet höjs, men i bl.a. område 3 sjunker stödet jämfört med tidigare (se bilaga 2 som visar stödområdesindelning).

Figur 2 Stöd till mjölkföretag förutsatt att naturbetesmark saknas, kr/företag.

Dikor – höjt stöd eller kvar på samma nivå

Samtliga typgårdar med dikor får höjt stöd eller ligger kvar på samma stödnivå p.g.a. höjt stöd till bete och höjt kompensationsstöd.

Figur 3 Stöd till företag med dikor, kr/företag

Växtodling – lägre stöd men bättre i skogsbygder

I alla områden utom i Svealands skogsbygder får typgårdarna med inriktning växtodling lägre stöd. Det beror på att sänkningen av gårdsstödet inte kompenseras fullt ut av de ettåriga miljöåtgärderna. I Svealands skogsbygder ökar stödet något p.g.a. höjt kompensationsstöd.

Figur 4 Stöd till växtodlingsföretag, kr/företag.

Sammanfattning

Enligt analysen kommer produktion i områden med sämre produktionsförutsättningar och med stor andel naturbetesmarker att få högre stöd till följd av förändringarna i den strategiska planen. Företag med förhållandevis intensiv produktion och företag utan djur kommer att få ett sämre utfall 2023 jämfört med 2021. Saknar animalieföretag betesmark kommer utfallet för 2023 bli sämre än för 2021.

För det enskilda företag kommer det totala ekonomiska utfallet påverkas av många fler faktorer än hur stöden förändras. Förändringar på marknaden och förmågan att anpassa sig efter nya villkor är några faktorer som torde vara minst lika viktiga som stödförändringar. Även andra åtgärder i den strategiska planen som ökade satsningar på investeringsstöd och kompetensutveckling ger företagen möjligheter att vara konkurrenskraftiga.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Bilaga 1:

Bilaga 2: Indelning i stödområden

EU-medel att söka för ökad livsmedelsförsäljning

Att öka konkurrenskraften i livsmedelskedjan är en viktig målsättning i den svenska livsmedelsstrategin. Varje år avsätter EU samtidigt ungefär 2 miljarder svenska kronor för att bekosta marknadsförings- och informationskampanjer för att öka efterfrågan på EU-producerade jordbruksprodukter och livsmedel. Majoriteten av budgeten går till att finansiera kampanjer efter förslag från främst bransch- och producentorganisationer. Dessa kan ansöka om en delfinansiering på upp till 85 procent av kostnaden för att genomföra kampanjer som uppfyller kraven.

Stilleben av grönsaker. Foto: Ellinor Hall

Hur pengarna fördelas mellan olika geografiska områden, produktkategorier och mervärden varierar från år till år beroende på behov, marknadssituation och potential. Ansökningarna prövas mot ett antal kriterier, poängsätts och rangordnas. De högst rankade förslagen i respektive kategori erbjuds finansiering.

Vad prioriteras?

I år har delar av budgeten öronmärkts för projekt med fokus på hållbarhet, klimat, miljö, djurvälfärd, ekologiskt, färsk frukt och färska grönsaker. Därutöver finns det möjlighet att få finansiering för exempelvis kampanjer om livsmedelssäkerhet, spårbarhet, märkning och skyddade beteckningar.

Hur gör jag?

Årets ansökningsomgång kommer öppnas upp i slutet av januari. Den 1 och 2 februari anordnar EU-kommissionen digitala informationsdagar där du får veta mer om stödet, vem som kan söka, vad du kan få finansiering för och hur du går tillväga för att skicka in en ansökan. Mer information om informationsdagarna hittar du här och du registrerar dig här.

Sista anmälningsdag är den 28 januari så gå in och anmäl dig redan idag!

/Susanna Axelsson på Livsmedelskedjan- och exportenheten

Vad händer 2022?

Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.


[1]