Hur smakar Vättern?

Äkta Gränna polkagrisar har bakats sedan mitten av 1800-talet. Foto: Malena Bathurst.

Cykling är för mig snarare vardaglig persontransport än idrott, så jag har personligen aldrig förstått grejen med Vätternrundan. Men jag har förstått att den är något alldeles speciellt för alla inom cykling. Detta börjar man även kunna säga gällande mat. Vättern har alldeles speciella förutsättningar för odling, råvaru- och livsmedelsproduktion. Detta blir tydligt om vi tar en titt på Sveriges ansökningar till EU-kommissionen för skyddade beteckningar, det europeiska registret för ursprungsskydd.

Idag har Sverige fått det glädjande beskedet att namnet Äkta Gränna Polkagrisar nu skyddas i EU – karamellerna från den kända semesterorten på östra sidan av Vättern. Likaså Wrångebäcksosten som tillverkas i området kring Hjo vid Vätterns västra strand. Dessutom ligger Sveriges ansökan för skydd av Rökt Vättersik i Bryssel just nu.

Vi borde bli bättre på att uppskatta dessa värden mer: Tradition, historia, terroir, mathantverk, geologi och klimat. Och det verkar som att vi är på god väg!

Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat på Jordbruksverket

Det är Livsmedelsverket som handlägger ansökningarna innan de lämnas till EU. Förra året har det dessutom kommit in en ansökan till Livsmedelsverket som ansöker om skydd för namnet Äpplen från Äppladalen som ligger norr om Huskvarna (Jönköping) och som har etablerat sig till Sveriges främsta äppelregion efter Österlen.

Det är alltså något speciellt med förutsättningarna för livsmedelsproduktion vid Vättern. Är det den svalkande effekten på sommaren, den värmande effekten på vintern? De branta sluttningarna? En stor traditionsmedvetenhet i befolkningen? Både Wrångebäcksosten och polkagrisar har en lång historia. Här har det funnits kloster där munkar ystade ost långt tillbaka i tiden. Här har det funnits en entreprenörsanda som tillät en av de första kvinnorna att driva företag som uppfann polkagrisarna.

Vi borde bli bättre på att uppskatta dessa värden mer: Tradition, historia, terroir, mathantverk, geologi och klimat. Och det verkar som att vi är på god väg!

Testa det nu under sommaren och smaka dig fram genom Sverige. Trevlig sommar! …och ta ett dopp i Vättern, så klart.

Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat på Jordbruksverket

Ta del av seminariet: Hur gick det för livsmedelskedjan fram till 2020?

Den 29 mars i år publicerade vi vår årliga uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, en rapport som visar livsmedelskedjans utveckling under åren 2011-2019/2020 men också till viss del utvärderar uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplan. Rapporten visar att lönsamheten inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel förbättrades mellan åren 2016 och 2020. Men rapporten visar också en kraftigt försämrad lönsamhet inom restaurangledet. Även om rapporten bara visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020 så ger den värdefull information om livsmedelskedjans utgångsläge, innan de kraftiga ökningarna av priserna på insatsvaror, innan Rysslands invasion av Ukraina och innan den extrema, utmanande och osäkra tid som vi har just nu.

För att sprida resultaten i rapporten bjöd vi in till lunchseminariet Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin med rapporten som tema den 29 april. På seminariet deltog även krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring som pratade om yttre faktorers påverkan på företagens långsiktiga lönsamhet och produktion, samt hur företagen kan öka sin motståndskraft.

Moderator Maria Lindsäth höll i ett engagerande samtal med krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring.

För dig som missade lunchseminariet finns det att se i efterhand på vår webbplats: https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/livsmedelsstrategi-for-sverige/dokumentation-fran-aktiviteter-inom-livsmedelsstrategin

Som avrundning vill jag berätta att årets rapport har ett bredare fokus på alla tre dimensioner av hållbarhet: miljö, ekonomi och social. Det har vi för att tydliggöra att en hållbar produktion behöver beakta de tre dimensionerna av hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorerna inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. När ni tittar på det är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda. Rapporten hittar du i vår webbutik:

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022 – kortversion

OBS. Nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är den 14 juni. Då är temat ”Så utvecklar vi svenskt vattenbruk”. Anmäl dig senast den 9 juni: https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/kurser-och-seminarier/arkiv/2022-06-14-nytt-fran-jordbruksverket-om-livsmedelsstrategin—sa-utvecklar-vi-svenskt-vattenbruk  

//Camilla Burman, som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Allt mer vildsvinskött når konsumenten

Det är viktigt att hitta en nivå där vildsvinsstammen är på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som är lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar. Foto: Pixabay.

Jordbruksverket har sedan 2020 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar att förenkla försäljningen av vildsvinskött, det så kallade Vildsvinspaket. En del av uppdraget handlar om att utlysa pengar för att mer vildsvinskött ska nå konsument. Totalt har 17 projekt fått pengar för att arbeta med att öka efterfrågan på vildsvinkött både för offentlig och privat sektor. På gång inom uppdraget just nu är en ny utlysning på 3 miljoner kronor samt att sprida de goda resultaten från de pågående projekten i vildsvinspaketet.

Efterfrågan på vildsvinskött ökar

Regeringsuppdraget ska bidra till att mer vildsvinskött når konsumenterna, både inom offentlig sektor och privat sektor. Det budskap som marknaden nu signalerar är att efterfrågan på vildsvinskött har ökat.

– Vi ser och hör genom projekten att efterfrågan på vildsvinskött ökar. På sina håll i landet får vi även indikation om att efterfrågan är högre än tillgången. Efterfrågan måste dock finnas på plats innan man kan arbeta vidare i kedjan. Nu är det viktigt att vi hittar en nivå där vildsvinsstammen balanseras på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som blir lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar, säger projektledare Camilla Bender Larson, Jordbruksverket.

I samband med utformningen av den nya utlysningen har den ökade efterfrågan varit i åtanke och medvetenheten om att det finns många intressenter längs hela kedjan – jägare, markägare, vilthanteringsanläggningar, lantbrukare, kockar, restauranger och inköpare av livsmedel i offentlig sektor. Det är viktigt att dessa aktörer samarbetar och tillsammans skapar en hållbar och lönsam viltvärdekedja.

Den nya utlysningen, på totalt 3 miljoner kronor, med sista ansökningsdag den 10 juni 2022 består av två insatsområden. Den första insatsen handlar om kartläggning på nationell nivå av vilthantering- och detaljhandelsanläggningar samt grossister som hanterar vildsvinskött. Den andra insatsen handlar om att undersöka och arbeta med attityder i kedjan från markägare till slutkonsument för att öka tillgången på vildsvinskött.

Goda exempel

Jordbruksverket har tidigare genomfört två utlysningar om att främja vildsvinskött i privat och offentlig sektor. Jordbruksverket beviljade 13 projekt under hösten 2020 och fyra projekt under våren 2021 som ska hjälpa till att nå målen i regeringsuppdraget. Projekten har en bred spännvidd och de omfattar hela viltvärdekedjan. Fokus ligger på konsument och marknad och skapar förutsättningar för måltidsupplevelser i hemmet, på restaurang och i de offentliga köken. Det handlar om marknadsföring, kommunikation, kunskapshöjande åtgärder inom upphandling och förädling samt samarbete mellan berörda parter inom hela livsmedelskedjan.

/Amanda Karltorp, näringsutvecklare

Läs mer om de olika projekten och deras resultat och kommande aktiviteter.

 

Målbilder för ett hållbart livsmedelssystem

För drygt ett år sedan startade Miljömålsrådet ett nytt programområde för att stärka myndigheternas samverkan kring ett hållbart livsmedelssystem och för öka förståelsen för hur nuvarande styrning och uppföljning är utformad.

Tio myndigheter har deltagit i möten och workshops för att ta fram myndighetsgemensamma målbilder för ett hållbart livsmedelssystem, under fin ledning av Livsmedelsverket. Vi har även tagit fram en beskrivning av nuvarande mål och strategier på livsmedelsområdet och hur de följs upp. Arbetet har även haft som mål att utveckla myndigheternas samverkan och arbetssätt för ett mer hållbart livsmedelssystem.

Jag har haft förmånen att delta och träffa myndighetskollegor och diskutera frågan. Sannerligen har vi vänt och vridit på flera aspekter och även om det inte varit helt enkelt har det varit lärorikt och bidragit till ökad förståelse och kontakter att ta tillvara framöver. Det handlar ju om många saker; hälsa, livsmedelsförsörjning, lönsamhet, biologisk mångfald, jämställdhet, klimat, tillgång till teknik och insatsvaror, resursanvändning och mycket mer därtill.

Foto: Anders Andersson/Scandinav Bildbyrå

Vi myndigheter har olika uppdrag men vi har också gemensamma frågor som går i varann, och samarbeten med varann och med andra aktörer. Inom matsvinn har Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ett tight samarbete genom ett regeringsuppdrag. Men vi har också tät kontakt och dialog med branschen, forskare och organisationer. Inte minst i Samarbete för minskat matsvinn där fler och fler aktörer ansluter. Jag vet att samarbete också varit nyckeln i många andra frågor som att bli fria från vissa djursjukdomar som BVD, och en ansvarsfull användning av antibiotika.

Det finns säkert massor av fler samarbeten hos oss och på andra myndigheter, med och mellan aktörer. Och fler kommer det bli. För det är viktigt. Vi löser ju sällan svåra frågor ensamma!

Foto: Henning Westerkamp

Jag gick för snart 20 år sen en kurs i produktutveckling under en utbytestermin på lantbruksuniversitetet i Wien. En speciell uppgift som jag minns på kursen var att resa hem från månen när rymdskeppet kraschat. Man fick välja från en lista vad man tänkte använda för att ta sig hem. Det var allt från skruvmejslar till avancerad teknik, toapapper – ja you name it, som man kunde välja på. Dels gjordes övningen enskilt, dels i grupp. Gissa vilka som tog sig hem från månen? Såklart var det de som jobbade i grupp! Fråga mig nu inte vad det var man skulle använda för det har jag glömt 🙂 men jag minns det viktiga från övningen. Både livsmedelsystemet och hållbarheten med dess tre dimensioner – socialt, miljömässigt och ekonomiskt är komplexa saker att avväga och det kräver samarbete.

Anmäl dig nu

Hursom, den 31 maj lanserar vi nu 10 gemensamma målbilder för arbetet med ett mer hållbart livsmedelssystem. Välkomna att diskutera dem med oss! Lyssna till generaldirektörer, företagare, organisationer och forskare som ger sin bild. Hur kan myndigheterna bidra till att vår mat produceras och konsumeras på ett sätt som är hållbart? Vilka utmaningar ser du på kort och lång sikt?

Du kan delta fysiskt i Stockholm (begränsat antal platser) eller digitalt. Anmäl dig här! Mötet sker under samma vecka som FNs högnivåmöte Stockholm 50+

/Karin Lindow som tillsammans med kollegan Camilla Burman deltagit för Jordbruksverket i Syntesarbetet för ett hållbart livsmedelssystem tillsammans med kollegor på Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Konsumentverket, Upphandlingsmyndigheten samt Vinnova.

Priserna ökar i hela livsmedelskedjan

Det är många som rapporterar om matprisernas utveckling just nu, från jord till bord. Orsaken till det stora intresset är att Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar stor oro och obalans på den globala livsmedelsmarknaden. Det tydligaste tecknet i vår del av världen är pris- och kostnadsökningar, medan man i fattigare länder även drabbas av brist på livsmedel och insatsvaror. I veckan läste vi att rysk blockad av Ukrainas hamnar kring Odessa gör att spannmål inte kan skeppas ut till köpare i länder som Egypten, Indonesien och Bangladesh. Innan krigets utbrott var det pandemin som påverkade produktion och transporter av mat i flera år.

Vy över lantbruk i Uppgränna, med en skymt av Visingsö. Foto: Scandinav Bildbyrå

SCB rapporterade redan i förra veckan om prisökningar till och med april 2022. Årsförändringen för KPI totalt, alltså inflationen, var 6,4 procent från april 2021 till april 2022. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991 och SCB nämner bland annat livsmedelsområdet som drivande. Övriga sektorer med stor prisökning är drivmedel och el som är betydande insatsvaror i bland annat jordbruket.

Flera led påverkas i livsmedelskedjan

Om vi istället blickar in i livsmedelsindustrin publicerades nyligen en artikel i Jordbruksaktuellt där Livsmedelsföretagen tar upp akuta behov av att införa kortare aviseringstider och högre leveranspriser för att motverka fallande lönsamhet. Enligt den här artikeln anser de flesta av de tillfrågade företagen i förädlingsledet att man hittills inte blivit tillräckligt kompenserade för kostnadsökningar från sina kunder.

Samtidigt rapporterar dagligvaruhandeln om kraftigt stigande matpriser som även boostat omsättningen i handeln i april. Det kan vara bra att ha det i bakhuvudet när ni läser blogginlägget, eftersom vår statistik bara sträcker sig till och med mars 2022 och därmed missar den månad då konsumentprisökningarna tog fart på allvar. 

Jordbruksverket bedömer att det läge vi befinner oss i kräver att kostnadsökningarna fortplantas genom livsmedelskedjan för att alla led ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Eftersom priserna på insatsvaror ändrats fort så kräver det i många fall att man frångår de ordinarie modellerna för prissättning.

Viktigt att veta om prisstatistiken

Jordbruksverket publicerar både officiell prisstatistik och prisstatistik som styrs av EU-förordningar. Vi publicerade prisindex till och med mars 2022 nu i veckan. Vår publicering sker alltid med en mindre eftersläpning i relation till SCB. Så vad har vi för bild av utvecklingen och är prisökningarna i respektive led rimliga för att täcka de stigande kostnaderna? Innan vi påbörjar vårt resonemang om prisernas förändring vill vi understryka följande:

  • Eftersom vår information framförallt är i form av prisindex som visar procentuell förändring i relation till ett basår och inte kronor och ören, är det svårt att ge svar på alla frågor.
  • Prisindexen visar en utveckling av baspriset, alltså är inte tillägg eller avdrag kopplat till kontrakt med i indexberäkningarna till skillnad från den EU-förordningsstyrda prisstatistiken som inkluderar tillägg och avdrag.
  • Vi har heller inte fullständig information om kostnader, påslag och marginaler i hela kedjan.
  • Ett ytterligare krux när vi jämför olika led är att avgöra hur det såg ut vid den tidsmässiga startpunkten i en jämförelse – rådde det balans då eller hade någon del av livsmedelskedjan eller några sektorer bättre lönsamhet än övriga?
  • Man kan inte förvänta sig samma prisutveckling i alla led när kostnaden för att producera en råvara ökar, eftersom denna råvara bara utgör en del av slutprodukten. Samtidigt har även leden efter bonden ökade kostnader för till exempel transport, energi och emballage.
  • Och, det här är viktigt, eftersom priser och kostnader ändras så snabbt idag är det nästintill omöjligt att göra korrekta analyser som gäller för längre tid än några veckor.

Ökade kostnader för insatsvaror fortplantas till konsumenten

I vår jämförelse som följer har vi utgått helt från officiell statistik i indexform och vi börjar med insatsvarorna. Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt det senaste året, främst för gödning som ökat med hela 226 procent från mars 2021 till mars 2022! Även dieselpriset har ökat påtagligt, med 57 procent, liksom foderpriset som ökat med 44 procent.

Tufft för animalieproducenter

Animalieproducenterna har drabbats hårt av kostnadsökningarna eftersom de inte blivit kompenserade fullt ut via avräkningspriset. Det visar en jämförelse av avräkningspriser till bonden, där vi ser följande ökningar för samma period och där spannmål som är ett fodermedel blivit väldigt mycket dyrare samtidigt som avräkningspriset för framför allt kött och ägg ökat betydligt mindre:

  • Spannmål                +98 procent
  • Industrigrödor        +70 procent
  • Frukt & bär             -21 procent
  • Grönsaker               -3 procent
  • Potatis                     +67 procent
  • Nötkött                    +6 procent
  • Griskött                   +1 procent
  • Mjölk                      +24 procent
  • Ägg                         +9 procent

Hur har då priset för jordbruksvaror påverkats i hela kedjan, från jord till bord? För en handfull produkter finns indexserier i alla tre led, alltså:

  • A-index som visar vad primärproduktionen eller bondeledet får betalt vid försäljning till sina kunder
  • PPI-J som visar vad förädlingsindustrin, till exempel kvarnar, mejerier och slakterier, får betalt vid försäljning till sina kunder
  • KPI som visar vad detaljhandeln tar betalt och tillika vad slutkonsumenterna får betala

Spannmål i bondeled har vi jämfört med mjöl, gryn och hårt bröd i efterföljande två led. Jämförelsen visar att priset som spannmålsbonden får vid försäljning till nästa led nästan fördubblats medan priserna som förädlingsindustrin tar ut och som konsumenterna får betala ökat med 13 respektive 6 procent.

Ett liknande mönster fast betydligt mer modest syns för mjölksektorn, där priset till bonden ökat med 24 procent medan mejerier och handlare fått knappt 10 procent mer betalt.

För nötkött kastas bilden om en aning, konsumentpriset har liksom för spannmål och mjölk ökat minst men här är det istället slakteriernas intäkt som stigit mest. Såväl prisökningarna i sig som skillnaderna mellan olika led är betydligt mindre än för både spannmål och mjölk.

Vi avslutar med grissektorn, där konsumentpriset istället ökat mest medan slakteriernas intäkt vid försäljning till nästa led till och med sjunkit. Grisbonden fick ungefär lika mycket betalt i mars 2022 som i mars 2021, även om hen liksom andra animalieproducenter har fått högre kostnader för insatsvaror under den aktuella perioden.

Kostnadsökningarna påverkar hela livsmedelssektorn, inte minst jordbrukarna, men vi vill återigen understryka att vi i detta inlägg inte analyserat utgångsläget för aktörernas lönsamhet. Kostnadsökningarna kan betyda mer för vissa sektorer än andra, beroende på hur det står till med deras lönsamhet i grunden. I vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin kan du läsa mer om livsmedelskedjans konkurrenskraft och produktion.

Vi ska inte drista oss till att blicka så djupt in i kristallkulan, men vill ändå nämna att ett ytterligare orosmoment som tillkommit de senaste veckorna är torr väderlek. Vi älskar sol & värme till mans men tillväxten på åkrarna begränsas av bristen på nederbörd. Prognosen visar att det är regn på ingång i slutet av veckan (lagom till att skribenten Åsa ska springa Göteborgsvarvet…), men att mängderna är mindre än vad som behövs. Samma läge som i Sverige kan konstateras i flera stora spannmålsregioner, exempelvis Frankrike. Räntehöjningar som redan genomförts och finns i pipeline påverkar också såväl produktionen som konsumtionen av mat. Många lantbruk har stora lån och konsumenter med lån kan behöva se över sina matutgifter när räntorna stiger. Skörden och ränteläget är viktiga ämnen som vi kan komma att blogga om framöver.  

/Åsa Lannhard Öberg och Ulf Svensson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Klimatanpassning i framtiden är en lång historia

Spannmålsfält. Foto: Anna Kern / Scandinav bildbyrå

Jordbrukssektorn är den del av Europas ekonomi som är mest beroende av klimat och väder och därför mycket sårbar för förändringar. Det går att göra nedslag i princip var som helst i världshistorien för att bevisa denna tes. Från det antika Greklands bevattningsteknik till Roms spannmålsimport. Vidare till några svåra år för den historiskt viktiga handelsstaden Genuas livsmedelsförsörjning:

  • År 1323 Torka
  • År 1330 För mycket regn
  • År 1339 Gräshoppsinvasion
  • År 1345 För mycket regn och fågelinfluensa
  • År 1348 Pesten

Framför allt pesten och den medföljande nedstängningen av samhällen var svår att hantera för handelsstäderna runt Medelhavet som var beroende av import för sin livsmedelsförsörjning. Nedslaget i 1300-talet kan tyckas ha tydliga likheter med händelser som det svenska jordbruket och Jordbruksverket varit tvungna att hantera senaste decenniet. Översvämningar, torka, utbrott av fågelinfluensa, angrepp av växtskadegörare samt inte minst en global pandemi. Det är också händelser som riskerar att öka i frekvens i ett förändrat klimat. Det var också delvis det som hände under den så kallade lilla istiden som pågick under perioden 1300-1850. Denna klimatförändring kulminerade under 1600-talet och påverkade i första hand mellersta och södra delarna av Europa där en åtgärd mot det kallare och regnigare klimatet var att minska spannmålsodlingen till förmån för animalieproduktion. Ur ett historiskt perspektiv har vi alltså relativt nyligen hanterat en klimatförändring.

Så vad är nytt? Det nya är givetvis förändringen i sig samt vilken karaktär klimatförändringen har. Den förändring vi ser nu innebär ett varmare klimat där regnperioder och översvämningar kopplas till varmare perioder, det vill säga i högre grad under sommaren än senhöst jämfört med tidigare. Något annat som är nytt är att den aktuella klimatkrisen är orsakad av människan. Idag har vi också i större grad fakta och kunskap att göra något åt problemen, både omfattningen av krisen och för att anpassa oss.

Det är inget nytt att jordbruket måste anpassa sig efter väder och klimat. Däremot är kunskapen om de nya förutsättningarna avgörande för en lyckad anpassning.

Jordbruksverket har  uppdaterat myndighetens handlingsplan för klimatanpassning. Den hittar du här. Den innehåller bland annat en uppdaterad kunskapssammanställning om effekter av ett förändrat klimat för jordbruket. Klimatanpassning är otvivelaktigt en mycket viktig fråga för livsmedelsproduktionen och en förutsättning för att vi ska ha en möjlighet att nå andra mål.

En förutsättning för att kunskapen används är att företagen är intresserade. Enkät- och intervjustudier med jordbruksföretag som gjorts de senaste åren visar på skiftande resultat när det gäller jordbruksföretagens intresse för klimatförändringens effekter och klimatanpassning. Torkan 2018 ses som en händelse som skapade större intresse för väderrelaterade risker hos företagen. Något som är tydligt är att företagen framför allt är intresserade av kunskap kring mer konkreta åtgärder, såsom markvård och vattenhushållning. Det är naturligt då åtgärder för att hantera nya typer av vädervariationer främst är en intensifiering av befintliga åtgärder, exempelvis att bättra på dräneringen och utveckla strategier för att hantera ekonomiska risker.

/Tobias Markensten, utredare på miljöanalysenheten och en av författarna till handlingsplanen

Kvaliteten på offentliga måltider kan påverkas när matpriserna stiger

Prishöjningar på livsmedel som vi ser just nu påverkar de skattefinansierade måltiderna. Foto: MATtanken.

Kostnaden för livsmedel till offentlig sektor har ökat med 10-16 procent på grund av de prishöjningar som vi ser just nu och det finns en risk att de offentliga måltiderna tappar i kvalitet.

MATtanken är ett projekt som drivs av Landsbygdsnätverket och som arbetar för hållbara offentliga måltider. Sista fredagen varje månad sänds ett studiosamtal med gäster som reflekterar kring aktuella och angelägna frågor.

Mer än 260 deltagare fanns på plats i Studio MATtanken sista fredagen i april. Ämnet var kostnadsökningarna i livsmedelskedjan och hur det påverkar de offentliga måltiderna.

Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket, inledde med att berätta om det krisstödpaket om totalt cirka 3 miljarder kronor som regeringen beviljat och som syftar till att överbrygga krisens konsekvenser.

Fem gäster gav sina perspektiv på frågan

Jeanette Elander, näringspolitisk expert inom LRF:

– Lantbrukarna sitter med olika avtal och förutsättningar för att hantera den ovissa situationen och vi har sett väldiga kostnadsökningar den sista tiden. Exempelvis har priset på växtnäring ökat fyrdubbelt. Det är ett väldigt allvarligt läge framåt.

Wiveca Andreasson, försäljningschef på Atria:

– I kristider är extra viktigt med att ha tillit till varandra. Alla led är beroende av varandra och det måste finnas tillit till att man hanterar situationen och inte tar ut oskäliga ökningar i denna allvarliga situation som drabbar hela samhället, sade hon.

Michael Bengtsson, chef för offentliga affärer på Menigo:

– I linje med det Wiveca säger så kommer prishöjningen i september att bli historiskt hög. Vi tror också att prisökningarna kommer att bestå en lång tid framöver. I ett längre perspektiv ser vi som grossist också ett behov av att ändra vår prismodell. Den behöver delas upp i två delar. Dels handlar det om att kunna få ersättning för livsmedelsproducenternas kostnader och dels för våra egna kostnader. Idag är avtalen utformade så att vi inte kan kompensera för egna ökade kostnader på exempelvis drivmedel.

Anna Cederberg, måltidschef, Lekebergs kommun:

– I en kommun står inköpen av livsmedel för cirka en procent av den totala kommunbudgeten. Det är en förhållandevis liten andel men ack så betydelsefull.

Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör:

– Låt maten få kosta, det är extra viktigt i dessa tider. Det finns dubbla vinster att göra genom att prioritera livsmedelsproducenternas behov av kostnadstäckning och fortsatt god kvalitet på de offentliga måltiderna.

Om livsmedelspriserna ökar med 20 procent motsvarar det ökade kostnader för offentlig sektor med totalt 2 miljarder kronor. Det kommer att få konsekvenser för kommuner och regioner. Jag hoppas innerligt att det inte leder till att den positiva trend vi sett på senare år kring kvalitén på offentliga måltider bryts.

/Eva Sundberg, projektledare för MATtanken och sakkunnig kring mat och måltider på Jordbruksverket.

MATtankens hemsida: www.mattanken.se
Studio MATtanken: www.mattanken.se/studio

Uppdatering av läget i jordbrukssektorn april-maj 2022

Krisstöd till djurproduktion och växthusföretag ingår i regeringens krispaket. Foto: Christina Winter.

Kostnadsökningarna för jordbrukets produktionsmedel, som inleddes hösten 2021 och som accelererade efter krigsutbrott i Ukraina, har under de senaste månaderna lett till stigande priser även på jordbrukets produkter. Prishöjningar i producentledet har fortplantats till konsumentledet.

Regeringen presenterade i slutet av april ytterligare ett krispaket för jordbruket och fisket. Totalt föreslås 1,89 miljarder kronor i riktat stöd till animalie- och växthusproduktionen.

Under den senaste månaden har avräkningspriserna, alltså det pris lantbrukaren får för sina produkter, stigit på den svenska marknaden. De marknadsledande företagen inom både mjölk- och köttsektorn har höjt priserna till historiskt höga nivåer. Prisökningar är större för vissa produkter medan det varit svårare att höja priserna inom andra produktionsgrenar, som exempelvis ägg.

Konsumentpriserna, KPI, visar på en inflationstakt på 6,1 procent i mars 2022 jämfört med samma månad föregående år. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991. Kraftiga prisökningar på el och drivmedel bidrar men även prisökningar på livsmedel.

Produktionen är fortsatt stabil även om det finns tendenser att efterfrågan på djur som köps in för uppfödning är något sviktande. Statistik över antalet semineringar av mjölkkor tyder inte på någon markant nedgång det finns inte heller några anmärkningsvärt stora köer till slakterierna.

Årets SAM-ansökningar, lantbrukarnas ansökningar om jordbruksstöd, visar på en viss nedgång i intresset att odla spannmål medan arealen med träda ökar något. Nivån på den areal som anmälts som träda innebär en återgång till det läge som rådde före torkan 2018.

Regeringen meddelade i slutet på april ett andra nationellt krispaket riktat mot jordbruket och fiske som ska komplettera åtgärderna i det redan beslutade åtgärdspaketet. Det första krispaketet innehöll ett riktat stöd med 300 miljoner till djurproduktion och växthusföretag samt 800 miljoner i sänkt dieselskatt.

Det nya krispaketet omfattar:

• 1 590 miljoner kronor till fjäderfä, gris, mjölk och nötkött, får och get (inkluderar medel från EU:s krisreserv om 90 miljoner kronor)

• 400 miljoner kronor i retroaktiv dieselskatteåterbetalning

• 50 miljoner kronor i utökat Norrlandsstöd

• 40 miljoner kronor till yrkesfisket

Jordbruksverket har fått i uppdrag att ge förslag till hur stöden till djurproduktion och växthusföretag samt det utökade nationella stödet i krispaketet kan utformas. Hur administrationen ska lösas är inte klart i nuläget.

Vi lägger löpande ut information om arbetet med krisstöden på jordbruksverket.se.

Deadline för utbetalning är sista september 2022 för EUs krisreservsstöd inklusive eventuell medfinansiering. För övriga stöd inom det tillfälliga ramverket för statsstöd är deadline för utbetalning sista december 2022.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Stöd till 18 nya projekt för att främja ekologiska livsmedel

Jordbruksverket har sedan 2018 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Sedan start har vi beviljat cirka 125 miljoner kronor i utlysningar till ett hundratal projekt inom hela värdekedjan från forskning och primärproduktion till konsument, varav ungefär hälften är igång idag. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till Så ska eko öka, kika gärna in där och läs mer om uppdraget och vad som hänt sedan vi drog igång.

Honungsros och humla. Foto: Åsa Lannhard Öberg

I januari utlyste vi 16 miljoner kronor till nya projekt i utlysning 8 och 9. Prioriterade områden för en pott om 10 miljoner kronor var nationella riktlinjer, rådgivning med fokus på mindre produktionsgrenar samt projekt som främjar förädling, försäljning och export. En pott om 6 miljoner kronor riktades till FOU-projekt.

Vi fick in 21 ansökningar i den större utlysningen och 23 ansökningar i FOU-utlysningen och beviljade stöd till 9 projekt i vardera potten. Ni kan läsa mer om dessa projekt på Så ska eko öka.

Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås:

  • ekologisk jordbruksmark ökar till 30 procent av total areal
  • andelen ekologiska livsmedel i offentliga kök ökar till 60 procent

Vägen mot målet har varit stabilt uppåtgående under lång tid innan uppdraget ens föddes, pådrivet av marknadskrafterna i form av konsumenternas ökade intresse för hållbar mat i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men de senaste åren har den positiva utvecklingen för ekologisk mat avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa. Senast igår kväll var det inslag på riksnyheterna om minskad försäljning av ekologisk mat 2021. Av många konsumentundersökningar och andra studier, till exempel Livsmedelsföretagens konjunkturbrev och Demoskops attitydundersökning genomförd på uppdrag av Sverigemärkning, framgår att svenskt och närproducerat är viktigast idag när konsumenter ska handla mat. Ekologiskt hamnar längre ner på listan.

Diagrammet visar en positiv utveckling som börjat avstanna sett till andel ekologisk mat och jordbruksmark.

Vi som jobbar med regeringens ekouppdrag gör vad vi kan med de verktyg vi har till förfogande, för att ge vitamininjektioner i alla delar av värdekedjan och främja våra ekologiska livsmedel. Samtidigt vet vi alla att marknadskrafterna är starka och växlande, ibland står stjärnorna inte optimalt för det man vill uppnå helt enkelt. 

Samtidigt som den svenska ekomarknaden andas viss mättnad ökar försäljningen i omvärlden, inte minst i flera EU-länder. Tyskland har den största försäljningen av ekologiska livsmedel räknat i värde och även en tydlig tillväxt. Att utnyttja potentialen på exportmarknaden tas upp i den åtgärdsplan som ligger till grund för vårt uppdrag och vikten av att öka exporten av svenska ekolivsmedel lyftes även fram i en workshop som Jordbruksverket bjöd in till i slutet av 2020. Därför har vi i de senaste utlysningarna riktat medel till exportfrämjande och vi har idag tre projekt igång som handlar om just detta! Utvecklingen av den svenska exporten av ekologiska livsmedel kan vi tyvärr inte mäta idag på samma sätt som vi kan när det gäller regeringsmålen att öka produktion och konsumtion, även om det finns studier och beräkningar gjorda av branschaktörer. Ekosekretariatet har därför planer på att inom ramen för uppdraget undersöka om och hur det är möjligt att ta fram statistik för utrikeshandel med ekologiska livsmedel.

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Vad är egentligen priset för ett svenskt påskägg?

Lösviktsgodis till påskägget. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

På väg hem från skivstångspasset på Friskis igår lunch stannade jag till för att inhandla godis till de numera stora barnens påskägg. Hektopriset var 9,90 kr så ett kilo lösviktsgodis som jag stoppar i ett påskägg kostar en hundring. Jag hade räknat med gladare priser på godiset inför påsk, men så var inte fallet. Kanske har även godisbranschen drabbats av ökade kostnader och då får man som konsument ta sitt ansvar. Hur som helst – jag betalade gladeligen 120 riksdaler för den lilla hinken med färgglada godsaker (fast nu väger den mindre än 1,2 kg eftersom jag smakat lite). Senare på kvällen upptäckte jag att vår matbutik har extrapris till påsk på godiset med 49 kr/kg och då rann snålvattnet till och jag fyllde en påse. Vi är välrustade med godis i påsk!

Ägg. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

Från godisägg till hönsägg. Om vi utgår från att ett hönsägg väger 62,5 gram åt vi 192 färska ägg per person 2020, lägger vi till de ägg som används till förädlade produkter blir det 237 stycken. Preliminära siffror för 2021visar att den totala konsumtionen backade från 237 till 222 ägg förra året. Att det minskade så pass mycket beror till stor del på det svåra utbrottet av fågelinfluensa och bristen på svenska ägg som följde.

Ett kilo påskägg från svenska äggproducenter kostar cirka 45 kr om jag väljer 12-pack EMV-ägg från frigående höns inomhus. Om jag istället väljer 20-pack EMV-ägg från samma inhysningssystem kostar ett kilo cirka 30 kr och äggen med ekologisk certifiering landar runt 60 kr per kilo. Det är alltså upp till tre gånger så dyrt att äta ägg från godistillverkaren än ägg från svenska hönor! Nu ger jag mig inte in på att ens försöka jämföra produktionskostnader, påslag och marginaler för godisägg och hönsägg. Jag kan i all fall konstatera att ägg från höns är ett billigt livsmedel – som innehåller betydligt mer näring än godisägg. Tänkvärt!

Om jag utvidgar jämförelsen till både godis i påsktider och andra animaliska livsmedel är kilopriserna i butik följande (källa är förutom lösviktsgodiset online-sidan hos en dagligvarukedja):

  • 250 kr för fryst laxfilé
  • 231 kr för Anton Bergs hasselnötsägg
  • 150 kr för färsk majskyckling
  • 100 kr för färsk kycklingfilé
  • 100 kr för lösviktsgodis på godisbutiken
  • 99 kr för svensk nötfärs
  • 97 kr för svensk fläskytterfilé
  • 93 kr för svensk prästost
  • 60 kr för svenska ekologiska ägg
  • 49 kr för lösviktsgodis till påskpris på mataffären
  • 45 kr för svenska ägg i 12-pack frigående inne
  • 30 kr för svenska ägg i 24-pack frigående inne

Jag har läst artiklar om att äggöverskott hållit nere priset under lång tid och det faktum att ägg är en vanlig kampanjvara bidrar säkert till prispressen. Vi konsumenter förväntar oss nog ägg till extra låga priser inför påsk och andra högtider. En kollega har noterat att man får köpa ett större paket ägg för 1 krona om man handlar mat för en viss summa hos en dagligvarukedja här i Jönköping. Jag hoppas att det vi betalar för maten, oavsett om det är kampanj eller inte, sipprar ner i tillräcklig utsträckning till lantbrukaren så att hen kan fortsätta att stadigt förse oss med säkra livsmedel och ekosystemtjänster. Fast just nu vet vi att kostnaderna ökar mer och snabbare än intäkterna.

Redan 2021 började lantbrukets kostnader för insatsvaror stiga

Då berodde det på att pandemin skapade flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, djursjukdomsutbrott och fraktproblem. Den ryska invasionen av Ukraina har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle. Ingen vet hur priskurvan utvecklar sig framöver eller om det till och med kan uppstå brist. Jag som ägnar mina arbetsdagar åt att följa livsmedelsmarknadens utveckling har ett försprång med både verktyg och tid att sätta mig in i de här frågorna. Prisindex är en bra källa för att hålla koll på läget. Kollegorna på statistikenheten publicerade i dagarna prisindexutvecklingen till och med februari 2022. Produktionsmedelsindex, alltså prisutvecklingen för insatsvaror till lantbruket, totalt ökade med 19,7 procent mellan februari 2021 och 2022 och då är inte ökningarna i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina ens inkluderade. Den största ökningen syns för växtnäring som blev 127 procent dyrare mellan februari 2021 och februari 2022.

Kostnadsökningen för lantbruket är stor och de senaste månaderna har det lanserats stödpaket både från nationellt håll och från EU. Dessutom gnager en stor osäkerhet hos våra livsmedelsproducenter inför framtiden – ska man våga sätta in nya djur i stallarna, så på åkermarken, bygga ut enligt tidigare plan eller ska produktionen slimmas ner alternativt pausas?

Konsumentprisindex totalt och för mjukt bröd, ost, ägg och kött. Källa: Jordbruksverket.

Jag tänker att även konsumenterna måste bidra genom att betala mer för maten. Vi märker att matpriserna i butiken ökat tydligt i år, men jämförelsen visar att ökningen för ägg, som har en huvudroll i detta blogginlägg, ligger under prisökningen för livsmedel totalt räknat från januari 2021. Det livsmedel i figuren som ökat mest i pris är mjukt bröd, vilket indikerar att de höga priserna på spannmål redan slagit igenom i konsumentledet.

Slakterierna har de senaste veckorna höjt avräkningspriset för nöt och gris och detta börjar synas i Jordbruksverkets statistik över priser, som har några veckors eftersläpning. Jordbruksverkets prisserie för ägg visar att avräkningspriset för ägg från frigående höns inomhus ökat med cirka 10 procent det senaste året. En orsak bakom ökningen bör vara den brist på svenska ägg som uppstod 2021, då nära en femtedel av svenska höns slogs ut på grund av fågelinfluensan. Packeriernas pris till sina kunder, partipriset, har varit tämligen oförändrat under samma period, även om vi sedan i höstas noterar variationer nedåt vissa veckor. 

Priser inklusive uppsamlingskostnad för ägg fördelat på inhysningssystem i relation till partipriset fem år bakåt. Källa: Jordbruksverket.

Efter fågelinfluensa kommer kostnadsökningar. Den globala prisökningen på insatsvaror till lantbruket drabbar även äggproducenterna. Enligt en artikel i Atl.nu måste äggpriset till producenten upp med minst 50 öre per ägg för att hen ska kunna överleva på sin verksamhet, det betyder 7‑8 kr per kilo. För de billigaste äggen i min punktlista ovan blir prispåslaget 27 procent om vi antar att hela prisökningen skulle gå från konsument direkt till bonden.

Ett kort nedslag i mjölksektorn innan jag avslutar. Lite på samma tema som äggen. En liter mjölk kostar dryga 10 kr per liter. Jag har flera gånger läst jämförelser mellan mjölk och bubbelvatten, där det uppmärksammats att en liter kolsyrat vattnet på flaska med tjusig etikett i många fall kostar med än en liter mjölk. Detta trots att en mjölkko dricker mellan 50-100 liter vatten per dag (dock inte kolsyrat vatten på flaska) för att kunna producera omkring 30 liter mjölk.

Vi ska komma ihåg att ko, likaväl som höna, behöver ett lagom varmt, ljust och välventilerat stall att bo i när hen inte är utomhus, bonden ska ha lön och pension samt kunna odla och köpa foder till djuren, ha en maskinpark och anställda, ge djuren omsorg och behandling vid sjukdom, vara noga med hygien för att undvika smittor, hantera sjukdomsutbrott som trots allt drabbar djuren och hela tiden sträva efter att vara konkurrenskraftig för att vi ska få säker mat till rimliga priser.

Åsa Lannhard Öberg

När man tänker på detta tycker i alla fall jag att det skulle kännas mer rätt att betala ett högre pris för mjölk och hönsägg än för bubbelvatten och godisägg.

Glad påsk!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket