Kategoriarkiv: Vilt

Allt mer vildsvinskött når konsumenten

Det är viktigt att hitta en nivå där vildsvinsstammen är på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som är lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar. Foto: Pixabay.

Jordbruksverket har sedan 2020 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar att förenkla försäljningen av vildsvinskött, det så kallade Vildsvinspaket. En del av uppdraget handlar om att utlysa pengar för att mer vildsvinskött ska nå konsument. Totalt har 17 projekt fått pengar för att arbeta med att öka efterfrågan på vildsvinkött både för offentlig och privat sektor. På gång inom uppdraget just nu är en ny utlysning på 3 miljoner kronor samt att sprida de goda resultaten från de pågående projekten i vildsvinspaketet.

Efterfrågan på vildsvinskött ökar

Regeringsuppdraget ska bidra till att mer vildsvinskött når konsumenterna, både inom offentlig sektor och privat sektor. Det budskap som marknaden nu signalerar är att efterfrågan på vildsvinskött har ökat.

– Vi ser och hör genom projekten att efterfrågan på vildsvinskött ökar. På sina håll i landet får vi även indikation om att efterfrågan är högre än tillgången. Efterfrågan måste dock finnas på plats innan man kan arbeta vidare i kedjan. Nu är det viktigt att vi hittar en nivå där vildsvinsstammen balanseras på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som blir lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar, säger projektledare Camilla Bender Larson, Jordbruksverket.

I samband med utformningen av den nya utlysningen har den ökade efterfrågan varit i åtanke och medvetenheten om att det finns många intressenter längs hela kedjan – jägare, markägare, vilthanteringsanläggningar, lantbrukare, kockar, restauranger och inköpare av livsmedel i offentlig sektor. Det är viktigt att dessa aktörer samarbetar och tillsammans skapar en hållbar och lönsam viltvärdekedja.

Den nya utlysningen, på totalt 3 miljoner kronor, med sista ansökningsdag den 10 juni 2022 består av två insatsområden. Den första insatsen handlar om kartläggning på nationell nivå av vilthantering- och detaljhandelsanläggningar samt grossister som hanterar vildsvinskött. Den andra insatsen handlar om att undersöka och arbeta med attityder i kedjan från markägare till slutkonsument för att öka tillgången på vildsvinskött.

Goda exempel

Jordbruksverket har tidigare genomfört två utlysningar om att främja vildsvinskött i privat och offentlig sektor. Jordbruksverket beviljade 13 projekt under hösten 2020 och fyra projekt under våren 2021 som ska hjälpa till att nå målen i regeringsuppdraget. Projekten har en bred spännvidd och de omfattar hela viltvärdekedjan. Fokus ligger på konsument och marknad och skapar förutsättningar för måltidsupplevelser i hemmet, på restaurang och i de offentliga köken. Det handlar om marknadsföring, kommunikation, kunskapshöjande åtgärder inom upphandling och förädling samt samarbete mellan berörda parter inom hela livsmedelskedjan.

/Amanda Karltorp, näringsutvecklare

Läs mer om de olika projekten och deras resultat och kommande aktiviteter.

 

Hur mycket vildsvinskött serveras i offentliga kök 2025?

Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Allt fler offentliga kök serverar då och då vildsvinskött. Men hur mycket är egentligen möjligt att konsumera i de offentliga köken och hur bidrar den konsumtionen till att minska vildsvinsstammen?

I offentliga kök konsumerades drygt 20 ton vildsvinskött förra året och efterfrågan ökar. Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Prognosen kommer från MATtanken, som är en av de aktörer som beviljats medel inom ramen för det så kallade Vildsvinspaketet. MATtankens projektledare Eva Sundberg berättar att prognosen är baserad på en kartläggning över inköpen av vildsvinskött till offentliga kök 2019–2020 samt på fortsatta arbete med att följa utvecklingen. Den grundar sig även på tillgänglig data från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Offentliga kök kommer 2025 enligt prognosen att köpa 39 procent av det kött som finns tillgängligt på marknaden via vilthanteringsanläggningar, baserat på dagens produktionsnivåer. För att möta en ökande efterfrågan behöver aktörer i leden före de offentliga köken fortsätta jobba för att säkerställa kontinuerlig tillgång av säkert vildsvinskött. Det behövs också fortsatt dialog kring kravställning i samband med upphandling, säger Eva.

– Våra beräkningar är översiktliga och bygger på flera antaganden, men de är absolut realistiska. Vi behöver inte göra det så svårt. Byt ut en del av det kött som används i dag till vildsvinskött, exempelvis färsen i köttfärssåsen och i lasagnen, avslutar Eva.

Vill du veta hur många vildsvin som motsvaras av 200 ton? Eller varifrån köttet som grossisterna säljer till offentliga kök kommer? Läs mer i vår artikel om tillgång och efterfrågan på vildsvinskött i offentliga kök på MATtankens webb.

Mer information om MATtanken och vårt arbete med frågor som handlar om att främja mer vildsvinskött i offentliga kök på www.mattanken.se/vildsvin

Här finns mycket matnyttig information och också ett antal recept på vildsvinskött för storkök.

/Anna Kim-Andersson, samordnare i frågor som rör MATtankens arbete med att främja mer vildsvinskött i offentliga kök.

Fyra nya projekt inom Vildsvinspaketet

Nu har fyra nya projekt blivit godkända inom Vildsvinspaketet och totalt rullar 17 olika projekt för att främja att mer vildsvinskött ska hamna på konsumenternas tallrik!

Foto: MATtanken

Under perioden 18 december 2020 till 31 januari 2021 var det möjligt att söka nya medel inom Vildsvinspaketet. Denna gång riktade sig utlysningen till projekt med fokus på insatser som främjar tillgången på vildsvinskött inom den offentliga sektorn. Den tidigare utlysningen som Jordbruksverket gjorde under 2020 riktade sig mot både den privata och offentliga sektorn. Från och med 2021 har Jordbruksverket ansvar för att utlysa 1 miljon SEK varje år till och med 2025 till projekt inom den offentliga sektorn. Potten i årets utlysning är 2 miljoner SEK.

I utlysningen som riktades mot offentlig sektor inkom totalt 13 ansökningar. Jordbruksverkets projektgrupp har läst, bedömt och prioriterat de olika ansökningarna och i dagarna stod det klart vilka projekt som beviljats medel. Totalt blev det fyra projekt som kommer få medel för insatser som ska främja tillgången av vildsvinskött inom den offentliga sektorn.

  • Intresset är stort för att göra insatser inom det här området. Vildsvin är ju ett diskussionsämne som kommer upp i många olika forum och är verkligen är i ropet just nu. Det finns ett engagemang ute i landet för att mer vildsvinskött ska nå konsumenter. Vi på Jordbruksverket tycker att det är inspirerande att läsa de olika projektidéerna. De som inte har rymts inom budgeten denna gång kan se fram emot en ny utlysning under senare delen av 2022, säger Camilla Bender Larson på Jordbruksverket.

De beviljade projekten har olika spridning i landet, vissa kommer att jobba nationellt medan andra har ett regionalt fokus. Här nedan följer en lista över de beviljade projekten.

Projekt som beviljats medel under 2021-2022

Projektnamn Ansvariga för projektet
MATtanken främjar vildsvinskött i de offentliga köken
– Fas 2
MATtanken
Skogsgris på den sörmländska offentliga tallriken STUA – Stolt mat i Sörmland
Vildsvinsprojekt Vetlanda kommun
Resurssvin Länsstyrelsen i Stockholms län

Följer utvecklingen i pågående projekt

I den första utlysningen beviljades 13 olika projekt som jobbar med tillgången av vildsvinskött inom både privat och offentlig sektor, läs mer HÄR. Samtliga av dessa projekt är igång och trots att rådande pandemin satt käppar i hjulen för vissa moment i projekten så är projektledarna vid gott mod. För att hitta samarbetsytor och synergieffekter har projektägarna vid två tillfällen samlats till en projektägarträff med målet att informera varandra och utbyta erfarenheter. Känslan som förmedlades vid senaste träffen är att engagemanget är stort!

Foto: Magnus Nyman, Skandinav

Vildsvinsfrågan engagerar och består av många delar som kan utgöra hinder. Projekten har använt forumet till att hitta nya vägar och använder sig av varandras beröringspunkter. På detta sätt har engagemanget ökat och det finns en härlig energi i gruppen. Vi kan redan se att de samverkar där möjlighet finns. 

Jordbruksverket ser fram emot att följa samtliga projekt och deras aktiviteter under våren och sommaren. Vi ser att vildsvin verkligen är en resurs och hoppas på att mer vildsvinskött kommer nå ut till fler konsumenter!

/Vildsvinspaketets projektgrupp; Amanda Karltorp, Malena Bathurst och Camilla Bender Larson.

Missa inte ett nytt spännande avsnitt i följetongen ”Köttmarknadens utveckling” – och så vill jag passa på att efterlysa det vildsvinskött som flyttar sig över våra gränser

Efter lappkastet i köttmarknadens utveckling för en handfull år sedan, har vi alla stenkoll på att svenskarna äter allt mindre kött efter många års ökad konsumtion samtidigt som vi äter allt mer svenskt kött. Hur går det ihop? Jo, det är importen som minskar mer än konsumtionen, samtidigt som svensk produktion ökar och exporten bara rör sig marginellt från en ganska blygsam nivå. Resultatet blir en ökad svensk marknadsandel eller försörjningsförmåga – något som många svenska konsumenter, producenter och politiker värnar om idag. Staplarna talar för sig själva, det är uppenbart att intresset för svenskt kött växer. Ökningen av vår försörjningsförmåga till och med september i år är större än tidigare skådat för nöt, gris och matfågel – mycket på grund av att pandemin styr om många måltider från restauranger där importköttet dominerar till hemmen där svenskt kött dominerar.

Statistik från Jordbruksverket och SCB

Jag har rapporterat många gånger om att vi stadigt minskat vår konsumtion av kött sedan Sveriges Peak Meat 2016. Då konsumerade vi i genomsnitt 88 kg kött per capita i slaktad vikt, det betyder drygt 40 kg på tallriken. Mellan 2017 och 2019 minskade konsumtionen av kött med ungefär 7 procent och under 2020 har den gått ner med ytterligare 4 procent till och med september. Jag tror att vi blivit bekväma när vi måste laga mer mat i hemmen istället för att bli serverade på restaurang, en och annan kötträtt får alltså ge vika för mackor, fil, gröt och snabbnudlar. Och i grunden påverkar vegotrenden alltjämt. Läs mer om utvecklingen i våra marknadsbalanser

Under året har mina kollegor på Jordbruksverket och andra myndigheter jobbat med ett vildsvinsuppdrag vi fick av regeringen för snart ett år sedan inom den svenska livsmedelsstrategin. Det handlar om att främja konsumtionen av vildsvinskött. Eftersom jag håller ett öga på köttmarknaden har en del frågor hamnat hos mig, bland annat hur det står till med utrikeshandeln med vildsvinskött.

Jag måste erkänna att jag blev något förvånad när jag började gräva i SCB:s statistikdatabas och upptäckte att vi under lång tid haft en import av vildsvinskött på ungefär 2 000 ton per år – främst från Tyskland, Danmark och Nederländerna. Samtidigt exporterar vi ungefär 500 ton vildsinskött per år, och konsumenterna utanför Sverige finns enligt statistiken framför allt på Nya Zeeland och i Danmark. I SCB:s databas tituleras detta griskött ”kött från andra svin än tamsvin”. Och såvitt jag vet finns det inget mittemellan ett tamsvin och ett vildsvin, eller? Alltså måste det handla om vildsvin.

Tårtbitsdiagrammen visar att handeln med vildsvinskött uppgår till ungefär 2 procent av total handel med griskött mellan Sverige och andra länder. Jag har inte brytt mig om att räkna om siffrorna för vildsvin till slaktad vikt så i praktiken ska de ökas på med 10-15 procent, eftersom mycket av handeln sker med benfritt kött. Ni får tolka siffrorna som en indikation snarare än en exakt beräkning!

Naturvårdsverket skriver i en färsk rapport att 112 000 vildsvin sköts i Sverige 2018, det är ofantligt många fler än de 300 vildsvin som fälldes 1990. Jag vet att långt ifrån alla skjutna vildsvin når ända fram till tallriken, och det är ju bland annat detta vårt främjandeuppdrag ska bidra till att ändra på. En exakt beräkning av hur många vildsvin du möjligen kan stöta på när du går i skogen går inte att göra, men de uppskattas till omkring 300 000 individer.

Foto: Wikipedia

Nu tänker jag göra en grovt förenklad räkneövning som är helt min egen. Wikipedia skriver att en galt kan väga över 200 kg medan suggorna i genomsnitt stannar vid 100 kg. Det betyder väldigt många kilo klimatsmart kött i svenska skogar, och ändå förekommer en årlig import av kött från i runda slängar 31 250 vildsvin – baserat på att slaktvikten är omkring 80 kg och detta justerat för den urbenade vikten på 80 procent av slaktvikten. Om jag ställer det i relation till avskjutningen i Sverige så inser jag att importen uppgår till cirka 30 procent av den svenska avskjutningen. Att vi importerar livsmedel vi kan producera själva är i och för sig ett ständigt inslag i en marknadsekonomi, men ändå kan jag inte låta bli att tycka att vi borde utnyttja vårt eget skogliga förråd bättre – och samtidigt minska de skador som vildsvinen orsakar i mark och trafik. Sen får vi inte glömma att vi exporterar vildsvinskött också, ungefär en fjärdedel så mycket som vi importerar.

Jag har ägnat mig åt en gnutta detektivarbete för att ta reda på var det importerade vildsvinsköttet hamnar efter att det kommit in till Sverige, men ännu inte fått napp. De jag pratat med menar att de bara säljer eller köper vildsvinskött från grisar i våra egna skogar. Och här kommer jag till min efterlysning – är det någon som vet, eller anar, på vilka tallrikar det importerade vildsvinsköttet hamnar så hör gärna av er till undertecknad!

/Åsa Lannhard Öberg, köttmarknadsanalytiker på Jordbruksverket

32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

Fotograf: Gustav Lannhard

Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.

Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.

  1. Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
  2. Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.  
  3. Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
  4. The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
  5. Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
  6. Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
  7. Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör? 
  8. Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
  9. Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
  10. Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
  11. The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
  12. Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
  13. Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
  14. Computer world – Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
  15. Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
  16. Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
  17. Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
  18. Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
  19. Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
  20. Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
  21. Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
  22. Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
  23. Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart. 
  24. Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
  25. Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
  26. Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst! 
  27. The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
  28. Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.  
  29. Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
  30. Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små! 
  31. Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin. 
  32. Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!

Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!

Kött, hårdrock & hållbarhet

Marknaden för kött i Coronapandemins spår och en inställd festival

armFunderar du också på hur den pågående pandemin påverkar den svenska marknaden för kött? När vi äter fler måltider hemma är det färre ädla styckningsdetaljer men mer korv, färs och liknande som hamnar i stekpannan. Vi har också en större andel svenskt kött i kylskåpet hemma än i restaurangens dito. Detta vet vi redan. Men vad händer med konsumtionen av kött på längre sikt när arbetslösheten ökar, lågkonjunkturen blir ett faktum och hushållsekonomin försämras? Kött är en av de livsmedelsgrupper vi lägger mest pengar på och efterfrågan på kött är känslig både för stigande priser och för mindre pengar i plånboken.

Jag har nyligen beräknat marknadsbalanserna för kött första kvartalet 2020. Det går ännu inte att dra tydliga slutsatser kring effekterna av Coronapandemin, vi får återkomma till det när vi har siffror för första halvåret 2020. Hur som helst visar kvartalsberäkningen för köttslagen nöt, gris, lamm och matfågel en utveckling, som i ett livsmedelsstrategi-perspektiv indikerar att några parametrar går i linje med målen i strategin medan andra inte gör det:

  • produktionen ökade (undantaget lamm som minskade),
  • importen ökade (undantaget gris som minskade för 23:e kvartalet i rad),
  • exporten ökade (undantaget gris som minskade),
  • förbrukningen totalt i landet ökade för samtliga köttslag,
  • förbrukningen per capita ökade (mer kyckling & lamm vägde upp för mindre nöt & gris),
  • den svenska marknadsandelen sjönk (undantaget gris som ökade).

Nu kommer vi till den spännande frågan om hur kött, hårdrock och hållbarhet hänger ihop. En del av er kanske tänker att metalband skriver texter om blod – som i en låt av australiensiska AC/DC ”If you want blood” – eller använder kött som rekvisita. Klassiska exempel på sistnämnda är amerikanska skräckrockarna W.A.S.P. och Alice Cooper. Men det är inte den kopplingen jag tänker på.

swrDen här veckan skulle jag roat mig i dagarna fyra på Sweden Rock Festival tillsammans med man, släkt, vänner och 33 000 andra rockare. Om inte Coronapandemin kommit emellan… Festivalen är en höjdpunkt under året, jag njuter varje sekund även fast vi campar i baksätet av bilen och delar bekvämlighetsutrymme med oräkneliga fränder. Sweden Rock är helt enkelt världens mysigaste & coolaste bubbla.

åsaOch det är här min association mellan kött, hårdrock och hållbarhet kommer in i bilden. Förutom att se fram emot metalmusik och mys-stämning på festivalen så längtar jag efter maten, malten och myllret av både välkända och nya smaker. På tal om välkända smaker har min man alltid första siktet inställt på de öländska kroppkakorna, som väl åtminstone nästan räknas som en regional specialitet när man befinner sig i Blekinge? I antal konsumerar han ofta fler kroppkakor än öl på en dag. Min kompass är snarare riktad mot hamburgarna, eller varför inte pulled pork och pulled beef som tillkommit bland matstånden de senaste åren? Vildsvinskebaben är inte heller så dum och ska vi göra som regeringen vill i den svenska livsmedelsstrategin, så ska vi minsann äta mer gris från skogen. Hållbart, klimatsmart, resurseffektivt och gott! Ett mål med fish n’ ships brukar också slinka ner. Kuriosa är att jag på förra årets festival trängdes med skidlegenden Thomas Wassberg i kön till den friterade fisken.kebab

Det är överlag gött att slippa laga mat och diska i fyra dagar. Det är bara pulverkaffet, den hårda mackan med mjukost på tub och det kokta ägget till frukost som ska tillagas på stormköket. I sann Jordbruksverkar-anda passar jag också på att hållbarhets-trendspana på det ät- och drickbara; är köttet svenskt, har streetfood-haket en miljöprofil, är ingredienserna till det som serveras ekologiska och kan man någonstans köpa öl från lokala mikrobryggerier? Fast det lika viktigt att det smakar gott.

grillFaktum är att musikfestivaler och andra evenemang de senaste åren ägnat sig allt mer åt hållbarhetsarbete, alla vill skapa sin egen tydliga profil som visar att just de bryr sig om planeten och hälsan. Detta gäller även Sweden Rock – vad sägs om ”Hållbar hårdrock”? Den här parollen berör alla tänkbara områden, från sopsortering och återvinning till merchandise (etiskt producerade t-shirts), sanitet (snålspolande toaletter) och jämställdhet (främja de kvinnliga hårdrocksbanden).

Givetvis omfattas mat, dryck och engångsartiklar av den hållbara hårdrocken. Pilgrimsfalken symboliserar ekologisk och svenskproducerad öl. Och även om hamburgare, korv, kebab, fish n’ chips och kyckling i alla former är ett tydligt inslag på en hårdrocksfestival – både i mattälten och på campingarnas grillar – så strävar arrangörerna efter att bredda utbudet av vegetarisk mat. Fokus på minimerat matsvinn är en självklarhet och alla dryckesglas är numera tillverkade av majsstärkelse.

arla (2)Livsmedelsföretagen lyser också med sin närvaro på festivalen. Blir man trött på maltbaserad dryck kan man njuta av gratis mjölk, och samtidigt tävla mot någon i konsten att hålla en mjölkkanna i 90 graders vinkel från kroppen tills mjölksyran sätter stopp.

Och vilken lycka när vi bjöds på ekologisk gårdsproducerad Närkeglass i en husbil förra året, signerad en hårdrockande lantbrukare vi känner.

matFestivalområdet tystnar inte förrän vid 2-snåret på morgonen och när vi styr våra steg tillbaka till campingen, är det svårt att motstå en Langos med räkor, lök och crème fraiche – vilket bidrar till en tydlig karaktär på utandningsluften dagen efter 🙂

När jag hade min 50-årsfest förra året fick jag två flaskor champagne som dedikerats ”Frukost Sweden Rock 2020”. Jag försöker tänka att champagne mår bra av att lagras ett år till, och ser fram emot att njuta av den, Guns n’ Roses, In Flames, DAD och massor av spännande mat & dryck på Sweden Rock Festival 2021!champ

/Åsa Lannhard Öberg, hårdrocks- och matälskande jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

 

I kräftans vänkrets

Kräftor är något jag tidigare bara mött i kokt form, fint uppradade på fat med dill och tillbehör. Att fiska kräftor är något jag fått uppleva först i vuxen ålder. Det har gett den stora augustifesten en ny dimension för mig.

crayfish-423251_1920

Foto: Ylvers, Pixabay

Att åka ut i den lilla båten i svinottan (av någon anledning startar fisketurer ofta innan ens solen har vaknat) och vittja burarna var spännande. Vi hade såklart hål i dem så att de minsta kräftorna kunde ta sig ut, men vi mätte också vår fångst. De kräftor som var för små och som trots  rymmarhålen var kvar i redskapen satte vi tillbaks i sjön. Det var roligt att se de små djuren när de med en elegant kräftmanöver snärtade till och försvann på ett ögonblick.

Bra kräftfångster nu och i framtiden

För fritidsfiskare som mig och mina vänner är det sunt förnuft att släppa iväg småkräftorna. Vi vill ha bra kräftvatten där vi kan fiska många år framöver. För kommersiella kräftfiskare gäller ju samma sak.

Den svenska livsmedelsstrategin har flera ambitiösa mål. Vi ska producera mer livsmedel och företagen i livsmedelskedjan ­­– från åkrar och ladugårdar till bagerier, fabriker och mataffärer –  ska vara konkurrenskraftiga. Samtidigt ska strategin bidra till att vi når de nationella miljömålen. Havs- och fiskeriprogrammet finns för att utveckla fisket och vattenbruket i Sverige på ett hållbart sätt. I programmet finns flera stöd som ska bidra till att nå det här målet.

Redskap för rätt fångst

Stödet till selektiva redskap är ett sådant exempel. Selektiva redskap är till exempel en rist (en sorts galler) som gör att bara fångst av rätt storlek och art hamnar i båten. Selektiva redskap kan också var redskap som hindrar till exempel säl att ta fångsten. I mars publicerade Jordbruksverket en utvärdering om hur det här stödet har fungerat, både inom fiskeriprogrammet 2007-2013 och under det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020. Utvärderarna, Johan Blomquist och Staffan Waldo från AgriFood Economics Centre konstaterar bland annat att:

  • Stöden har haft en viss positiv effekt på användandet av selektiva redskap i fisket efter havskräfta, vilket minskat de oönskade fångsterna (till exempel fisk och skaldjur som är av fel storlek eller art)
  • Det är fortfarande långt kvar till målet i det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet om att de oönskade fångsterna ska minska med 2300 ton fram till år 2023
  • Stöden inom fiskeriprogrammet 2007-2013 har i huvudsak gått till selektiva redskap inom trålfisket efter räka och havskräfta på västkusten, medan stöden inom havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 i huvudsak gått till sälsäkra redskap för det småskaliga fisket i norra Östersjön.

Här finns hela utvärderingen; Effekter av stöd till selektiva och rovdjurssäkra redskap

Läs utvärderarnas blogginlägg i Programmen och pengarna

/Asta Vormeier, som jobbar med information bland annat om Jordbruksverkets utvärderingar av havs- och fiskeriprogrammet och som tycker att självfångade kräftor smakar allra bäst, även om det bara blev två stycken per person den första fisketuren.

 

Från Skott till Gott! – mer vildsvin på borden

I dagarna har regeringen delat ut ett så kallat vildsvinspaket med flera uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och Statens Veterinärmedicinska Anstalt som på olika sätt ska bidra till att mer vildsvinskött ska nå konsumenterna. Paketet ska öppna upp möjligheter för vildsvinsköttets potential på en rad olika vis och uppdragen är en del av den nationella livsmedelsstrategins handlingsplan. Vildsvinen orsakar stor skada, och det man ofta hör är att de är svåra att jaga och att incitamenten för att ta tillvara på köttet saknas. Och vem vill äta ett skadedjur?Vildsvinskött

Vildsvin utgör en fin råvara som kommer från skogen och är både svensk och klimatsmart, men efterfrågas tyvärr inte i tillräckligt stor utsträckning av konsumenterna. Genom vildsvinspaketet har vi nu stora möjligheter att förändra den bilden.

Vildsvinspaketet täcker in olika delar i vilt-värdekedjan. Livsmedelsverket ska titta på möjligheten till småskalig försäljning av vildsvinskött, uppdatering av branschriktlinjer med mera. De ska även utreda system för subventioner för trikin- och cesiumprov i samarbete med Jordbruksverket. Länsstyrelsen ska kartlägga befintliga uppsamlingscentraler och anpassa ett IT-system för registrering av jägare som säljer vildsvinskött, och SVA ska utveckla ett digitalt system för spårbarhet av vildsvinskött.

Det här är Jordbruksverkets uppdrag:

  1. Att utlysa pengar under 2020 för insatser som handlar om marknadsföring och kommunikation samt samarbete mellan berörda parter. Det kan även omfatta kunskapshöjande åtgärder inom förädling, exempelvis mathantverk.
  2. Att utlysa pengar 2020-2025 för åtgärder som syftar till att mer vildsvinskött serveras i offentliga kök. Dessa insatser ska handla om informationsspridning, stärkt kommunikation och samarbete mellan berörda parter. Information om potentialen för vildsvinskött i offentlig sektor och möjligheter till upphandling av vildsvinskött ska också belysas.
  3. Att under 2020-2025 stärka arbetet mot smittor till tamgrisbesättningar, med särskilt fokus på skyddet mot afrikansk svinpest. Detta sker genom att branschen vidareutvecklar smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning gris, med stöd av Jordbruksverket.

Genom dessa uppdrag ska vi arbeta för att ge konsumenter större tillgång och utbud av vildsvin som livsmedel och hjälpa dem att göra medvetna och hållbara val. Under 2025 kommer Jordbruksverket även att utvärdera alla åtgärder som varit en del av vildsvinspaketet.

Det ska bli spännande att se om de insatser som görs kan bana väg för att bygga upp det förtroende som idag saknas för vildsvin som livsmedel. Lyckas vi med det genom våra och övriga myndigheters ansträngningar finns det många vinster att hämta hem.

Se hit! Redan 2017 utlyste Jordbruksverket pengar för att främja vilt som mat vilket resulterade i nio olika projekt med aktörer i branschen. Inom dessa projekt jobbar man med förädling av vildsvinsprodukter, utbildning av jägarkåren i tillvaratagande, aktiviteter kring vilt i skolor och mycket annat. Ambitionen är att dessa ska komplettera kommande utlysning som kommer att publiceras senare under våren. Håll utkik och prenumerera på Jordbruksverkets stödsida, där det kommer mer information.

Boka in! Den 23 september arrangerar Jordbruksverket en tematräff kring vilt/vildsvin i Kalmar. Då kommer vi diskutera hur vi tar tillvara på det vilda köttets potential samt dess möjligheter och utmaningar. Träffen ingår i slutfasen av det samverkansuppdrag kring regionala livsmedelsstrategier som Jordbruksverket arbetar med och som mina kollegor Eva Sundberg och Malena Bathurst har hand om. Anmälningslänk kommer inom kort här. 

/Camilla Bender Larsson, som samordnar Jordbruksverkets arbete med Vildsvinspaketet