För att bättre förstå effekterna av pandemin och hur företagen i livsmedelskedjan har påverkats ställer EU-kommissionen nu ett antal frågor i en online-enkät riktad till dig som är företagare eller arbetar inom organisationer som företräder branschen. Syftet är att bättre förstå vilka utmaningar och eventuella hinder man mött och hur de kunnat lösas, och helt enkelt hur robust vår livsmedelskedja är vid större kriser.
Undersökningen ska ge bättre underlag vid eventuella framtida EU-politiska beslut. I enkäten vill man också veta vilka förväntningar som finns på framtida åtgärder av olika slag, marknadsaktiviteter och så vidare. Utöver den ekonomiska dimensionen finns såklart även sociala och miljömässiga dimensioner. EU:s matsvinns-plattform som samlar länder och experter för att arbeta gemensamt för minskat matsvinn vill också sprida enkäten för att undersöka hur pandemin har påverkat företagen ur ett matsvinns-perspektiv.
När, var, vem, hur
Enkäten tar ca 25 minuter att fylla i
Deadline är 30 september 2020.
Alla företag i livsmedelskedjan från insatsvaror, jordbruk, fiske, trädgård, packeri, grossist, industri, restaurang, catering och butik kan delta
Enkäten är framtagen av EU kommissionens forskningscenter JRC. Du svarar anonymt och uppgifterna används endast i forskningssyfte. Reglerna för GDPR tillämpas.
/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn på Livsmedelskedjan- och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Det krävdes en pandemi för att skapa ett beteende som generationer av hemkunskapslärare och sjuksköterskor kämpat för. Foto: Jordbruksverket.
Det finns tre anledningar till detta:
Det tar tid att tvätta händerna
Det kräver resurser i form av vatten, tvål och handsprit
Det leder till att vi hälsar mindre hjärtligt på varandra
Nej, naturligtvis är detta ett direkt omdömeslöst råd. Det krävdes en pandemi för att skapa ett beteende som generationer av hemkunskapslärare och sjuksköterskor outtröttligen kämpat för.
Covid-19 är ett stort problem för människor, men det finns många allvarliga sjukdomar som drabbar lantbrukets djur. Livsmedelsproducenter, liksom hemkunskapslärarna, har sedan länge förstått vikten av att upprätthålla en god hygien. En god djurhälsa och en minskad smittspridning är en förutsättning för vår livsmedelsförsörjning.
Djuren, och naturligtvis vi själva, mår bra av god hygien. Men vad händer när pandemin upphör eller minskar i omfattning? Ska vi lätta på renlighetsrutinerna då? Nej, beteendet kan gott vara här för att stanna. Så fortsätt tvätta händerna, var frikostig med spriten och vinka ibland när du hälsar, pandemi eller inte.
Malte Ahlström och Gustav Helmers, som jobbar med frågor om livsmedelsförsörjning
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Det var dags att göra fisksoppa på kursen i thailändsk matlagning. Vi hade vi rensat fisken och redan öppnat sophinken för att slänga fiskbenen när kocken ropade till.
– Stopp, är ni galna, det där kokar vi buljong på!
Bästa möjliga bas för vår fisksoppa hade vi ju såklart här, framför oss. Med lite lök, peppar och citron så puttrade benen till en smakrik buljong som förgyllde vår soppa. Jag lärde mig mycket på kursen om det thailändska köket, men det som gav starkast intryck var kockens filosofi att ta till vara på allt. Precis allt man kan. Inget matsvinn här inte.
Samma goda princip kan ju tillämpas i alla led av matproduktionen, så även i fisket. Numera måste fiskare ta i land all fångst, istället för att slänga oönskad fångst i havet.
Foto: Scandinav bildbyrå
I havs- och fiskeriprogrammet finns ett företagsstöd till livskraftig beredningsindustri. De investeringar som gjorts genom stödet är indelade i fyra kategorier, varav en är beredning av biprodukter från den huvudsakliga beredningsverksamheten. Pengarna är till för att spill från beredningsprocessen ska tas om hand och användas, så som fenor eller fiskrens. Stödet som helhet har varit populärt, men väldigt få har ansökt pengar för just beredning av biprodukter.
När man pratar om svinn i samband med mat tänker nog de flesta på den färdiga maten som, tyvärr, kastas. Det många kanske inte vet är att svinn förekommer i alla delar av livsmedelskedjan. På gårdsnivå kan svinn innebära lagringsförluster av foder, energianvändning, undermålig markanvändning och dödlighet hos djur som inte går vidare till livsmedel. Att minska svinnet i alla delar av kedjan och förbättra användningen av det som produceras är värdefullt både för miljön och ekonomin.
Jordbruksverket arbetar tillsammans med flera aktörer för att minska matsvinnet. I projektet Effektivare resurshantering på gården arbetar vi tillsammans med Hushållningssällskapet och Svenska köttföretagen. Projektet består delvis av att kartlägga potentialer för att minska svinn och slöseri på gris-, nöt- och lammgårdar. Vi ska också skapa ett verktyg för beräkningar på gårdsnivå och ta fram rådgivningsmaterial.
Vi frågade projektledaren Cecilia Hermansson från Rådgivarna Sjuhärad hur hon tror att projektet ska vara till nytta för lantbrukare och rådgivare.
Cecilia Hermansson, Rådgivarna Sjuhärad, tror på nyttan av att hjälpa lantbruksföretaget att ta ett helhetsgrepp om gårdens resurser. Foto: Katarina Johansson.
Vad hoppas du att projektet kommer att leda till?
– Projektet ska utveckla ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på resurseffektiviteten på djurgårdar. Jag hoppas att det kommer att kunna hjälpa lantbrukare att upptäcka var de har sina flaskhalsar, men också att få dem att bli mer medvetna om vilka resurser som de har och hur de kan förändra sitt arbete så att de utnyttjar dem ännu bättre.
Vilka utmaningar ser du för lantbrukarna när det kommer till att effektivisera resurser och minska svinn på gården?
– Många lantbrukare har inte riktigt koll på var deras flaskhalsar i effektiviteten är. Därför kommer det att bli en utmaning att samla ihop all data som behövs för att få detaljerade nyckeltal utan att det tar för mycket tid eller kostar för mycket pengar.
Har ni på Hushållningssällskapen hunnit fundera över hur ni och andra rådgivningsorganisationer kan använda det projektet tar fram?
– Det finns en stark vilja bland lantbrukare att jämföra sig med varandra eller med jämförelsetal. Här kommer rådgivarna in som både kan diskutera den enskilda gårdens resultat, men som också kan sätta siffrorna i ett större sammanhang. Jag tror att nyckeltalen och resultaten från verktyget kommer att diskuteras flitigt i ERFA-grupper och bransch-grupper.
Du råddar en stor projektgrupp med rådgivare från olika Hushållningssällskap. Vad tycker gruppen om projektet?
– Projektgruppen med rådgivare tycker att det här projektet är både roligt och välbehövt! De ser att det finns behov av ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på effektivitetsfrågan, och att det finns många delar som så att säga fallit mellan stolarna mellan de stora produktionsuppföljningsprogrammen. I projektet ingår även en grupp lantbrukare som ser till att verktyget är verklighetsförankrat, och de tycker också att det här är riktigt spännande!
Även vi på Jordbruksverket tycker att det är ett viktigt och spännande projekt! Ett företag kommer alltid att läsa vad som står på sista raden i resultatrapporten. Till syvende och sist är det ekonomin som avgör om man kan göra klimat- eller miljöinvesteringar. Därför behöver vi lyfta fram de ekonomiska aspekterna när vi pratar miljö, klimat och hållbarhet.
När projektet är avslutat runt april 2021 ska verktyget finnas på Jordbruksverkets hemsida med möjlighet för vem som helst att ladda ned och använda. Vi hoppas att projektet och verktyget kommer att bli uppskattade av alla som jobbar i näringen. Att det kommer att slå väl ut tror vi då vi har kompetenta samarbetspartner i form av Svenska Köttföretagen och Hushållningssällskapet.
Thomas Dalkvist och Lina Edvardsson, näringsutvecklingsenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Vattnet är en gemensam resurs som ska räcka till alla utan att ekosystemet äventyras. Foto: Thomas Adolfsén.
Så här på sommaren blir det lätt fokus på vatten. Att hitta närmaste badsjö, att vattnet är tillräckligt varmt för ett dopp, om det regnar för mycket eller för lite. De senaste åren har vatten fått större fokus än vanligt eftersom det periodvis varit väldigt torrt och varmt.
Vatten är inte bara vårt viktigaste livsmedel, det är även en förutsättning för produktionen av all mat vi stoppar i oss. Dessutom är vatten en viktig livsmiljö för växter och djur och utgör miljöer för just så roliga saker som bad och fiske. Det är många behov att ta hänsyn till och förutsätter samverkan mellan många intressenter.
Om vi bara begränsar oss till jordbruket så kanske det blir enklare? Nja, vi behöver ju fortfarande förhålla oss till flera intressen och det är fortsatt samma resurs som vi konkurrerar om när tillgången är begränsad. Dessutom kan du på samma fält under samma år både ha problem med för mycket vatten och för lite vatten, ibland med väldigt kort tid mellan. För att få ihop allt det här har Jordbruksverket inom ramen för Livsmedelsstrategin tagit fram en strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. För att klara målet om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion behöver jordbruket få större utrymme i Sveriges arbete med vattenfrågor.
Strategin ska hantera:
underhåll och anpassning av diken,
investeringar i täckdikning,
bevattning i områden med risk för torka,
fler våtmarker och småvatten i landskapet,
samt en hållbar vattenförsörjning för animalieproduktionen.
För att få ihop allt detta måste vi dels samarbeta inom Jordbruksverkets olika verksamheter men också med andra myndigheter som SMHI, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Vi behöver också samverka med lantbrukare, rådgivare, entreprenörer och forskare.
En viktig del i strategin är att öka kunskapen och kompetensen om vattenhushållning och att kommunicera för att öka medvetenheten om en hållbar vattenhantering både inom jordbruket såväl i som i samhället i stort.
För att vår strategi ska hålla över tid har vi valt att formulera den som ett ramverk snarare än en plan; den beskriver vårt förhållningssätt snarare än ett exakt agerande. Vi vill att strategin ska hjälpa oss att navigera när omvärlden förändras och kunskapen växer så att vi på ett bättre sätt kan bidra till en hållbar vattenhantering i jordbruket.