Etikettarkiv: corona

Hur har ditt företag påverkats av covid 19-pandemin?

Lämna ett svar

För att bättre förstå effekterna av pandemin och hur företagen i livsmedelskedjan har påverkats ställer EU-kommissionen nu ett antal frågor i en online-enkät riktad till dig som är företagare eller arbetar inom organisationer som företräder branschen. Syftet är att bättre förstå vilka utmaningar och eventuella hinder man mött och hur de kunnat lösas, och helt enkelt hur robust vår livsmedelskedja är vid större kriser.

Undersökningen ska ge bättre underlag vid eventuella framtida EU-politiska beslut. I enkäten vill man också veta vilka förväntningar som finns på framtida åtgärder av olika slag, marknadsaktiviteter och så vidare. Utöver den ekonomiska dimensionen finns såklart även sociala och miljömässiga dimensioner. EU:s matsvinns-plattform som samlar länder och experter för att arbeta gemensamt för minskat matsvinn vill också sprida enkäten för att undersöka hur pandemin har påverkat företagen ur ett matsvinns-perspektiv.  

När, var, vem, hur

  • Enkäten tar ca 25 minuter att fylla i
  • Deadline är 30 september 2020.
  • Alla företag i livsmedelskedjan från insatsvaror, jordbruk, fiske, trädgård, packeri, grossist, industri, restaurang, catering och butik kan delta
  • Både små- och storskaliga verksamheter

Länk till enkät för dig som är företagare

Länk till enkät för dig som är branschföreträdare

Enkäten är framtagen av EU kommissionens forskningscenter JRC. Du svarar anonymt och uppgifterna används endast i forskningssyfte. Reglerna för GDPR tillämpas.

/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn på Livsmedelskedjan- och exportenheten

Ny långtidsprognos för jordbruket och fisket

Lämna ett svar

Den pågående pandemin har lett till en stora påfrestningar globalt, vilket även gäller för livsmedelssektorn. På kort sikt förväntas pandemin leda till minskad ekonomisk aktivitet vilket också leder till fallande livsmedelspriser. På några års sikt väntas en återhämtning och att utvecklingen återgår till att följa en långsiktig trend. Det skriver den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, i en ny prognos.

Marknadsutveckling på lång sikt

En allt större befolkning och ekonomisk tillväxt i världen driver efterfrågan på livsmedel. Den pågående trenden med en ökad konsumtion av animaliska livsmedel fortsätter till följd av att det ekonomiska välståndet ökar medelinkomstländerna, exempelvis Kina. Det finns samtidigt en trend att konsumera livsmedel som producerats med mer hållbara metoder och som har positiv inverkan på hälsan. Denna trend är starkaste i höginkomstländerna.

Det väntas en årlig produktionsökning av livsmedel med 1,4 procent per år under perioden till 2029. Nästan hela produktionsökningen beror på ökad produktivitet, medan tillskottet från nya arealer är litet. Ökad produktivitet i jordbruket och fisket möter den ökade efterfrågan som väntas under prognosperioden. Balans mellan utbud och efterfrågan beräknas leda till fallande reala priser för livsmedel. Tillfälliga obalanser kommer att ge kortsiktiga prisvariationer på marknaden. För att stå emot tillfälliga störningar är en fungerande handel viktig.

Påverkan för svenskt jordbruk

Jordbruket i Sverige har en nära kontakt med utveckling globalt både genom marknaderna för livsmedel och insatsvaror. Prognosen visar att ökad produktivitet är avgörande betydelse för att möta efterfrågan på sikt. Tillfälligtvis kan priserna stiga men i det längre perspektivet måste svensk produktion vara utvecklas i takt med jordbruket i andra länder för att vara konkurrenskraftigt. Ökad medvetenhet bland konsumenterna om andra nyttigheter som jordbruket producerar, t.ex. miljönytta, djurvälfärd och försörjningstrygghet, ger dock möjligheter att ta ut ett högre pris inom vissa segment på marknaden. Utveckling under det senaste halvåret med den pågående pandemin visar att efterfrågan ökat för inhemsk producerade livsmedel.

Rapporten i sin helhet finns publicerad på OECD:s webbplats: https://www.oecd-ilibrary.org/agriculture-and-food/oecd-fao-agricultural-outlook-2020-2029_1112c23b-en

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Corona och kall vår påverkar marknaden för frukt och grönsaker

Lämna ett svar

Våren och försommaren 2020 har varit annorlunda. Få delar av vårt samhälle har undgått att påverkas av pandemin. Inte heller produktionen av frukt och grönsaker har lämnats oberörd, samtidigt som det som alltid påverkar säsongen; regn, sol, torka, växtskadegörare m.m. rullar på som vanligt.

Sett till EU som helhet har priserna på frukt och grönsaker, också till odlare, varit tydligt högre än normalt. Sektorn hör därför till de som klarat sig bra under krisen. Generella trender under perioden är att det har varit högre efterfrågan på produkter med lite längre hållbarhet, som till exempel äpplen men också på ekologiska och närodlade produkter. Till detta kommer att äppleskörden 2019 var cirka 10 procent lägre än normalt vilket gjort att på vissa håll är lagren lägre än på många år och priserna på sina håll mycket höga.

Det betyder inte att våren har varit problemfri för EU:s frukt och grönsaksodlare. Produktion avsedd för restauranger har inte kunnat avsättas som vanligt. Dessutom har exporten påverkats vilket syns tydligt på tomatmarknaden. Kvantiteter som normalt gått till länder utanför EU avsätts nu på EU:s marknad vilket påverkar tomatpriserna neråt. Till detta kommer att det har varit svårt för företagen att få transporter att fungera och att få de säsongsarbetare som behövs. De har delvis fått använda ovan arbetskraft vilket ibland har påverkat kvaliteten på de skördade produkterna. Företagens kostnader har därför ökat under krisen.

Situationen i Sverige liknar den inom EU. Företagen har nu fått den säsongsarbetskraft de behöver men har fått lägga ner mycket tid på att hjälpa personerna att komma hit och se till att de krav på hygien och social distansering som finns fungerar i verksamheten och boendet. Odlingar som är specifikt inriktade på att leverera till restaurangsektorn och som inte kunnat ställa om sin produktion eller finna alternativ avsättning har påverkats negativt och i en del fall fått plöja ner eller kassera produkter. I gengäld har efterfrågan i butik varit högre och t.ex. har prisbilden för svenska äpplen varit stabilt hög. Överskottet på EUs tomatmarknad inger en viss oro eftersom den kan spilla över på den svenska marknaden. Många svenska odlare har dock långtidskontrakt med köparna och påverkas då inte.

Det svenska midsommarfirandet kom att påverkas av en kall natt i början av maj. En rejäl frostknäpp slog då till i  Skåne.  Det var precis när de jordgubbssorter som skulle ge bär till midsommar blommade och resultatet blev att den svenska marknaden aldrig tidigare haft ett så stort underskott av jordgubbar till midsommar. Priserna blev därefter, de bär som kunde skördas förvandlades till rött guld och betingade priser på upp till hundra kronor litern. Ett par dagar efter midsommar var krisen över, priserna nere på normala nivåer och resten av jordgubbssäsongen väntas bli normal. De skånska frostnätterna påverkade även äppelblomningen men som tur var så var blomningen stark. Skörden förväntas dock bli lägre än normalt och äpplena kan komma att ha en del skönhetsfel, så kallade frostslipsar, som dock inte påverkar ätkvaliteten.

Kristina Mattsson, jordbrukspolitisk utredare.