Kategoriarkiv: Beredskap

Svensk ost på pizzan – en del av det civila försvaret

Vi svenskar äter tillsammans 14 miljoner kilo pizzaost per år, och merparten av den är importerad. Till varje kilo ost behövs det omkring 10 liter mjölk, så det är stora mängder mjölk det handlar om. Foto: Landsbygdsnätverket

Kan vi som konsumenter göra något för att bidra till en stärkt livsmedelsförsörjning? Ja det kan vi! Restaurangmaten, och mer specifikt den pizza som de flesta av oss köper då och då, kan vara en viktig pusselbit i arbetet med att stärka vår livsmedelsberedskap. Genom att fråga efter svensk ost när vi köper pizza kan vi bidra till något gott, i mångdubbel bemärkelse. Med hjälp av svensk ost på pizzan vill vi uppmärksamma värdet av svenska råvaror och i förlängningen bidra till en stärkt försörjningsförmåga för livsmedel.

Varifrån kommer pizzaosten som vi äter?

Vi svenskar äter tillsammans 14 miljoner kilo pizzaost per år, och merparten av den är importerad. Till varje kilo ost behövs det omkring 10 liter mjölk, så det är stora mängder mjölk det handlar om – det skulle behövas ytterligare cirka 10 000 kor för att producera pizzaosten vi äter om all ost skulle vara svensk. Men att ställa om och utöka mjölkproduktionen är inte något som låter sig göras i en handvändning, och absolut inte när man befinner sig i en krissituation. Vi behöver bygga upp och stärka den svenska produktionen nu, så vi är rustade när vi står inför en kris eller ett krig. I en marknadsekonomi spelar efterfrågan en viktig roll, och det är där vi som konsumenter kommer in. Genom att fråga efter svenska råvaror även när vi går på restaurang – i matbutiken köper vi oftare svenska råvaror och produkter – kan vi påverka restaurangernas inköp.

Livsmedelsstrategin innehåller mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som nationella miljömål nås. Det finns också mål om att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Strategin ska bidra till stärkt livsmedelsförsörjning. På senare tid har livsmedelsförsörjningen även uppmärksammats i samband med samhällets beredskap och uppbyggnaden av det civila försvaret.

Målet för det civila försvaret omfattar förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och upprätthålla en nödvändig försörjning av bland annat livsmedel. Medvetenheten i samhället om vikten av tillgång på inhemsk matproduktion har ökat, både med anledning av coronapandemin och kriget i Ukraina.

Nu laddar vi inför pizzadagen
Genom kampanjen #SvenskOstPåPizzan, som Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Svenska råvaror i privata restauranger genomför tillsammans med bland annat mejerier, grossister och pizzerior, uppmärksammas vikten av svensk produktion och i det här fallet svensk ost. Självklart är andra råvaror som skinka, lök och mjöl också viktiga, men den här gången är det osten som är i fokus. Siktet är inställt på internationella pizzadagen på nyårsdagen, när många har för vana att ge sig ut och köpa pizza. Flera korta filmer som ska användas för att sprida budskapet har tagits fram och det finns kunskapsartiklar och annan information samlat på kampanjsidan Svensk ost på pizzan – Landsbygdsnätverket

Du kan göra en insats
Sprid filmerna eller dela med dig av en bild på din pizza och berätta varför du väljer svensk ost på pizzan. Använd hashtagen #SvenskOstPåPizzan och haka på kampanjen!
Vi hoppas att kampanjen gör avtryck och lyckas lyfta vikten av svenska råvaror och en svensk livsmedelsproduktion. Just nu har vi fokus på internationella pizzadagen, men förhoppningen är att många vill hjälpa till att sprida budskapet och jobba vidare med frågan även efter nyårsdagen. Och vinsterna är många. Förutom en god smakupplevelse skulle en högre andel inhemskt producerad pizzaost medföra positiva effekter för miljön, djurvälfärden, jobben och en levande landsbygd. Och som sagt, en stärkt livsmedelsberedskap som är en mycket viktig del av det civila försvaret. Det är inga småsaker precis.

/Anna Hedberg, Eva Sundberg och Julia Löf i Landsbygdsnätverkets kansli

Får vi mindre svensk mat på bordet när lantbrukarens kostnader ökar?

Kriget i Ukraina har lett till stora störningar i handeln. Det är brist på vissa varor och priserna stiger kraftigt. Hur påverkar omvärlden våra svenska lantbrukare och den svenska livsmedelsproduktionen? Vilka utmaningar står lantbrukarkåren inför 2023?

I det andra avsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet lyfter programledaren Jessica Hagård det ekonomiska läge som Sveriges lantbrukare står inför nästa år tillsammans med lantbrukaren Marcus Henrysson från Eksjö, Bengt Johnsson från vår konkurrenskraftsgrupp och Louise Darius från Hushållningssällskapet.

Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

Glöm inte de offentliga måltiderna i Sveriges beredskapsarbete

De offentliga köken har stor betydelse i både vardag och kris. Foto: Karlskrona kommun

Måltiderna för barn, äldre och sjuka är viktiga för samhällets välfärd och motståndskraft. Lyft in de offentliga måltiderna i det övergripande beredskapsarbetet! Detta uppmanar LRF – Lantbrukarnas Riksförbund, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Sveriges Konsumenter i en gemensam debattartikel i Dagens Samhälle.

Varje år lägger vi i Sverige 30 miljarder skattekronor på måltiderna i förskola, skola, vård och omsorg. En tredjedel av pengarna går till livsmedelsinköp.

Pandemin och det oroliga omvärldsläget har påmint oss om att vår försörjningsförmåga och beredskap behöver stå högt på samhällets agenda om vi ska ha något att äta om krisen kommer.

Även i det mer vardagliga arbetet, med att exempelvis nå målen i den nationella livsmedelsstrategin, finns det mycket att vinna på att ta tillvara de offentliga måltiderna.

Allting hänger ihop. Vad som köps in till de offentliga köken har stor betydelse i både vardag och kris. Men också hur vi via förskolor och skolor når ut med kunskap om varifrån maten kommer och måltidernas betydelse för hälsa och hållbar utveckling. Nu ser vi glädjande nog att det finns en stark vilja att samverka i hela kedjan i dessa frågor. Det är både viktigt och glädjande.

// Eva Sundberg, projektledare för MATtanken

Jordbruksverket
Kan vi räkna med att få fortsätta vara mätta och friska om krisen kommer?
Lyssna på första avsnittet i Jordbruksverkets nya podd Upp på bordet.

Försörjningsförmågan omfattar hela kedjan från jord till bord.
Information på Jordbruksverket webbplats om Sveriges livsmedelsförsörjning.

Livsmedelsverket
På Livsmedelsverket finns ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Beredskapshandbok för offentliga måltider.
Läs mer om kompetenscentrum, beredskap i offentliga kök, med mera.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Sveriges självförsörjningsgrad har sjunkit till 50 procent, jämför med 80 procent i till exempel Finland.
Läs mer om LRF och matberedskap.

Sveriges Konsumenter
Mat som gör gott – våra lösningar för hållbara livsmedel.
Läs mer om Sveriges Konsumenters ståndpunkt.

MATtanken
Landsbygdsnätverket, som är inrättat vid Jordbruksverket, driver projektet MATtanken. Syftet är att främja hållbara offentliga måltider – alla aktörer i kedjan. De fyra organisationer som nämns ovan är representerade i MATtankens styrgrupp.
Läs mer om MATtanken.

 Måste vi leva på morotskaka om det blir kris?

Den frågan, och många fler, ställer programledaren Jesper Nietsche till vår generaldirektör Christina Nordin och vår tidigare beredskapschef Catrin Molander i premiäravsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet.

I vår podcast fokuserar vi på svensk livsmedelsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv. I första avsnittet av Upp på bordet ställs Sveriges matproduktion på sin spets. Häng med!

Lyssna på podden på vår webbplats (där finns även transkribering) eller via Soundcloud:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

Satsa på smittskyddet för att värna djurhälsan, lantbruket – och maten vi äter   

Stora kostnader för staten och företagen, mängder med avlivade djur och inte minst, miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Konsekvenserna efter fågelinfluensan och salmonella på gris 2020-2021 var stora. Kom på smittskyddskonferensen 12 oktober som sätter fokus på frågan!

Utbrottet av fågelinfluensan 2020-2021 är ett exempel på en oroande utveckling som berör många. Det handlar om smittsamma djursjukdomar som uppträder på nya sätt, virus som förändrar sig och smittor som vi hittills inte har haft i Sverige. Det får konsekvenser för djur, företag och samhällsekonomi – och påverkar livsmedelsförsörjningen. Att värna djurhälsan är en av flera viktiga faktorer för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin, att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka och att miljömål nås.

Foto: Scandinav bildbyrå. Alicia Swedenborg.

Vi ser ökade risker

Under de senaste åren har spridningen av smittsamma djursjukdomar via vilda djur och andra vektorer ökat. Till exempel har introduktion av högpatogen fågelinfluensa till Europa på senare år blivit mer vanligt förekommande och vi har haft fler och mer omfattande utbrott under 2020-2021 än någon gång tidigare. Fågelinfluensan har tidigare klingat av under våren då flyttfåglarna rör sig vidare söderut – de senaste två åren har viruset fortsatt att sprida sig bland vilda fåglar under sommaren, både i Sverige och i stora delar av Europa.

Vi har också sett en ökning av antalet utbrott av salmonella på lantbrukets djur.  Utbrotten har allvarligt påverkat näringen och varit kostsam för staten att hantera. Under 2020 påvisades Salmonella choleraesuis i en besättning i Skåne. Detta är en typ av salmonella som är särskilt anpassad till gris, och som kan ge allvarliga kliniska symtom hos djuren. Salmonella choleraesuis har inte påvisats hos tamgrisar på 40 år i Sverige. Våra undersökningar visar att smittan finns i vildsvinspopulationen.

Till detta kommer sjukdomar vi ännu inte har i Sverige men som finns i vår närhet. Ett tydligt exempel är afrikansk svinpest som fortsätter sprida sig och slår hårt mot grisnäringen i Tyskland, Polen och Baltikum. 

Tillsammans för ett fortsatt bra läge i Sverige

Vi befinner oss i ett oroande läge som berör många – från enskilda företagare och myndigheter till konsumenter. Vi behöver rusta oss för att hitta vägar framåt och utveckla smittskyddsarbetet så att vi kan fortsätta ha en god djurhälsa och en hög produktion av säkra livsmedel. För att lyckas är vi många som behöver samverka.

För första gången anordnar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt  nu en smittskyddskonferens. Syftet är att samla representanter i hela livsmedelskedjan – näring, branschorganisationer, djurhälsovård och myndigheter m. fl – för att diskutera den situation vi står i.

Hur ser utmaningarna ut? Hur kan vi minska antalet djur och djurprodukter som destrueras till följd av smittoutbrott – och därmed livsmedelsförlusterna, utan att tumma på livsmedelssäkerheten? Satsar vi tillräckligt mycket på förebyggande arbete? Vilka förändringar i våra arbetssätt behövs för att motverka den oroande utvecklingen?

Låter det intressant? Anmäl dig till Smittskyddskonferensen den 12 oktober!

Smittskydd och djurhälsa i Sverige – Jordbruksverket.se

/Katharina Gielen, Smittskyddschef på Jordbruksverket

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Vad vi gör med anledning av Rysslands invasion av Ukraina

EU-flagga mot blå himmel. Foto: Kentaroo Tryman, Scandinav bildbyrå

Jordbruket är en samhällsviktig funktion. Både inom Sverige och på EU-nivå tas nu en lång rad initiativ som ska motverka de negativa effekterna av kriget.

I Sverige

Jordbruksverket bevakar hur konsekvenserna blir av sanktionerna mot Ryssland och andra internationella beslut för lantbruket och livsmedelsindustrin. Vi samverkar med regeringen, andra myndigheter, branschorganisationer och privata aktörer för att skapa en gemensam lägesbild.

Jordbruksverket:

  • deltar tillsammans med näringsdepartementet i EU-kommissionens diskussioner om åtgärder för en ökad jordbruksproduktion 2022 och användning av krisreserven.
  • har upphandlat tjänster för isolering av sällskapsdjur från Ukraina med okänd hälsostatus eftersom rabies förekommer hos hundar och katter i Ukraina. Force majeure-undantag gäller för sällskapsdjur som kommer med sin ägare på flykt undan kriget.
  • har beredskap att införa åtgärder som beslutas på nationell eller EU-nivå.
  • har utformat dispenser för icke ekologiskt foder till djur som föds upp ekologiskt. Denna åtgärd infördes i januari med anledning av pandemin, men behovet bedöms öka med anledning av kriget i Ukraina
  • arbetar med att få ut den miljard i stöd till jordbruket som regeringen beslutat om med anledning av de höga kostnaderna för insatsvaror.
  • har tillsatt en analysgrupp som följer den ekonomiska utvecklingen i lantbruksnäringen.

Inom EU

Just nu pågår ett omfattande arbete på EU-nivå för att mildra effekter av invasionen samt stärka den EU-gemensamma marknaden på lång sikt. Detta omfattar bland annat:

  • flera förslag kopplat till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, som ska underlätta produktionsökningar och motverka effekter av höga priser på insatsvaror. Exempelvis diskuteras möjlighet till skörd på ekologiska fokusarealer, utökade förskott på stöd samt aktivering av krisreserven för stöd till lantbruket.
  • förslag som underlättar möjligheten att ersätta produkter som handlats med inom de områden som berörs av krig eller sanktioner.
  • initiativet REPowerEU som innehåller förslag på åtgärder för priser, lageruppbyggnad och minskat beroende av gas från Ryssland.
  • en ny expertgrupp för livsmedelsberedskap som noga följer utvecklingen och föreslår åtgärder.
  • en referensgrupp för grissektorn och dess särskilt utsatta situation med anledning av risk för afrikansk svinpest, pandemin som inneburit prispress och det höga kostnadsläget för insatsvaror.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Kriget i Ukraina påverkar lantbruket på många sätt

Hamnen i Odessa. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. Foto: Pixabay.

Rysslands invasion av Ukraina och kriget som pågår får flera följdverkningar runt om i världen. Oron på marknaderna för jordbrukets produkter består, med stora prisförändringar från dag till dag. Under den senaste veckan har priserna stigit på flera områden. Jordbruksverket följer noga konsekvenserna för svenskt jordbruk och livsmedelsförsörjning. På EU-nivå följer man också situationen och har startat upp flera initiativ för att motverka negativa effekter på EUs jordbruk.

Kriget stoppar export från Ukraina och Ryssland
Det är omöjligt att lasta ut spannmål från Svarta havet, såväl från Ukraina som från Ryssland. Det återstår en del av 2021 års skörd som ännu inte har levererats. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. På kort sikt är det omöjligt att fullt ut ersätta de kvantiteter med spannmål som av olika skäl inte kan exporteras från svartahavsområdet. Runt om i världen har länder vidtagit åtgärder för att skydda sig mot prisökningarna. De importberoende länderna har tillåtet handel från flera länder och sänkt kvalitetskraven, medan andra länder begränsar möjligheterna till export.

Möjligheten att odla är begränsad
På kort sikt är det oron för den kommande vårsådden och skötsel av grödorna i Ukraina som dominerar. Det är främst majs och solrosor som ska sås under våren. Rena krigshandlingar begränsar möjligheterna men även att det råder brist på produktionsmedel som drivmedel, gödning och arbetskraft. På lite längre sikt är det osäkert hur stor del av landets areal som kommer att höstsås med vete. Vete är en stor exportvara från Ukraina, vid sidan om majs och solrosprodukter. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stort produktionsbortfallet blir men utbudet från regionen kommer sannolikt att minska.

Bortfall av energi, foder och handelsgödsel drabbar hela EU
Ytterligare en osäkerhetsfaktor är vilka sanktioner som Ryssland kommer att sätta in mot omvärlden. Ryssland har redan förut skickat att handeln med råvaror kommer att begränsas men har inte i detalj specificerat vilka produkter som avses. För EU är bortfall av energi, foderprodukter och handelsgödsel särskilt kännbart.

Extra kännbart för bönder med djur
Sverige påverkas mindre av minskat utbud av spannmål från svartahavsområdet eftersom Sverige är nettoexportör av spannmål. Däremot kan minskad tillgång på handelsgödsel bli kännbar till sommaren/hösten 2022 då planeringen av höstsådden av spannmål och oljeväxter påbörjas. En hög prisnivå kommer sannolikt att gälla även för kommande spannmålsskörd i världen och tillika i Sverige, vilket tillsammans med höga priser på andra insatsmedel ger fortsatt kännbara negativa effekter för djurbönder.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
14 mars 2022

Fler gula buntband?

Det är några månader sedan Jordbruksverket avslutade den stora insatsen hos en äggproducent i Mönsterås som drabbats av fågelinfluensa. Som mest var det upp emot 200 personer som jobbade samtidigt på gården med att hantera avlivning, packande och bortforsling av de smittade hönorna. Nu pågår ett stort arbete med att lära av erfarenheterna. Det är en utmaning att hitta alla åtgärder som gör att vi hanterar ett liknande fall ännu bättre. Ju mer vi kan minska risken för vidare spridning, desto större är chansen att inte fler djur och djurägare behöver drabbas.  Utbrotten av fågelinfluensa, likväl som andra utbrott och kriser, kan också påverka tillgången på livsmedel och har betydelse för företagens utveckling.

default

I Mönsterås köpte vi exempelvis in svarta, extra tjocka säckar att packa hönorna i. Samtidigt började vi med att köpa svarta buntband. Det var därför svårt att se vilka säckar som var förslutna eller inte. Slutsatsen blev att buntbanden behövde vara klargula!

Foto: Johan Loberg

Bestämmer vi då att alla buntband ska vara klargula nästa gång? Nja, det kan ju bli så att extra tjocka säckar bara finns tillgängliga i gult nästa gång. Åtgärden blir istället att bestämma villkor för säckarna (extra tjocka) och villkor för buntbanden (klar färg som syns mot säckarnas färg).

Inom krisberedskapen behöver vi alltid resonera på liknande sätt. Ingen lösning får vara huggen i sten, vi måste alltid vara beredda att anpassa hanteringen efter situationen. Att ha förberedda alternativ och bra beslutsunderlag ger dock alltid en bra beredskap!

Visste ni förresten att olika plaster i buntband klarar kyla olika bra? Det märkte vi i Mönsterås, när det någon dag var -20 grader, då fungerade inte de gula buntbanden….

/Catrin Molander som är chef för beredskap och krishantering på Jordbruksverket

Svensk livsmedelsproduktion – ljusglimt i mörkret

Nu avslutar vi snart 2020 som har varit ett mycket speciellt år. Vi står mitt i en pandemi som påverkar oss djupt där vi alla måste hjälpa till på olika sätt för att minska smittspridningen. Vi har stora utmaningar på klimat- och miljöområdet som vi måste ta itu med. Vi är mitt i Brexit som vi ännu inte riktigt vet alla konsekvenser av. Men när det är mörkt måste också ljusglimtarna få komma in. Pandemin har fått oss att inse hur betydelsefull vår livsmedelsförsörjning är. Hur viktigt det är att det finns mat på bordet i kriser som är producerad, tillverkad och presenterad på ett hållbart sätt.

Det finns möjligheter för svensk mat som vi måste ta vara på! Vi har 10 år på oss att uppfylla målen i livsmedelsstrategin och Agenda 2030. Låt oss ta vara på nästa år – 2021. Jag hoppas att det blir året då vi satsar på forskning och utveckling inom livsmedelskedjan, året då vi alla hjälps åt att vända olönsamhet till lönsamhet och året då vi verkligen samverkar inom hela livsmedelskedjan. Jag önskar alla er som jobbar med svensk mat på ett eller annat sätt en God Jul och Gott Nytt År! Se nu till att äta något riktigt gott från vår fantastiska matflora under jul- och nyårshelgerna.

Christina Nordin, generaldirektör Jordbruksverket

Foto: Thomas Adolfsén / Scandinav bildbyrå