Kategoriarkiv: Beredskap

Om att pandemin förstärker den pågående utvecklingen på köttmarknaden, en historisk tillbakablick och tankar om framtiden…

Foto: Shutterstock

Ja så är det, Coronapandemin har gett nytt bränsle till den snart fyraåriga trenden på svensk köttmarknad. Minskad konsumtion, fallande import och ökad andel svenskt kött. Pandemin är emellertid tillfällig, liksom de lagar, rekommendationer och livsstilsförändringar som följt på den. Men även om vi nu tenderar att återgå allt mer till de gamla gängorna så kvarstår frågan – vad blir det nya normala i vårt sätt att leva, resa, äta? Innan jag dyker ner i hur marknaden för kött påverkats till och med juni 2020, vill jag ta en titt i backspegeln.

En historisk tillbakablick
När jag klurar på köttmarknadens utveckling är jag förtjust i långa statistikserier. De ger vidgade perspektiv. Medelsvensken konsumerade 44 kg kött i slaktad vikt 1940, det gav grovt räknat 20 kg på tallriken. När Sverige passerade sitt ”peak meat” 2016 så var vår konsumtion av kött dubbelt så stor som 1940, med 88 kg slaktad vikt eller knappt hälften på tallriken. Sedan 2017 har köttkonsumtionen minskat med drygt 2 procent per år.

Idag diskuterar vi ivrigt hur mycket kött vi äter, var det kommer ifrån, hur mycket kött vi borde äta och vad som styr vår köttkonsumtion. Vi vet att den är känslig för prisförändring och variation i hushållskassan, och när jag sammanställt statistik från 1940 är det tydligt hur statlig prisreglering påverkade till och med 1990. Då hade vi en svensk marknadsandel för kött på nästan 100 procent. Vid avregleringen av det svenska jordbruket 1990 liberaliserades priserna och vi ser början till en mer stadigvarande ökning av köttkonsumtionen. Men det var givetvis EU-inträdet 1995, med ökad import av billigare kött från andra EU-länder, och sänkningen av matmomsen 1996 som gav den stora accelerationen. Sen dök det upp djursjukdomar, finanskris och en och annan EU-politisk förändring som innebar tillfälliga hack nedåt i kurvan.

Antibiotikadebatten som inleddes 2014 fick oss att inse ett starkt svenskt mervärde i låg användning av antibiotika till lantbrukets djur. Effekten kom snabbt på marknaden för griskött innan det smittade av sig på övriga köttslag i det stora lappkastet 2017. Tre tydliga nya trender kan skönjas sedan dess; vi äter mindre kött, importen minskar ännu mer än konsumtionen och detta betyder att den svenska marknadsandelen, eller försörjningsförmågan, stiger.  

Figur: Åsa Lannhard Öberg. Källa: SCB och Jordbruksverket

Vad händer nu då?
I år har ytterligare en kraft påverkat köttmarknaden, i samma riktning men med förnyad styrka; Coronapandemin. Utvecklingen till och med juni pekar i samma riktning för griskött, nötkött och matfågel där produktionen och den svenska marknadsandelen ökat medan importen och förbrukningen minskat. Jag kan konstatera att svensk marknadsandel för dessa köttslag nu är den högsta på decennier. Marknaden för får- och lammkött går ensam mot strömmen. Samtidigt är det viktigt att betona att pandemin är tillfällig och att slutsatser kring de mer långsiktiga effekterna av den på köttmarknaden därför är osäkra.

Fler måltider i hemmen betyder mindre kött men mer svenskt
Andelen svenskt kött är betydligt högre i dagligvaruhandeln än i privata restauranger, medan andelen i offentliga kök ligger däremellan. När ett antal miljoner svenskar reser mindre, äter mer sällan på restaurang, distansarbetar om de kan samtidigt som gymnasieskolorna varit stängda under våren, så betyder det att vår diet plötsligt förändrats. Det blir helt enkelt mer svenskt kött och mindre importerat när fler måltider äts i hemmen. Vi har sannolikt även ersatt en del lagade mål mat med snabbfixade rätter som macka, snabbnudlar, fil eller gröt – där köttet har en mer undanskymd plats. Efterfrågan på kött och i synnerhet importerat kött har minskat mer än vad vi sett de senaste åren. Samtidigt bör en del av minskningen i år bero på att svensk köttproduktion inte hunnit svara på den hastiga efterfrågeökningen, det tar tid att bygga upp en långsiktig produktionskapacitet. Att utbudet understigit efterfrågan vittnar stigande priser om. Gris- och nötköttsbönderna får bättre betalt, och vi konsumenter möter följaktligen också något högre priser för dessa köttslag i butiken.

Utvecklingen är positiv för den ekonomiska hållbarheten i svensk köttproduktion och för svensk försörjningsförmåga. Men frågan är vad som händer när vi successivt börjar gå tillbaka till att äta våra luncher på restaurang, när vår omtyckta afterwork åter flyttar till puben och när antalet hotellnätter med tillhörande frukostbuffé stiger till gamla nivåer? Kommer importen av kött till och med att öka under en period, för att sedan plana ut och fortsätta sin mer stillsamma nedgång? Eller för stigande arbetslöshet och försämrad hushållsekonomi med sig en mer långsiktig återgång till efterfrågan på billigare kött? Vi vet ju att svenskt kött i de flesta fall inte konkurrerar genom ett lågt pris. Eller är det faktiskt så att Coronapandemin fått gemene man, företag och beslutsfattare att långsiktigt värna ännu mer om en god svensk livsmedelsberedskap?

I förra veckan kom också den tråkiga nyheten att afrikansk svinpest konstaterats hos ett vildsvin i Tyskland, som är EU:s största producent av griskött. Oron är nu stor för spridning av viruset, och även om effekterna i Sverige dröjer är det troligt att vi får erfara såväl handelsrestriktioner som fallande priser på EU:s grisköttsmarknad.

Jag fortsätter hålla ett ständigt öga på marknaden för kött, tillsammans med mina kollegor på Jordbruksverket och därute i branschen. 

/Åsa Lannhard Öberg, köttmarknadsutredare på Jordbruksverket

Hur har ditt företag påverkats av covid 19-pandemin?

För att bättre förstå effekterna av pandemin och hur företagen i livsmedelskedjan har påverkats ställer EU-kommissionen nu ett antal frågor i en online-enkät riktad till dig som är företagare eller arbetar inom organisationer som företräder branschen. Syftet är att bättre förstå vilka utmaningar och eventuella hinder man mött och hur de kunnat lösas, och helt enkelt hur robust vår livsmedelskedja är vid större kriser.

Undersökningen ska ge bättre underlag vid eventuella framtida EU-politiska beslut. I enkäten vill man också veta vilka förväntningar som finns på framtida åtgärder av olika slag, marknadsaktiviteter och så vidare. Utöver den ekonomiska dimensionen finns såklart även sociala och miljömässiga dimensioner. EU:s matsvinns-plattform som samlar länder och experter för att arbeta gemensamt för minskat matsvinn vill också sprida enkäten för att undersöka hur pandemin har påverkat företagen ur ett matsvinns-perspektiv.  

När, var, vem, hur

  • Enkäten tar ca 25 minuter att fylla i
  • Deadline är 30 september 2020.
  • Alla företag i livsmedelskedjan från insatsvaror, jordbruk, fiske, trädgård, packeri, grossist, industri, restaurang, catering och butik kan delta
  • Både små- och storskaliga verksamheter

Länk till enkät för dig som är företagare

Länk till enkät för dig som är branschföreträdare

Enkäten är framtagen av EU kommissionens forskningscenter JRC. Du svarar anonymt och uppgifterna används endast i forskningssyfte. Reglerna för GDPR tillämpas.

/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn på Livsmedelskedjan- och exportenheten

32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

Fotograf: Gustav Lannhard

Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.

Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.

  1. Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
  2. Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.  
  3. Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
  4. The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
  5. Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
  6. Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
  7. Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör? 
  8. Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
  9. Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
  10. Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
  11. The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
  12. Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
  13. Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
  14. Computer world – Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
  15. Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
  16. Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
  17. Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
  18. Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
  19. Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
  20. Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
  21. Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
  22. Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
  23. Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart. 
  24. Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
  25. Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
  26. Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst! 
  27. The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
  28. Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.  
  29. Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
  30. Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små! 
  31. Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin. 
  32. Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!

Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!

Stängda gränser och färre äter ute – svenskt fiske påverkas också av pandemin

Jordbruksverket ska i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten löpande samla in information om pandemins påverkan på fiskerinäringen och underlätta för Näringsdepartementet att fatta rätt beslut i krisen.

Foto: Shutterstock

Yrkesfiske

Det svenska yrkesfisket har sett en markant minskning i efterfrågan på ett flertal viktiga arter, främst från hotell och restaurangbranschen men även från grossister och utländska importörer. För att underlätta för yrkesfiskare och livsmedelsbranschen har Havs- och Vattenmyndigheten genomfört vissa ändringar i sitt arbetssätt vid kontroller samt infört tillfälliga lättnader för livsmedelsföretag när det gäller rapportering av spårbarhetsinformation.

Vattenbruk

Sveriges vattenbruk som föder upp matfisk är beroende av hotell och restaurangbranschen samt export för att få avsättning för sina produkter. Den minskade efterfrågan under Corona-krisen har lett till  kännbara prissänkningar och gjort att flertalet vattenbrukare tvingas hålla större mängder fisk i sina anläggningar, i väntan på att marknaden förbättras. De drabbas både av merkostnader och riskerar att överskrida sina miljötillstånd. De vattenbruk som säljer rom och yngel till andra vattenbruk riskerar att helt tappa årets försäljning då vattenbruken som föder upp fisk har fulla anläggningar.

Fritidsfisket

Svenska företag som specialiserat sig på fritidsfiske erbjuder naturupplevelser till både svenska och utländska konsumenter. På grund av Corona-krisen riskerar turismen från utlandet att minska markant då bokningar mer eller mindre upphört. Branschen ställs inför stora ekonomiska utmaningar och företagen ber om stöd från myndigheter för att kunna ta sig genom krisen på ett bra sätt.

En ljusglimt är att svenska turister i större utsträckning kommer att semestra inom landet och till en viss del kan kompensera för bortfallet.

Insatser för att stötta de Svenska företagen görs på flera håll, bland annat så har företagen Fishingguide in Sweden och fiskekortsföretaget iFiske startat ett samarbete för att stötta landets fiskeguider.

Mer information hittar du på iFiskes hemsida (ifiske.se).

Landsbygdsnätverket och MATtanken stöttar svensk sjömat

Landsbygdsnätverket har startat initiativet ”Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris” tillsammans med projektet MATtanken. Målet är att länka samman de producenter som drabbats av svårigheter med att sälja sina produkter med kommuner och kök inom exempelvis skolor, äldreboenden och sjukhus.

På webbplatsen MATtanken kan du läsa mer om projektet.

Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris (MATtanken.se)

Stöd till företagen är under arbete

Ett stöd riktat specifikt till yrkesfiskebranschen har utformats för att möjliggöra temporärt stillaliggande av fiskefartyg i väntan på att rådande situation ska förbättras. Stillaliggandestödet har som mål att möjliggöra för företagare att på ett bättre sätt parera prisfluktuationer på deras produkter. Fiskaren får en ersättning för fasta kostnader då denne väljer att inte fiska under en kortare period.

Ett annat kommande ekonomiskt stöd som kan tänkas vara aktuellt för flertalet branscher är det så kallade omställningsstödet. Stödet som beslutas av regeringen syftar till att hjälpa företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt göra det möjligt att ställa om och anpassa sin verksamhet. Mer information om stödet och när det beräknas vara klart att söka hittar du på regeringens webbplats.

Foto: Shutterstock

Ett enkelt sätt att stötta svenskt fiske är att handla dagens lunch på en restaurang. Gör som jag, bli en vardagshjälte genom att stötta näringen på detta enkla sätt!

/Johan Penner, fiskerisamordnare på näringsutvecklingsenheten.

Lokal livsmedelsförsörjning och levande landsbygd i spåren av Covid-19

Det är en blåsig dag när jag går från stugan uppe på berget ner till havet. Idag är vattnet turkost, igår var det grått, dagen innan kristallklart, färgerna skiftar i takt med vädrets humör och vindens hastighet. Svalorna studsar fram och tillbaka i vinden och naturen utstrålar en krispighet och färskhet som bara går att se och känna doften av i början av juni. På en udde ser jag en ko, som tittar efter sina kompisar i kohagen vid vattnet. På en klippa vid hagen skymtar jag också den gamla kvarnen. Här andas och lever landsbygden, samtidigt som staden kryper närmare. Korna på denna ö ser till att det finns ett vackert öppet landskap intill vattnet, som en oas bland klipporna på västkusten. Någonting som jag hoppas får finnas kvar länge till.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det går att påverka utvecklingen genom att välja kött som produceras lokalt för våra bygders skull, för miljön och för den biologiska mångfalden, samtidigt som vi hjälper svenska bönder att kunna finnas kvar.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det skrivs och pratas mycket just nu om Covid-19 och hur krisen påverkar våra beteenden och vad vi äter. Lokalproducerad mat är hett efterfrågad och det återstår att se om hur vi ser på mat förändras efter krisen eller om vi återgår till gamla vanor.

Många försöker få konsumenter att inse vikten av att handla lokalproducerat, även jag som jobbar med stöd från Landsbygdsprogrammet (EU-pengar för kompetensutveckling och samarbeten på landsbygden) för att korta ner livsmedelskedjan och göra avståndet kortare mellan producent och konsument. Förhoppningsvis kan Covid-19 snabba på utvecklingen för att få ner antal mellanhänder i livsmedelskedjan. Vi vill bland annat underlätta direktförsäljning, andelsjordbruk, mathantverk, förenade inköp, informationsstöd och höja näringens och landsbygdsföretagens kunskap om nya försäljningskanaler

En följd av Covid-19 är att fler producenter har svårt att sälja sina produkter till restaurangerna som har det tufft just nu, därför vänder sig många producenter till REKO-ringarna istället. REKO-ringar står för Rejäl Konsumtion och innebär att konsumenterna kan handla direkt från producenter på en och samma ort. Jordbruksverket finansierar också en informationsinsats (REKO-bas) som Hushållningssällskapet arbetar med för att främja uppstart och informera om Reko-ringar i hela landet. Min förhoppning är att fler konsumenter framöver upptäcker REKO-ringarna och ser vikten av dem. Vi närmar oss också en ny programperiod för Landsbygdsprogrammet som ger oss möjlighet att påverka hur vi ska jobba med lokalproducerat i Sverige framöver. Jag hoppas att Corona tar oss i rätt riktning så att fler väljer det lokala, som samtidigt kan ge oss bättre beredskap inför kriser i framtiden.

/Rebecca Hymnelius, som arbetar med att utveckla landsbygden på Näringsutvecklingsenheten

Hur har svenskt jordbruk påverkats av Corona-krisen?

Jordbruket i Sverige har hittills klarat påfrestningarna till följd av pandemin bra jämfört med andra näringsgrenar och även jämfört med jordbruket i andra länder. Priserna på jordbruksprodukter har sjunkit på de globala marknaderna, men inte lika mycket på den svenska marknaden. Ökad efterfrågan på svenska produkter har till och med lett till ökade priser för bland annat olika köttslag. Minskad konsumtion i storhushåll och på restauranger har drabbat importen av kött förhållandevis mer, då importerat kött har stora marknadsandelar i dessa sektorer.

Prisutveckling i Sverige och i världen

De svenska priserna för de viktigaste vegetabilieprodukterna styrs till stor del av utvecklingen på de globala marknaderna. Majs, raps och socker, har drabbats av prispress till följd av oljeprisfallet. Vetepriset har däremot gynnats av ökad konsumtion, medan priset på maltkorn har gått ner eftersom efterfrågan på öl har minskat från restaurangsektorn. Vädret påverkar som vanligt och oro för torka i viktiga odlingsområden i Europa har varit prisdrivande under april och inledningen av maj för att sedan falla när väderutsikterna sett bättre ut.

Ett visst uppsving för lokal produktion

Det märks till exempel genom ökat intresse bland konsumenterna för att köpa livsmedel genom så kallade Reko-ringar. Jordbrukare som däremot varit inriktade mot direktförsäljning till restauranger har drabbats av kraftigt minskad efterfrågan. Totalt sett för hela sektorn är dessa faktorer av liten betydelse, men för enskilda företag kan påverkan vara stor.

Orosmoment till följd av pandemin

Den största oron i jordbrukssektorn har varit hur behovet av insatsvaror och arbetskraft ska tillgodoses. Om sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska, som är ett av målen i livsmedelsstrategin, är det viktigt att även tänka på Sveriges beroende av importerade insatsvaror, särskilt drivmedel, gödning, växtskyddsmedel, proteinfodermedel, maskiner och reservdelar. För att försörjningen i kristid ska fungera måste produktionen i tillverkningslandet fungera, liksom transporterna till Sverige. Insatser på EU-nivå har gjort det möjligt att transportera varor trots nedstängda gränser. En del produkter har fått passera gränserna med förtur. Hushållningssällskapet har genom sina rådgivare gjort en undersökning i landet angående tillgången till produktionsmedel. Undersökningen visar att det i stort sett inte rått någon brist hittills. Det har förekommit viss knapphet i tillgången på vissa växtskyddsmedel men genom att välja andra produkter har problemen lösts. Det har även förekommit att väntetiden på reservdelar blivit något längre än normalt. För flera viktiga produktionsmedel har priserna fallit, det gäller i synnerhet för drivmedel och gödning.

Risk för brist på arbetskraft

Tillgång på arbetskraft har hittills varit det svåraste problemet för jordbrukssektorn. Det anlitas utländsk arbetskraft i flera sektorer, särskilt inom trädgårdsodling, men även inom animalieproduktionen. Läs mer om detta i  tidigare blogginlägg Farming as usual och i Trädgårdsodlingens behov av arbetskraft. Det har nu tagits beslut i Sverige om att släppa in arbetskraft som behövs för samhällsviktiga funktioner, jordbrukssektorn räknas in bland dessa. Men ett större problem är att arbetskraften inte tillåts att lämna sina hemländer eller inte tillåts att passera gränser mellan olika länder på väg till Sverige. Så det är fortfarande osäkert om tillräckligt många utländska arbetare tillåts komma in i Sverige.

Min sammanfattande bedömning

På kort sikt bedöms jordbrukssektorn påverkas mindre än samhället i stort. För enskilda näringsgrenar, särskilt trädgårdsodling, kan påverkan bli större på grund av knapp tillgång på arbetskraft. Sen är jordbruket som vanligt utsatt för andra risker utöver den här pandemin; till exempel kan vädret under odlingssäsongen leda till stora variationer i lönsamheten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksekonomiska enheten

DSC01990 Vårharvning kring åkerholmar - Ölmstad Småland v2ss - foto KP Hasund

Vårharvning kring åkerholmar, Ölmstad Småland. Foto: Knut Per Hasund

Krisberedskapsveckan

Skogsbrand

Foto: Astrid Lindow. Hörendesjön, Västmanland 2014

Just nu pågår krisberedskapsveckan och det är ett bra tillfälle att åskådliggöra hur vi alla kan bidra till att bygga ett samhälle som bättre klarar av olika påfrestningar. Skogsbränder (2014, och 2018), torka (2018) och den pågående pandemin visar hur känsliga vi är och hur olika typer av samhällsstörningar påverkar vårt samhälle. Traditionellt reagerar samhällen på en kris genom att planera för att just den krisen ska hända igen. Men, istället för att planera för att den förra stora samhällsstörningen ska uppstå igen, behöver vi se över vår grundläggande motståndskraft.

Ett bra exempel är en lång tågresa, till exempel från Jönköping där jag bor till mina föräldrar i Umeå. En enkel sökning ger att jag kan resa klockan 07 och vara framme lite före klockan 20 på kvällen. Det är fem byten och vid några stationer har jag endast 10 minuter på mig att byta tåg. Det innebär att en mindre försening tidigt i resan gör att jag kanske inte kommer fram! Om jag istället började min resa en timme tidigare skulle jag istället ha minst 30 minuter på mig vid varje byte och därför goda möjligheter att klara nästa byte även om det blir mindre förseningar.

Samhället och även livsmedelssystemet fungerar ungefär som min tänkta tågresa. Det kostar att bygga motståndskraften, men vi får bättre möjlighet att klara en störning. Här är det enklast att relatera till sig själv. Du som läser detta, hur skulle din arbetsplats klara att alla veckans leveranser skjuts upp under en vecka? För några går det relativt bra medan för andra är det svårare. Krisberedskapsveckan handlar om att vi gör detta tillsammans. Vi behöver allas insatser, ansträngningar och aktiva bidrag för att hantera krisen. Genom att öka på bytestiden där den är som kortast får vi bättre förmåga att klara störningar och aktivt bidra till att hantera utmaningar. Detta gäller både den pågående pandemin, men även nästa kris, vad nu den kommer att vara.

Det kommer alltid en ny kris! Vi vet bara inte vad den handlar om eller när den kommer.  Vill du veta mer om krisberedskap och vad du själv kan göra rekommendera jag att du kollar in Din Säkerhet, och missa inte deras aktiviteter på Instagram under krisberedskapsveckan.

/Tomas Sandström

Biträdande stabschef i Jordbruksverkets krisorganisation

 

Farming as usual?

I en tid av kris och en vardag som är vänd upp och ner på många sätt kan jag ändå på något vis bli glad att odlare och lantbrukare, som jag jobbar med dagligen, nu enligt MSB klassas som samhällsviktiga. Jag blir också glad när jag märker att man ute på fält jobbar på som vanligt. Man bearbetar, gödslar, sår, planterar, täcker med väv för att skydda mot frostnätter och vattnar. Med andra ord stämmer den nu populära #farmingasusual väldigt bra. Morötter_shutterstock SJV bildarkiv

Svenska grönsaker kommer finnas i butikshyllorna och på våra matbord även framöver men kanske blir vi varse  om att den svenska produktionen av vissa basvaror borde vara högre. Morötter producerar vi idag mer än vad vi konsumerar men det är också den enda grönsaken. Utmaningen för svensk grönsaksodling är nu att få grödan från jord till bord. Och vilket ”bord” är det? När storkök och restauranger tyvärr tvingas dra ner på verksamheten kan våra odlare behöva lägga om sina tidigare försäljningskanaler vilket såklart kan vara en utmaning.

Odlingen är arbetsintensiv och i många fall sker skörden för hand. För hand av personal som kommer från utlandet och säsongsjobbar i fält. Personal som nu i och med stängda gränser och restriktioner inte kan komma hit. Många här i Sverige har blivit av med jobbet eller delvis permitterade under rådande situation så rent krasst finns antalet tillgängliga händer för att lösa situationen. Frågan är om det kan lösas tillräckligt snabbt för att en perfekt röd, söt och svenskodlad jordgubbe kan få sin självklara plats på min midsommartårta? Jag hoppas det.

Vill du läsa mer om trädgårdsodlingens behov av arbetskraft i Coronatider så finns det ett inlägg på vår systerblogg Jordbruket i siffror med intressant statistik.

/Ida Backström, Rådgivningsenheten söder

Sveriges livsmedelskedja levererar – i goda tider och i svåra

Livsmedelskedjans företag har en central roll i samhället, nämligen att producera och distribuera mat och måltider till alla medborgare. I kristider blir det särskilt uppenbart att livsmedelskedjan har en samhällsbärande funktion. När människor känner sig oroliga triggas ett beteende där vi börjar hamstra mat, mediciner och andra förnödenheter. Och när butikshyllorna gapar tomma växer oron bland befolkningen. Att ha en inhemsk livsmedelsproduktion och en väl fungerande kedja från jord till bord är ett av fundamenten i ett samhälle där människor känner sig trygga.

Livsmedelsproduktion kan bara tryggas genom lönsamma företag                                        För att klara av detta krävs lönsamma företag i alla led i livsmedelskedjan. Jordbruksverkets årliga uppföljning av utvecklingen i livsmedelskedjan visar att lönsamheten försämrats i alla led under perioden 2011 – 2018. I primärproduktionen, där jordbruk, fiske och trädgårdsodling ingår, är lönsamheten särskilt svag. Jordbruksföretagen drabbades dessutom av den svåra torkan som rådde under sommaren 2018 men tack vare en stor kreativitet och anpassningsförmåga kunde de flesta jordbruk fortsätta att leverera.

Trots att lönsamheten försämras växer produktionsvärdet i livsmedelskedjan. Men man kan förmoda att den tillväxt som vi sett under de senare åren är starkt kopplad till den långvariga högkonjunkturen som präglat svensk ekonomi under nästan ett decennium. Det goda konjunkturläget har sannolikt bidragit till att stärka efterfrågan på livsmedel som produceras med stor hänsyn till klimat, miljö och djurvälfärd. Flera undersökningar visar att konsumenterna vill ha hållbart producerad mat. Men det krävs en god ekonomi för att människor ska ha tillräckligt hög betalningsvilja för att kompensera producenterna för de merkostnader som en hållbar produktion med god djurvälfärd medför. Och i corona-krisens spår väntas sämre tider där folk kommer att ha mindre pengar att spendera på mat med mervärden – det som är paradgrenen i svenskt jordbruk.

Hållbar mat är inte en lyxvara utan en förutsättning för ett tryggt samhälle                Svensk livsmedelsproduktion kännetecknas i en internationell jämförelse av höga standarder inom miljö- och klimatområdet liksom inom djurhälsa och smittskydd. Corona-krisen visar att smittskydd, antibiotikaresistens och livsmedelssäkerhet är centrala frågor för ett hållbart samhälle. Här vill jag framhålla att mat som produceras på ett hållbart sätt därför inte borde betraktas som lyxvaror som vi kan unna oss när plånboken tillåter. Vi måste acceptera att ett tryggt och hållbart samhälle förutsätter att vi är villiga att betala ett pris för vår mat som fullt ut motsvarar de kostnader som uppstår i produktionen. Vi har blivit bortskämda med att ha en livsmedelskedja som alltid levererar – alltifrån tillvarons guldkant när tiderna är goda till livets nödtorft när tiderna är svåra. Men utan lönsamma företag kommer dessa leveranser att sina.

/Sara Johansson

Samhällsekonomisk analytiker, Livsmedelskedjan och exportenheten

För mer information, läs rapporten om utvecklingen i livsmedelskedjan:                               Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2020