Alla ska ha tillräckligt med mat att äta och vatten att dricka, även i kris eller krig, det är målet med Sveriges livsmedelsberedskap. För att nå dit behöver vi alla bidra och ta ansvar. Idag skickade vi tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) in en sammanfattande rapport över arbetet som har genomförts inom uppdraget ”Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen” till regeringskansliet.

I rapporten redovisas vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag på fortsatt inriktning för det arbete som myndigheterna genomfört. Rapporten är en bra grund för den fortsatta uppbyggnaden av Sveriges livsmedelsberedskap.

Uppdragen som redovisas i den här rapporten har varit av utredande och stödjande karaktär och de utgör basen för att förstå vilka förutsättningar som finns nationellt för en tryggad försörjningsberedskap under höjd beredskap och krig.

Förslagen i underlaget ska därför ses som en början av ett mycket omfattande och resurskrävande arbete under många år framåt. Det är många delar i samhället som behöver bli mer motståndskraftiga för att vi ska kunna upprätthålla försörjningen av mat och dricksvatten under höjd beredskap och krig. Det finns inte en universallösning utan vi ser att planeringen behöver ta hänsyn till flera olika utmanande situationer kopplat till vår försörjning.

Livsmedelssystemet behöver anpassas

Livsmedelssystemet är idag anpassat för fredstid och just-in-time-produktion och distribution och det behöver kunna anpassas för de behov som uppstår under störda förhållanden. Sårbarheterna i systemet behöver minska i alla led för att dämpa påverkan och klara de allvarliga påfrestningar som ett krig skulle innebära. Med att buffra avses här inte enbart ökad lagerhållning. Andra typer av robusthöjande åtgärder är minst lika viktiga, det kan handla om att säkra personaltillgång, att – där det är möjligt – planera för alternativa manuella rutiner till det som normalt är helt digitalt, omställningsförmåga av produktion eller logistik, alternativ energiförsörjning, avtal med fler leverantörer med mera.

Förutom direkta robusthöjande åtgärder för ett fungerande livsmedelsflöde vid allvarligare störningar, behövs i vardagen en långsiktig jordbrukspolitik, näringslivspolitik och handelspolitik som skapar förutsättningar för fungerande livsmedelsföretag och handelsflöden, även internationella, och där även små och medelstora företag får utrymme.

Det finns flera statliga utredningar som redovisas 2023–2024 som kommer att påverka vad Livsmedelverket, Jordbruksverket och SVA behöver fokusera på inom uppbyggnaden av vår försörjningsförmåga.

Viktigt arbete framåt

Vårt ansvar på Jordbruksverket handlar bland annat om att skapa förutsättningar för att primärproduktionen av livsmedel ska fungera, oavsett hur omvärlden ser ut. Det arbete som vi myndigheter gemensamt gjort under de här åren är en viktig grundförutsättning för vårt fortsatta arbete framåt med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Vi har nu en bättre kunskap om livsmedelsföretagens förmåga, samtidigt som företagen har fått en ökad förståelse för vad Sverige behöver planera för i kris och krig

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa de rapporter som redovisas som bilagor till rapporten och som finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Gör det, tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

/Nils Arin, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet