Månadsarkiv: september 2021

Exploatering av jordbruksmark har förhoppningsvis inte framtiden för sig

Arealen åkermark i Sverige minskar stadigt sedan många decennier tillbaka. Enligt en ny rapport från oss, som du hittar här, så minskade åkerarealen ytterligare med 30 000 hektar mellan åren 2016 och 2020. Av dessa var det cirka 3000 hektar som försvann på grund av exploatering, det vill säga att man bygger hus, vägar och järnvägar på den. 

Åkermark som blivit bostadsområde

Oroande att åkermark fortsätter försvinna

Jordbruksmark försvinner också därför att man väljer att inte bruka den. Den växer då igen och blir skog. Skillnaden är att den marken kan bli åkermark igen utan alltför stora insatser om det skulle behövas i framtiden. Det gäller däremot inte den jordbruksmark som försvunnit på grund av exploatering.

När åkermark omvandlats till järnväg, hustomter eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Svensk jordbruksmark har enligt prognosen framtiden för sig i ett förändrat klimat när matbehovet ökar men odlingsförutsättningarna på många håll i världen blir sämre.

Motsvarande 6000 fotbollsplaner exploateras

Mer mark används för byggande av bostäder. Vi tar därför regelbundet fram rapporter om hur mycket jordbruksmark som exploateras i Sverige.

Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.

Mest i Skåne och Västergötland

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det är en ökning från ungefär 70 hektar under föregående period.

I ett fåtal kommuner har ingen exploatering av jordbruksmark skett, till exempel Kiruna, Danderyds och Gällivare kommuner.

Bilden visar sammanlagd exploatering av bebyggelse, vägar och järnvägar under 5-årsperioderna 2006–2010, 2011–2015 samt 2016–2020 angivet i hektar (Ha), uppdelat på län.

/Tobias Markensten och John Andersson på Miljöanalysenheten

Toppmöte om hållbara livsmedelssystem – Jordbruksverket bidrar med fokus på lönsamhet och minskat svinn!

Vad vi producerar och hur vi organiserar vår produktion, förädling, distribution och konsumtion av mat spelar en avgörande roll för miljö, klimat och hälsa och möjligheterna att nå Agenda 2030. FN:s generalsekreterare António Guterres har därför tagit initiativ till ett toppmöte om hållbara livsmedelssystem – Food Systems Summit 2021, för att förändra våra livsmedelsystem till att bli ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara och uppnå de globala målen i Agenda 2030. Toppmötet ska också bidra till återhämtningen av Covid-19, som orsakat fattigdom och ökad hunger. Toppmötet har förberetts under ett och ett halvt år och har fokus på ”action”! Regeringschefer och statschefer är inbjudna och en av talarna är Sveriges statsminister.

Källa: FNs kampanjmaterial

Vad blir då resultatet?

Både processen inför toppmötet såsom nationella dialoger, och uppföljningen efter mötet kommer vara viktiga delar för att gå vidare till konkret handling. . Förväntade resultat av toppmötet är ett ”Statement of Action” (sammanfattning) som FN:s generalsekreterare gör och ett antal samarbeten, så kallade koalitioner, på global nivå. Sverige medverkar i fyra av dessa:

  • koalitionen om skolmat,
  • koalitionen om hälsosamma och hållbara dieter samt
  • koalitionen om matsvinn.
  • Medverkan i Agriculture Innovation Mission for Climate (AIM for Climate) som syftar till att öka innovation och samarbete för ett klimatpositivt livsmedelssystem.

Jordbruksverket deltar i koalitionen om matsvinn

I koalitionen om matsvinn deltar vi för att sprida svenska erfarenheter om matsvinnsarbetet i Sverige som kommit ganska långt på många plan. Många aktörer jobbar aktivt för minskat matsvinn och Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket jobbar tillsammans i ett regeringsuppdrag för att uppmuntra detta. Få länder mäter svinn redan på gården och industrin så det är ganska unikt att vi nu också har metoder och har börjat mäta detta. Allt detta finns beskrivet i en rapport som vi tagit fram ihop med hjälp av SLU och RISE tillsammans med Naturvårdsverket, SCB och Livsmedelsverket samt i dialog med branschorganisationerna. De råvaror som är i fokus är mjölk, nötkött, griskött, vete, potatis, morötter, jordgubbar och sjömat. Våra kunskaper och resonemang går alltså nu på export 🙂 genom den översatta rapporten som publiceras med anledning av toppmötet: Food loss in Sweden – National follow-up methods for increased knowledge about losses and resources in food production.

På toppmötet visas filmen ”Food is never waste” som styrker att matsvinn är en nyckelfaktor i arbetet för hållbara livsmedelssystem. Hur kan vi slänga mat när 1 av tio går hungriga? Vid livsmedelsproduktion ger förlusterna växthusgasutsläpp och användning av naturresurser helt i onödan samt en lägre inkomst för matproducenter. USAs biträdande jordbruksminister berättar om sitt engagemang men också vår egen Näringsminister Ibrahim Baylan som slår ett slag för minskat matsvinn genom vår framtagna metod som presenteras i rapporten.

Färdvägen visar Sveriges arbete med hållbara livsmedelssystem

Inför toppmötet om livsmedelssystem har regeringen presenterat en färdväg som du hittar här. En utgångpunkt för färdvägen är de dialoger, bl.a. en nationell och två regionala, som hölls under första halvåret i år. I färdvägen presenteras svenska styrkor och svagheter samt processer och policydokument som är viktiga för arbetet med hållbara livsmedelssystem. Flera av dessa processer är sådana som Jordbruksverket arbetar med:

  • Gemensamma jordbrukspolitiken (CAP)
  • Gemensamma fiskeripolitiken (CFP)
  • Livsmedelsstrategin
  • Farm 2 Fork (EU:s strategi för hållbara livsmedel)
  • EU:s handelsavtal
  • Samverkansprogrammet för näringslivets klimatomställning
  • Utredning om att minska antibiotika användning globalt
  • Uppdrag att med utgångspunkt i Covid-pandemin granska djurhållning med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa.
  • En förutsättning för att ställa om till ett hållbart livsmedelssystem är att jordbruksföretagen är lönsamma för att ha kraft att satsa i ny teknik, nya arbetsmetoder och samarbeten, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin. Jordbruksverket har föreslagit satsningar i den strategiska planen för CAP 2023-2027 som ska bidra till detta. Jordbruksverket arbetar även på flera andra sätt med att stärka primärproducenternas konkurrenskraft, bland annat genom åtgärder i den svenska livsmedelsstrategin.

Det pågår många initiativ för mer hållbara livsmedelssystem. I rapporten Hållbara livsmedelssystem har Jordbruksverket gjort en sammanställning av dessa. Sammanställningen finns också som en bilaga till färdvägen.

/Karin Lindow och Andreas Davelid som jobbar med hållbarhetsfrågor på Jordbruksverket

Källa: FNs kampanjmaterial

Del två i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin den 21 september

Tomat, närbild, grönsak

I nästa webbinarium i serien ”Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin” fokuserar vi på växtskyddsmedel  och ställer frågan hur hållbar vår användning av växtskyddsmedel egentligen är. Syftet med seminarieserien är att sprida kunskap om det som Jordbruksverket gör inom livsmedelsstrategin.

Frågan om användning av växtskyddsmedel är högaktuell, både i Sverige och på EU-nivå, och många beslut om växtskyddsmedel kommer fattas inom den närmaste framtiden.

Under seminariet berättar vi vad som ligger bakom påståendet att användningen av växtskyddsmedel behöver bli mer hållbar. Vi får också ta del av ett samtal mellan Martin Andersson (lantbrukare) och Peter Bergkvist (Kemikalieinspektionen) om hållbar användning av växtskyddsmedel.

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin inleder och näringslivschef Håkan Henrikson är moderator.

Dag: 21 september 12:00–12:55
Var: Digitalt
Anmälan: Anmäl dig här till det digitala lunchseminariet

Camilla Burman, handelspolitisk utredare

Hur står till med svensk ägg- och köttmarknad i halvlek 2021?

Vi är många som följer den svenska livsmedelsmarknaden i normala tider och under pandemin upplever jag att intresset växt. Kanske har fler medborgare blivit varse hur viktigt det är med stabil försörjning av mat och andra förnödenheter när världen är i gungning? Varje kvartal beräknar jag marknadsbalanser för kött och ägg. De visar i grova drag hur produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel utvecklas. Nu har jag publicerat en uppdatering för första halvåret 2021. Jag börjar med äggen, ett område som sticker ut i siffrorna den här gången.

Figuren visar att vi under lång tid haft en hög marknadsandel svenska ägg. Ökad konsumtion har tillgodosetts genom ökad svensk produktion snarare än import. Nästan alla ägg som säljs i svensk dagligvaruhandel är producerade av svenska höns. De importerade äggen hamnar främst i industriledet.

Från en långvarigt stabil utveckling syns ett rejält lappkast i år. Till och med juni minskade produktionen med 14,1 procent, importen ökade med 16,7 procent, exporten minskade med 41,5 procent, totalkonsumtionen minskade med 5,7 procent och den svenska marknadsandelen minskade med 9,4 procent. Förklaringen ligger i det stora utbrottet av fågelinfluensa i vintras. Men enligt äggbranschen närmar sig nu produktionen normal nivå igen och det ska heller inte längre råda någon brist på svenska ägg i butikerna. Emellertid lär vi se effekten i marknadsbalansen året ut eftersom den inkluderar de svåra månaderna under vinter, vår och försommar.

Jag lämnar fågelviruset och går till ett annat alltför välbekant virus som påverkar köttmarknaden. Jag bloggade senast i juni på det här temat och plockar upp ett citat: ”Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…”. Det handlar mycket om att vi minskade vårt uteätande under den tuffaste fasen av pandemin och de restriktioner som rådde då. Eftersom andelen importerat kött är mycket högre i restaurangsektorn än i dagligvaruhandeln föll också efterfrågan på importerat kött under den här perioden.

Enligt SCB tappade restaurangbranschen 20 procent i försäljning förra året. Jag har inte hittat statistik för 2021, men vi vet att restriktionerna lättat och noterar med ögat att restaurangerna har allt fler gäster. Detta är också en orsak till att den stora importminskningen av kött 2020 börjar återgå till en mer normal minskningsnivå. Importen av nötkött som låg på minus 18,6 procent första kvartalet backade bara 0,3 procent första halvåret medan importen av matfågel gick från en minskning med 11,5 procent första kvartalet till en ökning med 1,2 procent första halvåret.

En 7-procentig minskning av köttkonsumtionen första kvartalet har ersatts av en 2-procentig minskning första halvåret. En förklaring är att importminskningen avtagit, en annan den ökade matfågel- och grisproduktionen. Det finns helt enkelt mer kött på marknaden. Men skillnaden är stor mellan köttslagen, för matfågel ökade konsumtionen med 1,6 procent per capita första halvåret medan den minskade i varierande grad för övriga köttslag.

Den krympande produktionen av svenskt nötkött då? Hur kan en sektor som upplever god efterfrågan och höga priser minska i produktionskvantitet med över 7 procent? Jo, förklaringen ligger i att producenter idag sparar kvigor och kor – både för att bygga upp besättningen efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt nötkött. Man måste helt enkelt välja bort den höga prisnotering för slaktdjur som betalas just nu. 

Även lammarknaden karakteriseras av minskad produktion men här har jag fått signaler från branschföreträdare att många mindre aktörer som haft får som hobbyverksamhet valt att inte starta upp i samma skala efter torkan. En del äldre fårproducenterna som pensionerat sig har heller ingen som tar över, trots att det i alla fall just nu betalas höga avräkningspriser för lamm.

Och så några ord om grismarknaden. Vid det här laget är vi vana vid att se minussiffror på importutvecklingen, den trenden inleddes redan 2014. Marknadsbalansen för griskött visar också en stabil ökning av svensk marknadsandel men också ett konsumtionstapp. Vi äter mindre griskött men mer svenskt. I år har exporten ökat med 39,5 procent på grund av att vi dragits med i det kraftiga suget efter europeiskt griskött på stora marknader. Nu har dock den kinesiska grisköttsproduktionen kommit tillbaka med full kraft efter att ha brottats med svinpest i flera år Produktionen i Kina var 35 procent högre första halvåret i år än samma period 2020 enligt Jordbruksaktuellt och det betyder att Kinas hunger efter importerat griskött minskat påtagligt.

Det betyder tuffare tider med prispress även i EU, något som redan syns bland annat i grannlandet Danmark. Sverige påverkas mindre av svängningarna på exportmarknaden eftersom vi har en stabil hemmamarknad för vårt griskött.

Något annat som alltid påverkar djurbönderna är tillgång och pris på foder. De internationella priserna på spannmål och proteinfoder är på en mycket hög nivå, en liknande utveckling som vi sett för de globala livsmedelspriserna. I Sverige har sommaren erbjudit god tillgång på både bete och grovfoder i de flesta delar av landet. Det regn som fallit under augusti kan leda till att en del brödspannmål klassas ner till foderkvalitet och det kan trycka ner de svenska foderpriserna.

Det är dags att avsluta det här ganska långa blogginlägget. Hur utvecklingen av marknadsbalanserna för kött fortsätter framöver, jag tänker främst på importen och den svenska marknadsandelen, beror bland annat på hur konsumenternas ökade medvetenhet om köttets ursprung slår igenom i restaurangledet. Flera undersökningar visar att svenskt ursprung rankas allt högre av konsumenter – vi vill handla svenskt av flera skäl och jag tror många människor idag har en god kunskap om de mervärden mat med blågul certifiering är laddade med. För några år sedan tog Jordbruksverket fram en serie kunskapsunderlag om svenska mervärden i produktionen av jordbruksvaror. Ni har hört och läst det förut, i generella drag handlar det om att svenskt jordbruk har relativt låg miljö- och klimatpåverkan, god djurvälfärd, låg antibiotikaförbrukning, samt att det svenska jordbruket bidrar till viktiga ekosystemtjänster, sysselsättning och ekonomisk hållbarhet, den svenska försörjningsförmågan och så vidare. Ingen sektor nämnd och ingen glömd.

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten