Vad vi producerar och hur vi organiserar vår produktion, förädling, distribution och konsumtion av mat spelar en avgörande roll för miljö, klimat och hälsa och möjligheterna att nå Agenda 2030. FN:s generalsekreterare António Guterres har därför tagit initiativ till ett toppmöte om hållbara livsmedelssystem – Food Systems Summit 2021, för att förändra våra livsmedelsystem till att bli ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara och uppnå de globala målen i Agenda 2030. Toppmötet ska också bidra till återhämtningen av Covid-19, som orsakat fattigdom och ökad hunger. Toppmötet har förberetts under ett och ett halvt år och har fokus på ”action”! Regeringschefer och statschefer är inbjudna och en av talarna är Sveriges statsminister.

Vad blir då resultatet?

Både processen inför toppmötet såsom nationella dialoger, och uppföljningen efter mötet kommer vara viktiga delar för att gå vidare till konkret handling. . Förväntade resultat av toppmötet är ett ”Statement of Action” (sammanfattning) som FN:s generalsekreterare gör och ett antal samarbeten, så kallade koalitioner, på global nivå. Sverige medverkar i fyra av dessa:

• koalitionen om skolmat,
• koalitionen om hälsosamma och hållbara dieter samt
• koalitionen om matsvinn.
• Medverkan i Agriculture Innovation Mission for Climate (AIM for Climate) som syftar till att öka innovation och samarbete för ett klimatpositivt livsmedelssystem.

Jordbruksverket deltar i koalitionen om matsvinn

I koalitionen om matsvinn deltar vi för att sprida svenska erfarenheter om matsvinnsarbetet i Sverige som kommit ganska långt på många plan. Många aktörer jobbar aktivt för minskat matsvinn och Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket jobbar tillsammans i ett regeringsuppdrag för att uppmuntra detta. Få länder mäter svinn redan på gården och industrin så det är ganska unikt att vi nu också har metoder och har börjat mäta detta. Allt detta finns beskrivet i en rapport som vi tagit fram ihop med hjälp av SLU och RISE tillsammans med Naturvårdsverket, SCB och Livsmedelsverket samt i dialog med branschorganisationerna. De råvaror som är i fokus är mjölk, nötkött, griskött, vete, potatis, morötter, jordgubbar och sjömat. Våra kunskaper och resonemang går alltså nu på export 🙂 genom den översatta rapporten som publiceras med anledning av toppmötet: Food loss in Sweden – National follow-up methods for increased knowledge about losses and resources in food production.

På toppmötet visas filmen ”Food is never waste” som styrker att matsvinn är en nyckelfaktor i arbetet för hållbara livsmedelssystem. Hur kan vi slänga mat när 1 av tio går hungriga? Vid livsmedelsproduktion ger förlusterna växthusgasutsläpp och användning av naturresurser helt i onödan samt en lägre inkomst för matproducenter. USAs biträdande jordbruksminister berättar om sitt engagemang men också vår egen Näringsminister Ibrahim Baylan som slår ett slag för minskat matsvinn genom vår framtagna metod som presenteras i rapporten.

Färdvägen visar Sveriges arbete med hållbara livsmedelssystem

Inför toppmötet om livsmedelssystem har regeringen presenterat en färdväg som du hittar här. En utgångpunkt för färdvägen är de dialoger, bl.a. en nationell och två regionala, som hölls under första halvåret i år. I färdvägen presenteras svenska styrkor och svagheter samt processer och policydokument som är viktiga för arbetet med hållbara livsmedelssystem. Flera av dessa processer är sådana som Jordbruksverket arbetar med:

• Gemensamma jordbrukspolitiken (CAP)
• Gemensamma fiskeripolitiken (CFP)
• Livsmedelsstrategin
• Farm 2 Fork (EU:s strategi för hållbara livsmedel)
• EU:s handelsavtal
• Samverkansprogrammet för näringslivets klimatomställning
• Utredning om att minska antibiotika användning globalt
• Uppdrag att med utgångspunkt i Covid-pandemin granska djurhållning med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa.

• En förutsättning för att ställa om till ett hållbart livsmedelssystem är att jordbruksföretagen är lönsamma för att ha kraft att satsa i ny teknik, nya arbetsmetoder och samarbeten, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin. Jordbruksverket har föreslagit satsningar i den strategiska planen för CAP 2023-2027 som ska bidra till detta. Jordbruksverket arbetar även på flera andra sätt med att stärka primärproducenternas konkurrenskraft, bland annat genom åtgärder i den svenska livsmedelsstrategin.

Det pågår många initiativ för mer hållbara livsmedelssystem. I rapporten Hållbara livsmedelssystem har Jordbruksverket gjort en sammanställning av dessa. Sammanställningen finns också som en bilaga till färdvägen.

/Karin Lindow och Andreas Davelid som jobbar med hållbarhetsfrågor på Jordbruksverket