Etikettarkiv: Agenda 2030

Vad händer på matsvinnsområdet? Massor!

Det händer mycket inom matsvinn på många plan ute i verksamheter, organisationer, hos forskarna, myndigheter och internationellt. På matsvinnsnätverkets webbinarium den 11 maj får du veta en hel del av det senaste. Nätverket är öppet för alla som är intresserade av matsvinnsfrågan och finns för att sprida information och inspiration. Och du vet väl om att Matsvinnsnätverket är en grupp på Linkedin som du kan gå med i och dela rapporter, nyheter och tips från din horisont?

På mötet får du veta vad som händer inom det nya Samarbetet för minskat matsvinn och om hur det är att börja mäta med de nya mätmetoderna som tagits fram inom samarbetet. Vi får höra om resultaten från en stor konsumentundersökning och en ny studie om hur mycket vi häller ut i avloppen och vad, forskning och förpackningsutveckling, uppföljning av livsmedelsförluster och om ny lagstiftning som förbjuder otillbörliga handelsmetoder. Det ska också bli kul att höra om arbete för minskat matsvinn i skolor och förskolor, och få en uppdatering från EU-kommissionens matsvinnsplattform.

Här kan du anmäla dig och se programmet.

Det är många aktörer att hålla reda på! Aktörskartan nedan visar hur vår gemensamma Handlingsplan för minskat matsvinn 2030 – Fler gör mer! snurras/snurrar genom olika aktörers arbete för att nå Agenda 2030-målet sdg 12.3 och de två etappmålen för minskat matsvinn.

Men kul, då ses vi på tisdag! 🙂

/Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete med regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag inom livsmedelsstrategin

Var med och bidra till hållbara livsmedelssystem!

Jordbruksverket jobbar på olika sätt för hållbara livsmedelssystem och vi har nyligen redovisat en rapport till regeringen där vi definierar hållbara livsmedelssystem, sammanställer vad som pågår i Sverige och vad som behöver göras för att livsmedelssystemen ska bli mer hållbara.

Ett annat exempel är att vi tillsammans med SCB tagit fram särskilda mått (nationella indikatorer) som valts ut för att utifrån svensk kontext kunna följa upp hur det går att uppfylla Agenda 2030 gällande hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder.

I september bjuder FN in till ett toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit, i syfte att förändra världens livsmedelssystem att bli mer hållbara. Det pågår intensivt arbete på många plan på Näringsdepartementet, hos olika myndigheter och organisationer. Alla uppmanas att bidra!

Du kan under april skicka in dina idéer till FN om lösningar för ett mer hållbart livsmedelssystem

Både du som privatperson, företag, organisationer, föreningar, forskare, myndigheter kan anmäla idéer. Välj och svara på frågor i det målområde som din idé passar för:

Mer info om toppmötet på regeringens webbsida.

Stort driv att förbättra hållbarheten

En slående del i Jordbruksverkets rapport om hållbara livsmedelssystem är sammanställningen av vad som pågår. Vi ser här en enorm drivkraft att öka livsmedelssystemets hållbarhet på många fronter, inte minst hos branschen och intresseföreningar. Det vill vi uppmuntra och stötta så att arbetet hålls igång, följs upp och vidareutvecklas. Ett exempel är ett nytt samarbete för minskat matsvinn där syftet är att bidra till FN:s hållbarhetsmål att halvera det globala matsvinnet till år 2030. Samarbetet engagerar både primärproducenter, förädling, grossister, dagligvaruhandel och restaurangledet, samt även forskare och myndigheter.

Det är också spännande med forskningsprojektet Mistra Food Futures, som ska ta fram mål och åtgärder för vad det svenska livsmedelssystemet behöver uppnå till år 2045 för att vara hållbart.

Vad behövs då?

Även om det redan händer mycket, så ger vår rapport förslag på fler saker att ta itu med på kort sikt. Vi tycker att myndigheterna behöver ökade resurser för att kunna ta fram och sprida tydligare information till företag och konsumenter om vad som kan göra livsmedelssystemet mer hållbart.

Andra förslag i rapporten handlar om:

  • att öka innovationstakten och underlätta användningen av t.ex. ny teknik,
  • tydligare myndighetsansvar,
  • utveckling av tydliga mål,
  • ytterligare datainsamling och analyser.

Många förslag riktas till regeringen, men i väntan på att de överväger vilka regeringsuppdrag som faktiskt ska delas ut kan vi myndigheter göra en hel del. Bland annat så startar Miljömålsrådet nu ett nytt programområde Syntesarbete om ett hållbart livsmedelssystem där elva olika myndigheter ingår, med fokus på hur vi i Sverige ska producera och konsumera livsmedel på ett hållbart sätt.

Tack till alla som bidragit!

Utredningen om hållbara livsmedelssystem har genomförts inom ramen för Livsmedelsstrategin. I arbetsgruppen har vi haft hjälp av Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och Tillväxtverket. Dessutom har vi haft en bred referensgrupp med representanter för livsmedelssystemets alla led, som har bidragit med mycket värdefull input. Tack alla!

/Sofia Blom som har varit projektledare för Jordbruksverkets utredning om hållbara livsmedelssystem, och Karin Lindow jobbar med Agenda 2030 och andra hållbarhetsfrågor.

Mer ska bli mat – eller hur!

Idag släpper vi en rapport som handlar om matsvinn och förluster tidigt i livsmedelkedjan från gård och fram till, men inte med, butik. Den presenterar metoder för hur livsmedelsförluster kan följas upp i produktionskedjorna för nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar, så vi får bättre kunskaper och ser var det finns potential till att ta tillvara på det som produceras mer resurseffektivt. När det var tänkt att bli mat är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det, både för miljön och klimatet men också för ökad lönsamhet.

Och som vi har diskuterat och vänt och vridit på detta ämne! Varje produkt och produktionsled har sina förutsättningar, och även begrepp på dessa förluster eller, låt oss säga resurser! Branschens medverkan har varit ovärderlig liksom kloka forskare på RISE och SLU. Dialogen och samarbetet med de andra myndigheterna, framförallt Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har också varit väldigt viktig. För detta är på sätt och vis ett nytt område men samtidigt något som är självklart för producenter. Att minska spill, rester, svinn och ta tillvara sidoflöden, restströmmar- ja vad man nu vill kalla det är såklart givet för företagen eftersom man vill optimera sin produktion. Men det är inte alltid enkelt. I primärproduktionen är man på många sätt påverkad biologiska faktorer som väder, skadedjur, vilt, sjukdomar. Det kan man vara bättre eller sämre rustad för och då är det viktigt att ha kunskap men också tillgång till teknik, vilket kräver lönsamhet för att kunna investera i. Samma gäller i livsmedelsindustrin, och att det behövs teknik och utrustning för att hantera, förädla, produktutveckla/”innovera”, och att det också kan handla om export till marknader som efterfrågar produkter som vi kan inte äter i Sverige. Marknaden och de krav som ställs från köpare påverkar. Sena avbeställningar kan leda till att livsmedel blir foder eller får kastas. Regler och lagstiftning påverkar också. Ja vi kan alla hjälpa till tror jag.

Nu kanske du börjar tänka på andra ändamål, är det fel att det blir foder eller läkemedel, biomaterial eller drivmedel av det som produceras? Jag skulle säga att syftet avgör och att det beror på. Var syftet att det skulle bli livsmedel är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det. Men givetvis finns alltid undantag och möjligheterna varierar hos företagen. Användning som foder är ett bra andrahands-alternativ, men även industriändamål/tekniska produkter som jag nyss nämnde. Från ett djur blir det ju olika delar som vi normalt inte äter som kanske känns mer självklart att använda i kattmat eller för att tanka bilen. Konsumenters preferenser och efterfrågan påverkar såklart vad som kan bli mat. Metoderna som vi presenterar går i första hand inte ut på att värdera och utesluta olika flöden utifrån vad det ska kallas eller klassas, utan istället helt enkelt utgå det som var avsett att bli livsmedel men som inte blir det, och ta reda på hur det istället används.

Olika former av avfallshantering som biogas, kompostering och därefter förbränning tar ju också tillvara resurserna fast på ett mindre effektivt sätt. Visste du att det kan vara upp till 15 gånger mer klimateffektivt att förebygga matsvinn än att göra biogas av det? Detta beror dock på vilket energisystem som biogasen ersätter, om den till exempel ersätter vattenkraft eller fossila bränslen och hur miljöbelastande matvaran är att framställa. Läs mer i rapportens kapitel 2.4.

Sen är det viktigt att komma ihåg att förutsättningarna är olika för olika företag. Men det här är viktigt att få bättre kunskaper om hur våra livsmedelsflöden används, och vad även vi myndigheter kan göra för att det ska kunna tas tillvara mer resurseffektivt.

Den uppföljning som startar i år med denna rapport och med metoderna som grund, ska ge bättre underlag för åtgärder på olika plan. Den kommer också bli uppföljningen av det ena etappmålet för minskat matsvinn, inom miljömålssystemet:

Men också ge uppgifter om livsmedelsförluster – food losses till FAO som följer upp delmål 12.3 i Agenda 2030:

  • Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

För matsvinn sker överallt. I länder som Sverige är matsvinnet störst i hushållen medan i utvecklingsländer är svinnet störst i producent- och logistikled. Men hela kedjan kan bli mer resurseffektiv. Jag tror att detta område bara kommer bli mer och mer aktuellt och att det finns mycket att göra, så spännande! De metoder som vi nu tagit fram och den uppföljning som planeras är ett första angreppssätt som jag tror vi kommer lära oss mycket av. Det är inte alltid enkelt och jag tror vi kommer få skruva och utvärdera arbetet under hand. Men kanske föder detta även inspiration för att fler företag att själva mäta sina resurser och förluster och samarbeta med andra i kedjan, för organisationer, forskare och myndigheter att sätta matsvinn och resurseffektivitet högre på agendan och att även du och jag som konsumenter får så kallad svinnsikt.

/Karin Lindow som jobbar med matsvinn och resursfrågor och har projektlett arbetet med rapporten

Pst. Du känner väl till Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030? Livsmedelsverket arbetar tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket för minskat matsvinn utifrån handlingsplanens 42 olika åtgärder, och detta tillsammans med aktörerna. Att matsvinnet ska minska och mer bli mat har ju en tydlig koppling till den svenska livsmedelsstrategin där målet ju är att öka livsmedelsproduktionen och en hållbar utveckling i livsmedelskedjan.

Svensk livsmedelsproduktion – ljusglimt i mörkret

Nu avslutar vi snart 2020 som har varit ett mycket speciellt år. Vi står mitt i en pandemi som påverkar oss djupt där vi alla måste hjälpa till på olika sätt för att minska smittspridningen. Vi har stora utmaningar på klimat- och miljöområdet som vi måste ta itu med. Vi är mitt i Brexit som vi ännu inte riktigt vet alla konsekvenser av. Men när det är mörkt måste också ljusglimtarna få komma in. Pandemin har fått oss att inse hur betydelsefull vår livsmedelsförsörjning är. Hur viktigt det är att det finns mat på bordet i kriser som är producerad, tillverkad och presenterad på ett hållbart sätt.

Det finns möjligheter för svensk mat som vi måste ta vara på! Vi har 10 år på oss att uppfylla målen i livsmedelsstrategin och Agenda 2030. Låt oss ta vara på nästa år – 2021. Jag hoppas att det blir året då vi satsar på forskning och utveckling inom livsmedelskedjan, året då vi alla hjälps åt att vända olönsamhet till lönsamhet och året då vi verkligen samverkar inom hela livsmedelskedjan. Jag önskar alla er som jobbar med svensk mat på ett eller annat sätt en God Jul och Gott Nytt År! Se nu till att äta något riktigt gott från vår fantastiska matflora under jul- och nyårshelgerna.

Christina Nordin, generaldirektör Jordbruksverket

Foto: Thomas Adolfsén / Scandinav bildbyrå