Jordbruksverket jobbar på olika sätt för hållbara livsmedelssystem och vi har nyligen redovisat en rapport till regeringen där vi definierar hållbara livsmedelssystem, sammanställer vad som pågår i Sverige och vad som behöver göras för att livsmedelssystemen ska bli mer hållbara.
Ett annat exempel är att vi tillsammans med SCB tagit fram särskilda mått (nationella indikatorer) som valts ut för att utifrån svensk kontext kunna följa upp hur det går att uppfylla Agenda 2030 gällande hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder.
I september bjuder FN in till ett toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit, i syfte att förändra världens livsmedelssystem att bli mer hållbara. Det pågår intensivt arbete på många plan på Näringsdepartementet, hos olika myndigheter och organisationer. Alla uppmanas att bidra!
Du kan under april skicka in dina idéer till FN om lösningar för ett mer hållbart livsmedelssystem
Både du som privatperson, företag, organisationer, föreningar, forskare, myndigheter kan anmäla idéer. Välj och svara på frågor i det målområde som din idé passar för:
- Säkerställa säker och näringsriktig mat för alla
- Skifte till hållbara konsumtionsmönster
- Stärka naturpositiv livsmedelsproduktion (ett hållbart jordbruk, skydda och främja ekosystemen)
- Främja rättvisa levnadsförhållanden
- Bygga upp motståndskraft mot sårbarheter, chocker och stress
Mer info om toppmötet på regeringens webbsida.
Stort driv att förbättra hållbarheten
En slående del i Jordbruksverkets rapport om hållbara livsmedelssystem är sammanställningen av vad som pågår. Vi ser här en enorm drivkraft att öka livsmedelssystemets hållbarhet på många fronter, inte minst hos branschen och intresseföreningar. Det vill vi uppmuntra och stötta så att arbetet hålls igång, följs upp och vidareutvecklas. Ett exempel är ett nytt samarbete för minskat matsvinn där syftet är att bidra till FN:s hållbarhetsmål att halvera det globala matsvinnet till år 2030. Samarbetet engagerar både primärproducenter, förädling, grossister, dagligvaruhandel och restaurangledet, samt även forskare och myndigheter.
Det är också spännande med forskningsprojektet Mistra Food Futures, som ska ta fram mål och åtgärder för vad det svenska livsmedelssystemet behöver uppnå till år 2045 för att vara hållbart.
Vad behövs då?
Även om det redan händer mycket, så ger vår rapport förslag på fler saker att ta itu med på kort sikt. Vi tycker att myndigheterna behöver ökade resurser för att kunna ta fram och sprida tydligare information till företag och konsumenter om vad som kan göra livsmedelssystemet mer hållbart.
Andra förslag i rapporten handlar om:
- att öka innovationstakten och underlätta användningen av t.ex. ny teknik,
- tydligare myndighetsansvar,
- utveckling av tydliga mål,
- ytterligare datainsamling och analyser.
Många förslag riktas till regeringen, men i väntan på att de överväger vilka regeringsuppdrag som faktiskt ska delas ut kan vi myndigheter göra en hel del. Bland annat så startar Miljömålsrådet nu ett nytt programområde Syntesarbete om ett hållbart livsmedelssystem där elva olika myndigheter ingår, med fokus på hur vi i Sverige ska producera och konsumera livsmedel på ett hållbart sätt.
Tack till alla som bidragit!
Utredningen om hållbara livsmedelssystem har genomförts inom ramen för Livsmedelsstrategin. I arbetsgruppen har vi haft hjälp av Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och Tillväxtverket. Dessutom har vi haft en bred referensgrupp med representanter för livsmedelssystemets alla led, som har bidragit med mycket värdefull input. Tack alla!
/Sofia Blom som har varit projektledare för Jordbruksverkets utredning om hållbara livsmedelssystem, och Karin Lindow jobbar med Agenda 2030 och andra hållbarhetsfrågor.
Den svenska maten 