2020 startade vi arbetet med att ta fram en metod för att mäta livsmedelsförluster. Deltog gjorde både branschorganisationer och forskare från både SLU och RISE samt kollegor på Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket. Vi är tidigt ute med att mäta livsmedelsförluster i primärproduktionen och metoden vi tog fram nämndes till och med i denna film på FN:s summit om hållbara livsmedelssystem. Gissa om det kändes häftigt?
Vi summerar det till ungefär 450 000 ton livsmedelsförluster per år utifrån studier av åtta produktgrupper 2020–2022. Egentligen är livsmedelsförlusterna ännu större, eftersom de åtta produktgrupperna bara står för ungefär hälften av primärproduktionen för livsmedel, och att det är stora mängder livsmedelsförluster i industrin som inte omfattas. Vi visste att det är stora mängder men kanske inte så här mycket. Vad som förvånade mig var att så mycket morötter sorterades bort för att de var avbrutna, för små eller för stora. Och att nära hälften av de ätliga biprodukterna från slakten inte blir mat. Kan vi genom ökad förädling och innovationer ta fram mer produkter av det som idag inte blir mat? Tänk bara hur mångsidig potatisen är; gratäng, raggmunk, potatisbullar, rösti, Jansson, klyftor, potatismjöl och potatisfrallor. Och det måste vi ju ta tillvara.
Potatisfrallor. Foto: Karin Lindow
I vikt är livsmedelsförlusterna större av vegetabilier jämfört med animalier men utifrån klimatpåverkan och ekonomiskt bortfall kan det se annorlunda ut. I rapporten jämför vi livsmedelsförlusterna utifrån klimatpåverkan, ekonomiskt bortfall och förlorade potentiella matportioner. Sen är det ju i många fall inte en total förlust att det inte blir mat. Många gånger kan det komma till nytta som till exempel foder. Men mer resurser och kostsamma insatsvaror har ju då används än vad som hade behövts. Odlarna i vår studie sa att de får betalt för klass 1, den kvalitet som oftast krävs för försäljning i butik, men sällan för potatis och morötter i klass 2 eller till foder.
När djur inte kan gå till slakt och producenter istället behöver ringa kadaverbilen så blir det både en utebliven slaktintäkt och en kostnad för kadaverhantering. Det här visar att arbetet med djurvälfärd och djurhälsa är viktigt även utifrån lönsamhet och miljö- och klimatpåverkan. Sen kan ju inte livsmedelsförlusterna bli noll, jag vet det. Men vi kan jobba för att mer från livsmedelsproduktionen ska bli mat enligt det svenska etappmålet och delmål 12.3 i Agenda 2030.
Vi har identifierat tio åtgärdsområden som du kan läsa om i rapporten. Det finns också punktlistor i varje delrapport. Så nu är det dags för oss alla att kavla upp ärmarna.
Livsmedelsförluster är en viktig pusselbit i arbetet för ett mer hållbart och robust livsmedelssystem. Jag tycker det är lite intressant. I en krissituation med brist på mat skulle vi säkert vara mycket mindre kräsna än vi är idag. Och kanske skulle vissa livsmedelsflöden styras om. Med risk att låta alarmistisk så har vi har ju på sätt och vis redan en kris när det gäller klimatet.
Nu är tid att tänka på hur vi lever, reser och konsumerar, men också vad vi äter och vad vi ratar.
Foto: Karin Lindow
Och det handlar också om hur aktörer längs hela kedjan samverkar och tar gemensamt ansvar. För vi konsumenter påverkas ju av hur maten presenteras för oss, och till vilket pris. Även vi myndigheter behöver ha livsmedelsförluster i åtanke så att regler styr mot ökad resurseffektivitet.
Nu ska jag fira att den nionde rapporten om livsmedelsförluster inom loppet av 1,5 år är utgiven! Det hade inte varit möjligt utan våra duktiga och engagerade forskare på SLU. Inte heller utan alla branschföreträdare som stött och blött definitioner, huruvida potatisen och morötterna ska tvättas före vägning eller ej, och vilka inälvor och delar av djuren som kan anses vara potentiella livsmedel. Inte heller utan samarbetet med kloka kollegor. Jag ser fram emot att jobba vidare med åtgärdsmöten och se: Vem gör vad, hur och när? En hel del av åtgärderna ryms inom arbete som redan pågår och där kanske det handlar om att också få in just perspektivet livsmedelsförluster och resurseffektivitet, medan det för andra åtgärdsområden handlar om ny kunskap och lösningar som behöver tas fram.
Samarbete för minskat matsvinn, SAMS, är också ett bra forum att jobba vidare eftersom det finns deltagare från hela kedjan. En del av SAMS handlar om att på företagsnivå mäta matsvinn och utvärdera sina möjligheter att förbättra utbytet. Det hade varit intressant att se vilken nytta det kan ha även för primärproducenter. Kolla förresten in den här instruktionsvideon från USA riktad till odlare för att mäta och hitta möjligheter för skörden.
Cecilia Andersson med familjens kattunge Pelle. Foto: Inga Berntsson.
Den 6 mars fick jag äran att börja jobba på Jordbruksverket som näringsutvecklare. De första månaderna har varit spännande och lärorika. När jag blickar tillbaka kan jag se att frågan om matsvinn löpt som en röd tråd.
Under våren besökte jag mässan Nordic Future Food för att få mer insyn i livsmedelsmarknadens behov och utmaningar och inspireras av vad alla fantastiska företag gör för att få ut hållbara, kreativa och spännande produkter. Det var otroligt givande att se hur människor brinner för sina produkter och det var tydligt att många företag fokuserar på att minska matsvinn. Exempelvis hörde jag om ett företag som köper in restprodukter från andra producenter för att koka och saluföra fonder. Ett annat företag använde restprodukter från tillverkningen av rapsolja i sin veganska färs gjord på baljväxter.
Detta påminde mig om hur vi under min barndom på ett enkelt sätt tog tillvara matresterna. Vi hade helt enkelt en kattgryta där vi samlade alla våra matrester till katterna, vilket gjorde att vi tog bättre tillvara på resurserna i vårt hem.
Som utbildad livsmedelsagronom var det också spännande att höra flera på Nordic Future Food prata om att det finns stor utvecklingspotential för att minska matsvinnet professionellt. Det diskuterades att livsmedelsföretag behöver bli bättre på att berätta om vad som kan räddas. Och att vi konsumenter behöver känna till att om vi ratar en låda med jordgubbar för att endast en jordgubbe är dålig, så kasseras ofta hela innehållet.
På mässan diskuterades också om dagligvaruhandeln skulle kunna ändra kvalitetskrav på produkter för att minska matsvinn. Minns ni till exempel när det var bananbrist 2022? Då sänktes kraven på bananer och man såg fullt ätbara bananer med bruna fläckar i butiken. Insikten är att överflöd generar matsvinn. Om det är brist på en vara blir man istället tvungen att sänka kvalitetskravet och då minskar matsvinnet.
Matsvinn är verkligen en högaktuell fråga även på Jordbruksverket. I mars var jag på ett av Jordbruksverket arrangerade seminarium om minskade förluster vid hantering av kött. Seminariet utgick ifrån rapporterna Förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården och Livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Här lyftes fram att vi måste använda hela djuret och återupptäcka sätt att använda det som vi i modern tid har ansett vara restprodukter. Det kan vara dags att återupptäcka det gamla mathantverket och använda fett, skinn och inälvsmat. Dagen var fylld med inspirerande föreläsningar om hur matsvinn kan minskas under hela kedjan, som till exempel vid slakt och vid konsumtion. Som en extra inspiration fick vi smaka levergryta och uppmanades att efterfråga ovanliga styckesdelar som till exempel lever i butiken.
Min avslutande reflektion är att det är viktigt att hela kedjan arbetar med att försöka minska matsvinnet. Det gäller både i det lilla och i det stora – allt från min familjs kattgryta till att producenter och livsmedelskedjor utvecklar och förändrar. Som någon sa på Nordic Future Food: Det ska vara en kul lagsport att rädda världen!
Cecilia Andersson, näringsutvecklare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I juni 2020 publicerade vi blogginlägget ”32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin”. Vi skribenter är mycket stolta över att detta inlägg fortfarande är det mest lästa sedan bloggen föddes i april 2020, med hela 2 110 visningar! Ett inlägg om att priserna ökar i hela livsmedelskedjan ligger tvåa med 1 414 visningar.
Nu är vi taggade att bjuda på en favorit i repris och hoppas att alla våra läsare – ni som redan intagit semester-hängmattan och ni som fortfarande jobbar – njuter av vårt kåseri med tillhörande låtlista. Den här gången bjuder vi på 28 låtar med mer eller mindre solklar koppling till mat och den svenska livsmedelsstrategin. Antalet låtar sammanfaller med antalet medlemsländer i EU innan BREXIT. Som ni alla vet svingar Sverige ordförandeklubban i EU:s rådsarbete första halvåret 2023.
Jag som skriver den här ingressen har nyligen tillbringat fem dagar och nätter på Sweden Rock Festival, och har följaktligen fokus på tyngre låtar med förstärkta instrument. Men jag kryddar med en del folkmusik och min skribentkollega bidrar till att balansera upp det hela med andra genrer.
Foto: Åsa Lannhard Öberg. Bilden till vänster visar min lilla Sweden Rock-familj, i folkhavet inför nån konsert. Bilden till höger har solklar koppling till svensk mat och det smakade för övrigt mycket gott!
Ni kan hitta låtlistan på Spotify och glöm inte att läsa de kreativa associationerna mellan mat & musik samtidigt som ni lyssnar. Bara för säkerhets skull vill vi poängtera att upphovsmakarna i de flesta fall garanterat inte tänkte på livsmedel när de tecknade ner sina texter, men med en gnutta fantasi så är allt möjligt…
1. Shotgun Blues – Volbeat: Ett av mina favvo-band som jag senast såg på Sweden Rock Festival 2022. Vem går inte igång på en skön blandning av rockabilly & metal med en gnutta trallvänliga dansbandstoner? Nu till ämnet. Rovdjur och annat vilt är en del av den biologiska mångfalden men de orsakar också skada – vargar som river får och vildsvin som bökar upp jordbruksmarken. Det ger förluster före slakt och skörd, ett kostsamt matsvinn tidigt i kedjan. Skyddsjakt (vilket kräver en ”shotgun”) behövs för balansen mellan mångfald av arter och livsmedelsproduktionens intressen. Beräkningar som LRF gjorde för några år sedan indikerar årliga viltskadekostnader på cirka 18 miljarder kronor, vilket kan jämföras med jaktens värde på cirka 4,5 miljarder kronor.
2. Genesis Owusu – A song about fishing: I livsmedelsstrategin ingår förstås även de blå näringarna, där svenskt fiske är en viktig del. En ny utredning från Jordbruksverket visar att en betydligt större andel av svenskfångad fisk skulle kunna landas i Sverige och bli mat.
3. Worm Tamer – Grinderman: Trivs maskarna i din jord? Jordbruksverket och SLU har tillsammans tagit fram appen Hur mår min jord. Den hjälper dig att få en väl fungerande odlingsjord i vått och torrt. Bra för maskarna, skörden och livsmedelsstrategin.
4. Raining Blood – Slayer: Jag har inte analyserat vad trash-bandet Slayer vill förmedla med sin låt Raining Blood. Men jag associerar i stunden till vår och SLU:s rapport om livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Den visar att 13 000 ton blod inte blev mat år 2020 utan gick till biogas. Det hade räckt för att laga 156 miljoner portioner blodpudding! En orsak är bristande efterfrågan, att det kostar för mycket att ta tillvara blodet i förhållande till vad många konsumenter vill betala.
5. Deutchland – Rammstein: Rammsteins frontfigur och sångare är i blåsväder, men oavsett detta aber är de ett hypat industri metal-band som förra sommaren spelade för över 150 000 fans under tre slutsålda konserter på Ullevi. Jag var där och kände värmen från pyrotekniken! Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner i ekonomiska termer och stod år 2021 för 10,5 procent av den svenska exporten och 17,1 procent av den svenska importen av varor och tjänster, till ett samlat värde av 556,5 miljarder kronor. Svenska exportvaror till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter men vi handlar även med livsmedel. Exporten av livsmedel från Sverige till Tyskland uppgick år 2022 till 6,4 miljarder kronor medan handeln i andra riktningen uppgick till 17,4 miljarder kronor. Vi har alltså en negativ handelsbalans med livsmedel med Tyskland.
6. Tre Bröder – Ulf Lundell:”Och månen lyser så tyst och klar i natt, och vi väntar på värmen från söder. Det var ingenting särskilt med oss, mer än att vi var tre bröder…” I den här låten från 1984 beskriver Ulf Lundell förhållandet mellan tre bröder, den tar upp både slitning och sammanhållning över tid. Många lantbruk stannar inom en familj i flera generationer och en generationsväxling innefattar ofta mentala, juridiska, och ekonomiska utmaningar. Omkring 60 procent av svenska lantbruk brukar mer än 100 hektar jordbruksmark och det genomsnittliga värdet 2021 var 121 800 kr för ett hektar svensk åkermark samt 45 300 kr för ett hektar betesmark. Många lantbruk har därtill skog, djur, ekonomibyggnader, boningshus och maskiner så det är en rundlig summa – inklusive känslomässig anknytning – som omfattas av ett generationsskifte. Apropå ”värmen från söder” kan du läsa om utsikter inför sommaren 2023 här.
7. Money – Sault: Jordbrukare och fiskare är primärproducenter, det innebär att de producerar en oförädlad råvara och är först i den ekonomiska näringskedjan. Råvarorna är utsatta för global konkurrens där det i många fall inte görs skillnad på om varan produceras i ett låglöneland eller i ett land med höga kostnader på insatsvaror och rimliga löner. Men det finns givetvis konsumenter som är noga med att välja mat utifrån såväl social som ekonomisk och miljömässig hållbarhet och då kan ursprunget spela stor roll. Kort sagt kämpar svenskt jordbruk med konkurrenskraft och lönsamhet. Årligen satsas 120 miljoner kronor på livsmedelsstrategin med målet att öka det svenska jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Hur det går kan du läsa om här.
8. Barley – Water from your eyes: Barley water är en läskande dryck som görs på korn, citron och honung. Den lär ha varit nykteristen kung Gustaf VI Adolfs favoritdryck, och kallas ibland för Kungavatten. I början av 1980-talet odlades korn på över 700 000 hektar i Sverige och var då den största spannmålsgrödan. I dag dominerar vete.
9. Crawfish – Elvis: Vi har en lång tradition av kräftätande i Sverige. På medeltiden serverades kräftor som delikatesser för kungligheter. Först mot slutet av 1800-talet började gemene man äta dem som vi gör i dag, kalla och hela. Men våra inhemska kräftor räcker inte långt och vi importerar största delen från Kina, USA och Turkiet. Med över 200 mil kust och nästan 100 000 sjöar finns det fina förutsättningar för ett växande vattenbruk i Sverige med odling av exempelvis kräftor.
10. Barkbrödslåten – Knis Karl (i vår lista framförd av Orsa Spelmän): För länge sedan när det blev missväxt och andra kriser som påverkade växtodlingen bakade människor bröd på bark. Svälten var tidvis svår och innebar både sjukdom och död. Idag är förutsättningarna att hantera kriser bättre, men vi är samtidigt sårbara för störningar i produktion av och handel med mat. I värde räknat brukar man säga att varannan svensk tugga är importerad. Uttryckt i kvantitet varierar vår försörjningsförmåga från noll procent för bland annat tropiska frukter och runt 20 procent för tomater till 70 procent för kött totalt, runt 100 procent för ägg och morötter och över 100 procent för spannmål. Vi behöver en ökande och robust inhemsk livsmedelsproduktion för att försörja befolkningen med mat, såväl i lugna tider som i kris. Och det instämmer den svenska livsmedelsstrategin i.
11. Vatten och bröd – Den svenska björnstammen: Vi fortsätter på temat kriskost. Livsmedelsstrategin ska leda till att Sverige har en robust livsmedelsförsörjning både i krig och fred, så att vi slipper leva på vatten och bröd vid en kris. Vad som ska klassas som en kris eller inte låter vi skribenter låta vara osagt. Men nog är det utmanande med torka i vissa delar av landet. På den här sidan finns aktuell information från oss om torka.
12. Nuclear – Mike Oldfield: Gitarrsolot i den här låten ylar sorgset men ack så vackert! Det är omtvistat huruvida vi ska bygga mer kärnkraft i Sverige. Den är ren och effektiv om den funkar, men tillhör inte segmentet förnybar energi som biogas, solenergi, vind- och vattenkraft gör… Mer än två tredjedelar av de totala globala växthusgasutsläppen orsakas av energisektorn och den stora boven stavas i grund och botten FOSSILA BRÄNSLEN. Sverige har ett mål att hundra procent av vår egen energiproduktion ska komma från förnybara källor år 2040. Lantbruket är en viktig producent av förnybar energi. Jordbruksmark kan härbärgera vindkraftverk och solpanelsparker. Gödsel, slaktavfall och rester från växtodlingen kan ingå i biogastillverkningen och det går att söka stöd hos Jordbruksverket under 2023 för att investera i en biogasanläggning. Jo vi vet, för tillfället inbjuder tyvärr inte regelverket till att investera i biogasanläggningar…
13. We Make Sweden Rock – Hammerfall: Alltså den här låten, man går igång på alla cylindrar – vilket drag! I låtlistan finns en live-version. Ja visst är vi svenskar duktiga på innovation, som får ”Sverige att rocka” internationellt? Sverige är världens tredje mest innovativa land och det mest innovativa landet i EU enligt FN:s årliga ranking Global Innovation Index 2022. Före oss skymtar bara USA och Schweiz. Men här kommer haken i sammanhanget; när det gäller livsmedel hamnar vi på en ynka fjortonde plats bara i den europeiska ligan. Sweden Food Arena menar att det beror på att svensk livsmedelssektor präglas av små och medelstora företag, har få stora företag med forskning i Sverige, gör begränsade investeringar i FoU, har lågt fokus på export, har liten samverkan inom sektorn samt dålig samverkan mellan akademi och företag. Så här finns arbete att göra! Här kan du söka stöd för innovationsprojekt inom primärproduktionen.
14. Nightrain – Guns n’ Roses: Vi älskar sol och värme, men om vi tänker bortom vår hunger efter najs sommarväder har jordbruket under vår och försommar varit extremt torkstressat. Den gångna helgen fick vi äntligen regn men torkan har redan satt spår. Första vallskörden gav i vissa områden mindre än hälften av det bonden vanligtvis kan fylla de vita plastbalarna med. Regering, myndigheter och branschorganisationer samarbetar för en god beredskap och det finns redan undantag för att skörda på mark där ersättning ges för att ha mark i träda. En kollega till oss har tagit ensilage från lantstället i Västmanland där marken annars ligger i träda. Tillsammans med gräs från grannarnas åkrar transporteras uppåt två hundra balar ner till släktingar i Småland på lastbil som går retur från ordinarie körningar. När nöden kräver skapas nya lösningar. Vad har då den här låten från 1987, av rockarna från Los Angeles med vädret att göra? Absolut ingenting. Så här skriver Wikipedia: “The song is a tribute to an infamous brand of cheap Californian fortified wine, Night Train Express, which was extremely popular with the band during their early days because of its low price and high alcohol content. The title is spelled differently, omitting a T and removing the space.” Sistnämnda mening gav mig möjligheten att associera till regn, men vin är förvisso också ett livsmedel.
15. Money Money Money – ABBA: Ett övergripande mål med den svenska livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vi pratar idag alltmer om den ekonomiska hållbarheten, men utan money money money och god lönsamhet kan företagen inte överleva och utvecklas. Jordbruksverket har räknat på lönsamheten i den senaste uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin.
16. Pumpan – Dina ögon: 2020 skördades 5 967 ton pumpor i Sverige. Om en pumpa väger strax under 3 kilo i genomsnitt så blir det 2 miljoner! Många pumpor används som dekoration vid Halloween, och kastas sedan. Varför inte göra paj eller soppa på alla matpumpor när spökena dragit vidare!?
17. Lobster – Onthedal: Hummer och champagne är älskad lyxmat för många och fisketrycket på humrar är högt. Men de riskerar att fastna i spökredskap. Från den 1 januari 2023 ska alla hummerburar ha ett rymningshål. Hålet hålls stängt av en bomullstråd som går sönder efter tre till fyra månader i vattnet, anpassad till längden på hummersäsongen. Då frigörs öppningen och instängda humrar kan ta sig ut.
18. Can you hear the rooster crow – Cybe: Det är en livsmedelsförlust att 5,6 miljoner tuppkycklingar sållas bort varje år i äggproduktionen. Livsmedelsstrategin har mål och uppdrag för att minska dessa förluster.
19. Oil – Gorillaz och Stevie Nicks: Det är skillnad på olja och olja. Sveriges jordbruk arbetar för att bli fritt från fossila bränslen och minska sitt beroende av konstgödsel. Men vegetabiliska oljor är en möjlighet och framtidsprodukt. I Sverige är raps vår vanligaste oljeväxt, även om vi också odlar rybs och lin. Rapsblomman ger vackra gula fält och en gyllengul rapsolja som är rik på den nyttiga fettsyran Omega 3.
20. Det är en dag på sjön – Ulf Dageby: Så här i sommartider är det lätt att tänka på blå böljor och båtliv och därför innehåller vår låtlista också ganska många associationer till de blå näringarna. I den här låttexten, som är ganska grym även om melodin är lättsam, nämns krabbor i refrängen. I Sverige finns drygt 30 krabbarter varav den mest populära som livsmedel är krabbtaska. Krabban kan bli 30 cm bred över skalet och väga 5 kg men den vanligaste storleken ligger runt 15 – 20 cm i skalbredd.
21. Trollhammaren – Finntroll: Verktyg (till exempel en hammare) behövs vid byggnationer. Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar påbörjas ska planerade förändringar godkännas av länsstyrelsen genom förprövning. Statistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och är ett bra mått på företagens investeringsvilja. Efter en tillfällig ökning 2021 hamnade många lantbrukare i en pressad ekonomisk situation 2022 på grund av skenande kostnader på insatsvaror i kombination med stigande räntor. Det syns genom ett kraftigt minskat antal förprövade stallplatser 2022.
22. New Year’s Day – U2: EU:s nya jordbrukspolitik trädde i kraft den 1 januari 2023 (=Nyårsdagen). Den har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan leverera mat till befolkningen. Politiken styrs i varje land av den nationella strategiska planen – läs om den svenska dito här.
23. They Rode On – Watain: Black Metal är inte min favorit-genre inom hårdrocken, men Uppsala-bandet Watain har ett par låtar som tilltalar mig – till exempel melodiösa They Rode On. Låten handlar inte om ridsport, men kansk om att förflytta sig till häst. Oavsett detta växer sig hästnäringen allt starkare i Sverige. Idag finns omkring 355 000 hästar i vårt land, vilket kan jämföras med antalet mjölkkor som uppgår till 330 000. Svensk hästnäring omsätter årligen cirka 32 miljarder kronor.
24. Äppelbo gånglåt – Ärtbergs Kalle (i vår lista framförd av Dalarnas Spelförbund): Den 5 juli är planen att jag ska besöka Bingsjöstämman i Rättvik för första gången. Säkert ljuder tonerna av Sveriges kanske mest berömda gånglåt över nejderna denna dag. Just ja, skulle ju skriva något om äpplen också. Och här skulle jag vilja återanvända tre av fem frågor om äpplen som en kollega på statistikenheten skrev i ett roligt blogginlägg om äpplen hösten 2022: ”Grattis Ingrid Marie, Frida och Alice! Nej, det är inte fruntimmersveckan, utan äpplets dag! Vi firar med en kort äppelfrågesport: Vad är det som väger 30 miljoner kilo och skulle kunna göra världens alla rådjur på snusen? Just, det: Sveriges äppelskörd. Vilka är det som är extra tjusiga om våren, ökar snabbt som attan och börjar närma sig fyra miljoner? Rätt gissat. De svenska äppelträden. Vad väger omkring elva kilo och bör inte göras allt på en eftermiddag? Joodå: den genomsnittlige medborgarens årliga äppelätande.”
25. Working Class Hero – John Lennon (eller varför inte Green Days version – låtlistan innehåller båda): Tillhör lantbrukarkåren arbetarklassen? De arbetar hårt i alla fall, även om det fysiskt betungande arbetet minskat tack vare tekniska framsteg. Istället ställs idag ökade krav på management och entreprenörskap hos våra lantbrukare. En bonde måste ha många kunskaper helt enkelt. Jag har googlat i historiebeskrivningarna och hittat följande fakta: Jordbruket har varit Sveriges modernäring i sex tusen år. Under 1800-talets nationalromantiska period var bonden en central gestalt. Mellankrigstiden innebar tillväxt för offentlig sektor och lönearbetet och då hamnade bönderna på efterkälken. Andra världskrigets livsmedelsransonering innebar ett uppsving för böndernas status då de kunde tillhandahålla mat till stadsborna. I denna oroliga tid symboliserade bönderna också trygghet. I Sverige finns idag cirka 58 800 lantbruksföretag. Dagens bild av bonden är att hen är en viktig kugge i samhällsmaskineriet. Det visar inte minst attitydundersökningar genomförda av Från Sverige, där 83 procent av de tillfrågade konsumenterna år 2023 anger att de köper svenska livsmedel för att gynna bonden.
26. The Price – Twisted Sisters: Vi snackar dagligen om matpriserna och hur det påverkar vår konsumtion. Prisökningen på mat har inneburit en minskad efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel, som oftast inte kan konkurrera med ett lågt pris. Jordbruksverket publicerar månadsvisa indexberäkningar för pris- och kostnadsutvecklingen i livsmedelsproduktionen. En jämförelse jag gjort av hur priser och kostnader utvecklats mellan januari 2022 och mars 2023 visar att priset till bonden för samtliga råvaror som sålts ökat med 18 procent, samtidigt som priset till industriledet för livsmedel totalt ökat med 25 procent och priset till konsument ökat med 26 procent. Lantbrukets kostnader har samtidigt ökat med 10 procent, men om vi istället hade tittat på perioden till och med oktober 2022 var ökningen 21 procent. Observera att en krona upp i primärledet ger en högre procentuell ökning än en krona upp i konsumentledet. Beräkningen säger heller inget om marginaler eller lönsamhet i leden och ofta sker förändringar av priser och kostnader inte samtidigt i alla led.
27. Sirkoijen Tanssi (Syrsornas Dans) – JP Nyströms: Jag avslutar kåseriet med två folkmusiklåtar, det är ju trots allt midsommartider. Detta underbara gäng från lappländska Malmberget sprider spelglädje med sina fioler och en tramporgel. På vår bröllopsresa längs Kungsleden i augusti 1997 anlände vi till Saltoluokta fjällstation efter åtta dagars vandring, just den kväll då JP Nyströms lirade där efter en vild surströmmingsskiva. På tal om jäst fisk på burk har det på sistone varit svårt att få tag på råvaran strömming för tillverkare, och färdigvaran surströmming för konsumenter. Jordbruksverket är involverade i arbetet att se över möjligheterna att tillverka denna norrländska specialitet på andra råvaror. Just ja, det var ju syrsorna jag skulle spinna vidare på och inte strömmingen… Ni har väl hört talas om alternativa proteiner?
28. Vallåtspolskan – Gössa Anders d.ä. (framförd av Björn Ståbi och Olle Hjort): I Sverige odlas vall, alltså gräs till våra idisslare, på runt 40 procent av åkerarealen och det säger en del om hur viktig den här odlingen är i vårt land. Att odla vall har flera miljömässiga fördelar. Bland annat binder vallen kol väl eftersom marken är vintergrön och det betyder att föreningar av detta grundämne inte ger sig iväg ut i atmosfären och skapar växthuseffekt. Jordbruksverket tar upp denna styrka i en serie om svenska mervärden i livsmedelsproduktionen som publicerades i början av maj.
//Åsa Lannhard Öberg och Ingela Grahn som hoppas att ni njuter av läsning & lyssning och passar på att önska alla våra läsare en härlig sommar!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I livsmedelsindustrin finns råvaror och produkter som inte blir mat. Det kan bero på kvaliteten på råvarorna, marknadskrav och att utrustning och metoder saknas för att ta tillvara på restprodukter. Det visar vår nya rapport om livsmedelsförluster vid förädling av råvaror till produkter.
Foton: Pixabay, Freepik, Scandinav, Thomas Adolfsén, och Per Magnus Persson
I rapporten Pilotstudie om matsvinn och restprodukter, ges en bild av det matsvinn och de restprodukter som kan uppkomma hos företag i livsmedelsindustrin. Rapporten baseras på intervjuer med tjugo större företag inom chark, mejeri, fiskberedning, spannmåls-, potatis- och morotsprodukter och sylttillverkning. Jag och kollegan Lars genomförde intervjuerna under förra året med stöd av en referensgrupp. Vi fann att:
I vissa branscher kan det uppkomma stora mängder restprodukter som idag blir foder eller avfall men som med innovationer eller rätt utrustning skulle kunna bli mat. Det kan handla om 20 till 50 procent av råvarorna som har mer eller mindre potential att användas till livsmedelsprodukter.
Matsvinn förekommer också i form av produktions- och hanteringsfel, att råvaror blir kvar i utrustning eller kasseras vid rengöring. För många företag handlar det bara om några procent av produktionen.
Marknadens krav på kvalitet, hållbarhetstid och varierat utbud innebär ibland att produkter inte kan säljas eller att de returneras. Kvaliteten på råvarorna från primärproduktionen påverkar också hur mycket som kan tas tillvara i industrin.
Företagen vi pratade med visade intresse för matsvinnsfrågan och försöker ta tillvara det som går i den egna produktionen. Vassle, vetekli, lake, potatisskalmassa och morotsspill är exempel på restprodukter som finns hos de intervjuade företagen och som kan ha potential att användas till livsmedel.
De restprodukter och matsvinn som uppkommer hos de intervjuade företagen används framförallt till foder eller går till biogasproduktion och en mindre andel går till bland annat förbränning, etanol och andra industriprodukter.
– Flera företag berättade också att de har svårt att lägga tid och pengar på att mäta matsvinn. Det behövs också kunskap om hur man ska mäta. Det finns ambitioner att göra förbättringar men ekonomin kan begränsa möjligheten att investera i utrustning och innovationer som tar tillvara på mer av produktionen.
Minskat matsvinn kan öka lönsamheten
Om mer av industrins råvaror blir mat kan miljö- och klimatpåverkan minska och företagens lönsamhet kan öka. Att mer blir foder istället för avfall är också positivt för resursanvändningen och kan även göra djurproduktionen mer resurseffektiv.
Mäta matsvinn
För att kunna göra insatser så att mer av produktionen blir mat behövs ökad kunskap, både hos företagen och nationellt, om var matsvinnet uppstår och orsakerna till det. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt mäta sitt matsvinn och utvärdera vad som kan göras bättre tror jag är en nyckel i detta.
Intervjuerna visar att företagen kan behöva stöd i att mäta. Hos stora företag med många verksamheter kan det vara komplext och svårt att mäta på ett likartat sätt inom företaget. Hos mindre företag kan tid och pengar att investera i mätutrustning vara begränsningen.
När man talar om matsvinnsmängder så utgår man generellt från statistiken för livsmedelsavfall. Men eftersom livsmedelsavfall enligt definitionen i EU:s avfallsdirektiv är ”Livsmedel som har blivit avfall” så ingår inte de biprodukter som livsmedelsindustrin till exempel säljer till foder. Inte heller de restprodukter som inte är livsmedel men som med annan hantering, förädling eller efterfrågan skulle vara möjliga att omarbeta till livsmedel.
Hur kan mer bli mat?
Rapporten pekar på flera områden där insatser kan behövas:
Öka kunskapen om restprodukter.
Ge bättre förutsättningar att mäta matsvinn och restprodukter.
Lyssna på företagen och deras unika förutsättningar.
Förbättra logistik och förmedling av restprodukter.
Satsa på innovationer, produktutveckling och affärsmodeller för minskat matsvinn.
Något som är viktigt att påpeka är att det krävs kapital för att investera i nya lösningar. Och att om nya produkter tas fram i syfte att ta tillvara mer av råvarorna behöver de också funka på marknaden.
Samverkan mellan aktörer har betydelse. Vår studie visar att mängden matsvinn och restprodukter kan påverkas av kvaliteten på den ingående råvaran, men också på agerande hos handel och konsumenter. Kraven som vi konsumenter har på ett varierat sortiment med många smaker och sorter ger fler rengöringar mellan sorter och mer svinn. Färdiga produkter som inte har gått ut kan skickas till avfallshantering bara för att det är för kort hållbarhetstid kvar.
Som stöd i att mäta matsvinn men också samverka kring minskat matsvinn i värdekedjan finns Samarbete för minskat matsvinn SAMS. Det delfinansieras av regeringsuppdraget för minskat matsvinn, som är en del av livsmedelsstrategin.
På Jordbruksverkets webbsida om matsvinn och förluster vid livsmedelsproduktion hittar du även våra andra rapporter om livsmedelsförluster. Etappmålet om att livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat hittar du här.
Jag önskar er en givande läsning av rapporten och vill sist men inte minst rikta ett stort tack till de företag som var med och bidrog till ökad kunskap på det här området!
/Karin Lindow som är projektledare för uppföljningen av livsmedelsförluster på Jordbruksverket.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Köksmästaren John Persson gav sina tankar om hur man kan laga, servera och presentera inälvsmat och annorlunda köttdetaljer. Till vänster munk med oxtunga, till höger glödbakade gulbetor dressade i fläskfett tillsammans med puffad fläsksvål. Foto: John Persson
Livsmedelsförlusterna av gris- och nötkött på gårdar var 20 000 ton (2020), 3 respektive 8 % av produktionen. Förlusterna omräknade i koldioxidekvivalenter är lika mycket som 9 procent av växthusgasutsläppen från animaliesektorn i Sverige. I onsdags samlades ett fyrtiotal personer från branschorganisationer, rådgivning, myndigheter och företag för att inspireras, hämta kunskap och engageras i att öka takten för att mer av djuren ska bli mat. Det handlar om hur köttproduktionen kan bli ännu mer resurseffektiv.
Programmet var välfyllt och som arrangör funderade jag på att med självinsikt skämta om korvstoppning. Ett smörgåsbord av kunskap och inspel sa en av deltagarna vilket lät mer positivt. Jag berättade om resultaten från de rapporter om livsmedelsförluster som vi på Jordbruksverket låtit ta fram.
Utmaning för slakterier att ta tillvara hela djuren
SLU-forskare berättade därefter om hur olika typer av slakterier på utmaningar och möjligheter i att ta tillvara mer av de djur som slaktas. I en av rapporterna finns data över hur inälvor, fett och blod från svenska slakterier används. Nära hälften av de biprodukter vi hade kunnat äta blir inte mat utan går till annat, framförallt biogas. Export är en viktig marknadskanal för de större slakterierna, men det är svårare för mindre. Det är för kostsamt att hantera och ta tillvara slaktbiprodukter utifrån vad de ger för intäkter. Mindre slakterier kan också uppleva att det är betungande med alla krav som ställs, slakt är ju en verksamhet med regler för både livsmedel, djurskydd, foder och miljö.
Flera forskningsprojekt på SLU, IVL och RISE samt pågående examensarbeten presenterades. Ett flerårigt projekt ”Nötsvinnprojektet” handlar om få djupare kunskap om orsaker till nötköttsförluster som underlag till åtgärder. Det pågår också ett examensarbete om förutsättningar för slakt på gård och ökad nödslakt. En möjlighet är att djur som till exempel har en hälta eller bråck ska kunna avlivas på gård och sen transporteras till slakteri. Det skulle betyda att kött från djuret kan användas som livsmedel, men det finns också praktiska hinder som att slakteriet ska ha möjlighet att ta emot och hur veterinärbesiktning ska gå till.
Efter en mustig levergryta på restaurang Vesterbrunn fortsatte eftermiddagen med projekt som studerar hur mer inälvsmat och blod kan tas tillvara. Vi hade också inspirerande inspel från Märta Jansdotter på Gröna gårdar som har goda erfarenheter i att sälja inälvsmat bland annat via Nätet. Flera av deras inälvsprodukter säljer slut! Det finns också potential att sälja mer av dessa produkter på exportmarknaderna, om det talade Maria Kärnerud från Business Sweden.
Hur offentliga måltider kan bidra berättade Sara Seing från Södertälje kommun/Matlust. Även om merparten av maten inte äts i offentliga kök så är de viktiga för att lära barn och ungdomar goda och hållbara matvanor, vilket spiller över på resten av familjen och påverkar dem som framtida konsumenter. Dessutom är det lättare att styra över offentliga inköp än de inköp som du och jag gör i matbutiken. Sist men inte minst fick vi inblick i hur slakteriet KLS jobbar både för att sälja fler delar av djuren i Sverige och på export samt deras tankar om hur fler djur kan tas tillvara. Nötköttsproducenten David Brogård gav sitt perspektiv och exempel på hur han som ungnötsuppfödare jobbar med rådgivning, gott djuröga och att utvärdera och förebygga förluster. Produktivitet = resurseffektivitet.
Viktiga insikter från dagens workshop
En viktig del av dagen var workshop om hur vi ökar takten samt inom vilka områden det behövs mer kunskap och idéer till nya projekt, arbeten och satsningar. Kort sammanfattning av inspelen:
Det är viktigt att producenter känner sig trygga och har god kunskap om vilka djur som kan skickas med transportbilen till slakt. Här efterfrågas mer dialog med myndigheterna. Det behöver också undersökas om fler djur kan tas tillvara genom t.ex. slakt på gård eller transport som säkrar djurvälfärden för djur som har mindre problem men som ändå är fullt friska. Varför inte ett ekonomiskt stöd för att öka slakt på gård utifrån klimatsynpunkt? Nya AI-lösningar kanske kan utvecklas för att ännu bättre säkra hälsa och välfärd hos djuren?
För att öka efterfrågan på de detaljer, inälvor och blod som inte säljs i Sverige idag kan hälso- och klimataspekter lyftas fram. Det behövs också rätt kryddning, produktutveckling/innovationer, storytelling och genomtänkt kommunikation, liksom matlagningskompetens hos allmänheten. Mer förädling – ett förädlingsnav tyckte någon men också ökad svensk produktion för att få upp volymer till export.
Formas har en ny utlysning I magen och inte i soptunnan som öppnade för ansökningar samma dag som mötet och vi fick information direkt från Tea Madunic Olsson som är ansvarig utredare för utlysningen. Marie Gidlund på Sweden Food Arena deltog och de samlar just nu in behov för framtida forsknings- och innovationssatsningar inom animalievärdekedjan. Anna Lundstedt, MatTanken, berättade om färsk inköpsstatistik från 35 kommuner som tillsammans använder 35 ton blodpudding, 28 ton leverpastej, 3 ton blodkorv och likaså leverbiff samt 1 ton nötlever. Axfoundation, Svenskt Kött, Från Sverige, Samarbete för minskat matsvinn, Gård och djurhälsan, Kött- och charkföretagen, Sveriges grisföretagare och Svenska Köttföretagen berättade också om hur de bidrar på olika sätt utifrån sina roller.
Personlig reflektion
Det jag tar med mig från dagen är att det finns en samsyn om att livsmedelsförlusterna behöver minska, med bibehållen god djurvälfärd och säkra livsmedel såklart. Och många vill bidra. Men det finns också utmaningar att hantera. Det finns också praktiska saker att förhålla sig till och viktiga värden som inte kan tummas på.
Konsumenternas preferenser och vad vi efterfrågar är en sak. Och mat ska ju vara gott och lustfyllt. Fram med innovativa köttprodukter där mer av djuren än de traditionella detaljerna används, tänker jag.
Vi myndigheter behöver också göra vårt bästa för att underlätta inom ramen för de regelverk och områden vi ansvarar för. Det kräver samarbete, dialog och ett lösningsorienterat synsätt. Som sagt; jag är glad och övertygad om att det kommer hända saker på det här området framöver. Alltså att mer ska bli mat.
Jag och min medmoderator Jessica Hagård. Workshop!
/Karin Lindow som jobbar med minskat matsvinn och ökad resurseffektivitet inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Regeringsuppdraget är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som vi genomför tillsammans, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
Psst. Ni har väl inte missat vår podd Upp på bordet som i avsnitt 4 handlade om inälvsmat, potatis… och att äta grävling (?). Lyssna och sprid!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den 25 januari anordnade vi årets första lunchseminarium i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Temat var Mer ska bli mat – minskat svinn och ökad resurseffektivitet i produktionen. Jag berättade om de sex olika rapporter som vi med hjälp av forskare på SLU tagit fram om livsmedelsförluster vid produktion av nötkött, griskött, mjölk, slaktbiprodukter, kvarnvete, morötter, jordgubbar och potatis. Malin Fällström från Skövde slakteri och Magnus Nilsson från Nyhléns och Hugosons deltog i ett samtal om möjligheter och utmaningar med att sälja mer av hela djuret till livsmedel. Här kan du se seminariet i efterhand.
Kom på möte om hur fler djur och mer av djuren kan bli mat
Är du intresserad av frågan hur man kan minska förluster av kött på gårdsnivå och av hur fler delar av djuren kan bli mat? Då vill jag bjuda in dig till vårt möte i Jönköping den 22 mars, här finns mer information och anmälan. Forskare kommer att berätta om flera nya projekt som startats. Det blir exempel från aktörers vardag och en workshop där vi tillsammans identifierar luckor, behov och möjligheter för att öka takten, samverka mer och göra skillnad. Om du representerar en organisation eller initiativ som arbetar med frågan kan du anmäla till mig att få en tid på scen att kort berätta om hur er verksamhet kan bidra. Här nedan finns en preliminär agenda.
Psst – du bangar väl inte på levergrytan som jag har beställt till lunchen?
Nordic Food Waste Summit 2023
Sen har du väl inte missat att det anordnas ett stort nordiskt toppmöte om matsvinn den 26 april i Stockholm? Kom och träffa matsvinnsfolk från hela Norden! Lär om hur man arbetar för minskat matsvinn också i andra nordiska länder och knyt nya kontakter. Toppmötet som anordnas av Nordiska ministerrådet och matsvinnsmyndigheterna är öppet för alla aktörer i livsmedelssektorn. Det blir en inspirerande dag med framstående talare för att ta itu med utmaningarna med att minska matsvinnet i hela kedjan! Mer info och anmälan hittar du här.
Vi ses!
/Karin Lindow, projektledare inom matsvinn på livsmedelskedjan och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Undrar du hur mycket av vår livsmedelsproduktion som blir livsmedel? Tänkte du att det är nära 100 procent? Nu finns fyra nya rapporter om hur mycket av matpotatis, morötter, jordgubbar och vete som inte går vidare i livsmedelskedjan. Det handlar om livsmedelsförluster, när grödor blir kvar på fälten, blir foder eller avfall som biogas och kompost.
Rapporterna har tagits fram inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn som sker tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Det är ett av flera regeringsuppdrag inom livsmedelsstrategin. I oktober kom de två första rapporterna om kött och mjölk som du kan läsa om i ett tidigare blogginlägg.
Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet har gjort undersökningarna och skrivit rapporterna i samråd med oss och efter inspel från de många referensgrupper som vi haft med branschorganisationer och de andra myndigheterna. Vi har verkligen vridit och vänt på begrepp, metoder och tillvägagångssätt.
Resultaten i rapporten bygger på undersökningar med olika representation och metoder. Flera undersökningar täcker stora delar av produktionen medan fältstudierna är mer begränsade. Det tar ju tid och kraft att gräva i fält efter morötter och potatis, eller att räkna jordgubbar som blir kvar efter skörd. Forskare har dock studerat orsaker till bortsorteringen av morötter hos företag som representerar 74 procent av morotsproduktionen och sorteringsdata kommer från nästan 90 procent av produktionen!
Foto: Rebecca Thörning
Resultaten visar att det är betydande mängder av dessa produkter som inte lämnar gårdar och packerier. Mycket går att förebygga genom ökad kunskap, rådgivning, forskning. En viktig förutsättning för att kunna minska livsmedelsförlusterna är också att odlare är lönsamma och har råd att investera i teknik och metoder som minskar förluster. Det kan handla om prognosverktyg, dränering, bevattning, ny teknik för att övervaka kvaliteten, lagra och skörda.
Men förlusterna handlar också om fel storlek på morötter eller missfärgat skal – på potatis som ändå ska skalas? Detta styrs av kvalitetskrav. Köpare måste följa handelsnormer, men hur handelsnormerna används och vilka egna krav som sen läggs på påverkar mängden som sorteras bort. Klass 2 i handelsnormerna skulle kunna användas mer, men då behöver det bli en affärsmodell som gör det ekonomiskt hållbart även för odlarna. Livsmedelsverket har inom regeringsuppdraget genomfört en konsumentundersökning som visar att många konsumenter kan tänka sig att köpa potatis, grönsaker och frukt som har någon liten fläck eller defekter i skal och form.
Källa: Livsmedelsverket
Men det som sedan ändå inte kan säljas färskt till butik borde väl kunna förädlas för att ingå i livsmedelsprodukter? Här behövs också satsningar, produktutveckling och innovationer.
Fler behöver helt enkelt göra mer, både producenter, aktörer i senare led i kedjan, forskare, organisationer men också vi myndigheter kan se vad vi har möjlighet att påverka. Det säger ju den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn där mätningar och åtgärder har stort fokus. För vi vill att kunskaperna från rapporterna ska leda till att mer ska bli mat. I linje med etappmålet och SDG 12.3 i Agenda 2030.
Idag när ökade kostnader för växtnäring, el, drivmedel gör maten dyrare kanske det blir mer självklart att inte sortera bort och kasta mat? Som producent blir anledningen ännu större att optimera produktionen när allting kostar mer. Så det har ett ekonomiskt värde att jobba med detta, även för klimatet och för livsmedelsförsörjningen.
/Karin Lindow, projektledare för uppföljning av livsmedelsförluster
Den 25 januari är det dags för årets första lunchseminarium i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Temat kommer vara livsmedelsförluster och de resultat som nu börjar komma från vårt projekt där vi med god hjälp av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet följer upp livsmedelsförluster. Alltså hur hur mycket av produktionen som var tänkt att gå vidare i livsmedelskedjan men inte gör det. Vad beror det på, vad görs med produkterna/råvarorna istället och vad kan förbättras så att mer kan bli mat?
Foto: Shutterstock, Urban Wigert, Björn Svensson/Scandinav bildbyrå, Sara Danielsson/Scandinav bildbyrå, Christina Winter
Genom att mäta livsmedelsförluster får vi ökad kunskap om vad som behövs för att minska svinnet och öka resurseffektiviteten. Det kan handla om förbättringar på gårdar, packerier och slakterier. Men det hänger många gånger ihop med att det behöver finnas lönsamhet och en marknad för produkterna. Så hela kedjan kan bidra ända fram till oss konsumenter och vad vi efterfrågar. Fokus är framförallt att mer av produktionen verkligen ska resultera i livsmedel men det kan också handla om att en del av det som idag blir avfall istället kan användas till foder. En förflyttning uppåt i resurshierarkin. Under arbetets gång har vi lärt oss mycket tillsammans myndigheter – forskare – bransch. För det här är ett ganska nytt sätt att mäta och utvärdera effektiviteten i produktionen. Vi hoppas att den ökade kunskapen ska leda till åtgärder som är gynnsamma både för miljön, för lönsamheten hos företagen och som ger oss mer mat från vår svenska produktion.
Vår generaldirektör Christina Nordin inleder seminariet och vi avslutar med ett samtal med Skövde slakteri och Nyhléns Hugosons om möjligheter och utmaningar med att sälja mer av hela djuren till livsmedel.
Nu har vi räknat på vad det innebär att en del grisar och nötkreatur inte kommer till slakt och att all mjölk inte kan tas tillvara som livsmedel – i ton kött och mjölk under 2020. Vi har också satt det i relation till klimatpåverkan och till förlorade intäkter för producenter. Ny kunskap finns också om hur biprodukterna från djuren används – alltså det som inte ingår i slaktkroppen.
Varför gör vi nu detta?
Jo, för att ökad kunskap om förluster kan leda till förbättringar så att ännu fler djur kommer till slakt, att större del av djuren går till mat och att mer mjölk kan bli livsmedel. Det gynnar både miljö och klimat, producenters lönsamhet och har betydelse för vår livsmedelsförsörjning. Jordbruksverket har också ansvar att följa upp etappmålet att livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat.
Vad betyder då förlusterna i pengar, klimatpåverkan och matportioner?
I förlorade intäkter så innebär den totala förlusten 2020 av nötkött 500 miljoner kronor, av griskött 134 miljoner och av mjölk 40 miljoner kronor. Klimatpåverkan för nötköttsförlusterna var 290 000 ton CO2e, för grisköttet 26 000 ton CO2e och för mjölken 13 000 ton CO2e. Räknar jag om det i matportioner så blir det 65 miljoner 100 gramsportioner med nötkött, 35 miljoner 100 gramsportioner med griskött och 55 miljoner mjölkglas. För beräkningen så använde jag tumregeln att hälften av den slaktade vikten hamnar på tallriken och för mjölken att all mjölk istället hade konsumerats. Beräkningen förutsätter att förluster hade kunnat undvikas helt. Men förlusterna kan ju inte bli noll. Sjuka djur och mjölk från kor med juverinflammation kan såklart inte bli livsmedel. Det visar däremot hur viktigt det förebyggande arbetet är och att det kan vara värt att göra mer insatser för att fler djur ska komma till slakt.
Är det här något nytt?
Att arbeta för att djuren ska vara friska och välmående, det är något som producenter och deras organisationer, rådgivare och myndigheter fokuserat på sen länge. Däremot är det ganska nytt att mäta förluster redan på gården på ett samlat sätt över flera produkter och på nationell nivå. Vi har vissa studier, till exempel den om Förluster av nötkött 2012 och uppskattningar i en nordisk rapport 2016 . Det råder dock generellt brist på data över livsmedelsförluster i världen och så kallade pre-harvest/slaughter losses. Det är ett nytt område som är ganska svårt att mäta. Gränsen för mätningar kan dras på olika ställen i livsmedelskedjan och det finns olika definitioner och sätt att mäta och uppskatta. FAO anger att 14 % av maten förloras efter skörd fram till butiksledet. Det finns också andra rapporter om livsmedelsförluster som den från WWF/Tesco UK och en från McKinsey & Company.
Vad görs och vad kan göras mer?
Producenter arbetar löpande med olika typer av förbättringar och rapporterar och följer upp sina djur. Djurvälfärd, hälsa, hållbarhet och klimatfrågorna är heta frågor för de flesta som jobbar med djurproduktion. Teknikutvecklingen har gjort att producenter till exempel kan övervaka djuren med kameror, nya material och stallsystem som säkrar djurens miljö. Slakterier försöker avsätta biprodukter så bra det går, för man tjänar oftast mest på att sälja dem till livsmedel. För de större slakterierna är exporten viktig och att exportmarknader kan bibehållas och nya öppnas har stor betydelse.
Vi föreslår en rad områden att satsa på och fler undersökningar. Mycket handlar om att stärka det arbete som redan görs inom områden som påverkar förluster. Men också att ta tillvara kunskapen från rapporterna. På gård skiljer det sig mellan olika djur i ålder, kategorier och raser. Och i slakten skiljer sig avsättningen mellan olika biprodukter och kategorier av slakterier. Något som dock är centralt för att lyckas är ekonomin hos producenter och slakterier. Producenter behöver ha råd att göra investeringar i stallmiljö, teknik och rådgivning. Och för slakterier behöver det vara lönsamt att sälja biprodukter till mat, och likaså har ekonomin stor betydelse om det ska gå att öka nödslakten eller slakt på jordbruksanläggning.
För många av dagens problem finns lösningar om vi blickar bakåt i tiden, och att ta vara på hela djuren kan vara ett sådant exempel. Förr åt vi mer innanmat, blodpudding och till exempel grisfötter.
Äta insekter, svampprotein eller helt enkelt mer av djuren?
För mer läsning på temat så tipsar jag om Richard Tellströms blogginlägg; Inälvorna dansar nästan inte mer. Nu när matpriserna, räntorna och elpriset dansar uppåt kanske fler kan tänka sig inälvsmat och blodpudding? Och även efterfråga svensk sådan? Men att ta tillvara på blod medför kostnader och praktiska hinder för slakterierna. Ska de ta tillvara blodet behöver efterfrågan och därmed betalningen öka.
Visste du att brist på järn är den vanligaste bristen på mikronäringsämnen globalt sett? Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och i tvåan på gymnasiet har tecken på järnbrist, det visar Riksmaten ungdom som Livsmedelsverket låtit genomföra där över 3 000 ungdomar ingår.
Tyckte du att det här var intressant?
Under hösten och vintern kommer vi att publicera rapporter om livsmedelsförluster vid produktion av potatis, morötter, jordgubbar, vete, fisk och skaldjur, på gård, packerier och i industrin.
Dags att leka med orden med förslag till fler nyord på svinniska. De första två är tagna och de andra är mina egna påhitt:
Radhusbiff =blodpudding
Slaktarbiff =njurtapp
Resursmaxa – att äta alla delar av en grönsak eller av ett djur, tänk wokad broccolistam eller blodpudding.
Anti-svinsvinn – att äta mer av hela grisen såsom kind, hjärta, lever och njure. Kan appliceras på alla djurslag.
/Karin Lindow, livsmedelsagronom och projektledare för Nationell uppföljning av livsmedelsförluster. Ett projekt inom ramen för regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket och i nära dialog med aktörerna. Matsvinnsuppdraget är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Stora kostnader för staten och företagen, mängder med avlivade djur och inte minst, miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Konsekvenserna efter fågelinfluensan och salmonella på gris 2020-2021 var stora. Kom på smittskyddskonferensen 12 oktober som sätter fokus på frågan!
Utbrottet av fågelinfluensan 2020-2021 är ett exempel på en oroande utveckling som berör många. Det handlar om smittsamma djursjukdomar som uppträder på nya sätt, virus som förändrar sig och smittor som vi hittills inte har haft i Sverige. Det får konsekvenser för djur, företag och samhällsekonomi – och påverkar livsmedelsförsörjningen. Att värna djurhälsan är en av flera viktiga faktorer för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin, att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka och att miljömål nås.
Foto: Scandinav bildbyrå. Alicia Swedenborg.
Vi ser ökade risker
Under de senaste åren har spridningen av smittsamma djursjukdomar via vilda djur och andra vektorer ökat. Till exempel har introduktion av högpatogen fågelinfluensa till Europa på senare år blivit mer vanligt förekommande och vi har haft fler och mer omfattande utbrott under 2020-2021 än någon gång tidigare. Fågelinfluensan har tidigare klingat av under våren då flyttfåglarna rör sig vidare söderut – de senaste två åren har viruset fortsatt att sprida sig bland vilda fåglar under sommaren, både i Sverige och i stora delar av Europa.
Vi har också sett en ökning av antalet utbrott av salmonella på lantbrukets djur. Utbrotten har allvarligt påverkat näringen och varit kostsam för staten att hantera. Under 2020 påvisades Salmonella choleraesuis i en besättning i Skåne. Detta är en typ av salmonella som är särskilt anpassad till gris, och som kan ge allvarliga kliniska symtom hos djuren. Salmonella choleraesuis har inte påvisats hos tamgrisar på 40 år i Sverige. Våra undersökningar visar att smittan finns i vildsvinspopulationen.
Till detta kommer sjukdomar vi ännu inte har i Sverige men som finns i vår närhet. Ett tydligt exempel är afrikansk svinpest som fortsätter sprida sig och slår hårt mot grisnäringen i Tyskland, Polen och Baltikum.
Tillsammans för ett fortsatt bra läge i Sverige
Vi befinner oss i ett oroande läge som berör många – från enskilda företagare och myndigheter till konsumenter. Vi behöver rusta oss för att hitta vägar framåt och utveckla smittskyddsarbetet så att vi kan fortsätta ha en god djurhälsa och en hög produktion av säkra livsmedel. För att lyckas är vi många som behöver samverka.
För första gången anordnar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt nu en smittskyddskonferens. Syftet är att samla representanter i hela livsmedelskedjan – näring, branschorganisationer, djurhälsovård och myndigheter m. fl – för att diskutera den situation vi står i.
Hur ser utmaningarna ut? Hur kan vi minska antalet djur och djurprodukter som destrueras till följd av smittoutbrott – och därmed livsmedelsförlusterna, utan att tumma på livsmedelssäkerheten? Satsar vi tillräckligt mycket på förebyggande arbete? Vilka förändringar i våra arbetssätt behövs för att motverka den oroande utvecklingen?
Låter det intressant? Anmäl dig till Smittskyddskonferensen den 12 oktober!
Den svenska maten 