Kategoriarkiv: Miljömålen

Fakta och myter om svinn hos frukt, grönsaker och potatis

Frukt och grönsaker är en viktig del av vår kost. Men tyvärr är det en ganska hög andel av de odlade produkterna som inte äts upp. Det ger miljöpåverkan i onödan och sämre lönsamhet för producenter, även om klimatpåverkan är betydligt lägre för ett kilo av de flesta frukter och grönsaker jämfört med ett kilo kött. Det finns en hel del att göra för att det ska bli bättre. Här kommer några fakta och myter om svinnet av frukt och grönsaker.

Foto: Wolfgang Ehrecke

1.   Det är handelsnormernas fel. Svar: Nej

Handelsnormer utformades redan för över 100 år sedan för att underlätta handel och för att kunna få den kvalitet man beställt. De innehåller gemensamt överenskomna och standardiserade produktbeskrivningar som tydliggör köparnas krav och som fungerar som sorteringsregler för grupper av producenter som vill kunna erbjuda ett enhetligt utbud. Idag tas handelsnormerna fram i internationella organisationer. För de produkter som inte har handelsnormer använder stora köpare egna produktspecifikationer. Deras syfte är det motsatta, nämligen att särskilja företagets produkter från de som säljs av konkurrenterna. De har oftast striktare krav på till exempel utseende än handelsnormerna och producenter behöver då också uppfylla olika krav för olika köpare vilket innebär högre kostnader.

Om handelsnormer utformas klokt och används klokt kan de minska förluster och svinn. Men om de inte utformas och används klokt kan de tvärtom bidra till ökat svinn och försvåra handeln. Handelsnormer för frukt och grönsaker har tre klasser. Uppdelningen i klasser gör det möjligt att få lite bättre betalt för vissa produkter. Klass Extra och klass 1 har bland annat krav på storlek och utseende medan klass II  kan rymma produkter som har god ätkvalitet, bra näringsvärde men utan fokus på utseendet. Tyvärr används inte klass II så mycket. Om den användes mer skulle svinnet minska. Idag ställer handeln ofta krav utöver de som ställs i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav och dessutom använde klass II mer skulle förluster och svinn minska.

Allt detta hänger dessutom ihop med konsumenternas krav. Handelsnormerna måste spegla hur handeln ser ut och handeln påverkas starkt av de val som du som konsument gör. Om du inte alltid plockar det äpple som är vackrast för ögat så kommer det att påverka vilka frukter som skickas till butikerna och hur stort svinnet blir, och det kommer också att synas i kraven som finns i handelsnormerna.

Men, du som konsument påverkas också av hur och vilka produkter som du erbjuds i butiken. Om vi hela tiden exponeras för vackra, felfria produkter, vänjer vi oss vid att det är så de ska se ut, och väljer bort de som inte är perfekta. För att få acceptans för produkter med lite defekter som inte har betydelse för ätkvaliteten, som märken i fruktskalet eller silverskorv på potatis, kan det också behövas information som får konsumenterna att förstå att ätkvaliteten är lika bra hos dessa produkter.

Sammanfattningsvis så är handelskedjornas egna krav generellt högre än de som finns i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav så skulle svinnet minska och om handelsnormerna försvann skulle svinnet troligen öka. Svaret på frågan blir därför ”Nej”.

I rapporten Vi slänger frukt och grönsaker i onödan – varför? kan du läsa mer. Och här finns mer information om handelsnormerna. För potatis används i Sverige SMAK-märkning med de kriterier som Stiftelsen Potatisbranschen sätter upp.

2.   Det är tokiga och skojiga grönsaker som sorteras bort. Svar: Nja.

Nog finns det tokiga och krokiga morötter, men orsaken till att en del produkter sorteras bort är ofta att de har skador som gör att de inte hela rena och friska, det kan vara rötor, stöt- och tryckskador eller att det är skadedjur på produkterna. Klass II har väldigt lite storlekskrav och tillåter att 10 % (i antal eller vikt) av produkterna i en låda är ”tokiga, krokiga och skojiga”. Om klass II användes mer skulle därför färre produkter behöva sorteras bort – men det kräver att du som köpare eller konsument väljer dessa produkter ibland.

3.   EU-byråkrater hittade på en handelsnorm som förbjuder krokiga gurkor. Svar. Nej.

I början på 1960-talet tog FN fram en handelsnorm för gurka – EU var faktiskt inte alls inblandat. Det bildades en arbetsgrupp med representanter från Holland, Italien, Belgien, Polen, Spanien, UK och Tyskland. I mars 1964 enades de om utformningen av en handelsnorm för gurka, som innehöll ett krav att om gurkorna är riktigt krokiga så ska det framgå av märkningen. Något förbud mot att sälja krokiga gurkor, inte ens om de ser ut som gröna grisknorrar, har aldrig funnits! EU har sedan använt normen för gurka men det är en myt att man inte skulle få sälja krokiga gurkor, berättar Kristina.

4.   Svinnet uppkommer bara efter skörd. Svar: Nej.

Viltskador i fält är ett växande problem när vildsvin bökar, rådjur, hjort och älg äter och fåglar äter och förorenar grödan. Det gör att odlare inte kan skörda, att fält blir förstörda eller att kvaliteten försämras på det som ändå kan skördas. Problemens omfattning varierar i landet men ökar, det visar den senaste undersökningen. Många odlare tvingas ha elstängsel runt odlingar för att hålla vildsvin borta. När det regnar eller blir tidig frost kan odlingen och grödorna också påverkas och dessutom kan mögel och insekter orsaka skador i fälten. Så förluster sker även före skörd och även om de kanske inte kallas matsvinn så bör de ingå i det arbetet.

5.   Svinnet minskar med bättre teknik. Svar ja.

Bättre teknik är en viktig faktor för att minska svinnet. Utvecklingen går framåt och till exempel är nya skördemaskiner bättre på att lämna en mindre mängd produkter i fältet eller på fruktträden och de ger också mindre skador på produkterna. Tekniken för att lagra produkter utvecklas också vilket gör att svinnet under lagringen minskar.

För att kunna investera i ny teknik krävs att företagen är lönsamma, så lönsamhet är en viktig grund för att hållbarheten i produktionen ska kunna öka.

6.   Svinnet skulle minska med bättre samarbete. Svar Ja.

Svinn har såklart många orsaker men en är att det är svårt att veta hur efterfrågan kommer att se ut, om en vecka, om två veckor och om en månad, både för odlare, för grossister och för detaljhandeln. Vi konsumenter påverkas av högtider, helger och på sommaren av vädret. Visst samarbetar aktörerna längs livsmedelskedjan men ju bättre diskussioner aktörerna har desto bättre kan planeringen bli.

En viktig faktor för att minska svinnet är att ha en effektiv logistik längs leveranskedjan så att tiden från skörd eller sortering och paketering till butik blir så kort som möjligt och att produkterna levereras i ett så optimalt klimat som möjligt. Detta kräver ett bra samarbete hela vägen från odlare till butik.

Nu har vi ju ett samarbete för minskat matsvinn där man kan arbeta längs med hela kedjan. Hoppas fler går med, särskilt aktörer i senare led. Du hittar mer information här.

Det finns också affärsmetoder som kan leda till svinn, som sena avbeställningar och vissa returer. Läs mer i blogginlägget Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder eller lyssna på Konkurrensverkets podd. Det är Konkurrensverket som kommer utöva tillsynen av den nya lagstiftningen, och dit kan man anmäla om man blivit utsatt.

7.   I bristsituationer är vi mindre kräsna och svinnet minskar. Svar: Ja.

Det finns flera exempel på att om det är ont om produkter eller produkter med ett perfekt utseende så blir vi konsumenter mindre nogräknade. Ett exempel är att vissa år kan äpplen drabbas av frost i blomningen vilket gett äpplena en skrovlig rand från fluga till skaft, den kallas frostslips. Vanliga år när något enstaka äpple fått en slips brukar konsumenterna välja bort dessa frukter. När i stort sett alla svenska äpplen har en slips bryr sig konsumenterna helt plötsligt inte om detta fel, som inte alls påverkar ätkvaliteten. Men, nästa år går vi tillbaka till att bli kräsna igen, om allt är som vanligt.

Här kommer en fundering från Karin. Det betyder att det även spelar roll vad vi konsumenter exponeras för – vad vi har möjlighet att välja, och därför har butikerna ett ansvar för hur fina produkter som ska säljas och kan hjälpa till att minska svinnet i tidigare led.

Liknande erfarenheter har man gjort i Storbritannien där konsumenterna ett år, när det blev ont om grönsaker på grund av torka, såg att utseendet fick liten betydelse och svinnet minskade.

8.   Blir produkterna kvar i jorden eller på gården så gör det inte så mycket. Svar: Nej.

En stor del av matens miljöpåverkan kommer från produktionen, även för frukt och grönsaker. Vid odlingen används maskiner som kräver energi, det används växtnäring och växtskyddsmedel och dessutom mycket vatten, inte sällan genom bevattningsanläggningar som kräver utrustning och energi. Så en stor del av miljöpåverkan kommer från odlingen. Transporternas miljöpåverkan utgör oftast en mindre del med undantag för när de transporterats med flyg.

Att det berikar jorden? Nej det bidrar förmodligen inte till en ökad mullhalt utan kan snarare leda till kväveförluster. För att öka mullhalten är det mer effektivt att odla fleråriga växter, mellangrödor eller fånggrödor eller att lämna skörderesterna efter spannmål. Det berättade Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi på SLU för Karin.

9.   Det är dags att skaffa mer kunskap och agera. Svar. JA!

Just i detta nu är faktiskt forskare från SLU ute och mäter i fält för att se hur mycket bl.a. potatis och morot som blir kvar i jorden, men vi ska också samla data från packerier, intervjua odlare med lager och hela projektet omfattar även animalieprodukter. Så vi ska ta ett helhetsgrepp för att få mer kunskap och bana väg för åtgärder. Arbetet är finansierat inom ramen för livsmedelsstrategin och det regeringsuppdrag som getts till Livsmedelsverket att genomföra tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Branschen är också mycket involverade. Här kan man både minska klimat- och miljöpåverkan och i många fall spara/tjäna pengar!

Du som konsument kan också behöva mer kunskap om hur du bäst förvarar frukt, grönsaker och potatis i hemmet för att undvika matsvinn. Kolla in detta informationsmaterial och sprid till fler!

/Karin Lindow som jobbar med regeringsuppdraget för minskat matsvinn, och Kristina Mattsson som arbetat med kvalitetsfrågor samt förluster och svinn inom frukt och grönsaker i många år.

Del två i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin den 21 september

Tomat, närbild, grönsak

I nästa webbinarium i serien ”Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin” fokuserar vi på växtskyddsmedel  och ställer frågan hur hållbar vår användning av växtskyddsmedel egentligen är. Syftet med seminarieserien är att sprida kunskap om det som Jordbruksverket gör inom livsmedelsstrategin.

Frågan om användning av växtskyddsmedel är högaktuell, både i Sverige och på EU-nivå, och många beslut om växtskyddsmedel kommer fattas inom den närmaste framtiden.

Under seminariet berättar vi vad som ligger bakom påståendet att användningen av växtskyddsmedel behöver bli mer hållbar. Vi får också ta del av ett samtal mellan Martin Andersson (lantbrukare) och Peter Bergkvist (Kemikalieinspektionen) om hållbar användning av växtskyddsmedel.

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin inleder och näringslivschef Håkan Henrikson är moderator.

Dag: 21 september 12:00–12:55
Var: Digitalt
Anmälan: Anmäl dig här till det digitala lunchseminariet

Camilla Burman, handelspolitisk utredare

Stutar på naturbetesmarker bidrar till miljömålen

Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål. Foto: Scandinav.

Världsnaturfonden, WWF, har gett  Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att beskriva vad det skulle innebära för naturvården om de tjurar som idag föds upp på stall istället kunde kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmarker. Hälften av landets tjurar kommer inte ut på bete idag samtidigt som en allt större del av landets betesmarker håller på att växa igen.

Jordbruksverket ställer sig i alla delar bakom att djurproduktionen i Sverige ska bedrivas på ett sådant sätt att högsta möjliga djurvälfärd uppnås och att den också bidrar till så många miljömål som möjligt. Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål.

Tjurar på bete kan vara problematiskt
Precis som rapporten beskriver så finns det praktiska skäl som gör det svårt att ha tjurar på bete. Det är farligt både för dem som ska hantera djuren och för dem som vistas i de marker där djuren finns. Dessa problem kan delvis lösas genom att kastrera tjurarna (så att de blir stutar). Kastrering är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär och som ibland kan ge biverkningar. Kastreringen blir dessutom en extra kostnad för djurhållaren.

Stutar kan bli lönsamma på gårdar med stora betesmarker
För jordbruksföretagen har produktionen av stutar på bete förutsättningar att vara en konkurrenskraftig verksamhet om den kan bedrivas till låga kostnader. Men eftersom djuren växer betydligt långsammare på bete jämfört med uppfödning i stall kan låga produktionskostnader bara uppnås i de områden av landet där det finns betesmarker av tillräcklig storlek. Eftersom det främst är djur av mjölkras som är lämpliga för stutuppfödning måste mjölkraskalvarna också förmedlas till intresserade lantbrukare med stora naturbetesmarker. Den matchningen har i praktiken visat sig vara svår.

Ökade stöd för betesmarker
I SLU:s rapport framgår det att de stöd som finns till jordbruket borde riktas mera mot betande djur och betesmarker. I nuläget får man stöd till nötkreatur, men för att få stödet finns inga krav på att djuren ska hållas på bete. Den nuvarande stödkonstruktionen ger redan en tydlig fördel för djur som föds upp extensivt framför den intensiva uppfödningen på stall, eftersom äldre djur får mer stöd än de som slaktas tidigare. Om det ställs krav på att djuren ska beta kommer det att leda till en krånglig administration och kontroll som både drabbar jordbrukarna och myndigheterna. Jordbruksverket har i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit en kraftig höjning av betesmarksstödet inför den CAP-budgetperiod som påbörjas 2023.

Tudelade samhällsnyttor
Avslutningsvis vill Jordbruksverket också påpeka att den extensiva produktionen på naturbetesmarker är tudelad när det gäller olika samhällsnyttor. Den extensiva produktionen ger fördelar för bland annat biologisk mångfald och öppet odlingslandskap, men räknat per kilo producerat nötkött blir klimatpåverkan högre från produktionen av stutar på bete jämfört med tjurar som föds upp på stall.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

Favorit i repris – 23 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

Förra året var vi ett litet gäng som bloggade om låtar som tar dig in i den svenska livsmedelsstrategin. Musik och mat är två av våra mest populära njutningsämnen så varför inte kombinera dem!? Bilden visar en mumsande Åsa på Sweden Rock Festival för några år sedan, sannolikt är det en svensk högrevsburgare jag slukar med god aptit medan jag lyssnar på det musikaliska utbudet och njuter av folkfesten. Jag har tidigare bloggat om kött, hårdrock och hållbarhet. Allt hänger ihop, inte bara musiken och maten utan även nöjen och hållbarhet och mycket annat.

På hårdrocksfestival. Foto: Åsa Lannhard Öberg

Håll till godo med årets låtlista och läs våra tolkningar, som givetvis är gjorda med en smula humor, om hur låtarna dockar an till den svenska livsmedelsstrategin och matproduktion generellt. Ladda gärna ner låtarna på Spotify och lyssna medan ni läser.

Georg Riedel, Idas Sommarvisa
Vi börjar lättsamt med en somrig barnvisa som spelats & sjungits oräkneliga gånger i Sverige. Fast ämnet vi kopplar ihop visan med är allvarligt och stekhett i hållbarhetsdebatten ”…jag gör så att blommorna blooommar, jag gör hela kohagen grön…”. Den biologiska mångfalden är hotad och arter försvinner i en rasande takt på grund av att världens befolkning förorenar, överutnyttjar, exploaterar och tillåter invasiva arter att föröka sig.

David Bowie, Five Years eller Iron Maiden, Caught Somewhere in Time
Visst känns det som vi ständigt är mitt uppe i segdragna förhandlingar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik? De tar många år (kanske five) att genomföra och tycks liksom bli caught somewhere in time (men beslut har nu tagits på EU-nivå). De nya reglerna ska börja gälla under 2023 och det slutliga finliret pågår för fullt.

Fria bad för denna wachtel-hund i Småland

Mustasch, Libertà
”Libertas” är det latinska ordet för frihet. Ett medborgarinitiativ inom EU under benämningen ”End the Cage Age” har nu fått gehör hos EU-kommissionen, som lagt ett lagförslag om att alla höns, kycklingar, suggor, kalvar, kaniner, ankor, gäss och vaktlar ska släppas ur sina burar omkring år 2027.

Molly Sandén, Husavik – My Home Town
Svenska räkor är gott, jag drar mig till minnes otaliga räkfrossor på Smögenbryggan där vi ofta gör ett stopp på våra sommarseglingar. Men härom veckan åt jag faktiskt isländska räkor och nynnade samtidigt på fantastiska Husavik – My Home Town framförd av fenomenala Molly Sandén. Framkallar rysningar av välbehag (både låten och räkorna). 

Scorpions, Wind of Change
Apropå FNs toppmöte om hållbara livsmedelssystem i september, i dagligt tal kallat FSS. Sen kanske inte ”Follow the Moscow” som låttexten anger är just det vi menar här utan snarare att vindarna blåser för en nödvändig omställning av livsmedelssystemet. Och i den omställningen har Sverige mycket att komma med. Under våren har det arrangerats dialoger på olika plan, läs mer här och på regeringens webbsida.

Wolfmother, Cosmic Egg
Låten framförd av de australiensiska hårdrockarna anspelar kanske på det mytologiska ägget, eller på yoga-posen ni väl provat? Jag associerar till att Karin häromdagen hittade danska ägg som såldes till ett mycket konkurrenskraftigt pris i den lilla mataffären. Fågelinfluensan har slagit ut en stor del av svenska värphöns och nu ser vi ett inflöde av importerade ägg för att täcka upp bristen. Sverige har sedan EU-inträdet garantier att färska ägg till konsument bara får säljas om de är fria från salmonella, något svenska ägg varit länge och därmed representerar ett av våra fina mervärden tillsammans med god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. Sedan flera år tillbaka har både Danmark och Finland en salmonellafri äggproduktion.

Rammstein, Amerika
Vi citerar direkt från FN:s hemsida översatt till svenska. ”Under de första timmarna som president rapporterade Joe Biden USA tillbaka till Världshälsoorganisationen (WHO) och Parisavtalet. Han ändrade därmed tidigare president Trumps beslut att dra tillbaka USA från WHO och Parisavtalet. Enligt generalsekreterarens talesman Stéphane Dujarric kommer Parisavtalet att träda i kraft igen för USA den 19 februari 2021.” Bravo säger vi!

Hasse ”Kvinnaböske” Andersson eller Mustasch, Änglahund
Det är inte rätt på något sätt att begå oegentligheter mot djur. Smugglingen av hundar innebär brott mot djurskyddslagar, smittskyddslagar och ekonomiska lagar, läs mer på Jordbruksverkets Facebook.

Hammerfall, Any Means Necessary
Ja visst, Joachim Cans o co har så rätt. Vi måste med alla möjliga medel styra oss själva och andra mot en mer hållbar konsumtion av bland annat mat. I ett spår inom Miljmålsrådet tar vi nu fram förslag på styrmedel för hållbar konsumtion av mat och liknande arbete pågår på många fronter inom myndigheter, politiken, branschorganisationer, föreningar och företag.

Arch Enemy, Avalanche
I förra årets låtblogg fick medryckande Sandstorm med finske Darude representera en av vår tids största utmaningar – klimatförändringarna som ger rekordhetta, smältande isar, torka, missväxt och säkert även större laviner. Sistnämnda besjungs av svenska metalbandet Arch Enemy grundat i Halmstad (se där, ytterligare en jordbrukskoppling till ett populärt strömedel i svenska stallar). Här får vi även in ett genusperspektiv eftersom sångaren i bandet är en cool, stark kvinna.

U2, With or Without You
Vi är landsbygdsminister-lösa just nu, men vi kommer jobba för livsmedelsstrategins mål With or Without You!

Thelma Houston, Dont Leave Me This Way eller Human League, Dont You Want Me                                       

Snälla överge mig inte, vill du inte ha mig?? Nu startar mätningen av livsmedelsförluster, ni känner väl till det nya etappmålet att mer ska bli mat och att det är en del i ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn? Jordbruksverket startar med hjälp av SLU uppföljning av förluster från gård fram till, men inte med butik inom nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morot och jordgubbar. En av flera anledningar till svinn är bortsortering på grund av konsumenters höga krav på hur produkter ska se ut. Och du, boka in matsvinnsdagen 29 september då matsvinnsfrågan kommer uppmärksammas alldeles extra.

Kingdom Come, What Love Can Be
Kingdom come and kingdom leave… kungadömet längst västerut i Europa lämnade EU för över ett år sedan via BREXIT. En långvarig kärlekshistoria tog slut, som bland annat gett Sverige en allierad i många förhandlingar och inte minst när det gäller budgetfrågorna. Dessutom hade vi stolarna bredvid varandra i kommissionens arbetsgrupper och jag minns många trevliga pratstunder med de brittiska kollegorna.

Black Sabbath, War Pigs eller Depeche Mode, Shake the Disease
Ställ upp i kriget mot svinpesten, släng inte mat och absolut inte charkprodukter i naturen! Se filmen om svinpest och matrester Kasta inte dina matrester i naturen – tillsammans stoppar vi svinpesten – YouTube eller på Facebook: Facebook

Babymetal, Sweet Chocolate
Enligt Wikipedia är Babymetal en japansk musikgrupp som spelar Kawaii metal, en blandning av J-pop och heavy metal. Kakao behövs för att tillverka Sweet Chocolate, trädet växer i tropiska länder, kan bli 20 meter högt och har frukter som är ungefär lika stora som en amerikansk fotboll. Sveriges årliga import av chokladberedningar uppgår till över 2,1 miljarder kronor, medan exporten av densamma landar på över 1,2 miljarder kronor. Choklad är gott, men giftigt för många djur så tänk på det du som har hund eller katt hemma!

Hårdrocksarm

Green Day, Boulevard of Broken Dreams
Den Gröna Given eller the Green Deal, är EU-kommissionens tillväxtstrategi med fokus på hållbarhet. Boulevard of Broken Dreams handlar om ensamhet och vårt behov av relationer, det säger i alla fall några som tolkat texten. Även i strävan mot en hållbar värld är ensam inte tillräckligt stark och genomförandet av den Gröna Given kräver samarbete och uppslutning. Va, vad sa du – heter bandet inte Green Deal utan Green Day? Jaja, en petitess i sammanhanget och liiiiite fantasi får man väl ha!

Radiohead, Creep
Förra veckan var det dags att skörda dillen som prunkat i en av våra odlingslådor. Men ve och fasa, när jag började klippa ner dillen för infrysning såg jag att den kryllade av ljusgrön ohyra (=creep). Någon form av bladlus hade invaderat min ekologiska odling! Med hjälp av mekanisk bekämpning i form av avspolning och skakning lyckades jag avlägsna de flesta lusarna. Å andra sidan, insekter går ju faktiskt att äta menar bland andra Livsmedelsverket.

Ella Fitzgerald, Cry Me a River
En flod består av vatten och vi kan inte upprepa det nog många gånger; vattenhushållningen är extremt viktig för ett fungerande jordbruk och samhälle i stort. Spara, lagra, dränera, avleda, återföra, precisionsbevattna. Utan vatten inget liv.  

Lena PH, Månsken i Augusti
Vem gillar inte kräftor och allt som omgärdar en kräftskiva, som enligt traditionen helst ska avnjutas i augusti (under ett månsken kanske?) men som vi numera äter lite när som helst under året! Så här beskriver Wikipedia historien om den svenska kräftskivan. ”Ända sedan medeltiden har man förtärt kräftor i Sverige, impulsen kom troligen från Centraleuropa. Från 1500-talet och framåt blev kräftan festmat för kungligheter. Första gången kräftor omnämns i skrift i Sverige var 1562 i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus. Där krävde kungen att man skulle skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Man vet även att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden serverades kräftorna inte hela och kalla utan de var huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar. I Cajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns recept på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. Först mot slutet av 1800-talet etablerades kräftätandet i samband med kräftfisket där man serverade kokta kräftor kalla och hela. Det skedde ofta i samband med ”kräftsupen” som var ett festligt sätt att ta farväl av sommaren och välkomna den annalkande hösten.”

Avicii & Conrad Sewell, Taste the Feeling eller Galenskaparna After shave, Gött å Leva
Maten ska vara god också! Och visst finns det underbara läckerheter i det svenska köket! Smaka Sverige är Jordbruksverkets satsning på kunskap om svensk mat och dryck. Nu har webbplatsen nylanserats. Kolla in smakasverige.se

Med detta vill vi skicka våra varmaste sommarhälsningar till alla bloggläsare och aktörer som arbetar för en öka svensk hållbar produktion. Vi ses efter semestern med nya krafter, njut av ledigheten!

Hälsar låtbloggarna Karin Lindow och Åsa Lannhard Öberg på Livsmedelskedjan och exportenheten

Foto: Jordbruksverkets bildarkiv

Så ska eko öka!

Om du söker på dessa fyra ord på Jordbruksverkets webbplats kommer du till en sida om regeringens uppdrag att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Ett uppdrag som betyder att vi i två omgångar hittills fått en påse pengar att fördela till projekt som handlar om allt från jord till bord, med syfte att ge skjuts till ekomarknaden. Arbetet drivs i nära samarbete med branschen.

Jag tog över som projektledare tio månader efter att uppdraget drog igång – i skarven mellan att vi tog fram och överlämnade en ambitiös åtgärdsplan till regeringen som pekade ut tjugotvå åtgärder att arbeta med, och började genomföra samma åtgärdsplan.

Även min familj och jag har hakat på odlingstrenden, och vi odlar ekologiskt även om vi inte är certifierade.

Uppdraget strävar mot att 30 procent av svensk jordbruksmark ska brukas ekologiskt och att 60 procent av offentlig livsmedelskonsumtion ska bestå av ekologiska livsmedel år 2030. Du som läser lantbrukspressen har nog blivit varse att den svenska marknaden för ekologiskt producerad mat tappat fart de senaste åren, vilket också framgår av den statistik vi följer. Det är mycket som påverkar utvecklingen, men vi tror och hoppas stenhårt på att vårt ekouppdrag kryddar den positiva utvecklingen framöver.

För att låna ett uttryck som en kollega i det vi kallar för ekosekretariatet, medarbetare på Jordbruksverket som arbetar med att genomföra uppdraget, brukar använda; det bubblar i ekouppdraget! Hittills har vi genomfört sju utlysningar och finansierat 77 projekt som verkar på olika delar av marknaden, allt från försöksprojekt i fält till rådgivning, marknadsanalyser, konsumentkampanjer och diverse aktiviteter som handlar om att ta fram och förmedla kunskap. Plus allt däremellan. I samtliga utlysningar har intresset varit stort och vi har tvingats avslå många bra ansökningar. Vi har fortfarande ungefär 15 miljoner kronor kvar att utlysa till projekt innan utgången av 2023! 

Det är inne att ha en växtodling ute, i sin egen trädgård, på balkongen eller på taket. Även jag och familjen har hakat på den här trenden. I våras byggde vi fem odlingslådor och en trappa i slänten, det blev både snyggt och praktiskt. På grund av en medfödd fobi för daggmaskar är jag mer glad i att påta i lådor fyllda med jord köpt i påse och med rejäl markväv i botten, än på friland. Risken för obehagliga överraskningar när jag krattar och gräver är liten, även om jag hör vad ni säger; att de små ”slingersakerna” gör fantastisk nytta – inte minst i en ekologisk odling.

Koriander samsas med salladslöken i odlingslådan, två måsten i de asiatiska favvorätterna.

I några lådor samsas krusbärsbuske och rabarber med koriander och salladslök, som är två måste i de asiatiska favvo-rätterna. I två lådor växer långa rader ruccola, dill och persilja, förstnämnda två frodas med enorm fart medan sistnämnda varit trögare i starten. Och när jag upptäckte att ett halvt dussin King Edward hade börjat åla till sig i kylskåpet i våras så slängde vi även ner dem i jorden. Jag har hört att ”Kingen” man köpt i mataffären inte är så bra som sättpotatis, men blasten har ändå växt sig över en halv meter hög på cirka fem veckor! Återstår bara att se hur knölarna under jord artat sig efter blomning…

Vi har inte använt några naturfrämmande ämnen i vår odling. Inte gödslat den över huvud taget. De två växtskyddsmetoder vi tillämpar är en aluminiumlist med överhäng mot sniglarna på två lådor och flinka fingrar mot ett fåtal ogräs – jag gissar att det klassas som ”mekanisk bekämpning”. Jag tänker att vi har en rätt så ekologisk odling fast den inte är ekologiskt certifierad. Det är många saker som påverkar den hållbara utvecklingen av livsmedelsmarknaden, även de små prunkande stadsodlingarna!

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget och hobbyodlare

Missade du första delen av vår nya seminarieserie om livsmedelsstrategin?

Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. I en ny seminarieserie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin berättar vi om det vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion i hela Sverige.

På det första webbinariet berättade jag om livsmedelskedjans utveckling baserat på vår årliga rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Väldigt kort kan man på aggregerad nivå säga att produktionen har ökat sedan 2011, medan lönsamheten varit oförändrad och utvecklingen av vissa miljöindikatorer visar positiva trender över tid medan andra är i behov av trendbrott.

Det övergripande målet i livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. För att kunna nå livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion så behöver företagen vara konkurrenskraftiga. För utan lönsamhet kan företagen inte överleva, de kan inte få avkastning på satsat kapital, eller investera i nya och hållbara tekniker. Ett sätt att öka lönsamheten är att fler konsumenter väljer svenska produkter och är villiga att betala för de svenska mervärdena. Per-Göran Sigfridson, grisproducent i Kalmar och engagerad i LRF Sydost och Håkan Seiborg, ICA-handlare i Växjö pratade om hur vi får konsumenter att välja och betala för svenska mervärden.

När det gäller utvecklingen av miljöindikatorerna finns det flera miljöområden som är i behov av ett trendbrott, t.ex. behöver situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar. Vårt nästa webbinarium den 21 september kommer att fokusera just på användningen av växtskyddsmedel. Boka gärna in dagen redan nu!

Om du missade premiären kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här.

/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Vad händer på matsvinnsområdet? Massor!

Det händer mycket inom matsvinn på många plan ute i verksamheter, organisationer, hos forskarna, myndigheter och internationellt. På matsvinnsnätverkets webbinarium den 11 maj får du veta en hel del av det senaste. Nätverket är öppet för alla som är intresserade av matsvinnsfrågan och finns för att sprida information och inspiration. Och du vet väl om att Matsvinnsnätverket är en grupp på Linkedin som du kan gå med i och dela rapporter, nyheter och tips från din horisont?

På mötet får du veta vad som händer inom det nya Samarbetet för minskat matsvinn och om hur det är att börja mäta med de nya mätmetoderna som tagits fram inom samarbetet. Vi får höra om resultaten från en stor konsumentundersökning och en ny studie om hur mycket vi häller ut i avloppen och vad, forskning och förpackningsutveckling, uppföljning av livsmedelsförluster och om ny lagstiftning som förbjuder otillbörliga handelsmetoder. Det ska också bli kul att höra om arbete för minskat matsvinn i skolor och förskolor, och få en uppdatering från EU-kommissionens matsvinnsplattform.

Här kan du anmäla dig och se programmet.

Det är många aktörer att hålla reda på! Aktörskartan nedan visar hur vår gemensamma Handlingsplan för minskat matsvinn 2030 – Fler gör mer! snurras/snurrar genom olika aktörers arbete för att nå Agenda 2030-målet sdg 12.3 och de två etappmålen för minskat matsvinn.

Men kul, då ses vi på tisdag! 🙂

/Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete med regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag inom livsmedelsstrategin

Mer ska bli mat – eller hur!

Idag släpper vi en rapport som handlar om matsvinn och förluster tidigt i livsmedelkedjan från gård och fram till, men inte med, butik. Den presenterar metoder för hur livsmedelsförluster kan följas upp i produktionskedjorna för nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar, så vi får bättre kunskaper och ser var det finns potential till att ta tillvara på det som produceras mer resurseffektivt. När det var tänkt att bli mat är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det, både för miljön och klimatet men också för ökad lönsamhet.

Och som vi har diskuterat och vänt och vridit på detta ämne! Varje produkt och produktionsled har sina förutsättningar, och även begrepp på dessa förluster eller, låt oss säga resurser! Branschens medverkan har varit ovärderlig liksom kloka forskare på RISE och SLU. Dialogen och samarbetet med de andra myndigheterna, framförallt Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har också varit väldigt viktig. För detta är på sätt och vis ett nytt område men samtidigt något som är självklart för producenter. Att minska spill, rester, svinn och ta tillvara sidoflöden, restströmmar- ja vad man nu vill kalla det är såklart givet för företagen eftersom man vill optimera sin produktion. Men det är inte alltid enkelt. I primärproduktionen är man på många sätt påverkad biologiska faktorer som väder, skadedjur, vilt, sjukdomar. Det kan man vara bättre eller sämre rustad för och då är det viktigt att ha kunskap men också tillgång till teknik, vilket kräver lönsamhet för att kunna investera i. Samma gäller i livsmedelsindustrin, och att det behövs teknik och utrustning för att hantera, förädla, produktutveckla/”innovera”, och att det också kan handla om export till marknader som efterfrågar produkter som vi kan inte äter i Sverige. Marknaden och de krav som ställs från köpare påverkar. Sena avbeställningar kan leda till att livsmedel blir foder eller får kastas. Regler och lagstiftning påverkar också. Ja vi kan alla hjälpa till tror jag.

Nu kanske du börjar tänka på andra ändamål, är det fel att det blir foder eller läkemedel, biomaterial eller drivmedel av det som produceras? Jag skulle säga att syftet avgör och att det beror på. Var syftet att det skulle bli livsmedel är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det. Men givetvis finns alltid undantag och möjligheterna varierar hos företagen. Användning som foder är ett bra andrahands-alternativ, men även industriändamål/tekniska produkter som jag nyss nämnde. Från ett djur blir det ju olika delar som vi normalt inte äter som kanske känns mer självklart att använda i kattmat eller för att tanka bilen. Konsumenters preferenser och efterfrågan påverkar såklart vad som kan bli mat. Metoderna som vi presenterar går i första hand inte ut på att värdera och utesluta olika flöden utifrån vad det ska kallas eller klassas, utan istället helt enkelt utgå det som var avsett att bli livsmedel men som inte blir det, och ta reda på hur det istället används.

Olika former av avfallshantering som biogas, kompostering och därefter förbränning tar ju också tillvara resurserna fast på ett mindre effektivt sätt. Visste du att det kan vara upp till 15 gånger mer klimateffektivt att förebygga matsvinn än att göra biogas av det? Detta beror dock på vilket energisystem som biogasen ersätter, om den till exempel ersätter vattenkraft eller fossila bränslen och hur miljöbelastande matvaran är att framställa. Läs mer i rapportens kapitel 2.4.

Sen är det viktigt att komma ihåg att förutsättningarna är olika för olika företag. Men det här är viktigt att få bättre kunskaper om hur våra livsmedelsflöden används, och vad även vi myndigheter kan göra för att det ska kunna tas tillvara mer resurseffektivt.

Den uppföljning som startar i år med denna rapport och med metoderna som grund, ska ge bättre underlag för åtgärder på olika plan. Den kommer också bli uppföljningen av det ena etappmålet för minskat matsvinn, inom miljömålssystemet:

Men också ge uppgifter om livsmedelsförluster – food losses till FAO som följer upp delmål 12.3 i Agenda 2030:

  • Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

För matsvinn sker överallt. I länder som Sverige är matsvinnet störst i hushållen medan i utvecklingsländer är svinnet störst i producent- och logistikled. Men hela kedjan kan bli mer resurseffektiv. Jag tror att detta område bara kommer bli mer och mer aktuellt och att det finns mycket att göra, så spännande! De metoder som vi nu tagit fram och den uppföljning som planeras är ett första angreppssätt som jag tror vi kommer lära oss mycket av. Det är inte alltid enkelt och jag tror vi kommer få skruva och utvärdera arbetet under hand. Men kanske föder detta även inspiration för att fler företag att själva mäta sina resurser och förluster och samarbeta med andra i kedjan, för organisationer, forskare och myndigheter att sätta matsvinn och resurseffektivitet högre på agendan och att även du och jag som konsumenter får så kallad svinnsikt.

/Karin Lindow som jobbar med matsvinn och resursfrågor och har projektlett arbetet med rapporten

Pst. Du känner väl till Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030? Livsmedelsverket arbetar tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket för minskat matsvinn utifrån handlingsplanens 42 olika åtgärder, och detta tillsammans med aktörerna. Att matsvinnet ska minska och mer bli mat har ju en tydlig koppling till den svenska livsmedelsstrategin där målet ju är att öka livsmedelsproduktionen och en hållbar utveckling i livsmedelskedjan.

Växtskyddsrådet arbetar med det hållbara växtskyddet

Vad är egentligen ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart växtskydd?

För att kunna svara är det viktigt att sätta in frågan i ett historiskt sammanhang. Odlingssystemen har utvecklats och förändrats de senaste hundra åren fram tills idag. De kemiska växtskyddsmedlen började användas allt mer i mitten av 1900-talet, skördarna ökade och kunde bättre försörja en växande befolkning. Samtidigt var många av de tidiga växtskyddsmedlen förknippade med större miljö- och hälsorisker än de som finns godkända idag. I livsmedelsstrategin har regeringen gjort bedömningen att ett hållbart växtskyddsarbete är en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Det bör finnas god tillgång till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera växtskadegörare som påverkar odlingen, med minsta möjliga konsekvenser för människors hälsa och miljö. Det gäller både kemiska och biologiska växtskyddsmedel.

Växtskyddsrådet är en del av livsmedelsstrategin och arbetet leds av Jordbruksverket. Tillsammans med tio andra organisationer arbetar vi för ett hållbart växtskydd, att värna och nyttja givna resurser på ett hållbart sätt.

Växtskyddsrådet i fält 2018

Ett hållbart växtskydd inkluderar att utveckla fler metoder med mindre risker – medel eller metoder som inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för behandlingen med växtskyddsmedlet.

En hållbar odling omfattar många olika delar varav växtskyddet är en. När det gäller växtskydd används idag oftast miljömässiga parametrar utifrån miljömålet Giftfri miljö eller mängdmässiga parametrar för att beskriva ett tillstånd eller utveckling över tid (mätningar i vatten, riskindex, hektardoser med flera). Hur skulle ekonomiska och sociala parametrar kunna se ut?

Fler dimensioner

Hållbarhet är viktigt för samhällets olika delar, för vår gemensamma framtid. Jag tycker att det ofta finns en tendens att fokus ligger den miljömässiga hållbarheten och detta är särskilt tydligt när det gäller användning av växtskyddsmedel. Om vi vill veta mer om var vi står i det hållbara växtskyddet idag behöver vi också blicka bakåt. Som nämndes inledningsvis har odlingen utvecklats. Är det tänkbart att hållbarhetens utveckling avseende växtskydd skulle kunna se ut som föreslagits i diagrammet nedan? Vad tycker du?

Mer underlag kommer

Växtskyddsrådet har nämligen gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att ställa samman den kunskap som finns idag kring vad ett hållbart odlingssystem med avseende på växtskydd innebär. Sammanställningen ska innehålla beskrivningar av vad ett arbete mot ett hållbart växtskydd innebär samt förslag till några olika parametrar för att mäta hållbarhet vad gäller växtskydd med beaktande av alla tre pelarna: ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete

  • På denna länk finns mer information

/ Sunita Hallgren som arbetar med växtskyddsfrågor och sitter i Växtskyddsrådets sekretariat

Visste du det här om betesmarker?

Betesmarker är några av Sveriges mest artrika miljöer. För att bevara artrikedomen måste markerna skötas av betande djur, till exempel nötkreatur och får. Betesmarkerna har använts för bete under lång tid och är därmed en del av vår kulturhistoria. De erbjuder också möjlighet till rekreation och upplevelsevärden. Staten betalar ut stöd för att lantbrukare ska ha betande djur på betesmarker.

Foton: Emma Svensson

Lantbrukare med betande djur behöver ha en lönsam produktion

Avgörande för att det även framöver ska finnas betande djur på betesmarkerna är att lantbruksföretag med nötkreatur och får är lönsamma. Lönsamheten beror bland annat på vad priset är för mjölk och kött och vilka jordbrukarstöd markerna berättigar till. Om lantbrukare vill söka stöden beror på många saker, till exempel:

  • vilka villkor som ska följas för att få stöden,
  • vilken ersättning man får för att följa villkoren,
  • om man har tillräckligt med betesdjur för att kunna följa villkoren,
  • om det finns avsättning för kött och mjölk,
  • och såklart all annan lagstiftning som påverkar företagandet.

Vad kostar det att sköta ett hektar?

Miljöersättningen för skötsel av betesmarker betalas ut till cirka 24 000 lantbrukare och 410 000 hektar. Miljöersättningen är därmed ett av de största jordbrukarstöden.

Miljöersättningen betalas ut för de extra kostnader som en lantbrukare har för att sköta ett hektar betesmark jämfört med att ha djuren på betesvall på åkermark. Det kan handla om extra kostnader för att hålla undan igenväxning, att det är svårare att underhålla stängsel i kuperad terräng, att djurens tillväxt blir lägre jämfört med om de betar produktiva marker och så vidare. Trots att alla betesmarker kostar olika mycket att sköta får alla lantbrukare lika mycket betalt per hektar för en viss typ av mark. Sådana typer av marker kan vara betesmarker med särskilda värden, skogsbetesmark och alvarbete.

Hur många hektar sköts?

Tack vare miljöersättningen för betesmarker och andra jordbrukarstöd finns det fortfarande stora arealer betesmarker i Sverige. De senaste tio åren har det funnits cirka 440 000 hektar (som motsvarar nästan 630 000 fotbollsplaner!) men det är inte all mark som har miljöersättning.

Figur 1. Areal betesmark (exklusive slåtteräng). Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

Låt oss värna betesmarkerna på alla plan

Betesmarkerna behöver alltså värnas på flera sätt. Det behövs satsningar som stärker djurproducenters lönsamhet, fortsatt god efterfrågan på kött och mjölk från betande djur, samt att underlätta och motivera fler markägare att sköta betesmarkerna bland annat genom stöd som möjliggör detta. Och tänk på att du som är konsument kan påverka genom dina val av matvaror och kan bidra till att hålla landskapet öppet! Genom att handla livsmedel från det svenska lantbruket bidrar du till ett öppet odlingslandskap, dess artrikedom, kulturmiljöer och möjlighet till rekreation och återhämtning.

/Lisa Karlsson på Miljöanalysenheten