Kategoriarkiv: Miljömålen

Favorit i repris – 23 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

Lämna ett svar

Förra året var vi ett litet gäng som bloggade om låtar som tar dig in i den svenska livsmedelsstrategin. Musik och mat är två av våra mest populära njutningsämnen så varför inte kombinera dem!? Bilden visar en mumsande Åsa på Sweden Rock Festival för några år sedan, sannolikt är det en svensk högrevsburgare jag slukar med god aptit medan jag lyssnar på det musikaliska utbudet och njuter av folkfesten. Jag har tidigare bloggat om kött, hårdrock och hållbarhet. Allt hänger ihop, inte bara musiken och maten utan även nöjen och hållbarhet och mycket annat.

På hårdrocksfestival. Foto: Åsa Lannhard Öberg

Håll till godo med årets låtlista och läs våra tolkningar, som givetvis är gjorda med en smula humor, om hur låtarna dockar an till den svenska livsmedelsstrategin och matproduktion generellt. Ladda gärna ner låtarna på Spotify och lyssna medan ni läser.

Georg Riedel, Idas Sommarvisa
Vi börjar lättsamt med en somrig barnvisa som spelats & sjungits oräkneliga gånger i Sverige. Fast ämnet vi kopplar ihop visan med är allvarligt och stekhett i hållbarhetsdebatten ”…jag gör så att blommorna blooommar, jag gör hela kohagen grön…”. Den biologiska mångfalden är hotad och arter försvinner i en rasande takt på grund av att världens befolkning förorenar, överutnyttjar, exploaterar och tillåter invasiva arter att föröka sig.

David Bowie, Five Years eller Iron Maiden, Caught Somewhere in Time
Visst känns det som vi ständigt är mitt uppe i segdragna förhandlingar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik? De tar många år (kanske five) att genomföra och tycks liksom bli caught somewhere in time (men beslut har nu tagits på EU-nivå). De nya reglerna ska börja gälla under 2023 och det slutliga finliret pågår för fullt.

Fria bad för denna wachtel-hund i Småland

Mustasch, Libertà
”Libertas” är det latinska ordet för frihet. Ett medborgarinitiativ inom EU under benämningen ”End the Cage Age” har nu fått gehör hos EU-kommissionen, som lagt ett lagförslag om att alla höns, kycklingar, suggor, kalvar, kaniner, ankor, gäss och vaktlar ska släppas ur sina burar omkring år 2027.

Molly Sandén, Husavik – My Home Town
Svenska räkor är gott, jag drar mig till minnes otaliga räkfrossor på Smögenbryggan där vi ofta gör ett stopp på våra sommarseglingar. Men härom veckan åt jag faktiskt isländska räkor och nynnade samtidigt på fantastiska Husavik – My Home Town framförd av fenomenala Molly Sandén. Framkallar rysningar av välbehag (både låten och räkorna). 

Scorpions, Wind of Change
Apropå FNs toppmöte om hållbara livsmedelssystem i september, i dagligt tal kallat FSS. Sen kanske inte ”Follow the Moscow” som låttexten anger är just det vi menar här utan snarare att vindarna blåser för en nödvändig omställning av livsmedelssystemet. Och i den omställningen har Sverige mycket att komma med. Under våren har det arrangerats dialoger på olika plan, läs mer här och på regeringens webbsida.

Wolfmother, Cosmic Egg
Låten framförd av de australiensiska hårdrockarna anspelar kanske på det mytologiska ägget, eller på yoga-posen ni väl provat? Jag associerar till att Karin häromdagen hittade danska ägg som såldes till ett mycket konkurrenskraftigt pris i den lilla mataffären. Fågelinfluensan har slagit ut en stor del av svenska värphöns och nu ser vi ett inflöde av importerade ägg för att täcka upp bristen. Sverige har sedan EU-inträdet garantier att färska ägg till konsument bara får säljas om de är fria från salmonella, något svenska ägg varit länge och därmed representerar ett av våra fina mervärden tillsammans med god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. Sedan flera år tillbaka har både Danmark och Finland en salmonellafri äggproduktion.

Rammstein, Amerika
Vi citerar direkt från FN:s hemsida översatt till svenska. ”Under de första timmarna som president rapporterade Joe Biden USA tillbaka till Världshälsoorganisationen (WHO) och Parisavtalet. Han ändrade därmed tidigare president Trumps beslut att dra tillbaka USA från WHO och Parisavtalet. Enligt generalsekreterarens talesman Stéphane Dujarric kommer Parisavtalet att träda i kraft igen för USA den 19 februari 2021.” Bravo säger vi!

Hasse ”Kvinnaböske” Andersson eller Mustasch, Änglahund
Det är inte rätt på något sätt att begå oegentligheter mot djur. Smugglingen av hundar innebär brott mot djurskyddslagar, smittskyddslagar och ekonomiska lagar, läs mer på Jordbruksverkets Facebook.

Hammerfall, Any Means Necessary
Ja visst, Joachim Cans o co har så rätt. Vi måste med alla möjliga medel styra oss själva och andra mot en mer hållbar konsumtion av bland annat mat. I ett spår inom Miljmålsrådet tar vi nu fram förslag på styrmedel för hållbar konsumtion av mat och liknande arbete pågår på många fronter inom myndigheter, politiken, branschorganisationer, föreningar och företag.

Arch Enemy, Avalanche
I förra årets låtblogg fick medryckande Sandstorm med finske Darude representera en av vår tids största utmaningar – klimatförändringarna som ger rekordhetta, smältande isar, torka, missväxt och säkert även större laviner. Sistnämnda besjungs av svenska metalbandet Arch Enemy grundat i Halmstad (se där, ytterligare en jordbrukskoppling till ett populärt strömedel i svenska stallar). Här får vi även in ett genusperspektiv eftersom sångaren i bandet är en cool, stark kvinna.

U2, With or Without You
Vi är landsbygdsminister-lösa just nu, men vi kommer jobba för livsmedelsstrategins mål With or Without You!

Thelma Houston, Dont Leave Me This Way eller Human League, Dont You Want Me                                       

Snälla överge mig inte, vill du inte ha mig?? Nu startar mätningen av livsmedelsförluster, ni känner väl till det nya etappmålet att mer ska bli mat och att det är en del i ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn? Jordbruksverket startar med hjälp av SLU uppföljning av förluster från gård fram till, men inte med butik inom nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morot och jordgubbar. En av flera anledningar till svinn är bortsortering på grund av konsumenters höga krav på hur produkter ska se ut. Och du, boka in matsvinnsdagen 29 september då matsvinnsfrågan kommer uppmärksammas alldeles extra.

Kingdom Come, What Love Can Be
Kingdom come and kingdom leave… kungadömet längst västerut i Europa lämnade EU för över ett år sedan via BREXIT. En långvarig kärlekshistoria tog slut, som bland annat gett Sverige en allierad i många förhandlingar och inte minst när det gäller budgetfrågorna. Dessutom hade vi stolarna bredvid varandra i kommissionens arbetsgrupper och jag minns många trevliga pratstunder med de brittiska kollegorna.

Black Sabbath, War Pigs eller Depeche Mode, Shake the Disease
Ställ upp i kriget mot svinpesten, släng inte mat och absolut inte charkprodukter i naturen! Se filmen om svinpest och matrester Kasta inte dina matrester i naturen – tillsammans stoppar vi svinpesten – YouTube eller på Facebook: Facebook

Babymetal, Sweet Chocolate
Enligt Wikipedia är Babymetal en japansk musikgrupp som spelar Kawaii metal, en blandning av J-pop och heavy metal. Kakao behövs för att tillverka Sweet Chocolate, trädet växer i tropiska länder, kan bli 20 meter högt och har frukter som är ungefär lika stora som en amerikansk fotboll. Sveriges årliga import av chokladberedningar uppgår till över 2,1 miljarder kronor, medan exporten av densamma landar på över 1,2 miljarder kronor. Choklad är gott, men giftigt för många djur så tänk på det du som har hund eller katt hemma!

Hårdrocksarm

Green Day, Boulevard of Broken Dreams
Den Gröna Given eller the Green Deal, är EU-kommissionens tillväxtstrategi med fokus på hållbarhet. Boulevard of Broken Dreams handlar om ensamhet och vårt behov av relationer, det säger i alla fall några som tolkat texten. Även i strävan mot en hållbar värld är ensam inte tillräckligt stark och genomförandet av den Gröna Given kräver samarbete och uppslutning. Va, vad sa du – heter bandet inte Green Deal utan Green Day? Jaja, en petitess i sammanhanget och liiiiite fantasi får man väl ha!

Radiohead, Creep
Förra veckan var det dags att skörda dillen som prunkat i en av våra odlingslådor. Men ve och fasa, när jag började klippa ner dillen för infrysning såg jag att den kryllade av ljusgrön ohyra (=creep). Någon form av bladlus hade invaderat min ekologiska odling! Med hjälp av mekanisk bekämpning i form av avspolning och skakning lyckades jag avlägsna de flesta lusarna. Å andra sidan, insekter går ju faktiskt att äta menar bland andra Livsmedelsverket.

Ella Fitzgerald, Cry Me a River
En flod består av vatten och vi kan inte upprepa det nog många gånger; vattenhushållningen är extremt viktig för ett fungerande jordbruk och samhälle i stort. Spara, lagra, dränera, avleda, återföra, precisionsbevattna. Utan vatten inget liv.  

Lena PH, Månsken i Augusti
Vem gillar inte kräftor och allt som omgärdar en kräftskiva, som enligt traditionen helst ska avnjutas i augusti (under ett månsken kanske?) men som vi numera äter lite när som helst under året! Så här beskriver Wikipedia historien om den svenska kräftskivan. ”Ända sedan medeltiden har man förtärt kräftor i Sverige, impulsen kom troligen från Centraleuropa. Från 1500-talet och framåt blev kräftan festmat för kungligheter. Första gången kräftor omnämns i skrift i Sverige var 1562 i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus. Där krävde kungen att man skulle skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Man vet även att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden serverades kräftorna inte hela och kalla utan de var huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar. I Cajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns recept på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. Först mot slutet av 1800-talet etablerades kräftätandet i samband med kräftfisket där man serverade kokta kräftor kalla och hela. Det skedde ofta i samband med ”kräftsupen” som var ett festligt sätt att ta farväl av sommaren och välkomna den annalkande hösten.”

Avicii & Conrad Sewell, Taste the Feeling eller Galenskaparna After shave, Gött å Leva
Maten ska vara god också! Och visst finns det underbara läckerheter i det svenska köket! Smaka Sverige är Jordbruksverkets satsning på kunskap om svensk mat och dryck. Nu har webbplatsen nylanserats. Kolla in smakasverige.se

Med detta vill vi skicka våra varmaste sommarhälsningar till alla bloggläsare och aktörer som arbetar för en öka svensk hållbar produktion. Vi ses efter semestern med nya krafter, njut av ledigheten!

Hälsar låtbloggarna Karin Lindow och Åsa Lannhard Öberg på Livsmedelskedjan och exportenheten

Foto: Jordbruksverkets bildarkiv

Så ska eko öka!

Lämna ett svar

Om du söker på dessa fyra ord på Jordbruksverkets webbplats kommer du till en sida om regeringens uppdrag att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Ett uppdrag som betyder att vi i två omgångar hittills fått en påse pengar att fördela till projekt som handlar om allt från jord till bord, med syfte att ge skjuts till ekomarknaden. Arbetet drivs i nära samarbete med branschen.

Jag tog över som projektledare tio månader efter att uppdraget drog igång – i skarven mellan att vi tog fram och överlämnade en ambitiös åtgärdsplan till regeringen som pekade ut tjugotvå åtgärder att arbeta med, och började genomföra samma åtgärdsplan.

Även min familj och jag har hakat på odlingstrenden, och vi odlar ekologiskt även om vi inte är certifierade.

Uppdraget strävar mot att 30 procent av svensk jordbruksmark ska brukas ekologiskt och att 60 procent av offentlig livsmedelskonsumtion ska bestå av ekologiska livsmedel år 2030. Du som läser lantbrukspressen har nog blivit varse att den svenska marknaden för ekologiskt producerad mat tappat fart de senaste åren, vilket också framgår av den statistik vi följer. Det är mycket som påverkar utvecklingen, men vi tror och hoppas stenhårt på att vårt ekouppdrag kryddar den positiva utvecklingen framöver.

För att låna ett uttryck som en kollega i det vi kallar för ekosekretariatet, medarbetare på Jordbruksverket som arbetar med att genomföra uppdraget, brukar använda; det bubblar i ekouppdraget! Hittills har vi genomfört sju utlysningar och finansierat 77 projekt som verkar på olika delar av marknaden, allt från försöksprojekt i fält till rådgivning, marknadsanalyser, konsumentkampanjer och diverse aktiviteter som handlar om att ta fram och förmedla kunskap. Plus allt däremellan. I samtliga utlysningar har intresset varit stort och vi har tvingats avslå många bra ansökningar. Vi har fortfarande ungefär 15 miljoner kronor kvar att utlysa till projekt innan utgången av 2023! 

Det är inne att ha en växtodling ute, i sin egen trädgård, på balkongen eller på taket. Även jag och familjen har hakat på den här trenden. I våras byggde vi fem odlingslådor och en trappa i slänten, det blev både snyggt och praktiskt. På grund av en medfödd fobi för daggmaskar är jag mer glad i att påta i lådor fyllda med jord köpt i påse och med rejäl markväv i botten, än på friland. Risken för obehagliga överraskningar när jag krattar och gräver är liten, även om jag hör vad ni säger; att de små ”slingersakerna” gör fantastisk nytta – inte minst i en ekologisk odling.

Koriander samsas med salladslöken i odlingslådan, två måsten i de asiatiska favvorätterna.

I några lådor samsas krusbärsbuske och rabarber med koriander och salladslök, som är två måste i de asiatiska favvo-rätterna. I två lådor växer långa rader ruccola, dill och persilja, förstnämnda två frodas med enorm fart medan sistnämnda varit trögare i starten. Och när jag upptäckte att ett halvt dussin King Edward hade börjat åla till sig i kylskåpet i våras så slängde vi även ner dem i jorden. Jag har hört att ”Kingen” man köpt i mataffären inte är så bra som sättpotatis, men blasten har ändå växt sig över en halv meter hög på cirka fem veckor! Återstår bara att se hur knölarna under jord artat sig efter blomning…

Vi har inte använt några naturfrämmande ämnen i vår odling. Inte gödslat den över huvud taget. De två växtskyddsmetoder vi tillämpar är en aluminiumlist med överhäng mot sniglarna på två lådor och flinka fingrar mot ett fåtal ogräs – jag gissar att det klassas som ”mekanisk bekämpning”. Jag tänker att vi har en rätt så ekologisk odling fast den inte är ekologiskt certifierad. Det är många saker som påverkar den hållbara utvecklingen av livsmedelsmarknaden, även de små prunkande stadsodlingarna!

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget och hobbyodlare

Missade du första delen av vår nya seminarieserie om livsmedelsstrategin?

Lämna ett svar

Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. I en ny seminarieserie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin berättar vi om det vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion i hela Sverige.

På det första webbinariet berättade jag om livsmedelskedjans utveckling baserat på vår årliga rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Väldigt kort kan man på aggregerad nivå säga att produktionen har ökat sedan 2011, medan lönsamheten varit oförändrad och utvecklingen av vissa miljöindikatorer visar positiva trender över tid medan andra är i behov av trendbrott.

Det övergripande målet i livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. För att kunna nå livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion så behöver företagen vara konkurrenskraftiga. För utan lönsamhet kan företagen inte överleva, de kan inte få avkastning på satsat kapital, eller investera i nya och hållbara tekniker. Ett sätt att öka lönsamheten är att fler konsumenter väljer svenska produkter och är villiga att betala för de svenska mervärdena. Per-Göran Sigfridson, grisproducent i Kalmar och engagerad i LRF Sydost och Håkan Seiborg, ICA-handlare i Växjö pratade om hur vi får konsumenter att välja och betala för svenska mervärden.

När det gäller utvecklingen av miljöindikatorerna finns det flera miljöområden som är i behov av ett trendbrott, t.ex. behöver situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar. Vårt nästa webbinarium den 21 september kommer att fokusera just på användningen av växtskyddsmedel. Boka gärna in dagen redan nu!

Om du missade premiären kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här.

/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Vad händer på matsvinnsområdet? Massor!

Lämna ett svar

Det händer mycket inom matsvinn på många plan ute i verksamheter, organisationer, hos forskarna, myndigheter och internationellt. På matsvinnsnätverkets webbinarium den 11 maj får du veta en hel del av det senaste. Nätverket är öppet för alla som är intresserade av matsvinnsfrågan och finns för att sprida information och inspiration. Och du vet väl om att Matsvinnsnätverket är en grupp på Linkedin som du kan gå med i och dela rapporter, nyheter och tips från din horisont?

På mötet får du veta vad som händer inom det nya Samarbetet för minskat matsvinn och om hur det är att börja mäta med de nya mätmetoderna som tagits fram inom samarbetet. Vi får höra om resultaten från en stor konsumentundersökning och en ny studie om hur mycket vi häller ut i avloppen och vad, forskning och förpackningsutveckling, uppföljning av livsmedelsförluster och om ny lagstiftning som förbjuder otillbörliga handelsmetoder. Det ska också bli kul att höra om arbete för minskat matsvinn i skolor och förskolor, och få en uppdatering från EU-kommissionens matsvinnsplattform.

Här kan du anmäla dig och se programmet.

Det är många aktörer att hålla reda på! Aktörskartan nedan visar hur vår gemensamma Handlingsplan för minskat matsvinn 2030 – Fler gör mer! snurras/snurrar genom olika aktörers arbete för att nå Agenda 2030-målet sdg 12.3 och de två etappmålen för minskat matsvinn.

Men kul, då ses vi på tisdag! 🙂

/Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete med regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag inom livsmedelsstrategin

Mer ska bli mat – eller hur!

Lämna ett svar

Idag släpper vi en rapport som handlar om matsvinn och förluster tidigt i livsmedelkedjan från gård och fram till, men inte med, butik. Den presenterar metoder för hur livsmedelsförluster kan följas upp i produktionskedjorna för nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar, så vi får bättre kunskaper och ser var det finns potential till att ta tillvara på det som produceras mer resurseffektivt. När det var tänkt att bli mat är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det, både för miljön och klimatet men också för ökad lönsamhet.

Och som vi har diskuterat och vänt och vridit på detta ämne! Varje produkt och produktionsled har sina förutsättningar, och även begrepp på dessa förluster eller, låt oss säga resurser! Branschens medverkan har varit ovärderlig liksom kloka forskare på RISE och SLU. Dialogen och samarbetet med de andra myndigheterna, framförallt Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har också varit väldigt viktig. För detta är på sätt och vis ett nytt område men samtidigt något som är självklart för producenter. Att minska spill, rester, svinn och ta tillvara sidoflöden, restströmmar- ja vad man nu vill kalla det är såklart givet för företagen eftersom man vill optimera sin produktion. Men det är inte alltid enkelt. I primärproduktionen är man på många sätt påverkad biologiska faktorer som väder, skadedjur, vilt, sjukdomar. Det kan man vara bättre eller sämre rustad för och då är det viktigt att ha kunskap men också tillgång till teknik, vilket kräver lönsamhet för att kunna investera i. Samma gäller i livsmedelsindustrin, och att det behövs teknik och utrustning för att hantera, förädla, produktutveckla/”innovera”, och att det också kan handla om export till marknader som efterfrågar produkter som vi kan inte äter i Sverige. Marknaden och de krav som ställs från köpare påverkar. Sena avbeställningar kan leda till att livsmedel blir foder eller får kastas. Regler och lagstiftning påverkar också. Ja vi kan alla hjälpa till tror jag.

Nu kanske du börjar tänka på andra ändamål, är det fel att det blir foder eller läkemedel, biomaterial eller drivmedel av det som produceras? Jag skulle säga att syftet avgör och att det beror på. Var syftet att det skulle bli livsmedel är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det. Men givetvis finns alltid undantag och möjligheterna varierar hos företagen. Användning som foder är ett bra andrahands-alternativ, men även industriändamål/tekniska produkter som jag nyss nämnde. Från ett djur blir det ju olika delar som vi normalt inte äter som kanske känns mer självklart att använda i kattmat eller för att tanka bilen. Konsumenters preferenser och efterfrågan påverkar såklart vad som kan bli mat. Metoderna som vi presenterar går i första hand inte ut på att värdera och utesluta olika flöden utifrån vad det ska kallas eller klassas, utan istället helt enkelt utgå det som var avsett att bli livsmedel men som inte blir det, och ta reda på hur det istället används.

Olika former av avfallshantering som biogas, kompostering och därefter förbränning tar ju också tillvara resurserna fast på ett mindre effektivt sätt. Visste du att det kan vara upp till 15 gånger mer klimateffektivt att förebygga matsvinn än att göra biogas av det? Detta beror dock på vilket energisystem som biogasen ersätter, om den till exempel ersätter vattenkraft eller fossila bränslen och hur miljöbelastande matvaran är att framställa. Läs mer i rapportens kapitel 2.4.

Sen är det viktigt att komma ihåg att förutsättningarna är olika för olika företag. Men det här är viktigt att få bättre kunskaper om hur våra livsmedelsflöden används, och vad även vi myndigheter kan göra för att det ska kunna tas tillvara mer resurseffektivt.

Den uppföljning som startar i år med denna rapport och med metoderna som grund, ska ge bättre underlag för åtgärder på olika plan. Den kommer också bli uppföljningen av det ena etappmålet för minskat matsvinn, inom miljömålssystemet:

Men också ge uppgifter om livsmedelsförluster – food losses till FAO som följer upp delmål 12.3 i Agenda 2030:

  • Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

För matsvinn sker överallt. I länder som Sverige är matsvinnet störst i hushållen medan i utvecklingsländer är svinnet störst i producent- och logistikled. Men hela kedjan kan bli mer resurseffektiv. Jag tror att detta område bara kommer bli mer och mer aktuellt och att det finns mycket att göra, så spännande! De metoder som vi nu tagit fram och den uppföljning som planeras är ett första angreppssätt som jag tror vi kommer lära oss mycket av. Det är inte alltid enkelt och jag tror vi kommer få skruva och utvärdera arbetet under hand. Men kanske föder detta även inspiration för att fler företag att själva mäta sina resurser och förluster och samarbeta med andra i kedjan, för organisationer, forskare och myndigheter att sätta matsvinn och resurseffektivitet högre på agendan och att även du och jag som konsumenter får så kallad svinnsikt.

/Karin Lindow som jobbar med matsvinn och resursfrågor och har projektlett arbetet med rapporten

Pst. Du känner väl till Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030? Livsmedelsverket arbetar tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket för minskat matsvinn utifrån handlingsplanens 42 olika åtgärder, och detta tillsammans med aktörerna. Att matsvinnet ska minska och mer bli mat har ju en tydlig koppling till den svenska livsmedelsstrategin där målet ju är att öka livsmedelsproduktionen och en hållbar utveckling i livsmedelskedjan.

Växtskyddsrådet arbetar med det hållbara växtskyddet

1 svar

Vad är egentligen ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart växtskydd?

För att kunna svara är det viktigt att sätta in frågan i ett historiskt sammanhang. Odlingssystemen har utvecklats och förändrats de senaste hundra åren fram tills idag. De kemiska växtskyddsmedlen började användas allt mer i mitten av 1900-talet, skördarna ökade och kunde bättre försörja en växande befolkning. Samtidigt var många av de tidiga växtskyddsmedlen förknippade med större miljö- och hälsorisker än de som finns godkända idag. I livsmedelsstrategin har regeringen gjort bedömningen att ett hållbart växtskyddsarbete är en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Det bör finnas god tillgång till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera växtskadegörare som påverkar odlingen, med minsta möjliga konsekvenser för människors hälsa och miljö. Det gäller både kemiska och biologiska växtskyddsmedel.

Växtskyddsrådet är en del av livsmedelsstrategin och arbetet leds av Jordbruksverket. Tillsammans med tio andra organisationer arbetar vi för ett hållbart växtskydd, att värna och nyttja givna resurser på ett hållbart sätt.

Växtskyddsrådet i fält 2018

Ett hållbart växtskydd inkluderar att utveckla fler metoder med mindre risker – medel eller metoder som inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för behandlingen med växtskyddsmedlet.

En hållbar odling omfattar många olika delar varav växtskyddet är en. När det gäller växtskydd används idag oftast miljömässiga parametrar utifrån miljömålet Giftfri miljö eller mängdmässiga parametrar för att beskriva ett tillstånd eller utveckling över tid (mätningar i vatten, riskindex, hektardoser med flera). Hur skulle ekonomiska och sociala parametrar kunna se ut?

Fler dimensioner

Hållbarhet är viktigt för samhällets olika delar, för vår gemensamma framtid. Jag tycker att det ofta finns en tendens att fokus ligger den miljömässiga hållbarheten och detta är särskilt tydligt när det gäller användning av växtskyddsmedel. Om vi vill veta mer om var vi står i det hållbara växtskyddet idag behöver vi också blicka bakåt. Som nämndes inledningsvis har odlingen utvecklats. Är det tänkbart att hållbarhetens utveckling avseende växtskydd skulle kunna se ut som föreslagits i diagrammet nedan? Vad tycker du?

Mer underlag kommer

Växtskyddsrådet har nämligen gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att ställa samman den kunskap som finns idag kring vad ett hållbart odlingssystem med avseende på växtskydd innebär. Sammanställningen ska innehålla beskrivningar av vad ett arbete mot ett hållbart växtskydd innebär samt förslag till några olika parametrar för att mäta hållbarhet vad gäller växtskydd med beaktande av alla tre pelarna: ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete

  • På denna länk finns mer information

/ Sunita Hallgren som arbetar med växtskyddsfrågor och sitter i Växtskyddsrådets sekretariat

Visste du det här om betesmarker?

Lämna ett svar

Betesmarker är några av Sveriges mest artrika miljöer. För att bevara artrikedomen måste markerna skötas av betande djur, till exempel nötkreatur och får. Betesmarkerna har använts för bete under lång tid och är därmed en del av vår kulturhistoria. De erbjuder också möjlighet till rekreation och upplevelsevärden. Staten betalar ut stöd för att lantbrukare ska ha betande djur på betesmarker.

Foton: Emma Svensson

Lantbrukare med betande djur behöver ha en lönsam produktion

Avgörande för att det även framöver ska finnas betande djur på betesmarkerna är att lantbruksföretag med nötkreatur och får är lönsamma. Lönsamheten beror bland annat på vad priset är för mjölk och kött och vilka jordbrukarstöd markerna berättigar till. Om lantbrukare vill söka stöden beror på många saker, till exempel:

  • vilka villkor som ska följas för att få stöden,
  • vilken ersättning man får för att följa villkoren,
  • om man har tillräckligt med betesdjur för att kunna följa villkoren,
  • om det finns avsättning för kött och mjölk,
  • och såklart all annan lagstiftning som påverkar företagandet.

Vad kostar det att sköta ett hektar?

Miljöersättningen för skötsel av betesmarker betalas ut till cirka 24 000 lantbrukare och 410 000 hektar. Miljöersättningen är därmed ett av de största jordbrukarstöden.

Miljöersättningen betalas ut för de extra kostnader som en lantbrukare har för att sköta ett hektar betesmark jämfört med att ha djuren på betesvall på åkermark. Det kan handla om extra kostnader för att hålla undan igenväxning, att det är svårare att underhålla stängsel i kuperad terräng, att djurens tillväxt blir lägre jämfört med om de betar produktiva marker och så vidare. Trots att alla betesmarker kostar olika mycket att sköta får alla lantbrukare lika mycket betalt per hektar för en viss typ av mark. Sådana typer av marker kan vara betesmarker med särskilda värden, skogsbetesmark och alvarbete.

Hur många hektar sköts?

Tack vare miljöersättningen för betesmarker och andra jordbrukarstöd finns det fortfarande stora arealer betesmarker i Sverige. De senaste tio åren har det funnits cirka 440 000 hektar (som motsvarar nästan 630 000 fotbollsplaner!) men det är inte all mark som har miljöersättning.

Figur 1. Areal betesmark (exklusive slåtteräng). Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

Låt oss värna betesmarkerna på alla plan

Betesmarkerna behöver alltså värnas på flera sätt. Det behövs satsningar som stärker djurproducenters lönsamhet, fortsatt god efterfrågan på kött och mjölk från betande djur, samt att underlätta och motivera fler markägare att sköta betesmarkerna bland annat genom stöd som möjliggör detta. Och tänk på att du som är konsument kan påverka genom dina val av matvaror och kan bidra till att hålla landskapet öppet! Genom att handla livsmedel från det svenska lantbruket bidrar du till ett öppet odlingslandskap, dess artrikedom, kulturmiljöer och möjlighet till rekreation och återhämtning.

/Lisa Karlsson på Miljöanalysenheten

Hållbart med Håkan

2 svar

I ”Sunes jul”, julkalendern från tidigt 90-tal, finns ett klassiskt avsnitt där familjen äter julbord på en herrgård. Pappa Rudolf, som spelas av Peter Haber, uppmanar familjen att bara ta av den dyra maten.  Men lillebror Håkan vill endast ha potatis, till sin pappas stora frustration.

Bland det bästa vi kan göra för ett hållbart julbord är att ta vara på maten och undvika matsvinn. Foto: Pixabay.

Idag när många vill äta grönare och klimatsmart hade Håkan kanske gjort sin pappa nöjd istället för att bli knuffad mot gravlaxen och köttbullarna. Potatis orsakar nämligen minst klimatpåverkan av all mat på julbordet med 0,1 koldioxidekvivalenter per kilo, enligt forskningsinstitutet RISE:s klimatdatabas. Ett kilo nötkött har 270 gånger större klimatpåverkan.

Bara potatis för Håkan. Bild: SVT arkiv.

Allt vi äter påverkar klimatet, men forskarna är överens om att vegetabilier som potatis, kål och bönor är bland det mest hållbara vi kan äta. Att duka upp med ägg, sill och bröd är också skonsamt för klimatet liksom julgotter som äpplen, apelsiner och choklad

Men det är tur att det bara ska vara en mandel i gröten för just mandlar ger ett stort klimatavtryck då odlingen kräver massor av vatten och energi.

Hur är det med julbordets traditionella mittpunkt julskinkan? Jo, en svensk julskinka ger 4,1 koldioxidekvivalenter i utsläpp per kilo, och det är relativt mycket. Men inte lika mycket som den norska odlade laxen som ger 6,1 koldioxidekvivalenter i utsläpp per kilo filé. Varför inte testa vildsvinsskinka? Kött från vilt är ett hållbart alternativ och att jaga och äta köttet från de vilda grisarna ett bra sätt att minska den svenska vildsvinsstammen.

Vad som är hållbart har många dimensioner förutom klimatet. Sverige ställer höga krav på grisars välfärd och svenska bönder använder minst antibiotika i hela EU. Naturbeteskött ger biologisk mångfald och ekologisk mjölkproduktion bidrar till en levande landsbygd förutom en hållbar produktion med högt ställda krav på djurvälfärd.

Hur gick det då för Sunes pappa som ville få valuta för pengarna? Jo, när alla var mätta och det var dags att lämna bordet försökte pappa Rudolf få med sig sin överblivna mat i en medhavd plastpåse.  Servitrisen stoppade honom barskt och familjen skämdes när Rudolf skyllde på hunden. ”Pappa, vi har väl ingen hund?”

Men hallå, det var väl inget att skämmas för? Rudolf ville ju bara undvika matsvinn och det är bland det absolut bästa vi kan göra för klimatet.

Ingela Grahn, kommunikatör.

RISE klimatdatabas
Sunes jul (SVT Öppet Arkiv)

Fakta koldioxidekvivalenter
Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått som används när man vill jämföra och summera utsläppen från olika växthusgaser. Detta behöver man eftersom olika växthusgaser beter sig olika. Till exempel så är metan en mycket starkare växthusgas än koldioxid. Men den stannar också kortare tid i atmosfären. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens s.k. GWP-värde (Global Warming Potential). Detta mått jämför växthusgasers totala effekt på klimatet under en längre tidsperiod, vanligtvis 100 år. Man använder sedan koldioxid som referens och därför har koldioxid GWP =1.

Miljömålsseminarium -Ett rikt odlingslandskap

Lämna ett svar

Femton miljömålsseminarium i Jordbruksverkets regi! Inte ville man väl bryta en sån tradition bara för att det råkar komma en pandemi i vägen? Nej, inte vi i alla fall! Men förutsättningarna för miljömålsseminarium #16 blev förstås lite annorlunda…

Kattfot – hävdgynnad art. Foto: Susanne Lindh.

Ett viktigt syfte för dessa seminarier är att skapa tillfälle för nätverksskapande, idéutbyte och diskussioner för alla de som runt om i vårt land arbetar med det Miljökvalitetsmål som Jordbruksverket har huvudansvar för – Ett rikt odlingslandskap.

Just möjligheten att träffas fysiskt var något som detta speciella år fick stå tillbaka då vi p.g.a. COVID 19-restriktioner genomförde vårt seminarium helt digitalt. Å andra sidan gavs många fler möjligheten att vara med och ta del av alla de intressanta presentationerna som föreläsarna höll. På 2020 års seminarium deltog ca 250 personer sittandes utspridda över hela Sverige.

Målgruppen för våra miljömålsseminarier är länsstyrelserna, andra myndigheter, rådgivningsorganisationer, universitet, ideella organisationer och lantbrukare.

Seminarierna syftar framför allt till att ta upp aktuella händelser, projekt och utredningar som omfattar miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Denna gång blev ansatsen bred och tog avstamp i livsmedelsstrategin och dess övergripande mål* som bland annat handlar om att miljömålen ska nås. Därutöver så lyftes bl.a. betydelsen av pollinatörernas ekosystemtjänster för den biologiska mångfalden och jordbrukets produktionsförmåga.

Georgina Bray, farm manager på Hope Farm Cambridgeshire håller sin presentation – A model for wildlife-friendly and sustainable agriculture. Foto: Susanne Lindh.

En fördel med att tvingas hålla sig digitalt är att man inte behöver se samma geografiska begränsningar när man funderar över valet av föreläsare. Hope Farm i Storbritannien har i många år för oss varit något av en drömföreläsning.  De är pionjärer och förebilder genom sitt arbete med att driva ett rationellt lantbruk men med den biologiska mångfalden som ledstjärna. Ett digitalt seminarium möjliggjorde en föreläsning från Hope Farm och det kändes både spännande och inspirerande att höra hur man på Hope Farm tänker och arbetar praktiskt med att öka den biologiska mångfalden på gården och dess omgivande landskap.

Vår moderator leder pausgympa under bensträckarna. Här ska alla föreställa kärrmaskros med snett framåtriktade holkfjäll. Foto: Susanne Lindh.

I övrigt styrde moderatorn Kill, under två dagar, med van och säker hand deltagare och föreläsare genom skiftande föreläsningar om allt från ”vad händer just nu inom CAP” till ”hur får man egentligen en Ekoxe att trivas i en mulmholk.”

Presentationerna från seminariet hittar du här

Tips på andra bloggar och webbplatser:

//Susanne Lindh som arbetar på miljöanalysenheten med miljömålet Ett rikt odlingslandskap

#livsmedelsstrategin

#ettriktodlingslandskap


Möte i matsvinnsnätverket om nya mål, ökat samarbete och cirkulära innovationer

Lämna ett svar

Nästa torsdag, den 26 november, är det dags för nästa möte i Matsvinnsnätverket. Nätverket är en informations- och dialogyta som tidigare hette SaMMa – Samverkansgruppen för minskat matavfall, men som nu har bytt namn.

Två stora händelser i det nationella matsvinnsarbetet är:

  • Den nya överenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn där aktörer i hela kedjan gått med och åtagit sig att  identifiera var matsvinn uppkommer och arbeta gemensamt med att minska det. För det är ett gemensamt ansvar och ofta behöver dialogen och åtgärderna göras tillsammans så inte svinnet skjuts bakåt eller framåt i kedjan. Även vi myndigheter har gått med i samarbetet. På mötet den 26 november kommer Jonas Siljhammar VD på Visita och ordförande för samarbetet att berätta om vad det innebär så att fler ser fördelarna med att gå med.
  • Regeringen har beslutat om två nya etappmål för minskat matsvinn. Etappmålen ska göra det lättare att nå generationsmålet och miljömålen, och identifierar en önskad omställning av samhället. Kort och gott ska det leda till insatser från alla inblandade aktörer; företag, branschorganisationer, myndigheter, ja till och med du och jag! som är konsumenter, så att vi kan nå målen.                                                                                   

De nya etappmålen

  • en ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025
  • matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

På mötet får du vara med och diskutera vad målen betyder, vad de innebär i den egna verksamheten och hur vi enskilt och tillsammans ska arbeta för att nå målen. Hur kan fler komma till ”svinnsikt”?

Jag ser också fram emot att höra Jesper Lindström prata om cirkulära innovationer och de spännande projekt han och hans kollegor jobbar med för att ta fram nya produkter från matsvinn och restströmmar.

Gå in och anmäl dig här.

Programmet finns här.

På Linkedin finns gruppen Matsvinnsnätverket, välkommen att gå med om du är intresserad av frågan.   

Vi ses!

/ Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete med matsvinn inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som görs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.