Månadsarkiv: oktober 2020

HURRA FÖR DE OFFENTLIGA MÅLTIDERNA!

Min äldste son älskade mjölk när han var liten. Han kunde dricka ett så oändligt stort antal glas till varje måltid att förskolan till slut tröttnade och införde en maxgräns. Från förskoletiden minns jag också den italienske kocken som lagade pasta och basilikadoftande såser så det stod det härliga till. Barnen avgudade både honom och maten som han lagade.

Det är många med mig som bär på minnen av offentliga måltider. Dessa måltider berör människor genom livets alla åldrar. I den bästa av världar:

Kockarna på Tullängsgymnasiets restaurang serverar klimatsmart mat på Offentliga måltidens dag. Foto: @restaurang_tullangen
  • använder man råvaror och tillagar maten på ett sätt som representerar det allra främsta samhället kan erbjuda barnen, eleverna, de sjuka och de äldre.
  • måltiderna är goda, näringsriktiga och bidrar till kraft och hälsa för den enskilde.
  • de bidrar till att nå samhällets mål inom områden som rör livsmedelsproduktion, folkhälsa, miljö och hållbar utveckling.

Om allt detta handlar projektet MATtanken som genom nätverkande, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte vill bidra till hållbara offentliga måltider. MATtanken, som vill föra samman alla aktörer i kedjan från jord till (offentligt) bord, drivs av Landsbygdsnätverket, som är placerat hos Jordbruksverket. Projektet är finansierat med EU-medel och har medfinansiering från Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges Konsumenter.

Offentliga måltidens dag

En av de satsningar som MATtanken prioriterar 2020 är arbetet med att samordna Offentliga måltidens dag, den 15 oktober.

Från Boden till Burlöv uppmärksammas offentliga måltider denna dag. Lokala råvaror, dukningstävlingar, matgäster som bestämt menyn för dagen, politiker som bjuds in till PRAO i köken – ja listan kan göras lång om allt som händer.

– Det är verkligen roligt att gensvaret är så stort. Måltidsverksamheter i fler än hundra kommuner och regioner tar chansen att vara med. Det har skett en fantastisk utveckling under de senaste tio åren i de offentliga köken och det vill man nu visa upp, säger min kollega Eva Sundberg, som är projektledare för MATtanken.

MATtanken kraftsamlar

Offentliga måltidens dag synliggör inte bara alla förträffliga insatser som görs runt om i landet. Offentliga måltidens dag pekar också på det stora värde som de offentliga måltiderna representerar. Varje dag serveras cirka tre miljoner måltider inom vård, skola och omsorg i Sverige. Mer än 30 000 personer arbetar i den offentliga måltidsbranschen. 30 miljarder av våra skattemedel går årligen till offentliga måltider. 

– Det finns en sådan kraft här! Vi kan göra mer än att mätta magar! Offentliga måltider som används rätt kan ge samhällsekonomiska vinster både på kort och lång sikt. Det handlar om goda matvanor, bättre folkhälsa och ökad användning av livsmedel från Sverige. För att nå hela vägen krävs det dock samverkan och engagemang på alla nivåer, både nationellt, regionalt och lokalt, säger Eva Sundberg.

Nu är vi många som hoppas att Offentliga måltidens dag ska bli ett återkommande årligt arrangemang. Ta del av allt som händer runt om i landet i årets upplaga av Offentliga måltidens dag, via webbplatsen www.mattanken.se/omd eller via #måltid20 i sociala medier. 

Här kan du ta del av en nyskriven debattartikel skriven av företrädarna för de fyra organisationer som ingår i MATtankens styrgrupp; Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges Konsumenter: Upp med de offentliga måltiderna på bordet (länk till Dagens Samhälle).

/ Anna Kim-Andersson, kommunikationssamordnare, projekt MATtanken

Innovationer stärker livsmedelskedjan och dess företag

Jag gissar att alla som har läst en kurs i makroekonomi känner igen att innovation skapar tillväxt.  Ett av de mest klassiska innovationsexemplen är ångmaskinen som banade väg för massproduktion och järnväg i Storbritannien under 1700-talet. I och med ångmaskinens introduktion var industrisamhället ett faktum och ekonomin i Storbritannien blomstrade.

Nu ska jag inte prata mer om ångmaskiner utan om lantbruk. Vi behöver inte gå särskilt många år tillbaka i tiden för att minnas hur mycket längre tid olika processer tog och hur mycket sämre arbetsmiljön var. En hel del har hänt och mer kommer att hända. Idag pratar vi ofta om precisionsodling, om hur vi med ny teknik kan anpassa insatsvarorna efter fältets förutsättningar för att optimera odlingen. Förutsättningarna på ett och samma fält kan variera, och med stora arealer är det inte helt lätt att hålla koll på variationerna.

Flygfoto över vitkålsfält. foto: Solvi

I ett pågående innovationsprojekt, som drivs av Agroväst,  utvecklas teknik för att med drönarbilder kunna analysera och mäta vikt av vitkål. Att på detta vis skapa exaktare skördeprognoser gör ju att man kan planera sin odling bättre och slippa överproduktion som skulle kunna leda till svinn. Dessutom frigörs ju tid som man kan lägga på annat! Detta är ett exempel av svenska innovationer inom de gröna näringarna. Faktiskt är det så att  Sverige idag ligger på en låg innovationsnivå i livsmedelskedjan jämfört med andra länder. Däremot har vi goda förutsättningar för att öka nivån.

En innovation börjar oftast med ett problem som leder till en innovationsidé. Jag skriver innovationsidé just för att det är först när idén har förverkligats och nått marknaden som det är en innovation. Alltså, det är en innovation när den har nått användarna och skapar nytta. Processen mellan idé och marknad kan vara kringelikrokig och ingen innovationsprocess är den andra lik. Två ingredienser som ofta behövs är pengar och samarbete.

Innovationstävling – ett gyllene tillfälle för samverkan
Inom landsbygdsprogrammet finansieras flera olika initiativ för att främja innovation. Ett oerhört spännande projekt som ligger i startgroparna är Agtech Challenge som bedrivs av Hushållningssällskapet. I Hushållningssällskapets Agtech Challenge kommer olika team ges möjligheten att utveckla ett koncept som har potential att öka lönsamhet och hållbarhet för svenska företag inom jordbruks- trädgårds- eller rennäringen. Tävlingens fokus kommer att vara digital teknik. Detta är alltså ett gyllene tillfälle att få ihop nya konstellationer av smarta personer som i team bidrar med sin kompetens. Tänk så många intressanta innovationsidéer denna tävling kan skapa! Jag hoppas att vi kommer få se mixade team med personer både i och utanför de gröna näringarna. Kanske har till exempel en ubåtsingenjör eller fullstack-utvecklare erfarenheter som behövs för att vinna tävlingen?

Ulla Frisk, som projektleder Agtech Challenge på Hushållningssällskapet, märker av ett stort intresse för tävlingen.

– Jag hoppas att många team anmäler sitt intresse och att vi får se många spännande innovativa koncept. Tillsammans kan vi skapa digital utveckling och innovationer för hållbara lantbruk i Sverige.

Se hit! Anmälan öppnar den 19 oktober och sista ansökningsdag är 30 november. Läs gärna mer HÄR  och sprid ordet vidare!

Glömde jag säga att förstapriset är 150 000 kr, andra 50 000 kr och tredje 25 000 kr?

I ett av de ca 80 EIP-projekten vill man möjliggöra övervakning av renar som hålls på områden som till stor del saknar GSM-täckning. Med bättre bevakning kan renskötare enklare planera, optimera förflyttning och effektivisera sin arbetstid. Foto: Elli Kari Grufvisare. Bilden visar sändartest i Udtja sameby.

Innovationsstödet EIP
Jag hoppas såklart att flera av tävlingsbidragen går vidare med sina idéer och söker innovationsstödet EIP hos Jordbruksverket. Det är ett stöd som en samarbetsgrupp kan få för att ta sin innovationsidé vidare. Tanken är att man efter ett EIP-projekt ska vara klar för rulla ut den färdiga produkten på marknaden. Det behöver såklart inte vara en produkt som man kan ta på, en innovation kan även vara en ny metod eller process!

Innan man söker stöd inom EIP ska man ha kommit en bit på vägen. Man ska ha en plan för hur man uppnår önskat resultat, veta att det finns ett behov och kundintresse samt en genomtänkt plan för hur, och av vem, marknadsintroduktionen ska ske.

2021 kommer nya pengar till EIP och det är då möjligt att söka stödet igen. Till dess kan man låta sig inspireras av pågående projekt som går att läsa mer om HÄR.

/ Lina Edvardsson, Näringsutvecklingsenheten


Vildsvin berör och engagerar

Vildsvin är på mångas läppar i media just nu och förhoppningsvis snart i flera magar. En av orsakerna bakom att frågan nu uppmärksammas är Regeringens ”vildsvinspaket” där det nu börjar hända grejer i de olika uppdragen som ingår i det.

Från Skott till gott (augusti 2020)

Den 23 september genomförde Jordbruksverket och Tillväxtverket en digital tematräff som handlade om just vilt och vildsvin. Hur vi ska ta tillvara på det vilda köttets potential från skog till bord var frågan. Denna träff var en aktivitet i vårt arbete att främja samverkan kring det regionala arbetet med livsmedelsstrategin.

Vi fick under dagen många infallsvinklar på vildsvinsfrågan från engagerade föreläsare som inleddes med att statssekreterare  Per Callenberg beskrev hur viktigt regeringen tycker det är att vi tar tag i frågan och därför är beredda att satsa pengar.

Så vad tar vi med oss från denna dag? Ordet som kommer upp först är engagemang och vilja att bidra. Det händer mycket i Sverige kring frågorna Och det finns en stor potential att hitta lösningar kring hinder och flaskhalsar genom samarbete mellan alla aktörer i viltvärdekedjan.

Malena Bathurst, Näringsutvecklingsenheten
Delaktig i teamet för vildsvinspaketet på Jordbruksverket

Podden Landet: Vildsvin är en outnyttjad resurs

Om vildsvin som råvara på smakasverige.se

Vill du ha en mentor?

Claudia Suraga är med och driver Jordbruksverkets mentorprogram. Foto: Thomas Dalkvist.

Om du är företagare på landsbygden kämpar du inte bara mot vädrets makter utan kanske även med företagets lönsamhet. Kanske funderar du på att ta över ett företag eller utveckla en ny produktionsgren. Idéerna är lysande – det är bara det att du saknar någon att diskutera med och idéerna blir inte genomförda. Då kan du bli adept i Jordbruksverkets mentorsprogram.

Att överföra kunskap mellan företagare har visat sig vara en framgångsrik metod för att få adepter att gå vidare i sitt företagande. Diskussioner och utbildningar tillsammans med andra företagare gör att deltagarna reflekterar och blir mer medvetna om hur man fattar rätt beslut, arbetar med utveckling av företaget och bedömer risker.

Jordbruksverket driver flera mentorsprogram där syftet är att en företagare kan få hjälp med att utveckla sitt företag. Det kan vara inom flera olika områden som strategisk företagsledning, ägarskifte, nya produkter men också att man är ny företagare inom de gröna näringarna.

Mentorprogrammen har en stor geografisk spridning i Sverige och sträcker sig från Skåne upp till Norrbotten.

Claudia Suraga driver mentorprogram på flera platser i landet med fokus på personlig utveckling och affärsutveckling. Hon riktar sig till de som är eller vill bli företagare inom lantbruk och trädgård. Programmet består av coachande individuella samtal och gemensamma träffar när det inte är kristider. Hon har ett stall av professionella mentorer som sätter företagarens utveckling i centrum.

Vad vill de som kontaktar dig ha hjälp med?
– Det är främst två anledningar. Det handlar om för det första hur man driver ett företag. Allt från ”har jag rätt affärsidé ?”, till affärsmässighet och till rätt kundfokus med mera. För det andra så behöver företagarna någon som hjälper dom att stärka dem i sin företagsidentitet det vill säga någon som pushar dem framåt.

Vilka företagskategorier inom de gröna näringarna deltar i ditt mentorprogram
– De flesta kategorier finns med bland annat grönsaksodlare, köttproducenter, gårdsmejerier med flera.  

Har du något bra exempel på en lyckad matchning?
– Jag hade en kvinnlig adept som tidigare jobbat som löneadministratör. Hon hade en vilja och ambition att odla trädgårdsprodukter. Tidigare hade hon en stor oro om hon skulle våga satsa. Hon kontaktade mig och kom med i mitt mentorprogram där hon fick kontakt med en av mina mentorer. Hon började driva ett företag och det blev så lyckat att hon ett år senare föreläste  för andra adepter. Hon har även gått vidare med mentorn och betalar nu denne för att få fortsätta med sina samtal. Hon har alltså startat sitt företag och inser nyttan av att ha en mentor.  

Ett plus ett blir tre
Mentorprogrammet bidrar med något som verkligen efterfrågas och som utbildningsföretag normalt inte erbjuder. Det bästa är att det kan appliceras på olika ämnesområden. Metoden kan användas när någon står inför ett generationsskifte och behöver diskutera mjuka frågor. Den fungerar lika bra när man vill diskutera strategifrågor och affärsutveckling. Att ”ett plus ett blir tre” är måhända en klyschig formulering men stämmer väl in här. De mervärden som skapas stärker med största sannolikhet lantbrukets konkurrenskraft och främjar svensk livsmedelsproduktion.

Fakta om mentorprogram i landsbygdsprogrammet

Thomas Dalkvist, som jobbar med företagens konkurrenskraft på Näringsutvecklingsenheten