De nordiska näringsrekommendationerna ses över och det har varit ett offentligt samråd om det vetenskapliga bakgrundsmaterialet.  Jordbruksverket har svarat på remissen, eftersom förändrade kostråd kan påverka livsmedelsproduktionen i Sverige och i förlängningen Sveriges försörjningsförmåga samt produktionens miljöeffekter.

Jordbruksverkets svar på remissen

En kommentar från Jordbruksverket var att frågor som är specifika för respektive land behöver adresseras i arbetet med den nationella tillämpningen. I rapporten ges följande exempel på landspecifika frågor: handel, försörjningsförmåga, säkra livsmedel och den sociala dimensionen av hållbar konsumtion (till exempel djurvälfärd). Vi svarade också att en grundlig konsekvensanalys behöver göras innan de nordiska näringsrekommendationerna omformas till svenska kostråd. Konsekvensanalysen bör inkludera alla tre dimensioner av hållbarhet för såväl konsumenter som producenter av livsmedel.

Beredskapsperspektivet

Sett ur ett beredskapsperspektiv är utmaningen med rapporten, att ingen hänsyn tagits för hur rekommendationerna skulle kunna påverka livsmedelsförsörjningen i såväl stabila tider som vid kriser och krig. Vi menar att de föreslagna ändringarna är så pass stora att de indirekt riskerar att påverka produktionen av ett antal råvaror som Sverige har goda möjligheter att producera.

Köttkonsumtion

I rapporten är kostrådsrekommendationen sänkt från 500 gram rött kött/vecka till 350 gram rött kött/vecka. Det står också att en minskad konsumtion av rött kött (gris, nötkött) inte bör ersättas av en ökad konsumtion av vitt kött (kyckling, fisk). Enligt en inofficiell beräkning av Jordbruksverket uppgår den genomsnittliga svenska konsumtionen av rött kött till 530 gram/vecka. Den svenska produktionen kan idag täcka drygt 70 procent av svenskarnas köttkonsumtion. Om den minskade mängden kött som rekommendationerna föreslår, ska ersättas med annat protein än animaliskt, är den svenska produktionen begränsad. Vegetabiliska proteiner till livsmedel (som linser, bönor och soja) importeras idag i stor omfattning då odlingen av proteingrödor i Sverige har begränsningar.

Vi tycker att det är positivt att de nordiska näringsrekommendationerna tar hänsyn till relevant forskning för en god folkhälsa och att rapporten inkluderar miljöeffekter, men det är otydligt hur de redovisade miljöeffekterna har tagits fram och vilka som deltagit i det arbetet. För att öka rapportens trovärdighet hade det varit önskvärt att detta tydligare framgått. Vi anser också att rapporten borde refererat till nyare källor för vissa redovisade miljöeffekter.

Negativ och positiv miljöpåverkan

Animalieproduktionen orsakar utsläpp av klimatgaser, men den har också miljömässiga fördelar. Betande djur är viktiga för att bevara biologisk mångfald, hålla landskapet öppet och bevara kulturlandskapet. Dessutom bidrar gräsbaserad animalieproduktion till en viss ökad kolinlagring i marken jämfört med till exempel spannmålsproduktion. Lantbruksdjuren ingår även dem i ett kretslopp, där djurens gödsel återförs som växtnäring och foder odlas på jordbruksmark som i vissa fall inte kan användas för livsmedelsproduktion. För flera djurslag ingår även restprodukter från livsmedelsindustrin i foderstaten. De positiva miljöeffekterna av produktionen beskrivs i rapporten som möjliga, medan de negativa miljöeffekterna beskrivs som säkra. Vi menar att både den negativa och den positiva miljöpåverkan av produktionen av rött kött samt mjölk och mejeriprodukter bör skrivas som säkra.

Något som vi menar tydligare borde framgå av rapporten är att en minskad konsumtion inte behöver innebära en minskad produktion i Sverige. Istället kan en större del av minskningen komma från en minskad import.

/Camilla Burman som höll ihop arbetet med Jordbruksverkets svar

Rekommendationerna har tagits fram i samarbete mellan ansvariga hälso-och livsmedelsmyndigheter i de nordiska länderna och finansierats av Nordiska ministerrådet och kommer publiceras i en rapport, NNR2023. De nuvarande nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012 är antagna som officiella rekommendationer som används i Sverige.

---