Etikettarkiv: Konkurrenskraft

Ett år av arbete med otillbörliga handelsmetoder – insikter och utmaningar

Lämna ett svar

För snart ett år sedan trädde lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) i kraft. Lagen är viktig för att företag i livsmedelskedjan ska ha rättvisa villkor och kan därför gynna producenternas lönsamhet och öka produktionen. För att analysera det arbete som hittills har genomförts och blicka framåt mot de utmaningar som finns kommer Konkurrensverket, tillsynsmyndighet över LOH, genomföra olika aktiviteter för att belysa otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan. 

Tyck till

Den första aktiviteten är en enkät som syftar till att mäta förekomsten av otillåtna handelsmetoder i livsmedelskedjan. Enkäten är en uppföljning av den första mätning Konkurrensverket genomförde i början av 2021.

Enkäten riktar sig mot leverantörer inom jordbruks- och livsmedelskedjan. Detta omfattar bland annat jordbrukare, fiskare, livsmedelsindustrier, packerier, grossister, förädlare och kooperativ, alltså alla leverantörer som säljer vidare jordbruks- och livsmedelsprodukter. Syftet med enkäten är att utreda lagens påverkan på de olika otillbörliga handelsmetoderna under det första året.

  • Har lagen hjälpt till att minska vissa otillbörliga handelsmetoder?
  • Förekommer det fortfarande andra otillbörliga handelsmetoder trots att lagen finns, och i så fall vilka?

Detta är några av de frågor som Konkurrensverket hoppas få svar på genom enkäten. För att vi ska få ett bra underlag och kunna påverka förekomsten av otillbörliga handelsmetoder så är det viktigt att vi får in så många svar som möjligt. Din röst är viktig och spelar roll!

Tjej som sitter på utetrappan med laptop i knäet, teknik, IT, människa
Foto: Shutterstock

Här kan du som är leverantör inom jordbruks- och livsmedelskedjan svara på enkäten.

Det tar ungefär 10 minuter att fylla i enkäten. Vi uppskattar att ni tar er tid att svara! Enkäten kommer att vara öppen till och med den 7 november 2022. När enkäten har avslutats kommer resultat som sammanställts på en aggregerad nivå att publiceras. Vilka företag och organisationer som svarat på enkäten kommer inte att framgå.  

Kom på webinarium

Resultatet av enkäten kommer presenteras under ett webbinarium den 10 november 2022.

Vi kommer summera det arbete som gjorts under året och vilka utmaningar aktörer i livsmedelskedjan stöter på kring lagen och otillbörliga handelsmetoder. Du får bland annat höra om vilka tillsynsärenden och ställningstaganden som publicerats. Dessutom kommer olika marknadsaktörer i livsmedelskedjan att själva få berätta om hur lagen har påverkat deras verksamhet och om deras upplevelser av oschyssta avtalsvillkor. Konkurrensverket kommer öppna upp för en frågestund i slutet där alla deltagare får chans att ställa frågor till Konkurrensverkets medarbetare och paneldeltagarna.

Webbinariet hålls den 10 november kl. 09.00–11.00 via Zoom. Läs mer om agendan för halvdagen och hur du anmäler dig nedan.

Anmäl dig till webbinariet här

Du som är intresserad av att lära dig mer om frågorna, men inte kan delta på webbinariet kan besöka Konkurrensverkets webbplats där all information om myndighetens arbete, beslut och vägledning publiceras. Konkurrensverket har även ett nyhetsbrev där medarbetarna en gång i månaden samlar nyheter på området och lyfter olika aktuella ämnen. Sedan går det självklart bra att kontakta enheten för otillbörliga handelsmetoder för att boka in branschmöten eller liknande.

Landsbygdsföretag, kvinna, mobiltelefon, vetefält, gröda
Foto: Shutterstock

Dokument och hur du når oss

Här kan du gå in för att börja prenumerera på nyhetsbrev och här hittar du webbsidan med mer information.

Om du har frågor rörande enkäten och webbinariet eller vill lämna ytterligare information går det bra att e-posta Juliette.Lehucher@kkv.se eller konkurrensverket@kkv.se och hänvisa till diarienummer 601/2022. Det går också bra att ringa projektledare Juliette Lehucher på 08-700 16 16.

/Juliette Lehucher, sakkunnig jurist på Konkurrensverkets enhet för otillbörliga handelsmetoder.

Resultat från 19 forskningsprojekt visar hur djurvälfärden och konkurrenskraften kan öka

Lämna ett svar

Hur verkar man bäst koklövar för att förebygga skador? Leder övernattningar på slakteri till mer stress för djuren och lägre slaktvikt? Finns det skötselfaktorer som leder till minskad smågrisdödlighet? Detta är några få av de många frågor som forskare undersökt med hjälp av medel från livsmedelsstrategins handlingsplaner, och nu är resultaten klara!

Tjurkalv på bete. Foto: Helena Elofsson

Under 2018 och 2019 delade vi i samråd med vår dialoggrupp för djurskyddsfrågor ut cirka 15 miljoner till forskningsprojekt som kunde stärka djurvälfärd och konkurrenskraft. Att vi hade möjlighet att göra det var tack vare medel inom det strategiska område Kunskap och innovation i livsmedelsstrategins handlingsplan. Efter hårda prioriteringar kunde vi dela ut medel till 19 projekt med vitt skilda inriktningar som täcker in de vanligaste lantbruksdjuren nötkreatur, gris, fjäderfä, får och fisk.

Vissa projekt var snabba, andra drog ut på tiden på grund av pandemin men nu är samtliga avlutade och redovisade till oss. För att göra resultaten lättillgängliga har vi tagit fram en rapport med kortfattade sammanställningar av projektens resultat och vill du veta mer kan du kontakta oss eller forskarna för mer detaljer.

Några exempel på områden som projekten berör är:

  • Fisk: hjärt-kärlsjukdom och bedövning av varmvattenlevande fisk,
  • Fjäderfä: vaccination av värphöns mot rödsjuka, bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner och miljöberikning till kyckling.
  • Gris: miljöfaktorer och skötselrutiner i smågris- och slaktsvinsbesättningar, nyckeltal för en hållbar grisproduktion och dränerande golvs placering i grisningsbox.
  • Nötkreatur: förebyggande rutiner mot håravfall hos utegångsdjur, djurvälfärd vid övernattningar på slakteri och verkning av koklövar för att förebygga skador.

Detta var en satsning på projekt som kunde ge konkreta, användbara resultat för att förbättra och förenkla djurhållning och djurhantering. Vi bedömer att projekten kan göra nytta och hoppas att vi i framtiden får göra fler sådana här satsningar för att stärka både djurvälfärd och lönsamheten inom livsmedelsproduktionen.

Här hittar du rapporten.

Här finns mer information om hur vi jobbar med livsmedelsstrategin.

/Helena Elofsson Djurskyddschef

Läget i svenskt jordbruk inför 2022

Lämna ett svar
Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Foto: Scandinav.

Snabba kostnadsökningar under senare delen av 2021 har gjort att det spridit sig en stark oro i jordbrukssektorn om den framtida lönsamheten. Jordbruksverket har i samarbete med näringen gjort en analys av hur olika faktorer kan komma att påverka lönsamheten under 2022.

Möjligheter

Avräkningspriserna har utvecklats starkt för flera viktiga produkter under 2021 och prognoser tyder på en fortsatt relativt stark prisnivå  under 2022.

Höstsådden av spannmål och oljeväxter blev stor under hösten 2021 vilket vid normal väderlek ger förutsättningar för en stor skörd nästa år och minskar behovet av en omfattande vårsådd.

Tillgång på foder är generellt sett god vilket är en stor skillnad jämfört med krisåret 2018. Det finns inga tecken som tyder på utslaktning av djur.

Torkkrisen 2018 ledde till ett stort inkomsttapp för jordbruket. Några relativt goda år har givit möjligheter att åter börja bygga upp reserver på företagen.

Hot

Konjunkturutvecklingen i samhället pekar mot tilltagande inflation och stigande räntor.

Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Även kostnader för frakter har gått upp kraftigt. Det drabbar särskilt jordbruket eftersom sektorn är starkt beroende av frakter både av insatsvaror och av de färdiga produkterna.

Det finns risk att det kan bli brist på vissa produktionsmedel. Kvävegödsel är ett annat produktionsmedel där brist kan uppstå, läget är särskilt känsligt för gödning då handeln kan bli en bricka i ett storpolitiskt spel.

Höga priser på kraftfoder gör att djur nu utfodras mer med grovfoder vilket ger en långsammare tillväxt. På sikt finns det viss risk för underutfordring och sämre hull vilket i sin tur ger en sämre djurvälfärd och medför risker för djurhälsan.

Premiärledet har en svag ställning i livsmedelskedjan och eventuella prisökningar kan få svårt att slå igenom.

Ökad inflationstakt i stort kan leda till att konsumenterna minskar efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet.

Utblick mot 2022 – lönsamhet

Utgångsläget för svenskt jordbruk inför 2022 är blandat med både möjligheter och hot. Fortsatt risk för stigande priser för insatsvaror och svårigheter att höja priserna ytterligare kan i ett negativt scenario leda till att jordbruket tappar en miljard kronor i sektorsinkomst under 2022 jämfört med 2021, medan bl.a. stigande produktpriser mildrar inkomstbortfallet.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Hur kan investeringsviljan i svenskt jordbruk öka?

Lämna ett svar

Det övergripande målet för den svenska livsmedelsstrategin är att produktionen av mat ska öka. Lönsamhet har för primärproduktionens företag pekats ut som den viktigaste förutsättningen för att produktionsökningen ska bli verklighet. När det finns förväntningar om långsiktig lönsamhet kan det antas att den enskilde jordbrukaren vågar ta långsiktiga beslut om att investera i mark, byggnader, maskiner med mera. Hittills har investeringsviljan i jordbrukssektorn varit måttlig trots att förutsättningarna varit gynnsamma.

Lantbruksbarometern våren 2021

Lantbruksbarometern, som publiceras i samarbete mellan Swedbank och Ludvig & co, visade för våren 2021 den högsta lönsamheten på flera år för alla stora produktionsgrenar i svenskt jordbruk. Det finns dessutom förväntningar bland jordbrukarna om ytterligare förbättrad lönsamhet under det kommande året. En viktig orsak till den gynnsamma utvecklingen är stark efterfrågan på svenska produkter som gjort det möjligt att höja priserna för de flesta produkter.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav

Trots god lönsamhet visar Lantbruksbarometern att byggnadsinvesteringarna minskat i samtliga produktionsgrenar under de tre senaste åren medan investeringarna i maskiner ligger kvar på ungefär oförändrad nivå. Jordbrukarna anger oro för Brexit och osäkerhet om utformning av kommande CAP s som orsaker till varför investeringsviljan är låg. Dessutom är det fler jordbrukare än tidigare som avser att dra ner produktionen de kommande åren jämfört med resultaten från tidigare års undersökningar.

Attitydundersökning från Landshypotek

Att investeringsviljan är låg är förvånande eftersom investeringar prioriteras högt av jordbrukarna. Landshypotek har genomfört en attitydundersökning där det framkommer att jordbrukare prioriterar att använda vinster i verksamheten till investeringar och underhåll av byggnader, maskiner med mera. Endast en mycket liten andel anger ökad privat konsumtion som prioriterat.

Paradox: God lönsamhet – Låg investeringsvilja

Förutsättningarna för svenskt jordbruk är i nuläget bättre än på länge. I spåren av pandemin och andra osäkerheter i samhället värderar konsumenterna svenska livsmedel allt högre. Det har varit möjlighet att ta ut ett högre pris på svenska produkter jämfört med import. Kostnaderna för många insatsvaror, t.ex. energi och gödning, har haft en långsammare prisutveckling jämfört med utvecklingen för bland annat kött och spannmål. Trots gynnsam marknadsutveckling och förbättrad lönsamhet har investeringsviljan legat kvar på samma nivå som tidigare eller till och med avtagit. Attitydundersökningarna som gjorts visar att jordbrukarna vill investera men trots det fattas något för att detta ska realiseras.

Jordbruksverket förslag för att stimulera investeringsviljan

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen lämnat ett första utkast till fördelning av CAP-budget inför perioden 2023-2027. Utgångspunkten för Jordbruksverkets förslag är de mål som slås fast i Livsmedelsstrategin samt den behovsanalys som tagits fram inför den kommande budgetperioden.

I Jordbruksverkets förslag ingår bland annat åtgärder som syftar till att öka lönsamheten, konkurrenskraften och stimulera investeringsviljan. Jordbruksverket föreslår därför att mer resurser satsas på åtgärder som förbättrar produktiviteten som till exempel kompentensutveckling men också på åtgärder som direkt stimulerar investeringsviljan. Genom att redan nu visa på hur den kommande CAP-budgeten ska fördelas och hur åtgärderna kan utformas ges jordbrukarna de långsiktiga spelreglerna för den kommande CAP-budgetperioden vilket bör vara den återstående pusselbiten för att investeringarna ska ta fart.

/Bengt Johnsson, jordbruksekonomisk utredare