Kategoriarkiv: Okategoriserade

Det lokala kan leda till möjligheter för livsmedelsföretag på landsbygden

För att stärka kunskapen om förutsättningarna för de svenska småskaliga mathantverks- och livsmedelsföretagen har Jordbruksverket låtit Sweco intervjua företag runtom i landet. Deras slutsats är att livsmedelsföretag och mathantverkare står inför många utmaningar men att det också finns möjligheter som kan bidra till stärkt lönsamhet. Sweco har samlat sina slutsatser i en rapport. Låt oss peka på några av de viktigaste resultaten här, för det gäller att se möjligheterna och ta tillvara på dem.

Vi lever i en utmanande tid med bland annat lågkonjunktur och kostnadsökningar. De intervjuer som Sweco genomfört med företagen pekar på att bland annat lågprisfokus hos många konsumenter är en utmaning.

Olika sätt att upphandla för att premiera lokalproducerat

Intervjuerna visar att det finns möjligheter för företagen trots utmaningarna. Att arbeta på nya sätt med upphandling är en möjlighet som särskilt lyfts fram. Det finns exempel på kommuner som börjat upphandla mer lokalproducerat, såsom Linköping, Luleå och Södertälje.

Händer i handskar som borstar en ost på ett småskaligt mejeri
Foto: Jordbruksverket/Futureme Agency

Upphandling med dynamiska inköpssystem (DIS) är en möjlighet som Sweco pekar på. DIS infördes i lagen om offentlig upphandling 2017. Med dynamiska inköpssystem finns en flexibilitet som gör att nya leverantörer har lättare att komma med, vilket kan gynna mindre företag. Dynamiska inköpssystem fungerar så att systemet är öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden och att antalet leverantörer inte får begränsas. Det är ett flexibelt system som ökar möjligheterna för att få in nya produkter och lösningar till upphandlande organisationer, exempelvis kan regioner och kommuner snabbt kunna anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och nya behov, såsom vid inköp av säsongsbetonade varor. Systemet liknar en vanlig upphandling men ger en snabbare process.

Håll utkik efter vad som händer på upphandlingsfronten i din egen kommun och region, det kan vara ett sätt att skapa affärsmöjligheter!

Framhäv det lokala!

Rapporten trycker mycket på det lokala som en möjlighet. Företag kan dra fördel av att svenska produkter ofta har ett starkt varumärke och bra kvalitet och att det finns ett ökande intresse för att gynna lokala producenter. Ett exempel är samarbeten mellan små lokala företag och större aktörer inom besöksnäringen, där ett samarbete möjliggör för de större aktörerna att också lyfta fram något lokalt och småskaligt. Det kan gynna mindre företag inom livsmedel och mathantverk. Det finns även ett stort intresse för måltidsupplevelser bland de internationella besökarna till Sverige, och även här kan det vara gynnsamt att framhäva det lokala, småskaliga och genuina.

Ytterligare ett sätt att framhäva det lokala är märkningar såsom EU-märkningarna skyddad geografisk beteckning och skyddad ursprungsbeteckning som knyter produkter till en plats eller region.

Regelbördan är en tydlig utmaning

Intervjuerna visade att många livsmedelsföretag kämpar med att navigera i komplexa regelverk. De har samtidigt begränsade resurser att hantera kontroller och uppföljningar. Det finns inte bara en stor mängd regler utan regler tillkommer också och kan dessutom förändras över tid. De upplever att regelverken sällan är anpassade efter de småskaliga företagens verksamhet och verklighet. Det är vanligt att småföretagare axlar många olika uppgifter själva. Den totala regelmängden upplevs som en betungande arbetsbörda, vilket påverkar både arbetsmiljö och lönsamhet.

Rapporten finansieras av Europeiska fonden för landsbygdsutveckling

I rapporten går vi igenom fler utmaningar och möjligheter för livsmedelsföretag och mathantverkare. Det finns inte utrymme här att gå in på alla – men läs gärna vidare i rapporten som du hittar här.

/Maria Lindström, Vera Stafström och Daniel Hallencreutz på Sweco, och Camilla Linder på Jordbruksverket

Råder det brist på svenskt nötkött?

Under de första veckorna av 2025 ”oxveckorna” har det dykt upp inslag och artiklar i media om knapp tillgång på nötkött i matbutikerna. Även om jag själv inte noterat några tomma hyllor i köttdisken där jag handlar, så har jag vänner som kunnat bekräfta att de snopet fått lämna butiken utan det planerade nötköttet i matkassen. Ingen rök utan eld – så vad är det som händer egentligen? 

En tallrik med mat bland annat kött
Foto: Mostphotos

Medier och branschföreträdare har presenterat olika förklaringar till varför bristen uppstått och Jordbruksverket instämmer i flera av dem, både i det korta perspektivet och på längre sikt. I vår omvärldsbevakning syns däremot inga plötsliga eller extrema händelser som skulle kunna ge upphov till en påtaglig och allvarlig brist, som ett storskaligt utbrott av en smittsam djursjukdom. Förutom att den förhållandevis begränsade exporten minskat med 17,6 procent så är rörelserna på marknaden relativt små de tre första kvartalen 2024. Läs mer i vår marknadsbalans för nötkött.

Det korta perspektivet; röd jul- och nyårshelg samt slaktcykel

En förklaring till att den uppmärksammade bristen inträffat just efter årsskiftet är att slakterierna varit stängda flera dagar än normalt, då den gångna jul- och nyårshelgen till största delen inträffade på vardagar. Matbutikerna kan ha varit olika framgångsrika med att planera och matcha sina inköp till efterfrågan i god tid, samtidigt som handlare rapporterat om bra försäljning under helgerna.

I den normala svenska slaktcykeln föds merparten av köttraskalvarna under våren. Dessa kalvar uppnår slaktmognad 15 till 18 månader senare, alltså på hösten året efter. Samtidigt tar betessäsongen slut när sommar byts till höst och då behöver djur som inte slaktas komma in på stall. Denna brytpunkt gör hösten till en naturlig period att anmäla djur till slakt. Här har vi alltså två orsaker till att vi har en topp i slakten under höstmånaderna. Toppen följs av en nedgång som sammanfaller med jul- och nyårshelgerna. Efterfrågan på nötkött, särskilt färs och andra billigare produkter, är ofta stark i januari då skolorna startar efter lovet. En annan förklaring till minskad efterfrågan på dyr mat efter årsskiftet är att de så kallade oxveckorna betyder mindre pengar i plånboken.

Det långa perspektivet; ökad slakt av kor och kvigor

Kor på bete som får foder av en uppfödare
Foto: Hans Björling

Vi har inte haft en minskad produktion av nötkött i Sverige som skulle kunna ge tydlig obalans mellan tillgång och efterfrågan. Snarare tvärtom! Jordbruksverkets statistik visar att nötköttsproduktionen ökade med drygt en procent mellan januari och november 2024 jämfört med samma månader 2023. Om vi istället jämför med 2022 var ökningen cirka sex procent. Det gör 2024 års slakt av nötkreatur till den största sedan 2020 och slakten av kor och kvigor ökade mest; med 5,7 procent helåret 2023 och med 1,4 procent januari – november 2024.

Vår årliga juniräkning av lantbrukets djur visar också att det totala antalet nötkreatur minskat över en längre tidsperiod och att minskningen mellan 2023 och 2024 var större än normalt. Totalt antal nötkreatur minskade med nästan 35 000 djur, eller 5 procent, och drygt 16 000 av de nötkreatur som försvann från svenska gårdar mellan de båda åren var kor och kvigor. Dålig tillgång på grovfoder till följd av ogynnsamt väder 2023 och höga kostnader för insatsvaror är två orsaker till att djurantalet minskade.

Färre moderdjur leder med något års fördröjning till att det föds färre kalvar och i nästa steg kommer det ge minskade slaktvolymer. Om och när producenterna väl bestämmer sig för att satsa på att öka sina besättningar igen genom att spara moderdjur, så tar det drygt två år innan det ger ökningar i slaktstatistiken.

Antalet semineringar av mjölkkor minskade under inledningen av 2024 men under årets sista månader, till och med november, har semineringarna ökat och totalt för 2024 ligger antalet på samma nivå som under 2023. Omkring 60 procent av det nötkött som produceras i Sverige kommer från mjölkproduktionens djur.

Andra faktorer som påverkar utbudet av nötkött

Svensk import av nötkött kommer nästan uteslutande från andra EU-länder och nivån har varit relativt stabil de senaste åren. Den totala importen av nötkött ökade med 0,7 procent de tre första kvartalen 2024. I EU har produktionen av nötkött ökat under 2024, däremot har den minskat i några av de länder vi handlar mycket med – som Danmark och Tyskland.

Jordbruksverkets beräkning av nötköttskonsumtionen visar en ökning med drygt två procent de tre första kvartalen 2024 jämfört med samma period året innan. Förbättrad ekonomi i hushållen är en trolig orsak till att konsumtion åter ökat efter nedgången 2023.

De svenska producentpriserna för nötkött har haft en stark utveckling under 2024. En jämförelse av priset vecka 49 för ungtjurar klass R3 visar att priset var 6,6 procent högre 2024 än 2023. I december 2024 och januari 2025 höjde flera av de ledande slakterierna producentpriserna med 0,50 – 1,00 kr/kg. Inom EU ligger de svenska producentpriserna för nötkött högre än genomsnittet och även jämfört med enskilda länder som Danmark och Finland.

Kostnaden för de insatsmedel som används i jordbruket har fallit under 2024 jämfört med 2023, i Sverige uppgår minskningen till nästan sex procent och den är mest påtaglig för energi, gödselmedel och foder. Även räntorna har fallit det senast året. Sammantaget pekar utvecklingen av intäkter och kostnader på att nötköttsföretagen fick en ökad lönsamhet under 2024.

Ljusnande framtidsutsikter för svenskt nötkött

Förutsättningarna för produktion av nötkött i Sverige är gynnsamma nu. På kort sikt kommer dock inte utbudet att kunna öka eftersom antalet moderdjur har minskat de två senaste åren.

Konsumentundersökningar som genomförs av branschaktörer visar att förtroendet för svenskt kött och svenska bönder är fortsatt högt, även om de också indikerar att lågkonjunkturen naggat köpkraften i kanten och fått fler konsumenter att leta lågprisalternativ. Den svenska försörjningsförmågan för nötkött sjönk marginellt under januari – september 2024 jämfört med samma period 2023.

Producentpriserna ligger på historiska rekordnivåer och slakterierna har fortsatt höja priserna under inledningen av 2025. Kostnaderna för lantbruket har minskat under 2024 och det finns inte några tecken i nuläget på dramatiskt stigande priser för insatsmedel som foder, gödselmedel och energi. Dessutom finns det förhoppningar om att räntan kommer att sänkas ytterligare.

I Holland har beslut fattats om åtgärder för att minska jordbrukets miljöbelastning och i Danmark har politikerna bestämt att det är dags att ta tag i jordbrukets klimatpåverkan genom skatter och andra styrmedel. Som konsekvens av åtgärderna kan produktionen komma att minska där, i varje fall på kort sikt. Såväl Holland och Danmark exporterar nötkött till Sverige och det kan innebära att utbudet av importerat nötkött kommer att minska, samtidigt som det öppnas möjligheter för svenskt lantbruk att öka exporten.

Trots flera positiva signaler så har de kraftiga svängningarna på marknaden under de senaste åren gjort att producenterna är avvaktande till nyinvesteringar. En investering i nya stallbyggnader har en varaktighet på minst ett tiotal år. Stabila villkor på marknaden och inom politiken skulle få fler att våga satsa.

//Jordbruksverkets konkurrenskraftgrupp via Åsa Lannhard Öbergs tangentbord

Mot 2025

Efter flera skakiga år finns det goda förutsättningar att 2025 blir återhämtningens år för svenskt jordbruk, trots att flera orosmoln ännu inte blåst förbi. Produktpriserna har förutsättningar att fortsätta uppåt medan kostnaderna kan hållas under kontroll. Jordbrukarna kan få ett år då det blir möjligt att bygga upp reserver och påbörja en resa med investeringar för framtiden.

En cyklisk sektor

Historiskt har marknaderna för jordbrukets produkter kännetecknats av relativt långa perioder med stabila priser som realt sett varit svagt fallande. Ungefär vart tionde år har detta mönster brutits av någon anledning och priserna har snabbt skjutit i höjden för att efter en tid åter stabiliseras. De senaste åren har varit en period med oro med stora prisvariationer. Pandemin och kriget i Ukraina har varit det främsta orsakerna till turbulensen.

Lantbrukare inspekterar sin spannmål i fält.
Foto: Calle Bredberg, Scandinav.

Utblick mot världen

Läget i Ukraina är långt ifrån stabilt och en uppflammande säkerhetspolitisk oro i Mellan Östern är ytterligare en faktor som marknad och politik måste hantera. I orostider söks alternativa lösningar och efter en tid nås en ny jämvikt. Under 2024 har läget varit betydligt lugnare med visserligen fallande producentpriser för vissa produkter men en starkare ekonomisk utveckling har gjort att efterfrågan på mejeriprodukter väntas öka under det kommande året. På kort sikt väntas heller inte några dramatiska förändringar på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter. Skörden på södra halvklotet, som kommer att bärgas under början av 2025 ser ut att bli bra. Förutsättningarna för höstsådd i de västra delarna av Europa var lika dålig hösten 2024 som förra året. Vädret har blivit betydligt bättre och nu ser höstsådden lovande ut. I Ryssland har det varit torrt och där är höstsådden sämre än under förra året.

EU och länderna i Sydamerika kunde under slutet av 2024 efter årtionden av förhandlingar enas om ett omfattande handelsavtal. Under det kommande året finns en oro för att utvecklingen istället kommer att gå mot tilltagande handelshinder särskilt med en ny president i USA.

EU kommer under 2025 att på allvar påbörja arbetet med en ny jordbrukspolitik som ska gälla efter 2028. Jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samt livsmedelsberedskapen torde bli de stora frågorna att ta hand om. Den nya jordbrukskommissionären har också pekat på behovet av att locka unga personer till näringen.

Containers staplade på varann
Foto: Stephano Carne, Mostphotos.

Svensk jordbrukssektor 2024

Svenskt jordbruk har haft några besvärliga år med både oro på marknaden med stora prisvariationer och ogynnsam väderlek. 2024 blev förhållandevis gynnsamt med en bra vallskörd och en skörd av spannmål som visserligen knappt nådde normal avkastning men var av god kvalitet. Prisutvecklingen för animalieprodukter har varit stark. De svenska producentpriserna för både nötkött och griskött ligger bland de högsta i EU och mjölkpriset har gått upp under slutet av året. Kostnaderna för insatsvaror har gått ner jämfört med föregående år och räntan har sänkts successivt. Prognosen för jordbrukssektorns lönsamhet 2024 visar på en total företagsinkomst som ökat med 50 procent jämfört med 2023 och når sin näst högsta nivå genom tiderna.

Det händer 2025

Höstsådden i Sverige har kunnat ske under gynnsamma förhållanden och är bland de allra största som genomförts. Vädret har varit bra under senhösten och början av vintern och det finns i nuläget goda förutsättningar för en stor skörd 2025.

Trots höga priser för kött och mjölk har produktionen inte ökat märkbart. Mjölkproduktionen har minskat under 2024 och antalet seminerade kor ligger också under förra årets nivåer Det kommer därför inte att bli någon snabb produktionsökning för mjölken. Även semineringarna av suggor ligger på en lägre nivå än förra året. Animalieproduktionen är en långsiktig verksamhet och det krävs därför troligen en lite längre period med stabila priser för att producenterna ska våga satsa. Flera slakterier har redan nu gått ut med att priset på kött kommer att höjas under inledningen av 2025 eftersom efterfrågan på svenskt kött är fortsatt stabil. Nya restriktioner kopplade till miljö och klimat i våra främsta importkonkurrerande länder har gör att konkurrensen på den svenska marknaden inte väntas öka. Det har utlovats fallande räntor under inledningen av 2025 vilket gynnar jordbrukare som vill bygga nytt. Dessa faktorer talar för att intresset för att investera i svensk animalieproduktion ökar under det kommande året.

Lantbrukare inspekterar sitt lager av inköpta insatsvaror.
Foto: Amanda Falkman, Frkn Falkman AB, Scandinav.

Säkerhetsläget i världen börjar alltmer påverka även Sverige och svenskt jordbruk. Medvetenheten om att läget snabbt kan förändras är ett första steg mot ökad motståndskraft. Satsningar för att investera i en mer robust produktion har påbörjats och kan väntas tillta i omfattning under det kommande året.

Grunden är lagd för ett bra år 2025 för svenskt jordbruk, återstår att se om förväntningarna går i uppfyllelse.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Lägesrapport oktober – förbättrad lönsamhet

Lantbrukarna upplever förbättrad lönsamhet jämfört med våren 2024. Dessutom förväntar de sig ytterligare lönsamhetsförbättringar under 2025. Det skulle i så fall innebär den bästa lönsamheten sedan 2018. Det visar resultat från Lantbruksbarometern. Även andra undersökningar från branschen visar positiva signaler.

Lantbruksbarometern är en undersökning som genomförs av Swedbank och Ludvig & Co. De resultat som rapporteras bygger på intervjuer med 500 jordbrukare. Samtliga produktionsgrenar uppvisar förbättrad lönsamhet och lantbrukare med grisproduktion har förhållandevis bäst lönsamhet. Den främsta orsaken till att lönsamheten förstärkts är sänkta räntor och förhoppningar om ytterligare sänkningar.

Höstbild. En åker med två träd i dimma

Lönsamhet i mjölkproduktionen

Växa har gjort beräkningar över lönsamheten i mjölkproduktionen uttryckt som mjölkintäkt minus foderkostnad. Dessa visar att läget förbättrats under 2024. Nivån för juli 2024 är nästan på samma nivå som rekordnivåerna 2022. Motsvarande beräkning för nötköttsproduktionen visar att lönsamheten 2024 till och med är högre än under 2022. Rådgivare från Gård & Djurhälsan varnar dock för att höga dikalvspriser riskerar att urholka lönsamheten för slutuppfödning av nötkreatur.

Viktigaste åtgärderna för långsiktig lönsamhet

Landshypotek har gjort en undersökning bland 1 000 lantbrukare där man ställt frågor om vilka åtgärder som är viktigast för att nå långsiktig lönsamhet. 40 procent av lantbrukarna svarade att effektiviseringar är den enskilt viktigaste åtgärden. Andra åtgärder som anges är utökad växtodling, åkermark och energiproduktion samt minskad användning av insatsmedel. Lantbrukarna fick också ange vilket som är de största utmaningarna för tillfället. Ekonomi och politiska villkor angavs som det som är de största problemen just nu. Andra faktorer som togs upp var bland annat förändrade odlingsförutsättningar och viltskador.

Efter ett år som 2023, som var tufft för jordbrukssektorn av olika anledningar, känns det positivt att få läsa om dessa olika undersökningar som visar på förbättrade förutsättningar för lantbruket nu och framåt. Jag själv ser fram emot att ta del av Jordbruksverkets officiella statistik i Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn, prognos för utvecklingen 2023-2024, för att få en ännu tydligare bild över utvecklingen.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Lägesrapport september – växtodlingsåret går mot sitt slut

Skörden av spannmål, oljeväxter och proteingrödor är i princip avslutad i hela landet. Jordbruksverkets och Lantmännens prognos visade på en spannmålsskörd på 5,4 miljoner ton men i nuläget ligger branschens bedömning runt 5 miljoner ton. Det är cirka tio procent lägre än prognoserna men högre än 2023 års skörd.

Skörden har kunnat genomföras under gynnsamt väder och med få avbrott på grund av regn. I och med att vädret varit nederbördsfattigt under skörden har vattenhalten varit låg vilket sparat drivmedel vid tröskningen och det har inte krävts lika mycket energi för att torka produkterna.

Vetefält och blå himmel
Foto: Urban Wigert.

Under sommaren var de flesta eniga om att höstgrödorna skulle ge en förhållandevis hög avkastning medan vårgrödorna skulle avkasta sämre på grund av torkan under våren. Efter att skörden har genomförts visar det sig att variationerna är större än normalt och att höstgrödorna på de flesta håll i landet inte motsvarat förväntningarna. De vårsådda grödorna har avkastat bättre än vad som väntades. Däremot har det rapporterats om en del kvalitetsproblem hos vårspannmålen. De sydöstra delarna av landet som ofta drabbas av torka har 2024 gynnats av vädret. Det har förekommit ovanligt stora angrepp av både svampsjukdomar och insekter. Som exempel kan nämnas gulrost på spannmål och kålmal på oljeväxter.

Stor skörd av grovfoder av god kvalitet

Höstsådden av oljeväxter genomfördes under augusti/september. Tidig skörd gjorde att höstsådden av oljeväxter kunde genomföras i tid och arealen bör ha blivit större än under förra året. Däremot har torkan under de senaste veckorna missgynnat uppkomsten av grödorna. Även sådden av höstspannmål har genomförts och den har kunnat ske utan att hindras av nederbörd och blöta marker. Det finns ännu inte några prognoser över såddens omfattning.

Årets skörd av grovfoder har blivit stor och av god kvalitet. Det har även kunnat bärgas en stor mängd halm. Totalt i landet finns det en god tillgång på grovfoder och strömedel och lager har kunnat byggas upp på företagen inför kommande år.

Ensilageskörd. En traktor gör balar.
Ensilageskörd. Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav.

Bra säsong för frukt- och bär

Den svenska frukt- och bär produktionen har sett bra ut under säsongen. Överlag har det varit en bra odlingssäsong, med mycket frukt på träden och inte så mycket skador av frost och insekter. Bären har haft en lång säsong. Även frilandsodlingen har gått bra, på de flesta håll har det varit lagom mycket regn även om det lokalt har varit problem med översvämningar.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, friskförklaringen från afrikansk svinpest, situationen med blåtunga, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

Jag ser fram emot att fortsätta följa läget och väntar med spänning på den preliminära skördestatistiken som publiceras i mitten på november.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Lägesrapport augusti – Både kvaliteten och kvantiteten på skörden ser ut att bli normal

Efter 2023 års svårigheter med skörd och lönsamhet hade ett rekordår vad gäller skörd och priser, varit behövligt. Men hittills tyder det mesta på ett normalår vilket ändå skapar visst lugn i lantbrukarkåren. 

Det mer högtrycksbetonade värdet under augusti har gjort fortsatt skörd av spannmål och oljeväxter möjlig i södra och mellersta Sverige. I södra Sverige är 80–90 procent färdigskördat och mellersta Sverige är klara till omkring 75 procent. Det som återstår är framförallt vårsådda grödor som vårvete och havre. Hittills ser både kvantiteten och kvaliteten på skörden ut att bli normal. Vissa rapporter om svampsjukdomar förekommer men i vilken omfattning och vilka problem det eventuellt har orsakat är det svårt att dra slutsatser kring ännu. Den ökade förekomsten av svampsjukdomar beror främst på väderleken under årets odlingssäsong som har varit både relativt fuktig och varm.

Årets skörd har hittills skett under bättre förhållanden än föregående år vilket har bidragit till torrare skördar och därmed lägre torkningskostnader. Att skörden har kunnat genomföras i tid har skapat möjligheter för att höstså enligt plan, framförallt höstraps. Det gör att vi kan förvänta oss en ökning av höstsådda grödor jämfört med hösten 2023.

Foto: Lena Clarin

Förutsättningar för bättre lönsamhet

Rapporter och prognoser om skörden visar på större och bättre skördar i år än i fjol. Att skördarna är torrare i år sänker torkningskostnaderna som för 2023 var ovanligt höga. Producentpriserna har hittills under året stigit något medan produktionsmedelskostnaderna har fallit. Utöver det är fortsatt låg inflation en faktor som skapar förutsättningar för bättre lönsamhet under 2024 jämfört med 2023. Riksbankens meddelande om sänkt styrränta är ytterligare en faktor som förbättrar förutsättningarna för bättre lönsamhet. I samband med räntebeskedet aviserade Riksbanken om ytterligare 2–3 räntesänkningar under 2024. I nuläget finns det inte något som tyder på högre priser för insatsvaror för 2024/25, det ger en utgångspunkt för stabila förutsättningar även för kommande år.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Lägesrapport i juli – omväxlande väder med mycket regn, nu krävs högtryck för en skörd av god kvalitet

I månadens lägesrapport till regeringen rapporterar vi om att skörden av spannmål, oljeväxter och vallfrö har börjat. De skördade arealerna är fortfarande små och några generella slutsatser om årets skörd går inte att dra. Grödorna har gynnats av väderleken under juni och juli men för att skörden ska kunna bärgas och kvaliteten bli god behövs torrare väder under augusti.

Vädret i Sverige har under juli varit omväxlande med förhållandevis mycket nederbörd. Lokalt har det på kort tid fallit stora mängder regn och på dessa platser kan grödorna ha tagit skada. SMHI:s senaste långtidsprognos för augusti visar att vädret förväntas bli mer högtrycksinfluerat, främst i de södra och mellersta delarna av landet. Dock väntas fler passerande lågtryck från Atlanten.

Skörd och höstsådd

Skörden av höstkorn och vallfrö har pågått några veckor medan skörden av höstvete och höstraps precis har börjat. Det finns ännu inte några samstämmiga rapporter om hur årets avkastning och kvalitet ligger till.

En tidig skörd ger förutsättningar för produkter av god kvalitet och att höstsådden av grödor för skörd 2025 kan ske vid lämplig tidpunkt. Höstsådden av oljeväxter inleds i första halvan av augusti. Odlarorganisationen Oljeväxtodlarna bedömer att intresset för odling är stort och att det är möjligt att arealen åter kommer upp till 100 000 hektar.

Vallskörden har varit god och många har kunnat lägga upp lager inför kommande år. Foto: Scandinav.

Vallskörden har hittills varit bra, eller till och med mycket bra, sett till kvantiteten i de flesta delar av landet. I de sydöstra delarna, som ofta brukar vara drabbat av torka, har årets vallskörd blivit mycket stor vilket gör det möjligt för många jordbrukare att lägga upp lager inför kommande år.

Lantmännens skördeprognos

Lantmännen presenterade i början av juli sin prognos för årets skörd av spannmål och oljeväxter. Trots mindre höstsådd än under de senaste åren och en torr försommar är prognosen att spannmålsskörden hamnar på en normal nivå, vilket innebär en total skörd på 5,4 miljoner ton. Jämfört med förra året är det en ökning med drygt en miljon ton. Den höstsådda spannmålen väntas ge bäst avkastning medan de vårsådda grödorna tog skada av torkan under försommaren. Prognosen bygger på normalt väder under resterande del av växtperioden.

Skörden av både oljeväxter och trindsäd väntas bli strax under normal skörd. För oljeväxterna beror det på att en nederbördsrik väderlek hindrade sådd underhösten 2023. Det innebär att årets areal av oljeväxter blir mindre än tidigare år.

Vill du läsa hela lägesrapporten som även innehåller information om läget i omvärlden, hur skörden framskrider i världen i övrigt, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen

Framtidsprognos för jordbruk och fiske

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har publicerat sin årliga prognos för utvecklingen inom jordbruket och fisket under den kommande tio årsperioden. Både produktionen och konsumtionen väntas öka i låg- och medelinkomstländer. Organisationerna har också studerat effekten av att minska livsmedelsförluster där man ser fördelar.

Barn på en spannmålsåker i solnedgång
Foto: David Zandén, Scandinav.

Prognosen baseras bland annat på datamodeller men också på kvalitativa bedömningar. Prognosen omfattar till exempel förutsägelser om hur produktion, konsumtion, handel och priser kommer att utvecklas. Ökat välstånd och befolkningstillväxt i låg- och medelinkomstländer har varit drivande för jordbrukets marknader under den senaste tjugoårsperioden. Förutom ökad konsumtion i dessa delar av världen har även förbättrad produktivitet lett till ökad produktion. Under den kommande tioårsperioden väntas denna utveckling bestå. Kina har varit dominerande på marknaderna för jordbrukets produkter men under prognosperioden beräknas Indien och Sydostasien få en allt större tyngd på grund av ökande befolkning och ökat välstånd.

Fortsatt ökad produktion och fallande råvarupriser

Produktionen av livsmedel försätter att öka enligt prognosen, främst beroende på förbättrad produktivitet och endast till mindre del beroende på att nya resurser tas i anspråk. Förbättrad produktivitet innebär också att jordbrukets klimatpåverkan minskar mätt som utsläpp av växthusgaser i förhållande till produktionens storlek. I absoluta tal väntas dock utsläppen att öka på grund av ökad produktion.

För den kommande tioårsperioden visar prognosen på fortsatt fallande råvarupriser uttryckt i reala termer, det vill säga i fast penningvärde. Sett över längre tidsperiod har denna utvecklingen varit den normala. Trots lägre råvarupriser är det inte givet att de återspeglas i lägre konsumentpriser då det även finns andra faktorer som påverkar, till exempel valutakursutveckling och inflation.

Foto: Alexander Crispin, Scandinav.

Minskade livsmedelsförluster – win-win för befolkning och klimat

I året prognos har särskilda fördjupande studier gjorts angående effekter av att reducera förluster i livsmedelskedjan. Gjorda simuleringar visar att en halvering av förlusterna leder till både minskade växthusgasutsläpp och minskat antal undernärda genom att de fattigaste i världen kan dra nytta av lägre livsmedelspriser.

En väl fungerande handel är fortsatt viktigt för att trygga tillgång på mat i världen. 20 procent av den totala konsumtionen i världen täcks av livsmedel som går i handel mellan olika länder.

Hela rapporten går att läsa på följande länk.

/Konkurrenskraftgruppen genom Bengt Johnsson

Nordiska samarbeten för livsmedelsproduktion och gastronomi

Den 18–19 juni genomfördes två nordiska ministermöten i Karlstad under ledning av Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren. Dessa möten fokuserade på regional utveckling, livsmedelsberedskap och konkurrenskraft.

I samband med detta firade det nordiska samarbetet Ny Nordisk Mat sitt 20-årsjubileum. Ny Nordisk Mat initierades 2004 av en grupp nordiska kockar genom det så kallade Nordiska Köksmanifestet, för att lyfta fram det nordiska köket. Under åren har det genomförts aktiviteter för att öka medvetenheten om den nordiska matens höga kvalitét från producent till konsument.

Sverige är i år ordförande i de nordiska samarbetena och jag hade förmånen att vara med på plats i Karlstad i rollen som ordförande i styrgruppen för Ny Nordisk Mat. Det är en ära att vara en del av det nordiska samarbetet med fokus på vår gemensamma matkultur och livsmedelsproduktion. Utöver att mötas för att fira det som redan har gjorts blickar vi framåt.

En kock och en Camilla från Jordbruksverket talar inför åhörare
Camilla Bender Larson, näringsutvecklare på Jordbruksverket tillsammans med Christoffer Schyman från Matstudion på Terrassen i Mariebergskogen, Karlstad. Då Sverige är ordförande i det nordiska ministerrådet under 2024 är Sverige även ordförande i samarbetet Ny Nordisk mat. Foto: Anja L Feldt / norden.org.

Lokal mat och dryck

Alla drygt 90-talet nordiska delegater som besökte Värmland fick njuta av en värmländsk måltid med koppling till Värmlands skyddade beteckningar som Vänerlöjrom och värmländskt skrädmjöl samt till Värmlands landskapsmåltid och lokala produkter. För att skapa den rätta måltidsupplevelsen anlitades kocken Christoffer Schyman som äger och driver Matstudion på Terrassen i Mariebergskogen, Karlstad tillsammans med sin kollega Robin Sundholm. Såväl Christoffer som Robin är sedan tidigare bekanta med Jordbruksverket, då de under några år har deltagit i Sveriges representationsmonter på den internationella livsmedels- och lantbruksmässan Grüne Woche i Berlin. Även några av de drycker som serverades har tidigare varit representerade vid Grüne Woche i Berlin, såsom mousserande cider från Pomologik och honungsvin från Mjödhamnen som serverades till varmrätten. Detta blev mycket uppskattat.

Dryck och fin mat med potatis och lax upplagd på tallrikar
Till varmrätten serverades en variant av huvudrätten från Värmlands landskapsmåltid med bland annat regnsbågslax från Gustava med pepparrotsgrädde, färskpotatis, bakad spetskål och dill. Till detta serverades ett honungsvin – en torr roséblend av mjöd från Värmländska Mjödhamnen. Anja L Feldt / norden.org.
Två kvinnor och en man som talar inför publik
Förutom att Ny Nordisk Mats historia, pågående arbete och framtidsvisioner presenterades under jubileumsmåltiden av styrgruppens danska ledamot Judith Kyst, kåserade Christina Möller och Carl Jan Granqvist om arbetet med de svenska landskapsmåltiderna och Ny Nordisk Mats betydelse. Båda är ledamöter i Måltidsakademien. Anja L Feldt / norden.org.

Norden – en gastronomisk region

En utvärdering av Ny Nordisk Mat som nyligen genomförts av Madkulturen och Meyers Madhus i Danmark på uppdrag av Nordiska Ministerrådet, visar att Norden har blommat upp som gastronomisk region under de senaste 20 åren. Kännedomen om matens betydelse har också vuxit i de nordiska länderna.

Här följer fler exempel på vad som hänt inom nordisk gastronomi under denna tid:

  • Nordiska kockar har vunnit 20 medaljer i Bocuse d´Or de senaste 20 åren.
  • Vid 14 tillfällen har nordiska restauranger rankats bland de bästa restaurangerna på listan över ”The Worlds 50 Best Restaurants”.
  • 85 nordiska restauranger fick 1 – 3 Michelinstjärnor under 2024.
Bilden visar två olika sorters små snittar med bland annat vänerlöjrom
Värmländska smaker och produkter fick avnjutas av de nordiska deltagarna vid 20-årsjubileumet för Ny nordisk mat. Värmland kunde stolt bjuda på Vänerlöjrom som har en skyddad ursprungsbeteckning och Värmländskt skrädmjöl med en skyddad geografiskt beteckning i EU. Anja L Feldt / norden.org.

Karlstaddeklaration för beredskap och robusthet

Ett viktigt nordiskt samarbete kring livsmedelsproduktionen initierades av Sverige under det nordiska ministermötet i Karlstad. De nordiska länderna skrev den 19 juni under en gemensam så kallad Karlstadsdeklaration för beredskap och robusthet inom livsmedelsförsörjning och skog. Initiativet har tagits för att uppnå en robusthet genom att tillsammans hantera de utmaningar som är gemensamma i de nordiska länderna för en stark livsmedelsberedskap. Här kan du läsa mer.

/Camilla Bender Larson, näringsutvecklare på Jordbruksverket

Månadens Lägesrapport – gynnsamt väder för grödorna och tro på tillväxt

I lägesrapporten uppmärksammar vi att LRF:s gröna index för andra kvartalet 2024 visar på ökande optimism bland jordbrukarna, som för första gången sedan hösten 2021 förväntar sig tillväxt. Fallande priser på produktionsmedel och förväntningar om lägre räntekostnader är några orsaker till positiva framtidsutsikter.

Dessutom har vädret i juni varit omväxlande med temperaturer på normal eller något lägre nivå. Nederbörden har främst fallit i form av skurar som lokalt givit stora regnmängder. Samtidigt har den omväxlande väderleken under juni med regn och relativt svalt väder varit gynnsam för de flesta grödor. Den höga temperaturen och torkan under maj har påverkat de vårsådda grödorna negativt, men effekterna varierar bland annat beroende på tidpunkt för sådd. De höstsådda grödorna ser i nuläget ut att ha en mycket god avkastningspotential.

God avkastning på första skörden av vall

Första skörden av vall är slutförd i stora delar av landet. Vallskörden har skett tidigare än normalt och avkastningen har generellt varit mycket god. För övriga grödor finns det just nu inte heller något som pekar mot en svag skörd under 2024. Hittills har det varit möjligt att hantera angrepp av växtsjukdomar och skadegörare.

Vallskörd
Foto: Jesper Anhede

Ökad tillgång på spannmål som i sin tur ger lägre priser på marknaden

Priserna på de globala marknaderna för spannmål och oljeväxter har fallit den senaste månaden. En anledning är att skörden har kommit i gång i vissa delar av världen vilket säsongsmässigt ger en prispress neråt när tillgången ökar på marknaden. Tidigare fanns dessutom en oro för skördeförluster i bland annat i USA och Ryssland på grund av dåligt väder. Men den oron har dämpats då det kommit regn i områden som tidigare varit drabbade av torka. Turkiet har beslutat att införa importförbud för vete fram till mitten av oktober 2024. Syftet med åtgärden är att skydda landets producenter av vete.

Varm väderlek och torka väntas ge en tidigare skördetidpunkt än normalt i Östeuropa medan sval väderlek och mycket nederbörd försenar skörden i de västra delarna av Europa.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget kring djurskydd och djurhållning, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson, för konkurrenskraftsgruppen