Kategoriarkiv: jordbrukspolitik

Så förändras stöden – vi har räknat på typgårdar

3 svar
Mjölkproduktion får minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete. Foto: Scandinav.

Regeringen har fattat beslut om hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska tillämpas i Sverige för perioden 2023-2027 genom den så kallade strategiska planen. Planen behöver godkännas av Kommissionen innan den kan tillämpas från 2023.

Hur förändras stöden inom mjölk- och dikoproduktion samt växtodling?

För att analysera effekterna på företagsnivå har vi beräknat hur stöden förändras för ett antal typföretag. Beräkningarna visar hur stöden förändras mellan 2021 och 2023. Vi vill poängtera att inga andra effekter än utbetalningar av stöd ingår i vår analys. Sådana effekter skulle kunna vara förändringar på marknaden och förändringar i företagens inriktning och intensitet. Sammantaget torde dessa förändringar vara av minst lika stor betydelse för företagens konkurrenskraft.

Typgårdarna är inte av genomsnittsstorlek utan är större företag som kan förväntas vara aktiva under den kommande budgetperioden. Typgårdarna representerar de vanligaste produktionsgrenarna och är spridda över landet (se Bilaga 1 som visar indelning i produktionsområden):  

  • Mjölkföretaget omfattar 125 mjölkkor inkl. rekryteringsdjur,
  • dikoföretaget har 50 kor inkl. rekrytering och,
  • växtodlingsföretaget har 200 hektar åkermark.

I beräkningen antas att företagen med djur odlar hela sitt behov av grovfoder och spannmål. I ett alternativ använder mjölkkoföretag betesmark för rekryteringsdjuren, i ett annat alternativ finns inte någon betesmark på mjölkkoföretaget. Dikoföretaget använder betesmark både för moderdjur och för rekryteringsdjur. Alla företag har konventionell produktion.

Följande stöd ingår i beräkningarna:

  • Gårdsstöd
  • Nötkreatursstöd
  • Kompensationsstöd
  • Betesmarksstöd (allmänna värden)
  • Ecoschemes (ettåriga miljöersättningar): stöd till precisionsodling (slättbygder i Götaland och Svealand), stöd kolinlagring (växtodling i slättbygderna på 5 procent av arealen)
  • Djurvälfärdsersättning
  • Nationellt stöd till mjölk

Andra åtgärder som också påverkar företagen som investeringsstöd, stöd till kompetensutveckling och stöd till unga och nystartade jordbrukare ingår inte i analysen. Alla dessa åtgärder bidrar också till att utveckla ett hållbart svenskt jordbruk

Mjölkproduktion – minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete

Stöden till mjölkföretagen ökar i vissa av områdena som omfattas av kompensationsstödet och där förhållandevis stora arealer naturbetesmark utnyttjas för rekryteringsdjuren. Även höjd djurvälfärdsersättning förbättrar utfallet mellan 2021 och 2023. I områden som ligger utanför kompensationsstödet tappar företagen vallstödet eftersom det utgår i den kommande programperioden. Trots höjt stöd till djurvälfärd, höjd ersättning till skötsel av bete och stöd till precisionsodling kommer stöden till en typgård med mjölkproduktion att minska något mellan 2021 och 2023. Även i några områden med kompensationsstöd blir utfallet något sämre än 2021.

Figur 1 Stöd till mjölkföretag, kr/företag

Om mjölkföretagen inte har några naturbetesmarker utan enbart har åkermark för bete kommer utfallet för 2023 att bli sämre i de flesta områdena jämfört med 2021. Mjölkföretagen i stödområde 11 och 2 får högre stöd eller oförändrat stöd p.g.a. att kompensationsstödet höjs, men i bl.a. område 3 sjunker stödet jämfört med tidigare (se bilaga 2 som visar stödområdesindelning).

Figur 2 Stöd till mjölkföretag förutsatt att naturbetesmark saknas, kr/företag.

Dikor – höjt stöd eller kvar på samma nivå

Samtliga typgårdar med dikor får höjt stöd eller ligger kvar på samma stödnivå p.g.a. höjt stöd till bete och höjt kompensationsstöd.

Figur 3 Stöd till företag med dikor, kr/företag

Växtodling – lägre stöd men bättre i skogsbygder

I alla områden utom i Svealands skogsbygder får typgårdarna med inriktning växtodling lägre stöd. Det beror på att sänkningen av gårdsstödet inte kompenseras fullt ut av de ettåriga miljöåtgärderna. I Svealands skogsbygder ökar stödet något p.g.a. höjt kompensationsstöd.

Figur 4 Stöd till växtodlingsföretag, kr/företag.

Sammanfattning

Enligt analysen kommer produktion i områden med sämre produktionsförutsättningar och med stor andel naturbetesmarker att få högre stöd till följd av förändringarna i den strategiska planen. Företag med förhållandevis intensiv produktion och företag utan djur kommer att få ett sämre utfall 2023 jämfört med 2021. Saknar animalieföretag betesmark kommer utfallet för 2023 bli sämre än för 2021.

För det enskilda företag kommer det totala ekonomiska utfallet påverkas av många fler faktorer än hur stöden förändras. Förändringar på marknaden och förmågan att anpassa sig efter nya villkor är några faktorer som torde vara minst lika viktiga som stödförändringar. Även andra åtgärder i den strategiska planen som ökade satsningar på investeringsstöd och kompetensutveckling ger företagen möjligheter att vara konkurrenskraftiga.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Bilaga 1:

Bilaga 2: Indelning i stödområden

Vad händer 2022?

Lämna ett svar
Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.

[1]

Här är EU-kommissionens prognos för jordbrukets utveckling kommande år

Lämna ett svar

Nu har EU-kommissionen publicerat sin årliga prognos för jordbrukets utveckling i EU för perioden 2021-2031.

I prognoserna ingår som vanligt enbart befintlig politik, därför har den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som ska tillämpas från 2023, inte tagits med i simuleringarna.

Prognosen baseras på antaganden om att ekonomin kommer att återhämta sig och att den under 2023 når samma nivå som före pandemin. Den årliga ekonomiska tillväxten har beräknats till 2,7 procent i genomsnitt för perioden. Inflationen väntas öka snabbt under inledningen av prognosperioden men sedan stabiliseras på knappt 2 procent per år. Det internationella oljepriset väntas öka svagt under perioden för att nå 80 $/fat till slutet av perioden och det väntas en viss förstärkning av euron jämfört med dollarn.

Mer gräs och proteingrödor som foder. Foto: Scandinav, Thomas Adolfsén

Sammanfattning för olika sektorer

  • Den långsiktiga trenden med svagt minskande åkerareal fortsätter, den areal som används för ekologisk produktion ökar och väntas nå 15 procent på EU-nivå.
  • Bland enskilda grödor väntas en stark utveckling för proteingrödor som drivs av ökad efterfrågan till både livsmedel och foder. Det väntas ett skifte i efterfrågan på foder mot mera gräs och proteingrödor medan efterfrågan på foderspannmål minskar.
  • Efterfrågan på biodrivmedel väntas sjunka på grund av att vägtransporterna minskar.
  • Den ekologiska mjölkproduktionen i EU väntas öka med 8 procent till 2031, det beror bland annat på att samhället alltmera efterfrågar produktion med en hög djurvälfärd. Stark efterfrågan på mejeriprodukter väntas leda till stigande priser.
  • Såväl produktion som konsumtion av kött väntas minska i EU fram till och med 2031. Animalieproduktionen står inför en rad utmaningar under de närmaste åren, t.ex. i form av sjukdomsutbrott och tillgång till foder som produceras med uthålliga metoder.
  • Det ekonomiska resultatet i jordbrukssektorn väntas få en sämre utveckling under den kommande tioårsperioden jämfört med den föregående perioden. Den årliga ökningstakten beräknas sjunka från 3 procent till 1 procent. I reala termer är ersättning till eget arbete konstant under prognosperioden. Andelen unga jordbrukare ökar marginellt.

Här hittar du rapporten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Toppmöte om hållbara livsmedelssystem – Jordbruksverket bidrar med fokus på lönsamhet och minskat svinn!

Lämna ett svar

Vad vi producerar och hur vi organiserar vår produktion, förädling, distribution och konsumtion av mat spelar en avgörande roll för miljö, klimat och hälsa och möjligheterna att nå Agenda 2030. FN:s generalsekreterare António Guterres har därför tagit initiativ till ett toppmöte om hållbara livsmedelssystem – Food Systems Summit 2021, för att förändra våra livsmedelsystem till att bli ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara och uppnå de globala målen i Agenda 2030. Toppmötet ska också bidra till återhämtningen av Covid-19, som orsakat fattigdom och ökad hunger. Toppmötet har förberetts under ett och ett halvt år och har fokus på ”action”! Regeringschefer och statschefer är inbjudna och en av talarna är Sveriges statsminister.

Källa: FNs kampanjmaterial

Vad blir då resultatet?

Både processen inför toppmötet såsom nationella dialoger, och uppföljningen efter mötet kommer vara viktiga delar för att gå vidare till konkret handling. . Förväntade resultat av toppmötet är ett ”Statement of Action” (sammanfattning) som FN:s generalsekreterare gör och ett antal samarbeten, så kallade koalitioner, på global nivå. Sverige medverkar i fyra av dessa:

  • koalitionen om skolmat,
  • koalitionen om hälsosamma och hållbara dieter samt
  • koalitionen om matsvinn.
  • Medverkan i Agriculture Innovation Mission for Climate (AIM for Climate) som syftar till att öka innovation och samarbete för ett klimatpositivt livsmedelssystem.

Jordbruksverket deltar i koalitionen om matsvinn

I koalitionen om matsvinn deltar vi för att sprida svenska erfarenheter om matsvinnsarbetet i Sverige som kommit ganska långt på många plan. Många aktörer jobbar aktivt för minskat matsvinn och Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket jobbar tillsammans i ett regeringsuppdrag för att uppmuntra detta. Få länder mäter svinn redan på gården och industrin så det är ganska unikt att vi nu också har metoder och har börjat mäta detta. Allt detta finns beskrivet i en rapport som vi tagit fram ihop med hjälp av SLU och RISE tillsammans med Naturvårdsverket, SCB och Livsmedelsverket samt i dialog med branschorganisationerna. De råvaror som är i fokus är mjölk, nötkött, griskött, vete, potatis, morötter, jordgubbar och sjömat. Våra kunskaper och resonemang går alltså nu på export 🙂 genom den översatta rapporten som publiceras med anledning av toppmötet: Food loss in Sweden – National follow-up methods for increased knowledge about losses and resources in food production.

På toppmötet visas filmen ”Food is never waste” som styrker att matsvinn är en nyckelfaktor i arbetet för hållbara livsmedelssystem. Hur kan vi slänga mat när 1 av tio går hungriga? Vid livsmedelsproduktion ger förlusterna växthusgasutsläpp och användning av naturresurser helt i onödan samt en lägre inkomst för matproducenter. USAs biträdande jordbruksminister berättar om sitt engagemang men också vår egen Näringsminister Ibrahim Baylan som slår ett slag för minskat matsvinn genom vår framtagna metod som presenteras i rapporten.

Färdvägen visar Sveriges arbete med hållbara livsmedelssystem

Inför toppmötet om livsmedelssystem har regeringen presenterat en färdväg som du hittar här. En utgångpunkt för färdvägen är de dialoger, bl.a. en nationell och två regionala, som hölls under första halvåret i år. I färdvägen presenteras svenska styrkor och svagheter samt processer och policydokument som är viktiga för arbetet med hållbara livsmedelssystem. Flera av dessa processer är sådana som Jordbruksverket arbetar med:

  • Gemensamma jordbrukspolitiken (CAP)
  • Gemensamma fiskeripolitiken (CFP)
  • Livsmedelsstrategin
  • Farm 2 Fork (EU:s strategi för hållbara livsmedel)
  • EU:s handelsavtal
  • Samverkansprogrammet för näringslivets klimatomställning
  • Utredning om att minska antibiotika användning globalt
  • Uppdrag att med utgångspunkt i Covid-pandemin granska djurhållning med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa.
  • En förutsättning för att ställa om till ett hållbart livsmedelssystem är att jordbruksföretagen är lönsamma för att ha kraft att satsa i ny teknik, nya arbetsmetoder och samarbeten, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin. Jordbruksverket har föreslagit satsningar i den strategiska planen för CAP 2023-2027 som ska bidra till detta. Jordbruksverket arbetar även på flera andra sätt med att stärka primärproducenternas konkurrenskraft, bland annat genom åtgärder i den svenska livsmedelsstrategin.

Det pågår många initiativ för mer hållbara livsmedelssystem. I rapporten Hållbara livsmedelssystem har Jordbruksverket gjort en sammanställning av dessa. Sammanställningen finns också som en bilaga till färdvägen.

/Karin Lindow och Andreas Davelid som jobbar med hållbarhetsfrågor på Jordbruksverket

Källa: FNs kampanjmaterial

Jordbrukssektorns utveckling fram till 2030

Lämna ett svar

OECD och FAO har publicerat sin årliga prognos över den globala utvecklingen i jordbruket för den kommande tioårsperioden och här kommer vår sammanfattning. Årets rapport domineras av de effekter som pandemin har haft och kan komma att få för jordbruket framöver. Jordbruket har visat stor motståndskraft mot de påfrestningar som pandemin givit upphov till och påverkan har varit mindre jämfört med många andra delar av samhället. Livsmedelsförsörjningen har kunnat säkerställas i världen på ett tillfredställande sätt även om det lett till stigande matpriser som drabbat många människor runt om i världen.

Nyfikna kor och nyfiken liten pojke. Foto: Benny Karlsson, Scandinav

En utmaning att nå målet Ingen hunger

OECD/FAO förutser att en återhämtning påbörjas redan under 2021 efter den nedgång som skett i världsekonomin till följd av pandemin. Den nivå som man tror kommer ha uppnåtts till 2030, mätt i BNP, är dock lägre än vad som prognosticerades innan pandemin bröt ut. Det gör att det kommer att bli en svår utmaning att nå det uppställda mål för 2030 om att det inte ska finnas någon hunger i världen.

Den ökande efterfrågan på biodrivmedel tros minska

Andra frågor som OECD/FAO lyfter i årets rapport är att tillväxttakten i animaliesektorn behöver minska i höginkomstländer för att dämpa efterfrågan på foderprodukter. OECD/FAO förutser att ökningstakten i efterfrågan på biodrivmedel minskar under den kommande tioårsperioden. Aktiva politiska beslut för att stödja övergång till eldrivna fordon och prioritering av restprodukter som råvara i produktionen är viktiga orsaker till att efterfrågan på jordbruksprodukter i energisektorn förväntas minska.

Ett mer produktivt jordbruk snarare än mer åkerareal

OECD/FAO lyfter också betydelsen av investeringar, såväl offentliga som privata, för att produktivitetstakten ska utvecklas i en positiv riktning. Ökad produktivitet står för nästan 90 procent av den produktionsökning som förväntas till 2030 medan ökad areal bara svarar för knappt 10 procent.

Fortsatt behov av klimateffektiva produktionsmetoder, särskilt inom animalier

Jordbrukets klimatpåverkan är fortsatt stor, men OECD/FAO tror inte att utsläppen av växthusgaser kommer öka lika snabbt som produktionen ökar. Samtidigt slår man fast att det finns fortsatt behov av att utveckla klimateffektiva produktionsmetoder, speciellt i animaliesektorn.

Och hur blir det med priserna?

Priserna på jordbrukets produkter har stigit kraftigt under 2020, mycket beroende på stark efterfrågan från den kinesiska fodermarknaden. Stark produktivitetsutveckling leder dock till att det åter blir en långsiktigt fallande pristrend. Fallande priser drabbar särskilt småjordbrukare som har svårt att anpassa kostnadsnivån. Varierande väder, smittsamma djur- och växtsjukdomar, varierande insatsvarupriser och konjunktursvängningar är några faktorer som kan leda till prisvariationer för jordbruksprodukter under prognosperioden. 

Här hittar ni hela OECD-rapporten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

CAP-reform i mål efter tre år av förhandlingar!

Lämna ett svar

EU har nu kunnat enas om hur den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ska tillämpas för tiden 2023-2027. Reformen innebär bland annat ökat fokus på jordbrukets betydelse för miljö och klimat, en förändring av fördelning av inkomststödet samt en ny modell för förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Bonde med barnbarn tittar på kor. Foto: Hans Bjurling, Scandinav

Här redogör vi för den principiella överenskommelsen på EU-nivå. Det är fortfarande en bit kvar innan detaljerna i överenskommelsen är klara och tills den svenska tillämpningen är på plats.

Fördelning av direktstödet

Det har riktats kritik mot att en stor andel av direktstödet går till en liten andel stora jordbruksföretag. Det ska därför bli obligatoriskt att omfördela 10 procent av direktstödet till små och medelstora jordbruksföretag. Det ska också avsättas 3 procent av direktstödet till särskilda åtgärder som riktas mot unga jordbrukare.

Det införs ett nytt grundvillkor som innebär att jordbrukarna måste uppfylla villkor kopplade till regler för arbetsmiljö, lönenivåer med mera för att de ska vara berättigade till stöd.

Grön arkitektur

Kommissionens tillväxtstrategi ”Den gröna given” ska beaktas när miljö- och klimatåtgärderna i CAP utformas. Det finns dock inte några direkta krav eller villkor kopplade till hur detta ska ske i detalj.

Det nuvarande förgröningsstödet har fått hård kritik för att inte ge önskade effekter för miljö och klimat. Det införs därför en ny åtgärd i budgetpelare I som innebär att 25 procent av budgeten ska avsättas till ettåriga miljö- och klimatåtgärder. Medlemsländer som i nuläget använder en stor del av budgetpelare II för miljö- och klimatåtgärder får tillgodoräkna sig detta till viss del i pelare I. För Sverige kommer det innebära viss rabatt på några procentenheter.

I budgetpelare II ska minst 35 procent av budgeten användas till klimat- och miljöåtgärder. I denna andel får även djurvälfärdsåtgärder och kompensationsstöd (delvis) inräknas.

Morotsodling, blomsterremsa, Fagraslätt. Foto: Johan Ascard

Nuvarande tvärvillkor tas bort och övergår till att bli att bli så kallade  grundvillkor vilket är ungefär samma sak och innebär krav som alla måste följa. Bland reglerna för de olika grundvillkoren kan nämnas att kraven på bevuxen mark kommer att skärpas och att krav på växtföljd eller gröd-diversifiering införs. Kravet på avsättning till icke-produktiva åtgärder, såsom träda och odling av proteingrödor, har satts till 7 procent.

Flera av kraven är knutna till olika undantag och och möjligheter för det enskilda medlemslandet att välja detaljutformning, så de slutliga kraven i grundvillkoren kommer att se olika ut beroende på de nationella förutsättningarna.

Förvaltning

CAP styrs mot målen om att främja en smart, hållbar och konkurrenskraftig  jordbrukssektor och en långsiktig livsmedelssäkerhet, stärka miljö- och klimatarbetet samt att stärka EUs landsbygder. Ambitionen i denna reform är en tydligare målstyrning, med ledning av ett antal indikatorer. Varje land ska därför utarbeta en strategisk plan där åtgärder i både budgetpelare I och II samlas.

Förhandlingsprocessen och fortsatt arbete

Kommissionens ingång i reformarbetet var att främst förändra förvaltningen av CAP i syfte att öka resultatuppfyllelsen och förenkla både för jordbrukarna och för myndigheterna. Eftersom Europaparlamentet haft ett större inflytande i reformarbetet än tidigare, har det skett en förskjutning mot åtgärder som syftar till att uppnå en högre miljö- och klimatnytta samt att mer av inkomststödet styrs mot små- och medelstora företag.

Skördetröska, Lyckås, Småland. Foto: Knut Per Hasund

Arbetet med reformen fortsätter nu med att det ska tas fram tillämpningsregler både på EU-nivå och för Sverige. För jordbrukarna innebär det anpassningar av verksamheten så att den ligger i linje med de politiska målsättningarna. Det nya regelverket träder i kraft den 1 januari 2023.

Här hittar du EU-kommissionens pressmeddelande och är du nyfiken på mer så går det att se debatten den 28 juni på denna länk.

/Bengt Johnsson, jordbruksekonomisk utredare

Missade du första delen av vår nya seminarieserie om livsmedelsstrategin?

Lämna ett svar

Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. I en ny seminarieserie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin berättar vi om det vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion i hela Sverige.

På det första webbinariet berättade jag om livsmedelskedjans utveckling baserat på vår årliga rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Väldigt kort kan man på aggregerad nivå säga att produktionen har ökat sedan 2011, medan lönsamheten varit oförändrad och utvecklingen av vissa miljöindikatorer visar positiva trender över tid medan andra är i behov av trendbrott.

Det övergripande målet i livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. För att kunna nå livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion så behöver företagen vara konkurrenskraftiga. För utan lönsamhet kan företagen inte överleva, de kan inte få avkastning på satsat kapital, eller investera i nya och hållbara tekniker. Ett sätt att öka lönsamheten är att fler konsumenter väljer svenska produkter och är villiga att betala för de svenska mervärdena. Per-Göran Sigfridson, grisproducent i Kalmar och engagerad i LRF Sydost och Håkan Seiborg, ICA-handlare i Växjö pratade om hur vi får konsumenter att välja och betala för svenska mervärden.

När det gäller utvecklingen av miljöindikatorerna finns det flera miljöområden som är i behov av ett trendbrott, t.ex. behöver situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar. Vårt nästa webbinarium den 21 september kommer att fokusera just på användningen av växtskyddsmedel. Boka gärna in dagen redan nu!

Om du missade premiären kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här.

/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Var med och bidra till hållbara livsmedelssystem!

Lämna ett svar

Jordbruksverket jobbar på olika sätt för hållbara livsmedelssystem och vi har nyligen redovisat en rapport till regeringen där vi definierar hållbara livsmedelssystem, sammanställer vad som pågår i Sverige och vad som behöver göras för att livsmedelssystemen ska bli mer hållbara.

Ett annat exempel är att vi tillsammans med SCB tagit fram särskilda mått (nationella indikatorer) som valts ut för att utifrån svensk kontext kunna följa upp hur det går att uppfylla Agenda 2030 gällande hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder.

I september bjuder FN in till ett toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit, i syfte att förändra världens livsmedelssystem att bli mer hållbara. Det pågår intensivt arbete på många plan på Näringsdepartementet, hos olika myndigheter och organisationer. Alla uppmanas att bidra!

Du kan under april skicka in dina idéer till FN om lösningar för ett mer hållbart livsmedelssystem

Både du som privatperson, företag, organisationer, föreningar, forskare, myndigheter kan anmäla idéer. Välj och svara på frågor i det målområde som din idé passar för:

Mer info om toppmötet på regeringens webbsida.

Stort driv att förbättra hållbarheten

En slående del i Jordbruksverkets rapport om hållbara livsmedelssystem är sammanställningen av vad som pågår. Vi ser här en enorm drivkraft att öka livsmedelssystemets hållbarhet på många fronter, inte minst hos branschen och intresseföreningar. Det vill vi uppmuntra och stötta så att arbetet hålls igång, följs upp och vidareutvecklas. Ett exempel är ett nytt samarbete för minskat matsvinn där syftet är att bidra till FN:s hållbarhetsmål att halvera det globala matsvinnet till år 2030. Samarbetet engagerar både primärproducenter, förädling, grossister, dagligvaruhandel och restaurangledet, samt även forskare och myndigheter.

Det är också spännande med forskningsprojektet Mistra Food Futures, som ska ta fram mål och åtgärder för vad det svenska livsmedelssystemet behöver uppnå till år 2045 för att vara hållbart.

Vad behövs då?

Även om det redan händer mycket, så ger vår rapport förslag på fler saker att ta itu med på kort sikt. Vi tycker att myndigheterna behöver ökade resurser för att kunna ta fram och sprida tydligare information till företag och konsumenter om vad som kan göra livsmedelssystemet mer hållbart.

Andra förslag i rapporten handlar om:

  • att öka innovationstakten och underlätta användningen av t.ex. ny teknik,
  • tydligare myndighetsansvar,
  • utveckling av tydliga mål,
  • ytterligare datainsamling och analyser.

Många förslag riktas till regeringen, men i väntan på att de överväger vilka regeringsuppdrag som faktiskt ska delas ut kan vi myndigheter göra en hel del. Bland annat så startar Miljömålsrådet nu ett nytt programområde Syntesarbete om ett hållbart livsmedelssystem där elva olika myndigheter ingår, med fokus på hur vi i Sverige ska producera och konsumera livsmedel på ett hållbart sätt.

Tack till alla som bidragit!

Utredningen om hållbara livsmedelssystem har genomförts inom ramen för Livsmedelsstrategin. I arbetsgruppen har vi haft hjälp av Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och Tillväxtverket. Dessutom har vi haft en bred referensgrupp med representanter för livsmedelssystemets alla led, som har bidragit med mycket värdefull input. Tack alla!

/Sofia Blom som har varit projektledare för Jordbruksverkets utredning om hållbara livsmedelssystem, och Karin Lindow jobbar med Agenda 2030 och andra hållbarhetsfrågor.

Ny årsrapport! Här är resultaten som visar hur det går för livsmedelskedjan

Lämna ett svar

I drygt fyra år har den svenska livsmedelsstrategin funnits. Målet med strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar på ett hållbart sätt. Livsmedelsstrategins mål är integrerade i hela Jordbruksverkets verksamhet

Jordbruksverket har flera uppdrag i strategins handlingsplaner som alla ska bidra till att målen nås. Ett av våra uppdrag är att Utvärdera och följa upp livsmedelsstrategin.

I årets rapport som nyligen publicerades är en av slutsatserna att produktionen fortsätter att öka i livsmedelskedjan, trots oförändrad lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan som helhet. Av rapporten framgår att det finns variationer mellan de olika leden och delbranscherna, exempelvis ökade produktionen mest i restaurangledet, men det var också i restaurangledet som lönsamheten minskade mest. En glädjande utveckling är att lönsamheten ökade i primärproduktionen mellan åren 2016 och 2019.

Foton: Peter Rutherhagen, Urban Wigert, Svenskt Kött, Scandinav Bildbyrå, Johan Wallander.

Årets rapport har byggts ut med ett kapitel om livsmedelsproduktionens produktivitet, miljö- och resurseffektivitet eftersom en hållbar utveckling förutsätter att produktionen kan öka samtidigt som effekter på miljö och klimat minskar, eller åtminstone inte förvärras. Utvecklingen går åt rätt håll inom vissa områden, medan andra måste förbättras. Exempelvis behövs situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras.

Livsmedelskedjan har potential att bidra till tillväxt i hela landet, men att det främst är i storstadsregionerna som arbetstillfällen skapas när tillväxten ökar.

Precis som tidigare år betonas i rapporten att forskning, innovation och ökad kompetens är avgörande för att nå målen i livsmedelsstrategin. Anledningen är att forskning, innovationer och en ökad utbildningsnivå är nödvändiga för att skapa en långsiktig tillväxt och ökande förädlingsgrad i livsmedelskedjan. Det är också en förutsättning för lönsamma och konkurrenskraftiga företag.

Om du är nyfiken på årets rapport och vill läsa mer, så har vi tagit fram både en kortversion av rapporten och den längre huvudrapporten.

Om du är nyfiken på våra andra uppdrag i handlingsplanerna finns en sammanställning från februari. Den innehåller både de uppdrag vi slutredovisade och de uppdrag vi delredovisade, eftersom vi genomför dem under en längre tid.

/ Camilla Burman som håller ihop arbetet med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Nationell dialog inför toppmötet om internationella livsmedelssystem – tyck till!

Lämna ett svar

Livsmedelssystemets betydelse för möjligheterna att nå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 har allt mer kommit i fokus. Globalt produceras tillräckligt med livsmedel. Samtidigt påverkar dagens produktion och konsumtion av livsmedel både klimat och miljö och bidrar till felnäring och ohälsa. Livsmedelssystemen behöver därför förändras så att maten vi äter framställs och konsumeras på ett hållbart sätt ur alla tre hållbarhetsdimensionerna.

Mot denna bakgrund har FN:s generalsekreterare António Guterres tagit initiativ till ett toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit 2021 (FSS). Som ett led i förberedelserna inför toppmötet ordnade Näringsdepartementet, Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) och SIANI ett nationellt dialogmöte den 25 januari. Det inleddes och avslutades av statssekreterare Per Callenberg från Näringsdepartementet. Representanter från privata sektorn, civilsamhället, akademin, myndigheter och regeringskansliet medverkade. Resultatet från dialogen kommer publiceras inom kort.

Före den nationella dialogen hölls ett inspirationsseminarium med omkring 200 deltagare. FAO-kommittén har tagit fram en skrift Hållbara livsmedelssystem – kunskap, innovation och samarbete som lanserades i samband med seminariet. Aktörer från olika delar av livsmedelssystemet talade om hållbar mat, offentlig sektor som möjliggörare, samverkan och cirkulära system. Stornamnet bland talarna kan väl sägas var grundaren av EAT, Gunhild Stordalen, som leder en av de förberedande aktiviteterna inför FN:s toppmöte, handlingsspår 2 Skifta till ett hållbart konsumentbeteende. Några andra talare var företrädare för Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, Livsmedelsföretagen, SLU, Livsmedelsverkets generaldirektör, Axfoundation, Härnösands kommun och Sweden Food Arena.

Vår egen Jordbruksverket-medarbetare Karin Lindow medverkade också (som för övrigt kände sig lite ”star struck” av Gunhild, men nervositeten lade sig efter att ha hört Stordalens hund börja skälla mitt under hennes presentation varvid den tystades med ett skarpt ”Nai” på norska 🙂 ) och berättade om hur matsvinn och resurseffektivitet hänger ihop med miljö, ekonomi och livsmedelsförsörjning. Samverkan mellan aktörer i livsmedelssystemet är centralt för att minska matsvinnet. Risken är annars att det förflyttas i kedjan eller leder till förluster på gården, men inte minskar totalt sett. 

Jordbruksverket jobbar med hållbara livsmedelssystem på många sätt och kommer i slutet av februari presentera en rapport i ämnet som en del av den svenska livsmedelsstrategins andra handlingsplan.

/Andreas Davelid och Karin Lindow på Enheten för livsmedelskedjan och export