Kategoriarkiv: livsmedelsförsörjning

Krisstöd i Coronatider

Det skrivs mycket i media idag om att livsmedelssektorn klarat krisen på grund av pandemin Covid-19 bättre än många andra branscher, men efterfrågan på en del mejeri- och köttprodukter har faktiskt minskat kraftigt i stora delar av EU. För att tillfälligt begränsa utbudet av dessa produkter har EU beslutat att ge stöd till aktörer i den privata sektorn. Det gör man för att bidra till kostnaderna för lagring av de drabbade produkterna under en viss tid. Lagringsstödet gäller ost, smör, skummjölkspulver, nötkött samt får- och getkött.

OSTI flera EU-länder har restauranger och butiker stängt i samband med att restriktioner införts mot att vistas ute i samhället och träffa andra människor. Det här betyder att vi äter mindre av många produkter, exempelvis kött och vissa typer av ostar, och därför sjunker också priserna.

I Sverige har försäljningen av kött till restaurang minskat medan försäljning till hushållen via dagligvaruhandeln har ökat. När vi äter kött hemma blir det inte lika ofta de ädla detaljer som vi gärna beställer när vi äter på restaurang, som filé och entrecote, och efterfrågan på dessa har därför minskat. Däremot har suget efter köttfärs och korv ökat!

Sammantaget kan vi trots förändrad efterfrågan på både kött och mejeriprodukter, inte se några större prisnedgångar vare sig på kött eller ost i Sverige. En produkt från djurriket som emellertid drabbats av sjunkande priser den senaste tiden är ägg, men det beror snarare på en överproduktion i Sverige som fanns redan innan pandemin bröt ut.

Vår bedömning är att vi i Sverige kommer att utnyttja stödet för privat lagring av ost. Vi har en kvot på 792 ton och den motsvarar cirka 1 procent av total ostproduktion i Sverige. För övriga produkter är det inte troligt att lagring kommer att ske.

Här finns pressmeddelandet Stöd till privat lagring ska minska risken för överskott på marknaden.

Läs mer här om stödet till privat lagring.

/Eva Jirskog, jordbrukspolitisk utredare på livsmedelskedjan- och exportenheten

Farming as usual?

I en tid av kris och en vardag som är vänd upp och ner på många sätt kan jag ändå på något vis bli glad att odlare och lantbrukare, som jag jobbar med dagligen, nu enligt MSB klassas som samhällsviktiga. Jag blir också glad när jag märker att man ute på fält jobbar på som vanligt. Man bearbetar, gödslar, sår, planterar, täcker med väv för att skydda mot frostnätter och vattnar. Med andra ord stämmer den nu populära #farmingasusual väldigt bra. Morötter_shutterstock SJV bildarkiv

Svenska grönsaker kommer finnas i butikshyllorna och på våra matbord även framöver men kanske blir vi varse  om att den svenska produktionen av vissa basvaror borde vara högre. Morötter producerar vi idag mer än vad vi konsumerar men det är också den enda grönsaken. Utmaningen för svensk grönsaksodling är nu att få grödan från jord till bord. Och vilket ”bord” är det? När storkök och restauranger tyvärr tvingas dra ner på verksamheten kan våra odlare behöva lägga om sina tidigare försäljningskanaler vilket såklart kan vara en utmaning.

Odlingen är arbetsintensiv och i många fall sker skörden för hand. För hand av personal som kommer från utlandet och säsongsjobbar i fält. Personal som nu i och med stängda gränser och restriktioner inte kan komma hit. Många här i Sverige har blivit av med jobbet eller delvis permitterade under rådande situation så rent krasst finns antalet tillgängliga händer för att lösa situationen. Frågan är om det kan lösas tillräckligt snabbt för att en perfekt röd, söt och svenskodlad jordgubbe kan få sin självklara plats på min midsommartårta? Jag hoppas det.

Vill du läsa mer om trädgårdsodlingens behov av arbetskraft i Coronatider så finns det ett inlägg på vår systerblogg Jordbruket i siffror med intressant statistik.

/Ida Backström, Rådgivningsenheten söder

Sveriges livsmedelskedja levererar – i goda tider och i svåra

Livsmedelskedjans företag har en central roll i samhället, nämligen att producera och distribuera mat och måltider till alla medborgare. I kristider blir det särskilt uppenbart att livsmedelskedjan har en samhällsbärande funktion. När människor känner sig oroliga triggas ett beteende där vi börjar hamstra mat, mediciner och andra förnödenheter. Och när butikshyllorna gapar tomma växer oron bland befolkningen. Att ha en inhemsk livsmedelsproduktion och en väl fungerande kedja från jord till bord är ett av fundamenten i ett samhälle där människor känner sig trygga.

Livsmedelsproduktion kan bara tryggas genom lönsamma företag                                        För att klara av detta krävs lönsamma företag i alla led i livsmedelskedjan. Jordbruksverkets årliga uppföljning av utvecklingen i livsmedelskedjan visar att lönsamheten försämrats i alla led under perioden 2011 – 2018. I primärproduktionen, där jordbruk, fiske och trädgårdsodling ingår, är lönsamheten särskilt svag. Jordbruksföretagen drabbades dessutom av den svåra torkan som rådde under sommaren 2018 men tack vare en stor kreativitet och anpassningsförmåga kunde de flesta jordbruk fortsätta att leverera.

Trots att lönsamheten försämras växer produktionsvärdet i livsmedelskedjan. Men man kan förmoda att den tillväxt som vi sett under de senare åren är starkt kopplad till den långvariga högkonjunkturen som präglat svensk ekonomi under nästan ett decennium. Det goda konjunkturläget har sannolikt bidragit till att stärka efterfrågan på livsmedel som produceras med stor hänsyn till klimat, miljö och djurvälfärd. Flera undersökningar visar att konsumenterna vill ha hållbart producerad mat. Men det krävs en god ekonomi för att människor ska ha tillräckligt hög betalningsvilja för att kompensera producenterna för de merkostnader som en hållbar produktion med god djurvälfärd medför. Och i corona-krisens spår väntas sämre tider där folk kommer att ha mindre pengar att spendera på mat med mervärden – det som är paradgrenen i svenskt jordbruk.

Hållbar mat är inte en lyxvara utan en förutsättning för ett tryggt samhälle                Svensk livsmedelsproduktion kännetecknas i en internationell jämförelse av höga standarder inom miljö- och klimatområdet liksom inom djurhälsa och smittskydd. Corona-krisen visar att smittskydd, antibiotikaresistens och livsmedelssäkerhet är centrala frågor för ett hållbart samhälle. Här vill jag framhålla att mat som produceras på ett hållbart sätt därför inte borde betraktas som lyxvaror som vi kan unna oss när plånboken tillåter. Vi måste acceptera att ett tryggt och hållbart samhälle förutsätter att vi är villiga att betala ett pris för vår mat som fullt ut motsvarar de kostnader som uppstår i produktionen. Vi har blivit bortskämda med att ha en livsmedelskedja som alltid levererar – alltifrån tillvarons guldkant när tiderna är goda till livets nödtorft när tiderna är svåra. Men utan lönsamma företag kommer dessa leveranser att sina.

/Sara Johansson

Samhällsekonomisk analytiker, Livsmedelskedjan och exportenheten

För mer information, läs rapporten om utvecklingen i livsmedelskedjan:                               Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2020