Sverige har ett fint pärlband av produkter som har en eftertraktad skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Under senaste året har vi firat att flera produkter fått godkänt från Bryssel. Många olika initiativ pågår för att ta tillvara på märkningen som både kan stärka livsmedelsproducenter och ge konsumenter värdefull information.
En av insatserna som jag jobbar med är att arbeta för att fler jordbruks- och livsmedelsprodukter ska få skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Det har varit ett långsiktigt arbete som började med en kartläggning av vilka produkter som kan vara möjliga för märkningen. Producentföreningarna har sedan fått stöd från Jordbruksverket i ansökningsprocessen och nu pågår det viktiga arbetet med att ta tillvara möjligheterna med Sveriges fantastiska produkter som är skyddade inom EU.
Socca på Gotlandslins & linscrème. Foto: Anna Hegetorn.
För dig som inte redan har koll på skyddade beteckningar så syftar märkningen till att bevara produktion, tradition och kunskaper på landsbygden och ge ökade inkomster från produktion och förädling av livsmedel och jordbruksprodukter. Märkningen underlättar också för konsumenterna genom att ge god tillgång på information om produkterna.
Inom EU finns över 3500 produkter som har ett skyddat produktnamn, däribland kända produkter som parmaskinka, roquefort och parmesan. I Sverige har vi idag 22 produkter som godkänts för märkningen och flera ansökningar är inskickade till Livsmedelsverket och EU-kommissionen för godkännande.
Flaggor för svensk livsmedelsproduktion
Vi är många som är stolta över de produkter i Sverige som har fått en skyddad EU-beteckning. Ni är flaggorna i Sveriges livsmedelsproduktion sade Mattias Dernelid, från Grönsakshallen Sorunda vid den kunskapsdag som vi på Jordbruksverket arrangerade i maj med producenter, destinationsbolag och andra lokala aktörer och myndigheter. Under kunskapsdagen fick producenter och lokala aktörer möjlighet att dela erfarenheter och diskutera samarbeten för att ta tillvara möjligheten med märkningen.
Kunskapsdagen arrangerades av Malena Bathurst på Jordbruksverket i samarbete med Eva Jilkén, Anna Hegethorn, Per Idlund, Mattias Dernelid och Sven Erik Larsson.
Vi som deltog på kunskapsdagen var överens om att det finns stor potential att utveckla arbetet kring de skyddade produkterna. Märkningen behöver bli mer känd i Sverige och genom samarbeten mellan producenter och andra lokala aktörer kan märkningen göra nytta för att utveckla företagande och måltidsturism på platsen. Det gläder mig att det nu finns ett ökat intresse för skyddade EU-beteckningar och att det är flera som vill arbeta med frågorna tillsammans utifrån sina horisonter och perspektiv. Ju fler som pratar om de fina livsmedel som har fått ett skydd och vad det innebär, desto större blir medvetenheten hos konsumenter, producenter, restauratörer, grossister, regionala utvecklare och myndigheter.
Vit färsksaltad Östgötagurka.
Smaken av skyddade EU-beteckningar
Att våra skyddade produkter är fantastiska blev tydligt när vi under kunskapsdagen fick smaka de anrättningar som Stefan Eriksson, råvaruansvarig för kocklandslaget och Årets kock 2005, tillagade åt oss i Martin & Serveras utbildningskök. Små delikata rätter tillagade med vördnad för råvaran som så klart bestod av våra skyddade produkter. Vad sägs om:
Skedvi bröd med Skedvibrödmisosmör
Pannkaka på Värmländskt skrädmjöl, lök, havre & vassle
Vit färsksaltad Östgötagurka, gräddfil & lindhonung
Vänerlöjrom & smörtoast
Socca på Gotlandslins & linscrème
Bohusläns blåmusslor & musselsås
Tartar på Lappländsk Fjällröding
Wrångebäcksost & råbiff på mjölkko
Bruna bönor från Öland, bönmiso & ramslök
Grillad Hjälmargös
Sörmlands ädel & lönnblommor i lönnsirap
Sorbet på Allåkerbär från Norrland
Och till fikat fick vi njuta av Kullings kalvdans och Skånsk Spettkaka.
” Det här är det absolut värsta och absolut mest fantastiska som jag gjort i min yrkeskarriär”, sade Stefan Eriksson, om att laga mat till och framför de producenter som producerat råvarorna. Stefan Eriksson uttryckte att matvärlden behöver den här typen av produkter som har en stark identitet.
Kocken Stefan Eriksson bjuder Anders Drottja, politisk sakkunnig hos landsbygdsministern, på Allåkerbär från Norrland.
Flera insatser under 2024
Kunskapsdagen var startskottet för ett nätverk som ska skapa fler samarbeten kring produkterna. Vi har upphandlat ett projekt som ska ta fram en modell för hur skyddade EU-beteckningar kan användas lokalt och regionalt vid måltidsturism för att utveckla en plats. Jag ser fram emot att se hur modellen kan användas för att ta ytterligare steg kring märkningen i Sverige.
Sven-Erik Larsson är en av dem som på uppdrag av Jordbruksverket har gett producentföreningarna stöd i ansökningsprocessen för att få en skyddad geografiskt beteckning eller skyddad ursprungsbeteckning. Vid sidan av honom syns Eva Jilkén som under 2024 tillsammans med Anna Hegethorn och Lena Mossberg har i uppdrag att ta fram en modell för att ta tillvara märkningen lokalt. Per Idlund från Martin & Servera upplät sitt utbildningskök för matlagningen under kunskapsdagen den 6 maj. Foto: Anna Hållams.
I länder som Italien, Spanien och Frankrike har man länge arbetat i stor skala för att skydda och lyfta fram ländernas livsmedelsprodukter. Nu ökar även intresset för märkningen i Norden och de nordiska länderna söker samarbeten och erfarenhetsutbyte. I juni är jag och kollegor på Livsmedelsverket inbjudna till Finland för att träffa Ruokavirasto som är Finlands Livsmedelsverk. Vi ska berätta hur vi har arbetat med de skyddade beteckningarna i Sverige och är glada att ha Skedvi bröd med som ett gott exempel på hur man kan arbeta med företagande och marknadsföring kring en skyddad produkt.
För dig som vill smaka på Sveriges skyddade livsmedel så ser du hela listan här. Kanske vill du göra som Stefan Eriksson och laga en hel buffé… Du kommer inte att ångra dig, jag lovar!
/Malena Bathurst näringsutvecklare på Jordbruksverket
Här är jag på plats vid firandet av Europadagen i Kulturhuset. Det bjöds på Wrångebäcksost, Vit färsksaltad Östgötagurka, Skedvi Bröd och Äkta Gränna Polkagrisar som ett bidrag till att sprida kunskap om märkningen. Många kom förbi för att smaka och vi fick en möjlighet att berätta om produkterna. Extra roligt var det att YouTube-kanalen Paradrätten presenterade en bricka med skyddade produkter när EU-minister Jessica Rosvall lagade sin paradrätt på scen under live-sänding.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Är du en av de konsumenter som intresserar sig för kostråd – och dessutom nogsamt följer dem av hälsoskäl? Brukar du till och med fundera över hur dina matval påverkar andra aspekter av hållbarhet, som det svenska jordbrukets konkurrenskraft, vår försörjningsförmåga, djurvälfärden och miljön? Min egen kvalificerade spaning är att de flesta konsumenter vet hur vi bör äta ”rätt”, men att det är lite si och så med att omsätta denna vetskap i praktiken.
Foto: Camilla Burman, Åsa Lannhard Öberg och Scandinav.
Hur står det då till i ditt eget hushåll och lever du som du lär, kanske läsaren undrar? Jo jag som jobbar med jordbruks- och livsmedelsfrågor dagarna i ända kopplat till olika dimensioner av hållbarhet har några måsten som jag tänker är bra såväl för min egen hälsa som för djuren, miljön och svenska bönder. Till exempel köper jag alltid ägg, mejeriprodukter och kött från Sveriges djurbönder. Och såvitt jag vet har aldrig en påse vetemjöl, havregryn, potatis eller morötter som hamnat i familjens skafferi producerats i något annat land än i Sverige. Alla dessa livsmedel har vi goda förutsättningar och är duktiga på att producera i Sverige. Att handla frukt och grönt i säsong samt att introducera fler vegetariska recept i vardagsmaten är också något jag anstränger mig för att bli bättre på. Men jag slarvar ibland.
Regeringsuppdrag till Livsmedelsverket
Nu till det egentliga ämnet för detta blogginlägg; ett regeringsuppdrag i två steg till Livsmedelsverket i juni 2023 som handlar om nordiska näringsrekommendationer 2023 (NNR 2023) och kostråd. NNR 2023 publicerades i maj förra året och ett offentligt samråd genomfördes för det vetenskapliga bakgrundsmaterialet. Du kan läsa mer om Jordbruksverkets svar på det offentliga samrådet i ett tidigare blogginlägg.
Enligt den första delen av uppdraget som redovisades för regeringen den 30 april, skulle Livsmedelsverket analysera konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion av att NNR 2023 för första gången inte bara handlar om att äta rätt ur ett hälsoperspektiv utan även att gynna den miljömässiga hållbarheten. Det är skillnaden mellan kostrekommendationer för hälsa respektive för hälsa + miljö som skulle bedömas, med fokus på utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser, biologisk mångfald och djurvälfärd. Jordbruksverket fick möjlighet att bidra med input utifrån våra kunskapsområden och längre ner i inlägget kan du läsa ett axplock av de synpunkter som vi spelade in. Den färdiga rapporten finns på Livsmedelsverkets hemsida. Där finns även länk till en underlagsrapport, med modellering, från SLU som ligger till grund för de analyser som gjorts, och en sammanställning av synpunkterna i remissrundan.
Den andra delen av uppdraget handlar om att uppdatera de svenska kostråden. Livsmedelsverket har påbörjat arbetet och ambitionen är att vara klar runt kommande årsskifte. Jordbruksverket och Kommerskollegium ska bidra i frågor som rör jordbruk och utrikeshandel.
Vi är glada och tacksamma för att vara involverade i de båda deluppdragen och bland annat bidra med primärproduktionens perspektiv. Enligt livsmedelsstrategins övergripande mål bör en ökad produktion av svensk mat svara mot konsumenternas efterfrågan. Det står också i målet för området konsument och marknad att konsumenterna ska kunna göra medvetna och hållbara val, något som olika typer av information – exempelvis kostråd – bidrar till. Både NNR 2023 och kostråd kan påverka svensk livsmedelsproduktion, dess försörjningsförmåga samt miljöeffekter och därmed finns en tydlig koppling till livsmedelsstrategin.
Marginella effekter för svenskt jordbruk
Livsmedelsverkets analys av att NNR 2023 inkluderar miljöaspekter visar på relativt små konsekvenser för jordbruket i Sverige. Det beror på att skillnaden mellan vad NNR 2023 rekommenderar att vi ska äta av hälsoskäl, jämfört med av ett kombinerat hälso- och miljöskäl, överlag är liten. Dessutom förväntar sig Livsmedelsverket inga stora förändringar i vår konsumtion som en följd av kostrekommendationer som isolerad åtgärd, baserat på historisk erfarenhet. Analysen av hur produktion och miljö påverkas utgår inte från vad som vore en önskvärd konsumtionsförändring utan från vad som faktiskt kan förväntas hända. Livsmedelsverket bedömer att det är ett rimligt antagande att påverkan utgår från att 5 procent av befolkningen följer rekommendationerna. Den livsmedelsgrupp där NNR:s rekommendationer baserade på bara hälsa respektive på både hälsa och miljö skiljer sig tydligast åt, är rött kött. Eftersom ett inkluderande av miljöhänsyn kan förväntas påverka konsumtionen av rött kött, modellerade SLU hur förändringen kan påverka produktion och miljö i flera scenarier. Resultaten visar att framför allt antalet nötkreatur av köttras kan påverkas. Effekterna på djurantal i svenskt jordbruk, markanvändning, biologisk mångfald och klimat skiljer sig åt beroende på scenario. Det är en komplex analys med många scenarier som gjorts och jag ger mig inte på att göra en kort och begriplig sammanfattning i detta blogginlägg, utan uppmanar er istället att läsa rapporten. Djurvälfärden är opåverkad, så länge produktionen bedrivs i linje med våra djurskyddslagar.
Foto: Åsa Lannhard Öberg
I den första delen av Livsmedelsverkets uppdraget fick vi gott gehör för våra synpunkter, som framgår av sammanställningen på Livsmedelsverkets hemsida. Jag listar ett axplock av det vi spelade in nedan.
Så här tyckte vi
Färre idisslare ger minskad vallproduktion och en del av den mark som används för vallodling idag skulle då troligtvis växa igen. Vallodlingen har många miljömässiga fördelar.
För att nå vissa miljökvalitetsmål samt målen i art- och habitatdirektivet krävs en omfattande ökning av betesmarksarealen och antalet betande djur.
En god djurvälfärd hos svenska lantbruksdjur är inbyggt i vår lagstiftning, oavsett hur många de är eller hur de fördelas på olika djurslag. En förändrad köttkonsumtion ska alltså inte påverka djurvälfärden.
Det behöver beaktas att ökad odling av vegetabilier kan ge förändrad markanvändning, påverka växtföljder och annan resursanvändning.
Totala miljöeffekter vid minskad köttkonsumtion skulle bero på vilket kött vi äter mindre av, hur marken som varit kopplad till animalieproduktion istället används samt vilka importerade livsmedel som ersätter köttet.
Den ekonomiska och sociala hållbarheten i lantbruksföretagen kan försämras om en förändrad konsumtion innebär att vi måste lägga ner en del av det animaliebaserade jordbruket. Det skulle också kunna försvaga den svenska försörjningsförmågan av mat.
En analys av effekterna på livsmedelsproduktionen av ett högt genomslag av kostrekommendationer i konsumentledet vore önskvärt, för att spegla ambitionen med dessa.
Vi hade också frågor om SLU:s modellering, exempelvis att den visar mindre effekter än vad vi förväntat oss på naturbetes- och åkermark av att antalet nötkreatur av köttras minskar. Våra frågor om modellen har retts ut genom att Livsmedelsverket förklarat dess funktion och avgränsningar.
Uppdatering av kostråden
Nu pågår arbetet med den andra delen av uppdraget, att uppdatera de svenska kostråden baserat på NNR 2023. Regeringen slår fast att Livsmedelsverket i uppdateringen av kostråden, utöver de näringsfysiologiska rekommendationerna i NNR 2023, ska beakta ett kostmönster som stärker vår försörjningsförmåga och bidrar till att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Dessutom ska livsmedel som Sverige har goda naturgivna förutsättningar att producera värnas, liksom EU-rätten och principerna för internationell handel. Kostråden ska också ta hänsyn till fördelarna med animalie- och mjölkproduktion kopplat till matens näringstäthet och att dessa produktionsformer gynnar betesmarker och vallodling.
Det är inget lätt uppdrag som Livsmedelsverket har fått och målavvägningarna är många. Jordbruksverket är involverat även i denna del av uppdraget så jag återkommer garanterat med ämnet i framtida blogginlägg!
//Åsa Lannhard Öberg – jordbrukspolitisk utredare med förmånen att få syssla med många spännande samhällsfrågor!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
2020 startade vi arbetet med att ta fram en metod för att mäta livsmedelsförluster. Deltog gjorde både branschorganisationer och forskare från både SLU och RISE samt kollegor på Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket. Vi är tidigt ute med att mäta livsmedelsförluster i primärproduktionen och metoden vi tog fram nämndes till och med i denna film på FN:s summit om hållbara livsmedelssystem. Gissa om det kändes häftigt?
Vi summerar det till ungefär 450 000 ton livsmedelsförluster per år utifrån studier av åtta produktgrupper 2020–2022. Egentligen är livsmedelsförlusterna ännu större, eftersom de åtta produktgrupperna bara står för ungefär hälften av primärproduktionen för livsmedel, och att det är stora mängder livsmedelsförluster i industrin som inte omfattas. Vi visste att det är stora mängder men kanske inte så här mycket. Vad som förvånade mig var att så mycket morötter sorterades bort för att de var avbrutna, för små eller för stora. Och att nära hälften av de ätliga biprodukterna från slakten inte blir mat. Kan vi genom ökad förädling och innovationer ta fram mer produkter av det som idag inte blir mat? Tänk bara hur mångsidig potatisen är; gratäng, raggmunk, potatisbullar, rösti, Jansson, klyftor, potatismjöl och potatisfrallor. Och det måste vi ju ta tillvara.
Potatisfrallor. Foto: Karin Lindow
I vikt är livsmedelsförlusterna större av vegetabilier jämfört med animalier men utifrån klimatpåverkan och ekonomiskt bortfall kan det se annorlunda ut. I rapporten jämför vi livsmedelsförlusterna utifrån klimatpåverkan, ekonomiskt bortfall och förlorade potentiella matportioner. Sen är det ju i många fall inte en total förlust att det inte blir mat. Många gånger kan det komma till nytta som till exempel foder. Men mer resurser och kostsamma insatsvaror har ju då används än vad som hade behövts. Odlarna i vår studie sa att de får betalt för klass 1, den kvalitet som oftast krävs för försäljning i butik, men sällan för potatis och morötter i klass 2 eller till foder.
När djur inte kan gå till slakt och producenter istället behöver ringa kadaverbilen så blir det både en utebliven slaktintäkt och en kostnad för kadaverhantering. Det här visar att arbetet med djurvälfärd och djurhälsa är viktigt även utifrån lönsamhet och miljö- och klimatpåverkan. Sen kan ju inte livsmedelsförlusterna bli noll, jag vet det. Men vi kan jobba för att mer från livsmedelsproduktionen ska bli mat enligt det svenska etappmålet och delmål 12.3 i Agenda 2030.
Vi har identifierat tio åtgärdsområden som du kan läsa om i rapporten. Det finns också punktlistor i varje delrapport. Så nu är det dags för oss alla att kavla upp ärmarna.
Livsmedelsförluster är en viktig pusselbit i arbetet för ett mer hållbart och robust livsmedelssystem. Jag tycker det är lite intressant. I en krissituation med brist på mat skulle vi säkert vara mycket mindre kräsna än vi är idag. Och kanske skulle vissa livsmedelsflöden styras om. Med risk att låta alarmistisk så har vi har ju på sätt och vis redan en kris när det gäller klimatet.
Nu är tid att tänka på hur vi lever, reser och konsumerar, men också vad vi äter och vad vi ratar.
Foto: Karin Lindow
Och det handlar också om hur aktörer längs hela kedjan samverkar och tar gemensamt ansvar. För vi konsumenter påverkas ju av hur maten presenteras för oss, och till vilket pris. Även vi myndigheter behöver ha livsmedelsförluster i åtanke så att regler styr mot ökad resurseffektivitet.
Nu ska jag fira att den nionde rapporten om livsmedelsförluster inom loppet av 1,5 år är utgiven! Det hade inte varit möjligt utan våra duktiga och engagerade forskare på SLU. Inte heller utan alla branschföreträdare som stött och blött definitioner, huruvida potatisen och morötterna ska tvättas före vägning eller ej, och vilka inälvor och delar av djuren som kan anses vara potentiella livsmedel. Inte heller utan samarbetet med kloka kollegor. Jag ser fram emot att jobba vidare med åtgärdsmöten och se: Vem gör vad, hur och när? En hel del av åtgärderna ryms inom arbete som redan pågår och där kanske det handlar om att också få in just perspektivet livsmedelsförluster och resurseffektivitet, medan det för andra åtgärdsområden handlar om ny kunskap och lösningar som behöver tas fram.
Samarbete för minskat matsvinn, SAMS, är också ett bra forum att jobba vidare eftersom det finns deltagare från hela kedjan. En del av SAMS handlar om att på företagsnivå mäta matsvinn och utvärdera sina möjligheter att förbättra utbytet. Det hade varit intressant att se vilken nytta det kan ha även för primärproducenter. Kolla förresten in den här instruktionsvideon från USA riktad till odlare för att mäta och hitta möjligheter för skörden.
Idag, den 1 februari, publicerades förslagen från Livsmedelsberedskapsutredningen. Förslagen är välkomna och nödvändiga bidrag till arbetet med att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap. Vi på Jordbruksverket är glada över att ha kunnat bidra med vår expertis till utredningen och vi ser fram emot att vara delaktiga i det fortsatta arbetet med att gå från ord till handling.
Mål för livsmedelsberedskapen
Livsmedelsberedskap handlar om allt från de enskilda medborgarnas – ditt och mitt – ansvar för sina egna lager på hemmaplan, till nationell samordning och de åtgärder som olika expertmyndigheter vidtar. Men någon nationell planering för Sveriges livsmedelsberedskap har inte funnits på många år. Bakgrunden till den utredning som nu presenterats är det förändrade säkerhetspolitiska läget; den ökade hotbilden i vår omvärld och insikten om att det skulle kunna bli störningar i vår livsmedelsförsörjning.
Utredningen föreslår att målet för Sveriges livsmedelsberedskap ska vara att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel. Den förmågan ska inte bara vara begränsad till en situation med höjd beredskap, utan också kunna komma till nytta vid andra typer av kriser om det behövs.
Flera konkreta förslag
Utredningen innehåller en mängd konkreta förslag, bland annat att:
kommunerna får ett ökat ansvar för att analysera försörjningsbehoven och planera för distribution av livsmedel.
en ny myndighetsfunktion inrättas för att tidigt kunna upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen.
ett nationellt livsmedelsberedskapsråd ska samla in signaler från företag och branschorganisationer om sådant som kan ha betydelse för myndigheternas åtgärder.
Mat på bordet – oavsett vad som händer
Som beredskapsmyndighet i Sveriges civila försvar arbetar Jordbruksverket för att skapa bättre förutsättningar för våra primärproducenter. Detta för att säkerställa mat på bordet oberoende av vad som händer i vår omvärld. Under förra året jobbade vi med att kartlägga och analysera nulägen, men även beroenden och sårbarheter och strategiskt viktiga varor inom primärproduktionen. Arbetet resulterade i flera rapporter, bland annat ”Beroenden, sårbarheter och strategiska varor i livsmedelskedjan” och ”Robust primärproduktion för stärkt livsmedelsberedskap”. Kopplat till djurens hälso- och sjukvård utredde vi bland annat personalbehov och förnödenhetsförsörjning. Dessa rapporter ger värdefull input i det fortsätta arbetet med att gå från ord till handling. Även de lägesrapporter om marknadsläget som lämnats varje månad ger bra input, då de inkluderar utvecklingen av faktorer kopplat till produktion, handel, marknad och omvärlden. Vi har också i uppdrag att stärka robustheten på gårdsnivå för primärproduktion och här handlar det om kunskapshöjning, rådgivning, investeringar utifrån lämnat förslag.
Arbetet med att öka robustheten och minska sårbarheten är aktuellt även inom flera områden, så som livsmedelsstrategin och arbetet med den strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav
Beredskapslagring
Beredskapslagringen av livsmedel behöver byggas upp enligt utredningen och det gäller också nödvändiga insatsvaror till jordbruket, eftersom det är nödvändigt att kunna hålla igång en aktiv produktion oavsett förhållanden. Det är också viktigt att tillgodose forskning och innovation i jordbruket.
Vi på Jordbruksverket instämmer och har redan nu i uppdrag att ta fram förberedande åtgärder för en uppbyggnad av omsättningslager för livsmedelssektorn. Vi har också bett om uppdrag att utreda förutsättningarna för beredskapslagring av sjukvårdsprodukter för djurens hälso- och sjukvård, liknande den för humansjukvården.
Vi ser fram emot att vara fortsatt delaktiga i det viktiga arbetet med att bygga upp vår livsmedelsberedskap och står redo att börja verkställa förslagen inom ett år, förutsatt att nödvändiga beslut fattas. Den svenska livsmedelsförsörjningen ska säkras genom samarbeten och smart resursanvändning, så att den förblir robust och hållbar i alla lägen.
/Olof Johansson, avdelningschef
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den 24–25 januari i år genomfördes mässan Nordic Seafood Summit för andra året i rad. Förra året var mässan i Stockholm och i år tog den plats i Eriksbergshallen i Göteborg. Sjömatsindustrin, akademien, fiskeföretagare, vattenbruksföretagare, politiker och myndigheter deltog på mässan där Jordbruksverket hade en monter tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna.
Tångknäcke med sillröra. Foto: Lina Waara
Vi informerade om vår myndighetsgemensamma strategi för svenskt fiske och vattenbruk, handlingsplanerna för utveckling av svenskt yrkesfiske och vattenbruk, pågående regeringsuppdrag kopplat till den pelagiska blå värdekedjan samt Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Vår monter hade besök av flera bland annat fiskare, livsmedelsproducenter, kommuner, forskare, representanter från regeringskansliet, landsbygdsministerns politiskt sakkunniga Anders Drottja samt Sveriges Havsambassadör Helen Ågren.
Under mässans två dagar genomfördes flera intressanta föredrag och workshops bland annat workshopen ”Det blå guldet! – valorisering av marina restströmmar”, föredragen ”Hur mår svenska sjömatsbranschen?”, ”Nytt kring sjömat”, ”Hur ökar vi svensk humankonsumtion?”, ”Hur sätter vi fler nya produkter och innovationer på marknaden?” och passet ”För mer hållbar sjömat” där jag bland annat höll en presentation om svenskt yrkesfiske och framtida möjligheter inom sjömat.
Vår monter och på bild syns kollegorna Daniel Melin, Elin Gunve, Fredric Nilsson och Lina Waara.
Deltagandet på mässan har bidragit till nya kontakter och nätverk, men även en ökad kunskap för oss som deltog från Jordbruksverket om de processer som pågår i Sverige just nu för att använda restströmmar inom fiske och vattenbruk till både nya innovativa maträtter och produkter samt högvärdesprodukter som exempelvis medicin och kosmetika.
/Elin Gunve, yrkesfiskesamordnare på den nybildade Vattenbruks och fiskerinäringsenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Nu har jag uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg till och med september 2023, och det är en minst sagt varierande utveckling mellan de sektorer jag följer – alltså ingen enhetlig riktning på produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel. Undantaget är äggmarknaden, som krymper tydligt på alla fronter på grund av det stora salmonellautbrott som drabbat sektorn under 2023.
Jag börjar med några ord om äggmarknaden. När svensk äggnäring drabbades av fågelinfluensa 2021 minskade produktionen ungefär lika mycket som den gjort hittills 2023 på grund av utbrottet av salmonella. Men 2021 ökade samtidigt importen med 22 procent för att täcka upp för bristen på svenska ägg, i år har importen minskat med 3,3 procent samtidigt som utbudet av svenska ägg minskat med 13,2 procent. Att exporten samtidigt minskat har inte kompenserat för att bibehålla utbudet av ägg på den svenska marknaden och det betyder att både konsumtion och svensk marknadsandel sjunkit.
Jag lämnar äggen och går över till köttet. Som rubriken indikerar skönjes en ganska spretig utveckling mellan de olika sektorerna.
Vi har haft en högre produktion av nötkött och det är inte odelat ett positivt tecken, eftersom slakten främst ökat av kor och kvigor – alltså moderdjur som ska föda nya kalvar. Ökad slakt av kor och kvigor brukar följas av färre djur och minskad slakt längre fram i tiden. Oro för torka under försommaren kan vara en orsak till ökad slakt. Parallellt med ökad slakt har importen minskat och exporten ökat. Effekten på konsumtionen är en svag minskning som motsvarar ett kvarts kilo per person, samtidigt som den svenska marknadsandelen stärkts. Från köttbranschen hörs rapporter om minskad försäljning av dyrare detaljer på grund av försvagad köpkraft, samtidigt som färsen fortfarande säljer bra. Avräkningspriset ligger dock stabilt runt 58 kr/kg för ungtjurar klass R3, vilket är ungefär 2 kr/kg över EU-snittet.
När det gäller marknaden för får- och lammkött är volymerna relativt små, vilket betyder att stora procentuella förändringar ofta inte är kopplat till stora kvantiteter. Exportökningen på 22,5 procent speglar en förändring från 129 till 158 ton, alltså endast 29 ton.
På marknaden för griskött syns ganska stora minskningar av såväl produktion som import och konsumtion. Slakten har sjunkit med 3,8 procent och en orsak är det tuffa kostnadsläget. Grisföretagande är kapitalintensivt och därför skapar de höga räntorna kraftigt stigande kostnader för många producenter. Utvecklingen är också en fördröjd effekt av det som sker på EU-marknaden där antalet grisar minskat under längre tid, bland annat kopplat till förväntade skärpningar av EU:s djurskyddsregler. Att slakt och import minskat hittills i år betyder att utbudet av griskött i Sverige är lägre. Både detta och det faktum att hushållen har sämre ekonomi och därför drar ner på vissa dyrare livsmedel, kan förklara att konsumtionen av griskött sjunkit med 4,4 procent. Avräkningspriset i Sverige har varit stabilt runt 26 kr/kg sedan förra hösten vilket vittnar om en stabil hemmamarknad, samtidigt som snittpriset i EU varierat både över och under det svenska priset. För närvarande ligger EU-snittet omkring 2 kr/kg lägre än det svenska priset. Slakterinäringen konstaterar den krympande marknaden till trots, att det inte råder någon brist på julskinka i år!
På marknaden för matfågel skönjas en minskad slakt och svensk marknadsandel, medan konsumtionen är nästintill oförändrad jämfört med årets nio första månader 2022. Handeln har ökat i båda riktningar men importen har ökat mest. Jordbruksverket bedömer att kycklingbranschen haft stora utmaningar under året med såväl ökade kostnader, då den i likhet med grisproduktionen är kapitalintensiv, och med tilltagande konkurrens från billigare import.
Foto: Åsa Lannhard Öberg
Några spridda slutord innan jag sätter punkt. Den svaga kronan har gjort det dyrt att importera under 2023, samtidigt har inflationen tryckt upp de svenska livsmedelspriserna ordentligt de senaste åren. I skrivande stund noteras att inflationen dämpas, matbutikerna kan inte höja priserna så mycket mer för då faller efterfrågan. LRF:s lantbruksbarometer visar låg investeringsvilja i lantbruket, samtidigt som Jordbruksverkets statistik avslöjar att lantbrukets ersättning till eget arbete och kapital fallit från 2022 års rekordnivå på 18 miljarder kronor till 9 miljarder kronor 2023. Utsikter om att toppen på räntehöjningarna har nåtts och att kostnaderna för bland annat foder och energi stabiliseras, ger hopp om en mer positiv utveckling 2024.
/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare med ett ständigt öga på animaliemarknaden
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Hur kan mer vildsvinskött nå konsument? Den frågan ramade in Vildsvinsdagarna i Tibro och Lundsbrunn den 5‑6 december. Och vi gjorde vårt bästa för att besvara den genom att anordna både ett studiebesök till en vilthanteringsanläggning och en konferens med fokus på erfarenheter och möjligheter i hela vildsvinskedjan.
Den 5 december samlades representanter från bland annat jägarförbund, vilthanteringsanläggningar och myndigheter i Tibro för ett studiebesök hos Lilla Spännefalla vilthanteringsanläggning. Där fick vi ta del av deras företagshistoria och se hur de arbetar med förädling av vildsvinskött.
Dagen efter var det dags för konferens i Lundsbrunn där uppåt femtio deltagare samlades. Fokus för konferensen var hur vi kan uppnå det långsiktiga målet att få ut mer vildsvinskött till konsument. Vi fick bland annat höra:
Ett inspirerande föredrag om den så kallade Jällby-modellen, där markägare och jaktlag samarbetar.
Representanter från skog till detaljhandel deltog i ett panelsamtal om vad de ser för potential i vildsvinskött.
Vad det finns för attityder kopplat till vildsvinskött – från vilthanteringsanläggningen till konsument – utifrån två nya rapporter.
Tips som kan ta oss framåt
Vid konferensens slut sammanfattades en stor mängd med tips som kommit upp under Vildsvinsdagarna om vad vi, som på något sätt ingår i eller påverkar vildsvinskedjan, kan göra för att nå ut med mer vildsvinskött till konsument. Här är några av tipsen:
Ta kontakt med den lokala butiken och presentera dina vildsvinsprodukter – det går att få fram lokala avtal.
Introducera vildsvinskött för dem som ännu inte provat eller som är skeptiska i välbekanta maträtter, som till exempel i pizza, hamburgare och tacos.
Presentera och sätt in vildsvinsköttet i ett sammanhang. Bygg upp en berättelse! Koppla mat till en plats eller person.
Engagera kostchefen i kommunen för att få in vildsvinskött på menyn i offentlig sektor.
Samarbeta, samarbeta och samarbeta lite till! För en hållbar vildsvinskedja behövs alla länkar.
Viktiga dagar
Vildsvinsdagarna var den första tillställning och konferens som jag var med och skapade, vilket var både spännande och nervöst. Jag hade som mål med dagarna att skapa viktiga samtal, lära mig mer om hur vi kan nå ut med vildsvin till konsument och lyfta både utmaningar och lösningar. Jag är glad att skriva att jag tycker att vi uppfyllde dessa mål!
Vildsvinsdagarna anordnades av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket som en aktivitet inom vildsvinspaketet. Här kan du läsa mer om uppdragen som vi myndigheter har.
Ett stort tack till alla deltagare och samarbetsparter för lärorika och inspirerande dagar!
//Cecilia Andersson på Näringsutvecklingsenheten.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den åttonde och sista delrapporten om svenska livsmedelsförluster handlar om vildfångad fisk och skaldjur. Rapporten hittar du här.
Torskbåt. Foto: Lina Waara
Jag hade inte någon förkunskap om fisket när jag började och har lärt mig väldigt mycket av att hålla ihop arbetet med rapporten som omfattar fisk och skaldjur fångade i hav och längs kust, av svenska fiskefartyg. Tur det finns kunniga och erfarna kollegor och god hjälp av forskare på SLU Akvatiska resurser!
Utöver att visa hur mycket fisk och skaldjur som blir mat hoppas jag att rapporten också ska bidra till att fler får kunskap om möjligheterna och utmaningarna med resurserna hos de blå näringarna.
Resultaten visar att:
8 procent av den fisk som fiskades i syfte att gå till livsmedel, inte gick vidare till mat under 2021. Det motsvarar 4 000 ton. Orsaken till förlusterna är utkast, rens och skador från rovdjur som säl och skarv. Framförallt vid fisket nära botten av arter som torsk, kolja, gråsej, havskräfta, räka och vitling.
Två tredjedelar av all fisk går till fodertillverkning i Danmark. Det är framförallt från det pelagiska fisket av sill, skarpsill och makrill.
Forskarna intervjuade branschföreträdare om deras syn på orsakerna till att fisk inte går vidare i livsmedelskedjan och tankar om vad som behöver göras. Vissa fullt ätliga fiskar eller detaljer av fiskarna efterfrågas inte av konsumenter, som till exempel skarpsill – du vet fisken i ansjovis? Tobis och vissa karpfiskar, köttet från siklöja och torskrom äter vi knappt heller. Köttet från siklöja anses vara en delikatess i Finland men i Sverige använder vi det till foder.
Torsk till middag, eller nån annan spännande sjömatsprodukt? Foto: Scandinav/Astrakan Images.
Det är positivt att det finns en stor satsning i Sverige på Blå mat – centrum för framtidens sjömat som tittar just på konsumentbeteenden och att höja efterfrågan på nya, hållbara och näringsriktiga sjömatsprodukter.
Konsumtionen begränsas också av rekommendationer gällande miljögifter då barn och kvinnor som kan bli gravida rekommenderas att ha ett mycket begränsat intag av fet fisk från Östersjön. Mer kunskap om halterna av miljögifter i vissa områden av Östersjön kan ta reda på om mer fisk skulle kunna fiskas för livsmedel utan att äventyra säkerheten för konsumenter.
Mottagning av sill. Foto: Karin Lindow
Att mycket sill, skarpsill och makrill fiskas för att gå till foder beror på fler saker, även lönsamhet, affärsöverenskommelser och att vissa båtar idag är så stora att de inte kan anlägga i svenska hamnar. Möjligheten att mer fisk går till livsmedel i Sverige har betydelse för vår livsmedelsförsörjning och i våras redovisade Jordbruksverket ett regeringsuppdrag om just detta: Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill.
Precis som i de andra delrapporterna så ger rapporten om fisk och skaldjur förslag på åtgärdsområden för att mer ska bli mat. För vi ser möjligheter till att både minska livsmedelförlusterna inom fångsterna för livsmedel och att öka andelen fångster som går till livsmedel.
/Karin Lindow, projektledare för nationell uppföljning av livsmedelsförluster som ingår i livsmedelsstrategins uppdrag för minskat matsvinn, med god hjälp av kollegor som Lina Waara, fiskepolitisk utredare.
Sillbåt. Foto: Karin Lindow
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Torsdagen den 19 oktober firas Offentliga måltidens dag runt om i hela landet. Betydelsen av de offentliga måltiderna, som berör en stor del av befolkningen varje dag, har de senaste åren uppmärksammats allt mer.
För att fler ska få möjlighet att ta del av de offentliga måltiderna, åker en foodtruck runt på öarna i Ekerö kommun den 17–19 oktober och bjuder på provsmakning av skolmaten och Ekerös nya kommunrätt ”Ekerörätten”. Foto: Ekerö kommun.
På Offentliga måltidens dag visar kommuner och regioner runt om i Sverige stolt upp sina måltidsverksamheter. På många håll serveras extra festliga menyer och beslutsfattare eller anhöriga bjuds in till skol- och seniorrestauranger. Medan det på andra håll serveras smakportioner till allmänheten i stadshuset eller på torget.
Offentliga måltidens dag är också ett tillfälle då många måltidsorganisationer lyfter fram närproducerade råvaror och samarbeten med lokala livsmedelsproducenter.
Här kommer några exempel:
Åre kommun kommer bjuda på en potatisbuffé med närodlad potatis.
Östra Göinge kommun kallar årets tema ”Smaken av en plats”.
Örebro kommun lyfter fram samarbeten med lokala livsmedelsproducenter och serverar havreris från Närkeslätten.
Mora kommun serverar pannbiff, potatis och sås bestående av nästan bara lokalproducerade råvaror.
Ekerö kommun lanserar i samband med firande i år en egen rätt, Ekerörätten, som är baserad på råvaror med lokal anknytning.
Ekerörätten. Det är kommunens kockar har tagit fram rätten, som är baserad på råvaror med lokal anknytning. Rätten kan lagas och serveras, anpassat till matgästerna i förskola, skola och omsorg. Foto: Ekerö kommun.
Bidrar till stabilitet
Det är fjärde året som MATtanken koordinerar Offentliga måltidens dag, för att uppmärksamma de tre miljoner offentligt finansierade måltider som varje dag serveras i förskola, skola, äldreomsorg och på sjukhus.
De offentliga måltiderna har alltid fyllt en viktig funktion i samhället, men på senare år har allt fler förstått värdet av dem.
-Tryggheten som måltiderna bidrar till är extra viktig i ett omvärldsläge med oroligheter och ansträngd ekonomi. De offentliga måltiderna är också viktiga i frågor som rör näringslivsutveckling, beredskap och hållbarhetsmål. De offentliga måltiderna bidrar på många sätt till stabilitet i samhället.
Matgästerna serveras pannbiff med potatis, brunsås och tillbehör på Offentliga måltidens dag i Mora kommun. Potatisen kommer från åkrar i Mora, köttfärsen till biffarna kommer också från lokala producenter och brunsåsen innehåller närproducerad ekologisk mjölk. Foto: Mora kommun.
Vi har fantastiska offentliga måltider i vårt land. Det vill vi att fler ska få upp ögonen för. Därför koordinerar MATtanken Offentliga måltidens dag, den 19 oktober 2023. Det är en dag då offentliga måltidsverksamheter i hela landet visar upp sin verksamhet.
Måltidens dag har instiftats av Måltidsakademien och infaller alltid tredje torsdagen i oktober. MATtanken förstärker dagen i samverkan med MåltidsakademienLänk till annan webbplats.. Läs mer och se alla anmälda aktiviteter här: www.mattanken.se/omd.
/Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Sen en månad tillbaka finns uppdaterad statistik om produktion, konsumtion, utrikeshandel och svenska marknadsandel för de fyra största köttslagen. Statistiken visar marknadsutvecklingen för nötkött, griskött, matfågel och fårkött till och med juni 2023.
Foto: Joanna Wielgosz, Pixabay.
Vilka förändringar ser vi första halvåret 2023?
Produktionen av fårkött, griskött och matfågel minskade medan den ökade för nötkött.
Köttkonsumtionen sjönk med 2,6 procent efter att ha ökat i två år.
Den svenska marknadsandelen minskade för matfågel och fårkött men ökade för gris- och nötkött.
Importen av fårkött och matfågel ökad medan den minskade för nöt- och griskött.
Exporten ökade för alla köttslag.
Köttmarknaden påverkas av svag konjunktur
Det finns många faktorer som påverkar marknaden för kött, som ekonomiskt läge, trender, valutakurs, vilka hållbarhetsfrågor som är aktuella och så vidare. Det konjunkturnedgång vi befinner oss i nu med ökade matpriser, inflation och höga räntor ger mindre pengar i plånboken och det kan vara en anledning till att konsumtionen av kött minskat i år.
Även lantbruken påverkas av höga kostnader för insatsvaror och stigande räntor, vilket bland annat hämmar viljan att investera i stallar. Den svaga svenska kronan är positiv för våra exportaffärer medan importen fördyras. Trots det ökade importen tydligt av både matfågel och fårkött och tilltagande importkonkurrens kan vara en orsak till minskad produktion i dessa två sektorer. Å andra sidan minskade importen av nöt- och griskött. För griskött är den vikande produktionen inom EU en trolig orsak till att mindre mängder griskött når svensk marknad. Produktionen av griskött i Danmark minskade med hela 19 procent första halvåret 2023 och minskningar mellan 5 och 14 procent noteras även i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. EU-kommissionen bedömer att grisproduktionen inom EU fortsätter att minska med ett par procent 2024. Att Kina nu går mot ett avtal med Ryssland om import av ryskt griskött verkar hämmande på den europeiska grisproduktionen.
För gris- och nötkött är hemmamarknaden stark trots vikande konjunktur, vilket bland annat visar sig genom en ökad svensk marknadsandel. Även om statistiken har viss eftersläpning förefaller utbrottet av svinpest i Sverige inte ha gett några uppenbara negativa effekter på marknaden för griskött och avräkningspriserna är stabila. I dagsläget har sex länder utanför EU stängt sin marknad för svenskt griskött på grund av att svinpest konstaterats hos oss. Dessa länder tog emot runt 10 procent av värdet av hela den svenska grisköttsexporten 2022, i de flesta fall handlar det om biprodukter med liten avsättningsmöjlighet inom EU. Branschföreträdare menar dock att de berörda produktkvantiteterna kan avsättas på andra marknader i exempelvis Afrika, om än till ett lägre pris.
Slutligen vill jag nämna att animalieproducenterna sannolikt kan dra nytta av lägre foderpriser framöver, på grund av att en större andel än normalt av spannmålsskörden inte håller livsmedelskvalitet samtidigt som prisbilden på världsmarknaden är fallande.
Den svenska maten 