I förra veckan hade jag förmånen att delta på den kanske största årliga konferensen för aktörer i livsmedelskedjan. Här kommer ett sammandrag.
Vad är det bästa svenskt lantbruk kan göra för att lyckas med livsmedelsstrategin?
Svenskt lantbruk är och kan bli en framtidsbransch menar Anna-Karin Hatt, VD på LRF. Vi ligger långt fram med unika mervärden, världens befolkning ökar och vi har vissa fördelar i ett varmare klimat. Hon ser dock att det behövs:
Ökad lönsamhet på gårdsnivå. Bara en fjärdedel av lantbrukarna tycker de har rimligt betalt för sitt arbete och kan investera det som krävs.
Stark efterfrågan på svenskproducerat från konsumenter och offentliga kök.
En kraftfull svensk livsmedelsstrategi 2.0. Ökad produktion och produktion av egna insatsvaror som fossilfri mineralgödsel och drivmedel.
Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen pekade också på att befolkningstillväxt, klimatomställning och klimatanpassning, samt geopolitisk komplexitet är tre globala utmaningar som driver förutsättningarna för livsmedelskedjan. Lantmännen har lämnat in tio förslag till nya livsmedelsstrategin 2.0. Läs hela inspelet här.
Vad är det bästa myndigheterna kan göra i sina verksamheter för att lyckas med Livsmedelsstrategin?
Christina Nordin, Generaldirektör på Jordbruksverket sa att det finns utmaningar idag men allt var verkligen inte bättre förr. Livsmedelsstrategin ger hopp, 2017 blev det tydligt att vi ska satsa på svensk livsmedelsproduktion. Unikt att riksdagen tagit det beslutet. Vi behöver en ökad matproduktion som ger jobb och tillväxt, biologisk mångfald och stärkt beredskap.
Fler behöver göra mer. Hela kedjan behöver inkluderas i kunskaps- och innovationssystemet. Politiken behöver stödja och myndigheter behöver genomföra politiken klokt. Det gäller alla delar: regler, tillsyn, utformning av stöd. Det händer för lite. Vi har en komplex omvärld och reglerna blir inte mindre komplexa. Men myndigheter måste göra det komplexa enkelt att hantera.
Tiden är förbi när man accepterade att det är krångligt att ha att göra med myndigheter. Det är en fråga om demokrati. Det finns en stor tilltro och en förutsättning är att myndigheter levererar som medborgarna förväntar sig. Om vi underlättar så kommer också syftet med reglerna uppnås. Vi vill utgå från kundens verklighet och behov, underlätta att göra rätt, vara tillgängliga och bygga enkla lösningar, använda vår kunskap om näringen för att ge rätt beslutsunderlag till politiken. Och samverka med andra myndigheter. Jordbruksverket har satt en plan för 2030.
Annica Sohlström Generaldirektör på Livsmedelsverket berättade hur de jobbar för att underlätta för företag för goda förutsättningar för företagande: råd och gott bemötande, dialog med företagen, proaktivt och effektivt arbete för ändamålsenliga regler och villkor, riskbaserad och likvärdig kontroll. En bra kontroll ger livsmedelssäkerhet. Men det är viktigt att företagen förstår reglerna och kan göra rätt från början. Att skapa förtroende och tillit för maten vinner också företagen på. Livsmedelsverket jobbar också med att stärka innovationsförmågan internt och externt i samverkan med andra myndigheter och branschen samt jobbar även med mat och dricksvatten till alla vid kris och höjd beredskap.
Nyord eller buzzword – viktig med impact
Hur går vi från forskning till impact? Forskare på RISE:s satsning Framtidens mat berättade om forskningsresultat på flera olika områden och ställde frågan till deltagarna om hur forskningen ska ge impact. Jag översätter impact till att skapa förändring/få effekt/påverka/skapa värde/göra skillnad, ett populärt ord som många använder. Och jag håller verkligen med RISE att det är jätteviktigt att kunskapen når ut och ger resultat.
Lanseringen
15 stora livsmedelsföretag lanserade ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedjan” som innebär gemensamma mål för riktningen framåt. Företagen är Ica, Coop, Axfood, Martin & Servera, Menigo, Arla, HK Scan, Lantmännen, Orkla, Unilever, Fazer, Findus, Löfbergs, Polarbröd och Pågen och de ingår i Hållbar livsmedelskedja (HLK) som WWF koordinerar. Handslaget innehåller målsättningar inom klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet, djurvälfärd och mänskliga rättigheter och alla medlemsföretag ska utifrån sina egna verksamheter, omsätta planen i konkreta mål och handlingar. Läs mer här.
Grattis
Till stiftelsen Axfoundation vinnare av livsmedelspriset! Priset delas ut av nätverket Livsmedel i fokus motiveringen hittar du här.
Axfoundation arrangerade också ett eget pass – ”Betala för hela få betalt för halva” med tema matsvinn. Några exempel på projekt är Braxenfärs, att använda mer av hela baljväxterna, fler värphöns till mat och att ta tillvara restströmmar i industrin.
Till Nordic Seafarm som blev årets Impact maker! De odlar svensk sockertång – hjälper haven samtidigt som de producerar protein. Läs mer här.
Till Livsmedelsdagarna som firar 60 år i år!
Hur kan pulserande elektriska fält bidra till mer effektiv och hållbar livsmedelsproduktion? Företaget Opticept berättade om pulsteknik för att torka till exempel morötter eller få ut mer olivolja ur oliver, eller juice.
Kjell A Nordström trendspanade och Rickard Tellström gav historiska återblickar med framåtblickar. Vi lever just nu i en tid av kriser som staplas på varann. Vi vill alltid ha nytt efter kriser, efter regn kommer solsken. Och visste du att år 2045 beräknas det finnas bara 600 städer i världen?
Vad gäller AI och allt annat som är nytt så tar jag med mig något som även flera sa under dagarna: identifiera först problemet och hitta sen rätt teknik att lösa det med.
Stina Printz på Norrmejerier berättade om korna som är våra hjältar men att alla hjältar har sina brister. De har klimatberäknat alla gårdar och arbetat på många sätt för att minska klimatpåverkan från produktionen men även för sina transporter. Korna får till exempel ett metanreducerande tillskott i fodret. Starten för deras nya mjölk Norrlogisk, med lägre klimatavtryck, blev lite tuff i februari 2023 men den har skapat diskussion och fått stort intresse inom restaurang och storhushåll.
Daniel Skavén Ruben: vad är varmt och kallt för investerare? Kallt: snabbleveranser, vertikalodlingar, alternativa proteiner. Varmt: klimatinvesteringar (men bara 4,3% av climate tech pengar går till agrifood), regenerativt jordbruk, fossilfri gödsel, Biotech CRISP, AI, robotar, alternativa djurfoder, lokalodlat.
Ett av de sista passen handlade om regler.
Varifrån kommer alla regler? Kan vi förenkla dem?
Vi behöver regler för att skydda konsumenter. Varför på EU-nivå? För att ha samma nivå och villkor på hela marknaden. Nicklas Amelin på Livsmedelsföretagen berättade om vilka institutioner som är involverade i regelprocesserna på EU-nivå. Deltagarna fick svara på vilken som är deras favoritregel, se bild ovan.
Stefan Ernlund på Landsbygds- och infrastruktur departementet berättade om hur regeringen jobbar med regelarbetet. 5 000 personer som hjälper de 24 ministrarna varav 200 är politiska tjänstemän direkt under ministrar. Regeringskansliet är mycket av en förhandlingsinstitution. Slöjdar fram och petar i varandras formuleringar, och så stäms det av. Tar fram förslag till nya lagar, utfärdar lagar, beslutar föreskrifter, kan bemyndiga myndigheter att meddela föreskrifter. Deltagarna fick svara på vilken som är den mest arbetsamma regeln, se bild nedan.
Lotta Elmér på Atria sa att reglerna skapar tydlighet och skyddar företaget att man producerar säkra livsmedel, skapar konkurrensneutralitet, främjar exporten, m.m.
Slutligen – panelsamtal om läget i branschen. Carl Eckerdal höll ett brandtal om hur det står till i branschen och dess utmaningar. Att livsmedelsindustrin lever mitt i stormen just nu med en oförutsägbarhet som de inte är vana vid: den nya kartan är inte på plats och flera av utmaningarna är utöver deras kontroll. Det ligger lite i linje med vad Kjell sa i början att vi lever i en tid där kriserna staplas på varandra…
Förutom mycket kunskap, omvärldsspaning och inspiration så blev det såklart också mycket nätverkande för personer som verkar i olika led av livsmedelskedjan eller låt oss säga livsmedelssystemet. Att känna varann är en viktig grund för samverkan, bort med stuprören! Back to the future, var tema för årets livsmedelsdagar, eller som min farfar Ragnar brukade säga: framåt gäller färden ej tillbaka!
/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I juni 2020 publicerade vi blogginlägget ”32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin”. Vi skribenter är mycket stolta över att detta inlägg fortfarande är det mest lästa sedan bloggen föddes i april 2020, med hela 2 110 visningar! Ett inlägg om att priserna ökar i hela livsmedelskedjan ligger tvåa med 1 414 visningar.
Nu är vi taggade att bjuda på en favorit i repris och hoppas att alla våra läsare – ni som redan intagit semester-hängmattan och ni som fortfarande jobbar – njuter av vårt kåseri med tillhörande låtlista. Den här gången bjuder vi på 28 låtar med mer eller mindre solklar koppling till mat och den svenska livsmedelsstrategin. Antalet låtar sammanfaller med antalet medlemsländer i EU innan BREXIT. Som ni alla vet svingar Sverige ordförandeklubban i EU:s rådsarbete första halvåret 2023.
Jag som skriver den här ingressen har nyligen tillbringat fem dagar och nätter på Sweden Rock Festival, och har följaktligen fokus på tyngre låtar med förstärkta instrument. Men jag kryddar med en del folkmusik och min skribentkollega bidrar till att balansera upp det hela med andra genrer.
Foto: Åsa Lannhard Öberg. Bilden till vänster visar min lilla Sweden Rock-familj, i folkhavet inför nån konsert. Bilden till höger har solklar koppling till svensk mat och det smakade för övrigt mycket gott!
Ni kan hitta låtlistan på Spotify och glöm inte att läsa de kreativa associationerna mellan mat & musik samtidigt som ni lyssnar. Bara för säkerhets skull vill vi poängtera att upphovsmakarna i de flesta fall garanterat inte tänkte på livsmedel när de tecknade ner sina texter, men med en gnutta fantasi så är allt möjligt…
1. Shotgun Blues – Volbeat: Ett av mina favvo-band som jag senast såg på Sweden Rock Festival 2022. Vem går inte igång på en skön blandning av rockabilly & metal med en gnutta trallvänliga dansbandstoner? Nu till ämnet. Rovdjur och annat vilt är en del av den biologiska mångfalden men de orsakar också skada – vargar som river får och vildsvin som bökar upp jordbruksmarken. Det ger förluster före slakt och skörd, ett kostsamt matsvinn tidigt i kedjan. Skyddsjakt (vilket kräver en ”shotgun”) behövs för balansen mellan mångfald av arter och livsmedelsproduktionens intressen. Beräkningar som LRF gjorde för några år sedan indikerar årliga viltskadekostnader på cirka 18 miljarder kronor, vilket kan jämföras med jaktens värde på cirka 4,5 miljarder kronor.
2. Genesis Owusu – A song about fishing: I livsmedelsstrategin ingår förstås även de blå näringarna, där svenskt fiske är en viktig del. En ny utredning från Jordbruksverket visar att en betydligt större andel av svenskfångad fisk skulle kunna landas i Sverige och bli mat.
3. Worm Tamer – Grinderman: Trivs maskarna i din jord? Jordbruksverket och SLU har tillsammans tagit fram appen Hur mår min jord. Den hjälper dig att få en väl fungerande odlingsjord i vått och torrt. Bra för maskarna, skörden och livsmedelsstrategin.
4. Raining Blood – Slayer: Jag har inte analyserat vad trash-bandet Slayer vill förmedla med sin låt Raining Blood. Men jag associerar i stunden till vår och SLU:s rapport om livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Den visar att 13 000 ton blod inte blev mat år 2020 utan gick till biogas. Det hade räckt för att laga 156 miljoner portioner blodpudding! En orsak är bristande efterfrågan, att det kostar för mycket att ta tillvara blodet i förhållande till vad många konsumenter vill betala.
5. Deutchland – Rammstein: Rammsteins frontfigur och sångare är i blåsväder, men oavsett detta aber är de ett hypat industri metal-band som förra sommaren spelade för över 150 000 fans under tre slutsålda konserter på Ullevi. Jag var där och kände värmen från pyrotekniken! Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner i ekonomiska termer och stod år 2021 för 10,5 procent av den svenska exporten och 17,1 procent av den svenska importen av varor och tjänster, till ett samlat värde av 556,5 miljarder kronor. Svenska exportvaror till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter men vi handlar även med livsmedel. Exporten av livsmedel från Sverige till Tyskland uppgick år 2022 till 6,4 miljarder kronor medan handeln i andra riktningen uppgick till 17,4 miljarder kronor. Vi har alltså en negativ handelsbalans med livsmedel med Tyskland.
6. Tre Bröder – Ulf Lundell:”Och månen lyser så tyst och klar i natt, och vi väntar på värmen från söder. Det var ingenting särskilt med oss, mer än att vi var tre bröder…” I den här låten från 1984 beskriver Ulf Lundell förhållandet mellan tre bröder, den tar upp både slitning och sammanhållning över tid. Många lantbruk stannar inom en familj i flera generationer och en generationsväxling innefattar ofta mentala, juridiska, och ekonomiska utmaningar. Omkring 60 procent av svenska lantbruk brukar mer än 100 hektar jordbruksmark och det genomsnittliga värdet 2021 var 121 800 kr för ett hektar svensk åkermark samt 45 300 kr för ett hektar betesmark. Många lantbruk har därtill skog, djur, ekonomibyggnader, boningshus och maskiner så det är en rundlig summa – inklusive känslomässig anknytning – som omfattas av ett generationsskifte. Apropå ”värmen från söder” kan du läsa om utsikter inför sommaren 2023 här.
7. Money – Sault: Jordbrukare och fiskare är primärproducenter, det innebär att de producerar en oförädlad råvara och är först i den ekonomiska näringskedjan. Råvarorna är utsatta för global konkurrens där det i många fall inte görs skillnad på om varan produceras i ett låglöneland eller i ett land med höga kostnader på insatsvaror och rimliga löner. Men det finns givetvis konsumenter som är noga med att välja mat utifrån såväl social som ekonomisk och miljömässig hållbarhet och då kan ursprunget spela stor roll. Kort sagt kämpar svenskt jordbruk med konkurrenskraft och lönsamhet. Årligen satsas 120 miljoner kronor på livsmedelsstrategin med målet att öka det svenska jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Hur det går kan du läsa om här.
8. Barley – Water from your eyes: Barley water är en läskande dryck som görs på korn, citron och honung. Den lär ha varit nykteristen kung Gustaf VI Adolfs favoritdryck, och kallas ibland för Kungavatten. I början av 1980-talet odlades korn på över 700 000 hektar i Sverige och var då den största spannmålsgrödan. I dag dominerar vete.
9. Crawfish – Elvis: Vi har en lång tradition av kräftätande i Sverige. På medeltiden serverades kräftor som delikatesser för kungligheter. Först mot slutet av 1800-talet började gemene man äta dem som vi gör i dag, kalla och hela. Men våra inhemska kräftor räcker inte långt och vi importerar största delen från Kina, USA och Turkiet. Med över 200 mil kust och nästan 100 000 sjöar finns det fina förutsättningar för ett växande vattenbruk i Sverige med odling av exempelvis kräftor.
10. Barkbrödslåten – Knis Karl (i vår lista framförd av Orsa Spelmän): För länge sedan när det blev missväxt och andra kriser som påverkade växtodlingen bakade människor bröd på bark. Svälten var tidvis svår och innebar både sjukdom och död. Idag är förutsättningarna att hantera kriser bättre, men vi är samtidigt sårbara för störningar i produktion av och handel med mat. I värde räknat brukar man säga att varannan svensk tugga är importerad. Uttryckt i kvantitet varierar vår försörjningsförmåga från noll procent för bland annat tropiska frukter och runt 20 procent för tomater till 70 procent för kött totalt, runt 100 procent för ägg och morötter och över 100 procent för spannmål. Vi behöver en ökande och robust inhemsk livsmedelsproduktion för att försörja befolkningen med mat, såväl i lugna tider som i kris. Och det instämmer den svenska livsmedelsstrategin i.
11. Vatten och bröd – Den svenska björnstammen: Vi fortsätter på temat kriskost. Livsmedelsstrategin ska leda till att Sverige har en robust livsmedelsförsörjning både i krig och fred, så att vi slipper leva på vatten och bröd vid en kris. Vad som ska klassas som en kris eller inte låter vi skribenter låta vara osagt. Men nog är det utmanande med torka i vissa delar av landet. På den här sidan finns aktuell information från oss om torka.
12. Nuclear – Mike Oldfield: Gitarrsolot i den här låten ylar sorgset men ack så vackert! Det är omtvistat huruvida vi ska bygga mer kärnkraft i Sverige. Den är ren och effektiv om den funkar, men tillhör inte segmentet förnybar energi som biogas, solenergi, vind- och vattenkraft gör… Mer än två tredjedelar av de totala globala växthusgasutsläppen orsakas av energisektorn och den stora boven stavas i grund och botten FOSSILA BRÄNSLEN. Sverige har ett mål att hundra procent av vår egen energiproduktion ska komma från förnybara källor år 2040. Lantbruket är en viktig producent av förnybar energi. Jordbruksmark kan härbärgera vindkraftverk och solpanelsparker. Gödsel, slaktavfall och rester från växtodlingen kan ingå i biogastillverkningen och det går att söka stöd hos Jordbruksverket under 2023 för att investera i en biogasanläggning. Jo vi vet, för tillfället inbjuder tyvärr inte regelverket till att investera i biogasanläggningar…
13. We Make Sweden Rock – Hammerfall: Alltså den här låten, man går igång på alla cylindrar – vilket drag! I låtlistan finns en live-version. Ja visst är vi svenskar duktiga på innovation, som får ”Sverige att rocka” internationellt? Sverige är världens tredje mest innovativa land och det mest innovativa landet i EU enligt FN:s årliga ranking Global Innovation Index 2022. Före oss skymtar bara USA och Schweiz. Men här kommer haken i sammanhanget; när det gäller livsmedel hamnar vi på en ynka fjortonde plats bara i den europeiska ligan. Sweden Food Arena menar att det beror på att svensk livsmedelssektor präglas av små och medelstora företag, har få stora företag med forskning i Sverige, gör begränsade investeringar i FoU, har lågt fokus på export, har liten samverkan inom sektorn samt dålig samverkan mellan akademi och företag. Så här finns arbete att göra! Här kan du söka stöd för innovationsprojekt inom primärproduktionen.
14. Nightrain – Guns n’ Roses: Vi älskar sol och värme, men om vi tänker bortom vår hunger efter najs sommarväder har jordbruket under vår och försommar varit extremt torkstressat. Den gångna helgen fick vi äntligen regn men torkan har redan satt spår. Första vallskörden gav i vissa områden mindre än hälften av det bonden vanligtvis kan fylla de vita plastbalarna med. Regering, myndigheter och branschorganisationer samarbetar för en god beredskap och det finns redan undantag för att skörda på mark där ersättning ges för att ha mark i träda. En kollega till oss har tagit ensilage från lantstället i Västmanland där marken annars ligger i träda. Tillsammans med gräs från grannarnas åkrar transporteras uppåt två hundra balar ner till släktingar i Småland på lastbil som går retur från ordinarie körningar. När nöden kräver skapas nya lösningar. Vad har då den här låten från 1987, av rockarna från Los Angeles med vädret att göra? Absolut ingenting. Så här skriver Wikipedia: “The song is a tribute to an infamous brand of cheap Californian fortified wine, Night Train Express, which was extremely popular with the band during their early days because of its low price and high alcohol content. The title is spelled differently, omitting a T and removing the space.” Sistnämnda mening gav mig möjligheten att associera till regn, men vin är förvisso också ett livsmedel.
15. Money Money Money – ABBA: Ett övergripande mål med den svenska livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vi pratar idag alltmer om den ekonomiska hållbarheten, men utan money money money och god lönsamhet kan företagen inte överleva och utvecklas. Jordbruksverket har räknat på lönsamheten i den senaste uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin.
16. Pumpan – Dina ögon: 2020 skördades 5 967 ton pumpor i Sverige. Om en pumpa väger strax under 3 kilo i genomsnitt så blir det 2 miljoner! Många pumpor används som dekoration vid Halloween, och kastas sedan. Varför inte göra paj eller soppa på alla matpumpor när spökena dragit vidare!?
17. Lobster – Onthedal: Hummer och champagne är älskad lyxmat för många och fisketrycket på humrar är högt. Men de riskerar att fastna i spökredskap. Från den 1 januari 2023 ska alla hummerburar ha ett rymningshål. Hålet hålls stängt av en bomullstråd som går sönder efter tre till fyra månader i vattnet, anpassad till längden på hummersäsongen. Då frigörs öppningen och instängda humrar kan ta sig ut.
18. Can you hear the rooster crow – Cybe: Det är en livsmedelsförlust att 5,6 miljoner tuppkycklingar sållas bort varje år i äggproduktionen. Livsmedelsstrategin har mål och uppdrag för att minska dessa förluster.
19. Oil – Gorillaz och Stevie Nicks: Det är skillnad på olja och olja. Sveriges jordbruk arbetar för att bli fritt från fossila bränslen och minska sitt beroende av konstgödsel. Men vegetabiliska oljor är en möjlighet och framtidsprodukt. I Sverige är raps vår vanligaste oljeväxt, även om vi också odlar rybs och lin. Rapsblomman ger vackra gula fält och en gyllengul rapsolja som är rik på den nyttiga fettsyran Omega 3.
20. Det är en dag på sjön – Ulf Dageby: Så här i sommartider är det lätt att tänka på blå böljor och båtliv och därför innehåller vår låtlista också ganska många associationer till de blå näringarna. I den här låttexten, som är ganska grym även om melodin är lättsam, nämns krabbor i refrängen. I Sverige finns drygt 30 krabbarter varav den mest populära som livsmedel är krabbtaska. Krabban kan bli 30 cm bred över skalet och väga 5 kg men den vanligaste storleken ligger runt 15 – 20 cm i skalbredd.
21. Trollhammaren – Finntroll: Verktyg (till exempel en hammare) behövs vid byggnationer. Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar påbörjas ska planerade förändringar godkännas av länsstyrelsen genom förprövning. Statistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och är ett bra mått på företagens investeringsvilja. Efter en tillfällig ökning 2021 hamnade många lantbrukare i en pressad ekonomisk situation 2022 på grund av skenande kostnader på insatsvaror i kombination med stigande räntor. Det syns genom ett kraftigt minskat antal förprövade stallplatser 2022.
22. New Year’s Day – U2: EU:s nya jordbrukspolitik trädde i kraft den 1 januari 2023 (=Nyårsdagen). Den har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan leverera mat till befolkningen. Politiken styrs i varje land av den nationella strategiska planen – läs om den svenska dito här.
23. They Rode On – Watain: Black Metal är inte min favorit-genre inom hårdrocken, men Uppsala-bandet Watain har ett par låtar som tilltalar mig – till exempel melodiösa They Rode On. Låten handlar inte om ridsport, men kansk om att förflytta sig till häst. Oavsett detta växer sig hästnäringen allt starkare i Sverige. Idag finns omkring 355 000 hästar i vårt land, vilket kan jämföras med antalet mjölkkor som uppgår till 330 000. Svensk hästnäring omsätter årligen cirka 32 miljarder kronor.
24. Äppelbo gånglåt – Ärtbergs Kalle (i vår lista framförd av Dalarnas Spelförbund): Den 5 juli är planen att jag ska besöka Bingsjöstämman i Rättvik för första gången. Säkert ljuder tonerna av Sveriges kanske mest berömda gånglåt över nejderna denna dag. Just ja, skulle ju skriva något om äpplen också. Och här skulle jag vilja återanvända tre av fem frågor om äpplen som en kollega på statistikenheten skrev i ett roligt blogginlägg om äpplen hösten 2022: ”Grattis Ingrid Marie, Frida och Alice! Nej, det är inte fruntimmersveckan, utan äpplets dag! Vi firar med en kort äppelfrågesport: Vad är det som väger 30 miljoner kilo och skulle kunna göra världens alla rådjur på snusen? Just, det: Sveriges äppelskörd. Vilka är det som är extra tjusiga om våren, ökar snabbt som attan och börjar närma sig fyra miljoner? Rätt gissat. De svenska äppelträden. Vad väger omkring elva kilo och bör inte göras allt på en eftermiddag? Joodå: den genomsnittlige medborgarens årliga äppelätande.”
25. Working Class Hero – John Lennon (eller varför inte Green Days version – låtlistan innehåller båda): Tillhör lantbrukarkåren arbetarklassen? De arbetar hårt i alla fall, även om det fysiskt betungande arbetet minskat tack vare tekniska framsteg. Istället ställs idag ökade krav på management och entreprenörskap hos våra lantbrukare. En bonde måste ha många kunskaper helt enkelt. Jag har googlat i historiebeskrivningarna och hittat följande fakta: Jordbruket har varit Sveriges modernäring i sex tusen år. Under 1800-talets nationalromantiska period var bonden en central gestalt. Mellankrigstiden innebar tillväxt för offentlig sektor och lönearbetet och då hamnade bönderna på efterkälken. Andra världskrigets livsmedelsransonering innebar ett uppsving för böndernas status då de kunde tillhandahålla mat till stadsborna. I denna oroliga tid symboliserade bönderna också trygghet. I Sverige finns idag cirka 58 800 lantbruksföretag. Dagens bild av bonden är att hen är en viktig kugge i samhällsmaskineriet. Det visar inte minst attitydundersökningar genomförda av Från Sverige, där 83 procent av de tillfrågade konsumenterna år 2023 anger att de köper svenska livsmedel för att gynna bonden.
26. The Price – Twisted Sisters: Vi snackar dagligen om matpriserna och hur det påverkar vår konsumtion. Prisökningen på mat har inneburit en minskad efterfrågan på svenska och ekologiska livsmedel, som oftast inte kan konkurrera med ett lågt pris. Jordbruksverket publicerar månadsvisa indexberäkningar för pris- och kostnadsutvecklingen i livsmedelsproduktionen. En jämförelse jag gjort av hur priser och kostnader utvecklats mellan januari 2022 och mars 2023 visar att priset till bonden för samtliga råvaror som sålts ökat med 18 procent, samtidigt som priset till industriledet för livsmedel totalt ökat med 25 procent och priset till konsument ökat med 26 procent. Lantbrukets kostnader har samtidigt ökat med 10 procent, men om vi istället hade tittat på perioden till och med oktober 2022 var ökningen 21 procent. Observera att en krona upp i primärledet ger en högre procentuell ökning än en krona upp i konsumentledet. Beräkningen säger heller inget om marginaler eller lönsamhet i leden och ofta sker förändringar av priser och kostnader inte samtidigt i alla led.
27. Sirkoijen Tanssi (Syrsornas Dans) – JP Nyströms: Jag avslutar kåseriet med två folkmusiklåtar, det är ju trots allt midsommartider. Detta underbara gäng från lappländska Malmberget sprider spelglädje med sina fioler och en tramporgel. På vår bröllopsresa längs Kungsleden i augusti 1997 anlände vi till Saltoluokta fjällstation efter åtta dagars vandring, just den kväll då JP Nyströms lirade där efter en vild surströmmingsskiva. På tal om jäst fisk på burk har det på sistone varit svårt att få tag på råvaran strömming för tillverkare, och färdigvaran surströmming för konsumenter. Jordbruksverket är involverade i arbetet att se över möjligheterna att tillverka denna norrländska specialitet på andra råvaror. Just ja, det var ju syrsorna jag skulle spinna vidare på och inte strömmingen… Ni har väl hört talas om alternativa proteiner?
28. Vallåtspolskan – Gössa Anders d.ä. (framförd av Björn Ståbi och Olle Hjort): I Sverige odlas vall, alltså gräs till våra idisslare, på runt 40 procent av åkerarealen och det säger en del om hur viktig den här odlingen är i vårt land. Att odla vall har flera miljömässiga fördelar. Bland annat binder vallen kol väl eftersom marken är vintergrön och det betyder att föreningar av detta grundämne inte ger sig iväg ut i atmosfären och skapar växthuseffekt. Jordbruksverket tar upp denna styrka i en serie om svenska mervärden i livsmedelsproduktionen som publicerades i början av maj.
//Åsa Lannhard Öberg och Ingela Grahn som hoppas att ni njuter av läsning & lyssning och passar på att önska alla våra läsare en härlig sommar!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått två nya regeringsuppdrag inom de blå näringarna. Det handlar dels om den blå värdekedjan och en handlingsplan för arterna sill och skarpsill, dels att utveckla svensk algindustri. Båda uppdragen ska bidra till livsmedelsstrategins mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion. Uppdragen ska redovisas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 30 september 2024.
Uppdraget om den blå värdekedjan och bygger vidare på det uppdrag om fiskberedningsindustrins mottagningskapacitet som vi redovisade till regeringskansliet i mars 2023. I en rapport lämnade vi ett antal rekommendationer om vad som behöver förändras för att nå målet om ökade landningar för svensk livsmedelsproduktion. I rapporten identifierades behovet av en långsiktig vision för den pelagiska blå värdekedjan.
I det nya uppdraget ska vi ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige, från fartyg till konsument. Uppdraget ska utöver samspelet med import beakta infrastrukturinsatser som kan inkludera hamnar, transporter och lagringsmöjligheter. Handlingsplanen ska också möjliggöra ett större nyttjande för humankonsumtion av råvaran som landas i Sverige, vilket är viktigt särskilt ur ett beredskapsperspektiv.
Alguppdraget ska analysera och identifiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för en ökad och hållbar produktion av algbaserade livsmedel i Sverige. Uppdraget kommer att genomföras i dialog med intressenter, näring och berörda myndigheter. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans under genomförandet av uppdragen!
/Lina Waara, jordbrukspolitisk utredare och Izabela Alias, vattenbrukssamordnare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
De nordiska näringsrekommendationerna ses över och det har varit ett offentligt samråd om det vetenskapliga bakgrundsmaterialet. Jordbruksverket har svarat på remissen, eftersom förändrade kostråd kan påverka livsmedelsproduktionen i Sverige och i förlängningen Sveriges försörjningsförmåga samt produktionens miljöeffekter.
Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos
Jordbruksverkets svar på remissen
En kommentar från Jordbruksverket var att frågor som är specifika för respektive land behöver adresseras i arbetet med den nationella tillämpningen. I rapporten ges följande exempel på landspecifika frågor: handel, försörjningsförmåga, säkra livsmedel och den sociala dimensionen av hållbar konsumtion (till exempel djurvälfärd). Vi svarade också att en grundlig konsekvensanalys behöver göras innan de nordiska näringsrekommendationerna omformas till svenska kostråd. Konsekvensanalysen bör inkludera alla tre dimensioner av hållbarhet för såväl konsumenter som producenter av livsmedel.
Beredskapsperspektivet
Sett ur ett beredskapsperspektiv är utmaningen med rapporten, att ingen hänsyn tagits för hur rekommendationerna skulle kunna påverka livsmedelsförsörjningen i såväl stabila tider som vid kriser och krig. Vi menar att de föreslagna ändringarna är så pass stora att de indirekt riskerar att påverka produktionen av ett antal råvaror som Sverige har goda möjligheter att producera.
Köttkonsumtion
I rapporten är kostrådsrekommendationen sänkt från 500 gram rött kött/vecka till 350 gram rött kött/vecka. Det står också att en minskad konsumtion av rött kött (gris, nötkött) inte bör ersättas av en ökad konsumtion av vitt kött (kyckling, fisk). Enligt en inofficiell beräkning av Jordbruksverket uppgår den genomsnittliga svenska konsumtionen av rött kött till 530 gram/vecka. Den svenska produktionen kan idag täcka drygt 70 procent av svenskarnas köttkonsumtion. Om den minskade mängden kött som rekommendationerna föreslår, ska ersättas med annat protein än animaliskt, är den svenska produktionen begränsad. Vegetabiliska proteiner till livsmedel (som linser, bönor och soja) importeras idag i stor omfattning då odlingen av proteingrödor i Sverige har begränsningar.
Vi tycker att det är positivt att de nordiska näringsrekommendationerna tar hänsyn till relevant forskning för en god folkhälsa och att rapporten inkluderar miljöeffekter, men det är otydligt hur de redovisade miljöeffekterna har tagits fram och vilka som deltagit i det arbetet. För att öka rapportens trovärdighet hade det varit önskvärt att detta tydligare framgått. Vi anser också att rapporten borde refererat till nyare källor för vissa redovisade miljöeffekter.
Negativ och positiv miljöpåverkan
Animalieproduktionen orsakar utsläpp av klimatgaser, men den har också miljömässiga fördelar. Betande djur är viktiga för att bevara biologisk mångfald, hålla landskapet öppet och bevara kulturlandskapet. Dessutom bidrar gräsbaserad animalieproduktion till en viss ökad kolinlagring i marken jämfört med till exempel spannmålsproduktion. Lantbruksdjuren ingår även dem i ett kretslopp, där djurens gödsel återförs som växtnäring och foder odlas på jordbruksmark som i vissa fall inte kan användas för livsmedelsproduktion. För flera djurslag ingår även restprodukter från livsmedelsindustrin i foderstaten. De positiva miljöeffekterna av produktionen beskrivs i rapporten som möjliga, medan de negativa miljöeffekterna beskrivs som säkra. Vi menar att både den negativa och den positiva miljöpåverkan av produktionen av rött kött samt mjölk och mejeriprodukter bör skrivas som säkra.
Något som vi menar tydligare borde framgå av rapporten är att en minskad konsumtion inte behöver innebära en minskad produktion i Sverige. Istället kan en större del av minskningen komma från en minskad import.
/Camilla Burman som höll ihop arbetet med Jordbruksverkets svar
Rekommendationerna har tagits fram i samarbete mellan ansvariga hälso-och livsmedelsmyndigheter i de nordiska länderna och finansierats av Nordiska ministerrådet och kommer publiceras i en rapport, NNR2023. De nuvarande nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012 är antagna som officiella rekommendationer som används i Sverige.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Köksmästaren John Persson gav sina tankar om hur man kan laga, servera och presentera inälvsmat och annorlunda köttdetaljer. Till vänster munk med oxtunga, till höger glödbakade gulbetor dressade i fläskfett tillsammans med puffad fläsksvål. Foto: John Persson
Livsmedelsförlusterna av gris- och nötkött på gårdar var 20 000 ton (2020), 3 respektive 8 % av produktionen. Förlusterna omräknade i koldioxidekvivalenter är lika mycket som 9 procent av växthusgasutsläppen från animaliesektorn i Sverige. I onsdags samlades ett fyrtiotal personer från branschorganisationer, rådgivning, myndigheter och företag för att inspireras, hämta kunskap och engageras i att öka takten för att mer av djuren ska bli mat. Det handlar om hur köttproduktionen kan bli ännu mer resurseffektiv.
Programmet var välfyllt och som arrangör funderade jag på att med självinsikt skämta om korvstoppning. Ett smörgåsbord av kunskap och inspel sa en av deltagarna vilket lät mer positivt. Jag berättade om resultaten från de rapporter om livsmedelsförluster som vi på Jordbruksverket låtit ta fram.
Utmaning för slakterier att ta tillvara hela djuren
SLU-forskare berättade därefter om hur olika typer av slakterier på utmaningar och möjligheter i att ta tillvara mer av de djur som slaktas. I en av rapporterna finns data över hur inälvor, fett och blod från svenska slakterier används. Nära hälften av de biprodukter vi hade kunnat äta blir inte mat utan går till annat, framförallt biogas. Export är en viktig marknadskanal för de större slakterierna, men det är svårare för mindre. Det är för kostsamt att hantera och ta tillvara slaktbiprodukter utifrån vad de ger för intäkter. Mindre slakterier kan också uppleva att det är betungande med alla krav som ställs, slakt är ju en verksamhet med regler för både livsmedel, djurskydd, foder och miljö.
Flera forskningsprojekt på SLU, IVL och RISE samt pågående examensarbeten presenterades. Ett flerårigt projekt ”Nötsvinnprojektet” handlar om få djupare kunskap om orsaker till nötköttsförluster som underlag till åtgärder. Det pågår också ett examensarbete om förutsättningar för slakt på gård och ökad nödslakt. En möjlighet är att djur som till exempel har en hälta eller bråck ska kunna avlivas på gård och sen transporteras till slakteri. Det skulle betyda att kött från djuret kan användas som livsmedel, men det finns också praktiska hinder som att slakteriet ska ha möjlighet att ta emot och hur veterinärbesiktning ska gå till.
Efter en mustig levergryta på restaurang Vesterbrunn fortsatte eftermiddagen med projekt som studerar hur mer inälvsmat och blod kan tas tillvara. Vi hade också inspirerande inspel från Märta Jansdotter på Gröna gårdar som har goda erfarenheter i att sälja inälvsmat bland annat via Nätet. Flera av deras inälvsprodukter säljer slut! Det finns också potential att sälja mer av dessa produkter på exportmarknaderna, om det talade Maria Kärnerud från Business Sweden.
Hur offentliga måltider kan bidra berättade Sara Seing från Södertälje kommun/Matlust. Även om merparten av maten inte äts i offentliga kök så är de viktiga för att lära barn och ungdomar goda och hållbara matvanor, vilket spiller över på resten av familjen och påverkar dem som framtida konsumenter. Dessutom är det lättare att styra över offentliga inköp än de inköp som du och jag gör i matbutiken. Sist men inte minst fick vi inblick i hur slakteriet KLS jobbar både för att sälja fler delar av djuren i Sverige och på export samt deras tankar om hur fler djur kan tas tillvara. Nötköttsproducenten David Brogård gav sitt perspektiv och exempel på hur han som ungnötsuppfödare jobbar med rådgivning, gott djuröga och att utvärdera och förebygga förluster. Produktivitet = resurseffektivitet.
Viktiga insikter från dagens workshop
En viktig del av dagen var workshop om hur vi ökar takten samt inom vilka områden det behövs mer kunskap och idéer till nya projekt, arbeten och satsningar. Kort sammanfattning av inspelen:
Det är viktigt att producenter känner sig trygga och har god kunskap om vilka djur som kan skickas med transportbilen till slakt. Här efterfrågas mer dialog med myndigheterna. Det behöver också undersökas om fler djur kan tas tillvara genom t.ex. slakt på gård eller transport som säkrar djurvälfärden för djur som har mindre problem men som ändå är fullt friska. Varför inte ett ekonomiskt stöd för att öka slakt på gård utifrån klimatsynpunkt? Nya AI-lösningar kanske kan utvecklas för att ännu bättre säkra hälsa och välfärd hos djuren?
För att öka efterfrågan på de detaljer, inälvor och blod som inte säljs i Sverige idag kan hälso- och klimataspekter lyftas fram. Det behövs också rätt kryddning, produktutveckling/innovationer, storytelling och genomtänkt kommunikation, liksom matlagningskompetens hos allmänheten. Mer förädling – ett förädlingsnav tyckte någon men också ökad svensk produktion för att få upp volymer till export.
Formas har en ny utlysning I magen och inte i soptunnan som öppnade för ansökningar samma dag som mötet och vi fick information direkt från Tea Madunic Olsson som är ansvarig utredare för utlysningen. Marie Gidlund på Sweden Food Arena deltog och de samlar just nu in behov för framtida forsknings- och innovationssatsningar inom animalievärdekedjan. Anna Lundstedt, MatTanken, berättade om färsk inköpsstatistik från 35 kommuner som tillsammans använder 35 ton blodpudding, 28 ton leverpastej, 3 ton blodkorv och likaså leverbiff samt 1 ton nötlever. Axfoundation, Svenskt Kött, Från Sverige, Samarbete för minskat matsvinn, Gård och djurhälsan, Kött- och charkföretagen, Sveriges grisföretagare och Svenska Köttföretagen berättade också om hur de bidrar på olika sätt utifrån sina roller.
Personlig reflektion
Det jag tar med mig från dagen är att det finns en samsyn om att livsmedelsförlusterna behöver minska, med bibehållen god djurvälfärd och säkra livsmedel såklart. Och många vill bidra. Men det finns också utmaningar att hantera. Det finns också praktiska saker att förhålla sig till och viktiga värden som inte kan tummas på.
Konsumenternas preferenser och vad vi efterfrågar är en sak. Och mat ska ju vara gott och lustfyllt. Fram med innovativa köttprodukter där mer av djuren än de traditionella detaljerna används, tänker jag.
Vi myndigheter behöver också göra vårt bästa för att underlätta inom ramen för de regelverk och områden vi ansvarar för. Det kräver samarbete, dialog och ett lösningsorienterat synsätt. Som sagt; jag är glad och övertygad om att det kommer hända saker på det här området framöver. Alltså att mer ska bli mat.
Jag och min medmoderator Jessica Hagård. Workshop!
/Karin Lindow som jobbar med minskat matsvinn och ökad resurseffektivitet inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Regeringsuppdraget är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som vi genomför tillsammans, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
Psst. Ni har väl inte missat vår podd Upp på bordet som i avsnitt 4 handlade om inälvsmat, potatis… och att äta grävling (?). Lyssna och sprid!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Undrar du hur mycket av vår livsmedelsproduktion som blir livsmedel? Tänkte du att det är nära 100 procent? Nu finns fyra nya rapporter om hur mycket av matpotatis, morötter, jordgubbar och vete som inte går vidare i livsmedelskedjan. Det handlar om livsmedelsförluster, när grödor blir kvar på fälten, blir foder eller avfall som biogas och kompost.
Rapporterna har tagits fram inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn som sker tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Det är ett av flera regeringsuppdrag inom livsmedelsstrategin. I oktober kom de två första rapporterna om kött och mjölk som du kan läsa om i ett tidigare blogginlägg.
Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet har gjort undersökningarna och skrivit rapporterna i samråd med oss och efter inspel från de många referensgrupper som vi haft med branschorganisationer och de andra myndigheterna. Vi har verkligen vridit och vänt på begrepp, metoder och tillvägagångssätt.
Resultaten i rapporten bygger på undersökningar med olika representation och metoder. Flera undersökningar täcker stora delar av produktionen medan fältstudierna är mer begränsade. Det tar ju tid och kraft att gräva i fält efter morötter och potatis, eller att räkna jordgubbar som blir kvar efter skörd. Forskare har dock studerat orsaker till bortsorteringen av morötter hos företag som representerar 74 procent av morotsproduktionen och sorteringsdata kommer från nästan 90 procent av produktionen!
Foto: Rebecca Thörning
Resultaten visar att det är betydande mängder av dessa produkter som inte lämnar gårdar och packerier. Mycket går att förebygga genom ökad kunskap, rådgivning, forskning. En viktig förutsättning för att kunna minska livsmedelsförlusterna är också att odlare är lönsamma och har råd att investera i teknik och metoder som minskar förluster. Det kan handla om prognosverktyg, dränering, bevattning, ny teknik för att övervaka kvaliteten, lagra och skörda.
Men förlusterna handlar också om fel storlek på morötter eller missfärgat skal – på potatis som ändå ska skalas? Detta styrs av kvalitetskrav. Köpare måste följa handelsnormer, men hur handelsnormerna används och vilka egna krav som sen läggs på påverkar mängden som sorteras bort. Klass 2 i handelsnormerna skulle kunna användas mer, men då behöver det bli en affärsmodell som gör det ekonomiskt hållbart även för odlarna. Livsmedelsverket har inom regeringsuppdraget genomfört en konsumentundersökning som visar att många konsumenter kan tänka sig att köpa potatis, grönsaker och frukt som har någon liten fläck eller defekter i skal och form.
Källa: Livsmedelsverket
Men det som sedan ändå inte kan säljas färskt till butik borde väl kunna förädlas för att ingå i livsmedelsprodukter? Här behövs också satsningar, produktutveckling och innovationer.
Fler behöver helt enkelt göra mer, både producenter, aktörer i senare led i kedjan, forskare, organisationer men också vi myndigheter kan se vad vi har möjlighet att påverka. Det säger ju den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn där mätningar och åtgärder har stort fokus. För vi vill att kunskaperna från rapporterna ska leda till att mer ska bli mat. I linje med etappmålet och SDG 12.3 i Agenda 2030.
Idag när ökade kostnader för växtnäring, el, drivmedel gör maten dyrare kanske det blir mer självklart att inte sortera bort och kasta mat? Som producent blir anledningen ännu större att optimera produktionen när allting kostar mer. Så det har ett ekonomiskt värde att jobba med detta, även för klimatet och för livsmedelsförsörjningen.
/Karin Lindow, projektledare för uppföljning av livsmedelsförluster
Hur är det egentligen med den svenska maten i de offentligt finansierade köken? Andelen svenskt men även många andra uppgifter kring livsmedelsinköpen är det många aktörer i livsmedelskedjan som är intresserade av, allt från den enskilde producenten och ända fram till konsumenten. Men vi behöver fakta att utgå från när vi diskuterar och sätter mål kring inköpen på lokal, regional och nationell nivå. I dagsläget finns ingen sammanställd statistik som är tillgänglig för alla där man kan hitta uppgiften. De offentliga inköpen omnämns i många sammanhang som ett verktyg för hållbar utveckling. Jag hoppas därför att vi inom en snar framtid inte behöver gissa och spekulera utan att vi har fakta att utgå från när vi i olika sammanhang diskuterar offentliga livsmedelsinköp.
Att jag är förhoppningsfull beror på att det just nu pågår ett pilotprojekt på Jordbruksverket som vi kallar Silo där vi testar insamling och publicering av data i en databas som vi skapat under hösten. Arbetet görs i samarbete mellan statistikenheten på jordbruks- och analysavdelning och Landsbygdsnätverket där MATtanken finns. Förhoppningen är att det med resultaten från pilotinsamlingen som grund fattas beslut om att arbetet permanentas. En kontinuerlig insamling ger förutsättningar för att mäta, följa upp och genomföra benchmarking. Livsmedelsstatistiken för offentlig sektor kommer även att ge svar på om det ser olika ut i olika delar av landet och hur utvecklingen ser ut över tid.
I projektet har vi under hösten testat med inköpsstatistik från 35 kommuner som delat med sig av uppgifter om vad de köpte in första halvåret 2022. Riktigt spännande och kul har det varit att vrida och vända på uppgifterna och ta fram olika tabeller.
Ett exempel är hur stor andel av den inköpta mängden oberett kött som hade svenskt ursprung: I genomsnitt är siffran för de 35 kommunerna 92 procent svenskt. Tre kommuner har 100 procent svenskt. Kommunen med lägst andel har 72 procent. Det finns så många intressanta uppgifter, exempelvis om inköpta mängder, förädlingsgrad och genomsnittliga priser.
Är du nyfiken och vill veta mer? Har du tankar och synpunkter kring livsmedelsinköp till offentlig sektor? Vad finns det att vinna på att tillgängliggöra nationell livsmedelsstatistik? Finns det några farhågor?
Häng i så fall med in i Studio MATtanken, fredag den 27 januari klockan 8.30 – 9.15 då temat är: ”Värdet av nationell livsmedelsstatistik”.
Anslut via zoom-länk som du hittar på MATtankens webbplats Studio – MATtanken
Vi svenskar äter tillsammans 14 miljoner kilo pizzaost per år, och merparten av den är importerad. Till varje kilo ost behövs det omkring 10 liter mjölk, så det är stora mängder mjölk det handlar om. Foto: Landsbygdsnätverket
Kan vi som konsumenter göra något för att bidra till en stärkt livsmedelsförsörjning? Ja det kan vi! Restaurangmaten, och mer specifikt den pizza som de flesta av oss köper då och då, kan vara en viktig pusselbit i arbetet med att stärka vår livsmedelsberedskap. Genom att fråga efter svensk ost när vi köper pizza kan vi bidra till något gott, i mångdubbel bemärkelse. Med hjälp av svensk ost på pizzan vill vi uppmärksamma värdet av svenska råvaror och i förlängningen bidra till en stärkt försörjningsförmåga för livsmedel. Varifrån kommer pizzaosten som vi äter? Vi svenskar äter tillsammans 14 miljoner kilo pizzaost per år, och merparten av den är importerad. Till varje kilo ost behövs det omkring 10 liter mjölk, så det är stora mängder mjölk det handlar om – det skulle behövas ytterligare cirka 10 000 kor för att producera pizzaosten vi äter om all ost skulle vara svensk. Men att ställa om och utöka mjölkproduktionen är inte något som låter sig göras i en handvändning, och absolut inte när man befinner sig i en krissituation. Vi behöver bygga upp och stärka den svenska produktionen nu, så vi är rustade när vi står inför en kris eller ett krig. I en marknadsekonomi spelar efterfrågan en viktig roll, och det är där vi som konsumenter kommer in. Genom att fråga efter svenska råvaror även när vi går på restaurang – i matbutiken köper vi oftare svenska råvaror och produkter – kan vi påverka restaurangernas inköp.
Livsmedelsstrategin innehåller mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som nationella miljömål nås. Det finns också mål om att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Strategin ska bidra till stärkt livsmedelsförsörjning. På senare tid har livsmedelsförsörjningen även uppmärksammats i samband med samhällets beredskap och uppbyggnaden av det civila försvaret.
Målet för det civila försvaret omfattar förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och upprätthålla en nödvändig försörjning av bland annat livsmedel. Medvetenheten i samhället om vikten av tillgång på inhemsk matproduktion har ökat, både med anledning av coronapandemin och kriget i Ukraina.
Nu laddar vi inför pizzadagen Genom kampanjen #SvenskOstPåPizzan, som Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Svenska råvaror i privata restauranger genomför tillsammans med bland annat mejerier, grossister och pizzerior, uppmärksammas vikten av svensk produktion och i det här fallet svensk ost. Självklart är andra råvaror som skinka, lök och mjöl också viktiga, men den här gången är det osten som är i fokus. Siktet är inställt på internationella pizzadagen på nyårsdagen, när många har för vana att ge sig ut och köpa pizza. Flera korta filmer som ska användas för att sprida budskapet har tagits fram och det finns kunskapsartiklar och annan information samlat på kampanjsidan Svensk ost på pizzan – Landsbygdsnätverket
Du kan göra en insats Sprid filmerna eller dela med dig av en bild på din pizza och berätta varför du väljer svensk ost på pizzan. Använd hashtagen #SvenskOstPåPizzan och haka på kampanjen! Vi hoppas att kampanjen gör avtryck och lyckas lyfta vikten av svenska råvaror och en svensk livsmedelsproduktion. Just nu har vi fokus på internationella pizzadagen, men förhoppningen är att många vill hjälpa till att sprida budskapet och jobba vidare med frågan även efter nyårsdagen. Och vinsterna är många. Förutom en god smakupplevelse skulle en högre andel inhemskt producerad pizzaost medföra positiva effekter för miljön, djurvälfärden, jobben och en levande landsbygd. Och som sagt, en stärkt livsmedelsberedskap som är en mycket viktig del av det civila försvaret. Det är inga småsaker precis.
/Anna Hedberg, Eva Sundberg och Julia Löf i Landsbygdsnätverkets kansli
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Som ni ser har de absolut största rörelserna skett på äggmarknaden och det beror på att produktionen återhämtat sig i år efter det svåra utbrottet av fågelinfluensa vintern och våren 2021. Den svenska äggproduktionen var till och med 6 procent högre januari-september 2022 än samma period året före fågelinfluensan bröt ut, alltså 2020. Viss överproduktion kan ligga bakom det faktum att äggproducenterna haft svårare än andra sektorer att få igenom prishöjningar för att täcka stigande kostnader. Ökad produktion ger en möjlighet att dra ner på importen och åter sälja svenska ägg på exportmarknaden. Trots kraftigt ökad export stärktes den svenska marknadsandelen, alltså vår förmåga att förse svenskarna med inhemskt producerade ägg, till 102 procent. På årsbasis har vi inte noterat en marknadsandel över 100 procent sen vi började våra beräkningar 1995. En brasklapp är att den här typen av hastiga och stora förändringar kan vara tillfälliga och således följas av en slags normalisering av marknadsbalansen.
Jag lämnar ägg och går över till kött. Rubriken på detta inlägg förmedlar en negativ utveckling för det svenska köttet under årets första nio månader, som består i minskad produktion överlag och ökad import som sänker marknadsandelarna för samtliga köttslag. Att vi dessutom äter mer kött 2022 än på många år, med ett ökat inslag av importerat kött, går stick i stäv med flera hållbarhetsargument. Till exempel visar beräkningar att svenskt kött har lägre miljöpåverkan än kött som producerats på många andra håll i världen. Svenskt kött har också mervärden som god djurväldfärd, god djurhälsa och låg användning av antibiotika. En ökad köttkonsumtion innebär ökad belastning på miljön, i alla fall om köttet inte är valt utifrån kunskap om hållbar produktion, och beaktat kostråden kan ökad köttkonsumtion dessutom vara negativt för hälsan hos personer som redan äter mycket kött. Sist men inte minst grumlar utvecklingen målen i den svenska livsmedelsstrategin, som bland annat är att öka den svenska hållbara produktionen av mat och vår försörjningsförmåga.
Foto: Urban Wigert
Vad ligger då bakom att kurvorna vänder efter flera år med positiv utveckling för svenskt kött?
Jag ser flera förklaringar:
Efter pandemin har våra restaurangbesök normaliserats under 2022 och det har drivit fram en ökad import av kött – för vi vet att andelen importerat kött är betydligt högre hos privata restauranger än både i offentlig sektor och i dagligvaruhandeln.
Den försämrade hushållsekonomin på grund av inflation, stigande räntor och energikostnader får oss alla att se över våra utgifter och det påverkar efterfrågan på de lite dyrare matalternativen – till exempel svenskt kött och ekologiskt. Svenska slakterier rapporterar om att det gått trögare med försäljningen av ädlare styckningsdetaljer på sistone.
Ökad kostnader för insatsvaror hos svenska köttproducenter kan ha påverkat produktionen negativt, även om avräkningspriserna ökat och trots allt gett ett hyfsat resultat 2022. En färsk rapport från Ludvig & Co ger mer information om lönsamheten året som gått samt en prognos för 2023. En sektor som haft det extra tufft är nötköttsproduktionen.
Konsumentundersökningar visar att färre konsumenter minskat sitt köttätande än tidigare år. Den här utvecklingen återspeglas bland annat i Matrapport 2021 signerad Food & Friends. Kan det helt enkelt vara så att vegotrenden svalnat och att en del konsumenter i alla fall tar ett steg tillbaka mot sina tidigare matvanor som bland annat för med sig ett ökat inslag av kött?
Vad händer 2023? Det är alltid svårt att ge ett tvärsäkert svar på hur utvecklingen kommer att se ut framöver, särskilt med tanke på att vi lever i en tid där kriser som framkallas av allt från virus till krig, handelspolitik och extremväder tycks avlösa varandra.
Rapporten från Ludvig & Co visar att lönsamheten för svenska bönder kan komma att sjunka under 2023 och det kan inverka negativt på produktionen och möjligheterna att investera i lantbruket. När det gäller efterfrågesidan är jag personligen övertygad om att konsumenternas positiva inställning till svenskt kött och viljan att bidra till en trygg livsmedelsförsörjning i landet genom att välja svensk mat är ordentligt grundmurad, i alla fall när vi själva handlar mat i dagligvaruhandeln. Kanske kommer vi gå från de ädlare och dyrare detaljerna till att äta fler delar av djuren som kostar mindre, och även minska hushållens matsvinn. Och vem vet, kanske svensk radhusbiff (blodpudding) gör storstilad entré i vår vardagsmeny? Jag tror i alla fall att efterfrågan på svenskt kött kommer stiga igen när hushållens plånböcker tjocknat till. Håller du med mig?
/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och en av kuggarna i Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Nu har vi räknat på vad det innebär att en del grisar och nötkreatur inte kommer till slakt och att all mjölk inte kan tas tillvara som livsmedel – i ton kött och mjölk under 2020. Vi har också satt det i relation till klimatpåverkan och till förlorade intäkter för producenter. Ny kunskap finns också om hur biprodukterna från djuren används – alltså det som inte ingår i slaktkroppen.
Varför gör vi nu detta?
Jo, för att ökad kunskap om förluster kan leda till förbättringar så att ännu fler djur kommer till slakt, att större del av djuren går till mat och att mer mjölk kan bli livsmedel. Det gynnar både miljö och klimat, producenters lönsamhet och har betydelse för vår livsmedelsförsörjning. Jordbruksverket har också ansvar att följa upp etappmålet att livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat.
Vad betyder då förlusterna i pengar, klimatpåverkan och matportioner?
I förlorade intäkter så innebär den totala förlusten 2020 av nötkött 500 miljoner kronor, av griskött 134 miljoner och av mjölk 40 miljoner kronor. Klimatpåverkan för nötköttsförlusterna var 290 000 ton CO2e, för grisköttet 26 000 ton CO2e och för mjölken 13 000 ton CO2e. Räknar jag om det i matportioner så blir det 65 miljoner 100 gramsportioner med nötkött, 35 miljoner 100 gramsportioner med griskött och 55 miljoner mjölkglas. För beräkningen så använde jag tumregeln att hälften av den slaktade vikten hamnar på tallriken och för mjölken att all mjölk istället hade konsumerats. Beräkningen förutsätter att förluster hade kunnat undvikas helt. Men förlusterna kan ju inte bli noll. Sjuka djur och mjölk från kor med juverinflammation kan såklart inte bli livsmedel. Det visar däremot hur viktigt det förebyggande arbetet är och att det kan vara värt att göra mer insatser för att fler djur ska komma till slakt.
Är det här något nytt?
Att arbeta för att djuren ska vara friska och välmående, det är något som producenter och deras organisationer, rådgivare och myndigheter fokuserat på sen länge. Däremot är det ganska nytt att mäta förluster redan på gården på ett samlat sätt över flera produkter och på nationell nivå. Vi har vissa studier, till exempel den om Förluster av nötkött 2012 och uppskattningar i en nordisk rapport 2016 . Det råder dock generellt brist på data över livsmedelsförluster i världen och så kallade pre-harvest/slaughter losses. Det är ett nytt område som är ganska svårt att mäta. Gränsen för mätningar kan dras på olika ställen i livsmedelskedjan och det finns olika definitioner och sätt att mäta och uppskatta. FAO anger att 14 % av maten förloras efter skörd fram till butiksledet. Det finns också andra rapporter om livsmedelsförluster som den från WWF/Tesco UK och en från McKinsey & Company.
Vad görs och vad kan göras mer?
Producenter arbetar löpande med olika typer av förbättringar och rapporterar och följer upp sina djur. Djurvälfärd, hälsa, hållbarhet och klimatfrågorna är heta frågor för de flesta som jobbar med djurproduktion. Teknikutvecklingen har gjort att producenter till exempel kan övervaka djuren med kameror, nya material och stallsystem som säkrar djurens miljö. Slakterier försöker avsätta biprodukter så bra det går, för man tjänar oftast mest på att sälja dem till livsmedel. För de större slakterierna är exporten viktig och att exportmarknader kan bibehållas och nya öppnas har stor betydelse.
Vi föreslår en rad områden att satsa på och fler undersökningar. Mycket handlar om att stärka det arbete som redan görs inom områden som påverkar förluster. Men också att ta tillvara kunskapen från rapporterna. På gård skiljer det sig mellan olika djur i ålder, kategorier och raser. Och i slakten skiljer sig avsättningen mellan olika biprodukter och kategorier av slakterier. Något som dock är centralt för att lyckas är ekonomin hos producenter och slakterier. Producenter behöver ha råd att göra investeringar i stallmiljö, teknik och rådgivning. Och för slakterier behöver det vara lönsamt att sälja biprodukter till mat, och likaså har ekonomin stor betydelse om det ska gå att öka nödslakten eller slakt på jordbruksanläggning.
För många av dagens problem finns lösningar om vi blickar bakåt i tiden, och att ta vara på hela djuren kan vara ett sådant exempel. Förr åt vi mer innanmat, blodpudding och till exempel grisfötter.
Äta insekter, svampprotein eller helt enkelt mer av djuren?
För mer läsning på temat så tipsar jag om Richard Tellströms blogginlägg; Inälvorna dansar nästan inte mer. Nu när matpriserna, räntorna och elpriset dansar uppåt kanske fler kan tänka sig inälvsmat och blodpudding? Och även efterfråga svensk sådan? Men att ta tillvara på blod medför kostnader och praktiska hinder för slakterierna. Ska de ta tillvara blodet behöver efterfrågan och därmed betalningen öka.
Visste du att brist på järn är den vanligaste bristen på mikronäringsämnen globalt sett? Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och i tvåan på gymnasiet har tecken på järnbrist, det visar Riksmaten ungdom som Livsmedelsverket låtit genomföra där över 3 000 ungdomar ingår.
Tyckte du att det här var intressant?
Under hösten och vintern kommer vi att publicera rapporter om livsmedelsförluster vid produktion av potatis, morötter, jordgubbar, vete, fisk och skaldjur, på gård, packerier och i industrin.
Dags att leka med orden med förslag till fler nyord på svinniska. De första två är tagna och de andra är mina egna påhitt:
Radhusbiff =blodpudding
Slaktarbiff =njurtapp
Resursmaxa – att äta alla delar av en grönsak eller av ett djur, tänk wokad broccolistam eller blodpudding.
Anti-svinsvinn – att äta mer av hela grisen såsom kind, hjärta, lever och njure. Kan appliceras på alla djurslag.
/Karin Lindow, livsmedelsagronom och projektledare för Nationell uppföljning av livsmedelsförluster. Ett projekt inom ramen för regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket och i nära dialog med aktörerna. Matsvinnsuppdraget är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen: