Den här veckan har vi nåtts av beskedet att Rökt Vättersik har fått en skyddad ursprungsbeteckning av EU. Det värmer mitt hjärta som yrkesfiskesamordnare och påminner om mina barndoms somrar.

Jag föddes på Sveriges västkust med havets saltstänk i håret och färsk sjömat blev starten på mitt liv. Några år senare styrde kosan inåt landet till den pittoreska trästaden Hjo vid Vätterns kant. Som barn älskade jag att strosa runt och hänga i hamnen i Hjo. Jag minns de röda sjöbodarna, det glittrande vattnet som kluckade mot bryggan, näten som hängde på tork och känslan av att Vättern nästintill är som ett hav. Dofterna av tjära och varmrökt sik var nästan euforiska.

Det är något speciellt med Vättern, denna avlånga juvel med djupt, friskt och klart vatten. Det näringsfattiga och kalla vattnet ger fiskarna en speciell karaktär. Här finns öring, lax, lake, kräfta och så sik så klart.

Traditionen av att fiska och röka sik nådde sin höjdpunkt under mitten av 1900-talet och har fortsatt kring Vättern även om den har haft sina utmaningar i perioder. Vätterns Fiskeriförbund, som ansökt om skyddad EU-beteckning, arbetar för att återigen öka intresset för den svenska insjöfisken och få Rökt Vättersik att hamna på våra tallrikar. I Hjo och bland annat Askersund, Borghamn och Ödeshög kan du idag handla Rökt Vättersik, lokalt fiskad och rökt med al-ved av yrkesfiskarna runt sjön. 

Som vuxen hamnade jag tillslut i Gränna på andra sidan Vättern med utsikt över sjön, Visingsö och min forna hemstad. Jag kan ibland riktigt längta till den tiden som barn i Hjo och till känslan av fullständig frihet och en sommartallrik med varmrökt sik, dillkokad färskpotatis och gräddfil toppad med gräslök i knät och solsken i håret blickandes ut över det skimrande vattnet. Vad kan vara bättre än det?

Läs mer här: EU-märkning av rökt Vättersik och Rökt Vättersik.

/Elin Gunve, yrkesfiskesamordnare på Jordbruksverket