Vart femte år ska Sverige lämna en rapport till EU-kommissionen om det nationella stödet till norra Sverige. Nu har Jordbruksverket färdigställt rapporten som handlar om de senaste fem åren – 2018-2022. Har produktionen av mjölk i området ökat eller minskat? Skiljer sig grisproduktionen i norra Sverige på något sätt jämfört med landet som helhet? Och hur viktigt är stödet för lantbrukarnas lönsamhet i norra Sverige? Dessa frågor och fler besvaras i rapporten.

I norra Sverige innebär exempelvis kortare odlingssäsong och långa transportavstånd försvårande förhållanden för att bedriva jordbruksverksamhet, jämfört med i andra delar av Sverige. För att stödja lantbruket i norra Sverige och ge det förutsättningar att finnas kvar betalas det så kallade nationella stödet till norra Sverige ut. Stöd lämnas för produktion av komjölk, getter, slaktsvin, smågrisar, ägg, potatis, bär och grönsaker. Dessutom lämnas stöd för transport av komjölk mellan produktionsplats och uppsamlingscentrum eller platsen för första bearbetning.
Rapporten innehåller en beskrivning av hur mycket stöd som årligen har betalats ut för de olika produktionsgrenarna under femårsperioden. Jordbruksverket har även gjort en analys av nationella stödets effekter på företag som tagit del av stödet.
Hur ser utvecklingen ut?
- Både antalet slaktsvin och suggor i stödområdet har minskat kraftigt 2022, medan utvecklingen av antal grisar i hela Sverige inte visar någon minskning i grisproduktion år 2022.
- Antalet getter minskade fram till år 2020, för att sedan öka under år 2021 och 2022. Den långsiktigt nedåtgående trenden verkar därmed ha brutits, och utvecklingen som kan konstateras i stödområdet följer trenden för hela landet.
- Äggproduktionen i stödområdet minskade kraftigt år 2021, men år 2022 hade produktionen återhämtat sig.
- Produktionen av potatis har stadigt minskat hela perioden och produktionen av bär- och grönsaker har fluktuerat.
Jordbruksverket har särskilt analyserat stödets betydelse för mjölkproduktionen i stödområdet, då stödet till företag som har just mjölkkor utgör 90 procent av den totala mängden utbetalat stöd. Antalet företag med mjölkproduktion har minskat, men inte mängden producerad mjölk i området. Den har till och med ökat sedan år 2020. Våra analyser av lantbrukarnas lönsamhet visar dock att utan stödet skulle många företag med mjölkproduktion uppvisa nollresultat eller lägre. Det innebär att det nationella stödet är av fortsatt stor betydelse för lantbrukarna i norra Sverige.
Blir du nyfiken på att veta mer? Du hittar hela rapporten här!
/Julia Marcopoulos, utredare
