Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 12 juli. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Den svenska kronan har fallit kraftigt i värde den senaste tiden och har nått det lägsta värdet någonsin mot euron. Valutakursförsvagningen har stor påverkan på svenskt jordbruk bl.a. genom att storleken på gårdsstödet påverkas, att priset på importerade insatsvaror påverkas liksom konkurrensen mot importerade jordbruksprodukter.

Avtalet som ger Ukraina möjlighet till export av jordbruksprodukter via Svarta havet löper ut den 17 juli. Ryssland har förklarat att man inte är intresserade av en förlängning. Olika initiativ har tagits så att avtalet kan bibehållas, Ukraina har förberett alternativa lösningar.

De globala priserna på jordbruksprodukter fortsätter att falla, FAO:s index är 23 procent lägre i maj 2023 jämfört med februari 2022. Kortsiktigt är det väderleksförutsättningarna för grödornas utveckling på norra halvklotet som spelar en avgörande roll för prisutvecklingen.

Vädret i Sverige har varit svalare och mer nederbördsrikt de senaste veckorna. De sydvästra och mellersta delarna av landet har fått mest nederbörd och de minsta mängderna har fallit i sydöst. SMHI:s långtidsprognos visar att det lågtrycksdominerade vädret fortsätter under den kommande månaden. Mest nederbörd beräknas komma i de västra delarna av landet.

Lantmännens skördeprognos visar på en total spannmålsskörd på 4,6 miljoner ton, det är 0,6 miljoner ton mindre än det senaste femårsgenomsnittet men 1,4 miljoner ton mer än 2018. En viktig förklaring till skillnad mot 2018 är att det är en större areal med höstsådda grödor i år.

Vallar och beten har gynnats av den nederbörd som kommit och i stora delar av landet finns det förhoppningar om en förhållandevis god återväxt. På grund av att nederbörden varit ojämnt fördelad skiljer sig förutsättningarna för kommande skördar. Även andra grödor har gynnats av regnet, majsen ser bra ut på de flesta håll, däremot har vårspannmålen tagit stor skada. Generellt sett är ekologisk produktion förhållandevis hårdare drabbad än den konventionella odlingen. Jordbrukarna fortsätter att vidta åtgärder för att kompensera för tidigare bortfall av grovfoder, bl.a. genom att skörda spannmål som helsädesensilage och att så mellangrödor.

Låg avkastning och höga priser för de insatsvaror som använts för 2023 års skörd inverkar negativt på jordbrukarnas lönsamhet. Svag skörd i flera länder runt Östersjön kan leda till behov av import till området vilket höjer prisnivån. Enligt Lantmännen bedöms inte priseffekten kompensera fullt ut för lägre avkastning och högre kostnader. Jämfört med 2018/19 väntas prisuppgången under 2023/24 bli mindre. Behov av att köpa in mer foder och att spannmålsgrödor som var avsedda för försäljning men fått användas som grovfoder påverkar också lönsamheten negativt.

/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting