Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 29 september. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Prisutvecklingen på världsmarknaden för jordbruksprodukter har under den senaste tiden gått in i ett lugnare skede. Den långsiktiga trenden ligger fast med fallande priser. Under det senaste året har priserna fallit med 20 procent, dock från en mycket hög nivå. Stor skörd under 2023 och stora lager från förra året har gjort att Ryssland aggressivt säljer spannmål på världsmarknaden. Efter att avtalet mellan Ukraina och Ryssland slutade att gälla har Ukraina sökt nya vägar för export. Ryssland har vid flera tillfällen attackerat ukrainska anläggningar. Några fartyg har via Svarta havet transporterat jordbruksprodukter från Ukraina.
I Sverige har vädret varit gynnsamt under september och skörden av spannmål och oljeväxter har i stort sett kunnat slutföras, även i områden som tidigare drabbats hårt av mycket regn. Det kommer dock finnas områden lokalt som förblir oskördade på grund av översvämningar. Skörden av spannmål och oljeväxter blir mindre än normalt och ogynnsamt väder har lett till omfattande kvalitetsskador. En stor del av skörden som var avsedd för livsmedelsändamål kommer att gå till foder. Gynnsamt väder under de senaste månaderna har gett god skörd av vallfoder samt god tillväxt på betena. I de flesta områdena i landet kommer det finnas tillräckligt med grovfoder. Det är däremot fortsatt ont om halm. Regn under augusti har lett till att sådden av höstoljeväxter blir mindre än normalt, sådden av höstspannmål pågår.
Hittills har svensk grisköttsproduktion inte påverkats av utbrottet av afrikansk svinpest på så sätt att avräkningspriserna fallit. Det finns dock en oro för att utebliven export kan leda till överskott och lägre priser. Höga kostnader för de produktionsmedel som använts för 2023 års växtodlingssäsong i kombination med svag avkastning och låg kvalitet ger risk för lönsamhetsproblem för företag med växtodling. I animalieproduktionen har köttpriserna varit stabila, mjölkpriserna har fallit tillbaka men från en hög nivå och det börjar ske en sänkning av foderpriserna. Lönsamheten ser därför förhållandevis bättre ut i nuläget för animaliesektorn.
/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I förra veckan hade jag förmånen att delta på den kanske största årliga konferensen för aktörer i livsmedelskedjan. Här kommer ett sammandrag.
Vad är det bästa svenskt lantbruk kan göra för att lyckas med livsmedelsstrategin?
Svenskt lantbruk är och kan bli en framtidsbransch menar Anna-Karin Hatt, VD på LRF. Vi ligger långt fram med unika mervärden, världens befolkning ökar och vi har vissa fördelar i ett varmare klimat. Hon ser dock att det behövs:
Ökad lönsamhet på gårdsnivå. Bara en fjärdedel av lantbrukarna tycker de har rimligt betalt för sitt arbete och kan investera det som krävs.
Stark efterfrågan på svenskproducerat från konsumenter och offentliga kök.
En kraftfull svensk livsmedelsstrategi 2.0. Ökad produktion och produktion av egna insatsvaror som fossilfri mineralgödsel och drivmedel.
Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen pekade också på att befolkningstillväxt, klimatomställning och klimatanpassning, samt geopolitisk komplexitet är tre globala utmaningar som driver förutsättningarna för livsmedelskedjan. Lantmännen har lämnat in tio förslag till nya livsmedelsstrategin 2.0. Läs hela inspelet här.
Vad är det bästa myndigheterna kan göra i sina verksamheter för att lyckas med Livsmedelsstrategin?
Christina Nordin, Generaldirektör på Jordbruksverket sa att det finns utmaningar idag men allt var verkligen inte bättre förr. Livsmedelsstrategin ger hopp, 2017 blev det tydligt att vi ska satsa på svensk livsmedelsproduktion. Unikt att riksdagen tagit det beslutet. Vi behöver en ökad matproduktion som ger jobb och tillväxt, biologisk mångfald och stärkt beredskap.
Fler behöver göra mer. Hela kedjan behöver inkluderas i kunskaps- och innovationssystemet. Politiken behöver stödja och myndigheter behöver genomföra politiken klokt. Det gäller alla delar: regler, tillsyn, utformning av stöd. Det händer för lite. Vi har en komplex omvärld och reglerna blir inte mindre komplexa. Men myndigheter måste göra det komplexa enkelt att hantera.
Tiden är förbi när man accepterade att det är krångligt att ha att göra med myndigheter. Det är en fråga om demokrati. Det finns en stor tilltro och en förutsättning är att myndigheter levererar som medborgarna förväntar sig. Om vi underlättar så kommer också syftet med reglerna uppnås. Vi vill utgå från kundens verklighet och behov, underlätta att göra rätt, vara tillgängliga och bygga enkla lösningar, använda vår kunskap om näringen för att ge rätt beslutsunderlag till politiken. Och samverka med andra myndigheter. Jordbruksverket har satt en plan för 2030.
Annica Sohlström Generaldirektör på Livsmedelsverket berättade hur de jobbar för att underlätta för företag för goda förutsättningar för företagande: råd och gott bemötande, dialog med företagen, proaktivt och effektivt arbete för ändamålsenliga regler och villkor, riskbaserad och likvärdig kontroll. En bra kontroll ger livsmedelssäkerhet. Men det är viktigt att företagen förstår reglerna och kan göra rätt från början. Att skapa förtroende och tillit för maten vinner också företagen på. Livsmedelsverket jobbar också med att stärka innovationsförmågan internt och externt i samverkan med andra myndigheter och branschen samt jobbar även med mat och dricksvatten till alla vid kris och höjd beredskap.
Nyord eller buzzword – viktig med impact
Hur går vi från forskning till impact? Forskare på RISE:s satsning Framtidens mat berättade om forskningsresultat på flera olika områden och ställde frågan till deltagarna om hur forskningen ska ge impact. Jag översätter impact till att skapa förändring/få effekt/påverka/skapa värde/göra skillnad, ett populärt ord som många använder. Och jag håller verkligen med RISE att det är jätteviktigt att kunskapen når ut och ger resultat.
Lanseringen
15 stora livsmedelsföretag lanserade ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedjan” som innebär gemensamma mål för riktningen framåt. Företagen är Ica, Coop, Axfood, Martin & Servera, Menigo, Arla, HK Scan, Lantmännen, Orkla, Unilever, Fazer, Findus, Löfbergs, Polarbröd och Pågen och de ingår i Hållbar livsmedelskedja (HLK) som WWF koordinerar. Handslaget innehåller målsättningar inom klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet, djurvälfärd och mänskliga rättigheter och alla medlemsföretag ska utifrån sina egna verksamheter, omsätta planen i konkreta mål och handlingar. Läs mer här.
Grattis
Till stiftelsen Axfoundation vinnare av livsmedelspriset! Priset delas ut av nätverket Livsmedel i fokus motiveringen hittar du här.
Axfoundation arrangerade också ett eget pass – ”Betala för hela få betalt för halva” med tema matsvinn. Några exempel på projekt är Braxenfärs, att använda mer av hela baljväxterna, fler värphöns till mat och att ta tillvara restströmmar i industrin.
Till Nordic Seafarm som blev årets Impact maker! De odlar svensk sockertång – hjälper haven samtidigt som de producerar protein. Läs mer här.
Till Livsmedelsdagarna som firar 60 år i år!
Hur kan pulserande elektriska fält bidra till mer effektiv och hållbar livsmedelsproduktion? Företaget Opticept berättade om pulsteknik för att torka till exempel morötter eller få ut mer olivolja ur oliver, eller juice.
Kjell A Nordström trendspanade och Rickard Tellström gav historiska återblickar med framåtblickar. Vi lever just nu i en tid av kriser som staplas på varann. Vi vill alltid ha nytt efter kriser, efter regn kommer solsken. Och visste du att år 2045 beräknas det finnas bara 600 städer i världen?
Vad gäller AI och allt annat som är nytt så tar jag med mig något som även flera sa under dagarna: identifiera först problemet och hitta sen rätt teknik att lösa det med.
Stina Printz på Norrmejerier berättade om korna som är våra hjältar men att alla hjältar har sina brister. De har klimatberäknat alla gårdar och arbetat på många sätt för att minska klimatpåverkan från produktionen men även för sina transporter. Korna får till exempel ett metanreducerande tillskott i fodret. Starten för deras nya mjölk Norrlogisk, med lägre klimatavtryck, blev lite tuff i februari 2023 men den har skapat diskussion och fått stort intresse inom restaurang och storhushåll.
Daniel Skavén Ruben: vad är varmt och kallt för investerare? Kallt: snabbleveranser, vertikalodlingar, alternativa proteiner. Varmt: klimatinvesteringar (men bara 4,3% av climate tech pengar går till agrifood), regenerativt jordbruk, fossilfri gödsel, Biotech CRISP, AI, robotar, alternativa djurfoder, lokalodlat.
Ett av de sista passen handlade om regler.
Varifrån kommer alla regler? Kan vi förenkla dem?
Vi behöver regler för att skydda konsumenter. Varför på EU-nivå? För att ha samma nivå och villkor på hela marknaden. Nicklas Amelin på Livsmedelsföretagen berättade om vilka institutioner som är involverade i regelprocesserna på EU-nivå. Deltagarna fick svara på vilken som är deras favoritregel, se bild ovan.
Stefan Ernlund på Landsbygds- och infrastruktur departementet berättade om hur regeringen jobbar med regelarbetet. 5 000 personer som hjälper de 24 ministrarna varav 200 är politiska tjänstemän direkt under ministrar. Regeringskansliet är mycket av en förhandlingsinstitution. Slöjdar fram och petar i varandras formuleringar, och så stäms det av. Tar fram förslag till nya lagar, utfärdar lagar, beslutar föreskrifter, kan bemyndiga myndigheter att meddela föreskrifter. Deltagarna fick svara på vilken som är den mest arbetsamma regeln, se bild nedan.
Lotta Elmér på Atria sa att reglerna skapar tydlighet och skyddar företaget att man producerar säkra livsmedel, skapar konkurrensneutralitet, främjar exporten, m.m.
Slutligen – panelsamtal om läget i branschen. Carl Eckerdal höll ett brandtal om hur det står till i branschen och dess utmaningar. Att livsmedelsindustrin lever mitt i stormen just nu med en oförutsägbarhet som de inte är vana vid: den nya kartan är inte på plats och flera av utmaningarna är utöver deras kontroll. Det ligger lite i linje med vad Kjell sa i början att vi lever i en tid där kriserna staplas på varandra…
Förutom mycket kunskap, omvärldsspaning och inspiration så blev det såklart också mycket nätverkande för personer som verkar i olika led av livsmedelskedjan eller låt oss säga livsmedelssystemet. Att känna varann är en viktig grund för samverkan, bort med stuprören! Back to the future, var tema för årets livsmedelsdagar, eller som min farfar Ragnar brukade säga: framåt gäller färden ej tillbaka!
/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Min familjegård finns i zonen. Jag och mina syskon samäger släktgården sen ett par år tillbaka. Vi har inga djur men åkrar och lite skog. Vi hade tänkt gallra i skogen men nu är det inte möjligt. Plocka bär och svamp får vi inte heller göra. Brorsan som har trädodling kan inte jaga bort grävlingar. Och bävrarna som ideligen dämmer upp vår bäck och skapar översvämning på åkrarna kan vi inte jaga. Vi kan nog inte heller gräva bort deras hydda.
I somras tog vi ensilage från gården för att kunna köra ner till Småland där min svärfamilj har köttdjur och är i stort behov av grovfoder på grund av den kalla våren och torra början av sommaren. Frakten går med lastbil som går söderut på retur och samma lösning gjorde vi sommaren 2018. De flesta balarna står nu kvar där för det har varit för blött för att hämta dem, och oron blev nu stor om och när de kan flyttas. Och om de alls kommer få användas när de sen behövs i vinter. Men jag fick nyligen veta att så länge ensilaget har lagrats så att vildsvin inte kommer i kontakt med fodret och i minst 3 månader så kan det flyttas och därefter användas, detaljerad info om foder och strö från den smittade zonen står på vår web.
Bild från Hälleskogsbrännan, området där branden härjade 2014. Foto: Karin Lindow
Känslan som jag tror att jag delar med flera i bygden är att känna sig otursdrabbad. Branden i Västmanland 2014 var i detta område då en areal på drygt 13 000 hektar brann ner. Nu är det översvämning på många håll i Sala kommun med problem med avlopp och åkrar under vatten.
Jag hoppas kunna åka till gården om några veckor (bor till vardags i Småland) eftersom vi måste se om gården inför vintern. Men då gäller det att vara försiktig och bara hålla sig inom tomten, och att vara uppdaterad på vad som gäller. Om inte annat behöver vi sätta musfällor och kolla hur mycket vatten vi kan tänkas ha i källaren (!). Men vi är inte alls så drabbade jämfört med de som bor och verkar dagligen i zonen. Jag tänker framförallt på de grishållare i zonen där grisarna nu tyvärr behöver avlivas. Det måste kännas svårt men det är viktigt för att minska risken för spridning. Tänker också på andra som jobbar med jord- och skogsbruk, på jägare, längdskidåkare, hundägare med flera. Och givetvis alla i landet som har verksamhet i kedjan av griskött från jord till bord.
Sjukdomen ger allvarlig påverkan på grisproduktionen om den inte bekämpas. Om besättningar drabbas innebär det lidande för grisar som insjuknar och även grisar som ännu inte uppvisar symptom måste avlivas. Djurägarna drabbas både känslomässigt och ekonomiskt, produktionsvärdet i den svenska grisnäringen uppgick till nästan 5,1 miljarder kronor 2021. Om tillräckligt många och stora grisstallar står tomma ger det färre grisar till slakt, vilket ger överkapacitet inom slakterinäringen och senare led av förädlingskedjan. Konsumenterna drabbas genom ett minskat utbud av svenskt griskött. Tvärtom de mål vi har i livsmedelsstrategin om att matproduktionen i Sverige ska öka.
Påverkan på svensk grisproduktion
Vet du att det finns omkring 1,39 miljoner grisar i Sverige på 1 173 företag? På bloggen Jordbruket i siffror hittar du massa fakta om grisar och grisföretag för 2022. Svenskt griskött produceras med flera fina mervärden. Alla grisar hålls lösgående, har knorr, mer utrymme än vad EU:s regelverk kräver, tillgång till halm för att böka och bygga bo. Vi har också EU:s lägsta antibiotikaanvändning till lantbruksdjur.
För mig är det viktigt att korven jag grillar, stroganoffen, pizzaskinkan och karrén kommer från svenska gårdar. Och jag är i gott sällskap, den svenska marknadsandelen för griskött är 80 procent.
Grisknorr – ett av flera mervärden i svensk grisproduktion. Foto: Scandinav.
Det är alltså viktigt för vår livsmedelsförsörjning att bekämpa afrikansk svinpest, eller ASF som det ibland förkortas.
Den svenska exporten av griskött är förhållandevis liten och den har motsvarat cirka 10 procent av produktionen i vikt de senaste åren. Bland annat exporteras biprodukter till länder i Asien. Till exempel går detaljer som grisfötter och knorrar till länder där man gillar dessa maträtter. Det är resurseffektivt att så mycket som möjligt av djuret äts upp. Men handeln med en del länder kan påverkas av att vi har ett utbrott av svinpest.
För slakterierna har exporten stor betydelse ekonomiskt. Minskar den möjligheten så kan det också påverka priset till grisproducenten. Och lönsamheten är A och O för att producenter ska våga satsa och även investera i hållbar teknik som bra stallar och system för djuren. Marknadsinformation om produktion, handel, konsumtion hittar du här.
Alla hjälper till
Vi kan alla hjälpa till att motverka smittspridning. Tänk på att respektera den spärrade zonen, att inte slänga matrester i naturen utan endast i soporna, och att kompostera matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kommer in i. Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Ett flertal särskilda råd finns just för grishållare, men även för jägare. Läs mer här.
Jag vet att många jobbar stenhårt för att bekämpa smittan och vill slutligen skicka en tanke till alla inblandade!
/Karin Lindow som jobbar med matsvinn på Jordbruksverket, och ser en stark koppling mellan djurhälsa/smittskydd och att motverka livsmedelsförluster. Med hjälp av Åsa Lannhard Öberg för marknadsfrågorna.
Bild från gården, målning. Foto: Karin Lindow
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 1 september. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.
Sammanfattning
På världsmarknaden har spannmålspriserna rört sig något neråt på grund av skarp konkurrens. Ryssland kommer även under 2023 att få en bra skörd och är därför mycket aktiva på marknaden.
Vädret i Sverige väntas enligt SMHI:s senaste månadsprognos bli något stabilare från och med början av september. Under senare delen av september ökar risken för att vädret på nytt blir mer ostadigt på nytt.
Regn, lokalt mycket kraftigt, har gjort att skördearbetet försvårats och försenats. I södra Sverige är merparten av spannmåls- och oljeväxtskörden klar medan den är ungefär halvvägs i Mellansverige och just påbörjats i norra Sverige. Regnet har gjort att kvaliteten blir dålig, i många fall uppfyller inte brödspannmålen kraven för livsmedelsanvändning. Avkastning kommer att bli sämre än normalt, det gäller i synnerhet för vårsådda grödor. Situationen för grovfoder har förbättrats men regnet har gjort att det är problem med att skörda vissa arealer. Det är brist på halm vilket är problematiskt för animalieproducenterna. Lokalt har översvämningar lett till stora problem.
Prisskillnaden mellan brödsäd och fodersäd är större än normalt vilket gynnar animalieproducenterna. Priserna för kött och mjölk ligger kvar oförändrade. Priserna på gödning visar en svag uppåtgående tendens till följd av stigande pris på naturgas.
Den regniga väderleken under skördeperioden har lett till ökade kostnader och fallande inkomster för många jordbrukare. I vissa fall där grödan blivit totalt förstörd kommer de ekonomiska konsekvenserna bli särskilt kännbara. Minskad höstsådd riskerar att leda till sämre lönsamhet även nästa år.
/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 