Under förra året gjorde vi en kartläggning över regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. Vi har också föreslagit ett antal åtgärder.

Livsmedelsstrategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. När det gäller just regler och villkor ska dessa stötta målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Genom åtgärder kopplade till regelförenklingar, och genom att minska den tid som producenterna lägger på administration, kan våra producenter lägga mer tid på sin huvudverksamhet. Det skapar förutsättningar för en ökad matproduktion, förbättrad konkurrenskraft och en stärkt livsmedelsförsörjning.

Många regler från olika håll

Det finns ett stort antal lagkrav som våra producenter har att förhålla sig till. Jordbrukare, fiskare och vattenbrukare berörs av många regelverk, inom många olika områden och från många olika myndigheter. Utöver myndigheternas regelverk behöver producenterna ofta också förhålla sig till regelverk från certifieringsorgan och andra aktörer för att kunna sälja sina produkter vidare. Regler uppdateras och ändras. Det gör det svårt att veta vad som gäller. Om man gör fel riskerar man att drabbas av avgifter, avdrag på ekonomiska stöd och andra typer av sanktioner.

Viktiga värden

Många av reglerna fyller en viktig funktion såsom miljöskydd, livsmedelssäkerhet och smittskydd. De värdena är såklart inget vi vill eller kan tumma på. Däremot måste vi göra vad vi kan för att minska den upplevda regelbördan, alltså göra det lättare att förstå och följa regelverken.

En åtgärd är att ta fram verktyg som fokuserar på att förmedla och paketera information om regler på ett enkelt sätt. Det finns saker som görs redan idag, men det behöver göras mer om det ska bli en verklig förändring. Man måste också vara medveten om att långt ifrån alla krav kommer från myndigheterna, utan en hel del av kraven baseras på tilläggskrav som butiker och köpare ställer för att köpa producenternas produkter. Den splittrade regelbördan leder också till att många olika aktörer, såväl myndigheter som privata, kontrollerar samma eller liknande saker.

För att förbättra situationen krävs samverkan mellan myndigheter, kontrollorgan och aktörer från livsmedelskedjans olika led samt en tydlig politisk styrning som främjar förenkling. Datadelning skulle underlätta, men i dagsläget finns det hinder för det, bl.a. juridiska.

Ta del av seminariet

I februari hölls ett seminarium om regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. Seminariet spelades in så du kan ta del av det i efterhand via denna länk.

Vad kan du göra?

Jag funderar också på konsumenternas roll. En sak som man kan göra är att fundera över sina egna val. Ställer vi för höga krav på vår inhemska produktion jämfört med det pris som vi är beredda att betala, eller är vi beredda att betala det som det faktiskt kostar att nå upp till kraven? Kan vi styra våra inköp på ett sätt som gör att värdet fördelas annorlunda i livsmedelskedjan? Räcker det att nå upp till de krav som ställs enligt svensk lagstiftning (som ju ofta är högre än i många andra länder), eller är vi beredda att betala för ytterligare mervärden?

Jordbruksverket har nu fått ett nytt förenklingsuppdrag som sträcker sig från 2024 till 2026. Även Livsmedelsverket har fått detta uppdrag. I uppdraget ingår också att vi ska jobba med att bli bättre på bemötande och kundservice, ett arbete som vi redan har påbörjat internt.

Hör gärna av dig till mig om du har förslag på förbättringar inom detta område!

/Susanna Axelsson, utredare och jurist som har samordnat arbetet.