Är du intresserad av vilken betydelse livsmedelkedjan har för sysselsättning och tillväxt i ditt län? I årets rapport som följer upp livsmedelsstrategin ser vi ett tydligt mönster. Vårt avlånga land ger olika möjligheter för sysselsättning och tillväxt där varje län har unika förutsättningar i vad näringslivsstrukturen och naturen kan bidra med.

Efter en långdragen kall vår är skördandet av vall i full gång på många håll i Sverige. Men det är alltid nervöst hur vädergudarna bestämmer hur skördeförutsättningarna fortsatt blir i sommar. Hur många vallskördar kommer det att bli i år? Kommer ett ihållande regn att göra det svårt att köra ut på åkrarna eller kommer solen steka ihärdigt hett utan regn på fälten så att skörden blir liten?

Det vi bevittnar varje år är vår livsmedelsproduktion som gör att vi har mat på bordet och som också skapar sysselsättning och tillväxt.

Foto: Scandinav.

Möjligheten för tillväxt varierar

Länens unika och varierande förutsättningar skapar spridning av jordbruksföretag och vad som produceras i hela landet. Till exempel mjölk, kött, spannmål eller grönsaker. De olika förutsättningarna skapar också skillnader i tillväxt och sysselsättning i hela livsmedelskedjan. Storstadslänen har högre sysselsättning inom förädlingsindustrin och restaurangledet, södra Sverige har högavkastande spannmålsproduktion, mellanskogsbygderna har animalieproduktion som håller naturen öppen och fjälltrakterna kan stoltsera med rennäring.

Det är tydligt att det finns olika typer av lokala fördelar för olika led i livsmedelskedjan. Följden blir att möjligheten för tillväxt i leden varierar över landet.

Hur viktig är livsmedelskedjan för olika län

Lokaliseringskvoter kan användas för att se hur viktig livsmedelskedjan är för sysselsättningen, dvs. antal personer i arbete, i olika län och vilken relativ betydelse sysselsättningen har jämfört med andra branscher. Med andra ord visar lokaliseringskvoten om en viss näring, i relation till andra näringar, förekommer mer eller mindre i ett visst län.

Sedan 2016 har lokaliseringskvoten för hela Sverige ökat, vilket är glädjande. Det visar att livsmedelskedjans relativa betydelse har ökat. Kartan visar att livsmedelskedjans relativa betydelse för sysselsättningen är störst utanför storstadslänen. Högsta kvoten finns i Gotlands län, följt av Kalmar län, Skåne län och Hallands län.

I den årliga rapporten som följer upp livsmedelsstrategin ser vi även att utvecklingen för antal företag i den totala livsmedelskedjan i Dalarnas län, Södermanlands län och Norrbottens län har ökat mellan åren 2016-2021. Under samma period har antalet företag i Västernorrlands län och Jämtlands län minskat. För övriga län kan vi inte dra några säkra slutsatser.

För en levande landsbygd krävs att arbetstillfällen bevaras och att nya kan skapas. När vi studerar antalet årsarbetskrafter, dvs. antalet anställda omräknat till heltidsanställda, för samma period har vi sett en negativ utveckling, vilket sannolikt är en långdragen effekt av pandemin och det ekonomiska läget. Analysen visar att antalet årsarbetskrafter minskar i Östergötlands län, Kalmar län, Hallands län, Värmlands län och Örebro län. För övriga län kan vi inte dra några säkra slutsatser.

Kor i Stjernsund. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

Så när du färdas i Sverige i sommar, oavsett var i vårt avlånga land, tänk på vad de restauranger, mjölkbilar, lantbruk, kustsamhällen och fjäll du besöker eller kör förbi skapar för tillväxt och sysselsättning i Sverige och på vilket sätt du kan bidra genom att gynna dessa företag. Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten i sin helhet hittar du här: Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport 2024 (jordbruksverket.se)

/Jennie Bengtsson, utredare på Landsbygdsanalysenheten