Inom ramen för arbetet att utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken har Jordbruksverket lämnat ett underlag till regeringen för att kunna formulera väl underbyggda ståndpunkter om en framtida utvidgning av EU. De kandidatländer vi har studerat är Albanien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Ukraina.

Jordbruk har stor betydelse i kandidatländerna

Jordbruket har en större betydelse för kandidatländernas ekonomi och sysselsättning än vad det har i länderna inom nuvarande EU. Kandidatländernas jordbruk domineras av växtodling medan animalieproduktionen är av mindre betydelse. Ett annat kännetecken är att de allra flesta jordbruksföretagen är mycket små.

Ukraina är ett av världens viktigaste jordbruksländer

Ukraina skiljer ut sig bland kandidatländerna genom storleken på jordbruket och dess storskaliga struktur. Landet är dessutom en av världens största exportörer av vegetabiliska bulkprodukter, som solrosolja, majs och vete. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkar både jordbruket och exporten av jordbruksprodukter, men hittills har jordbruket i landet visat en stor motståndskraft. För att Ukraina ska kunna fortsätta upprätthålla en storskalig export är tillgången till hamnarna i Svarta havet helt nödvändig.

Ett EU-medlemskap ger förutsättning för ökad handel mellan Ukraina och EU

Genom att ta in Ukraina som medlem kompletteras EU:s jordbruk med ett land som har storskalig vegetabilieproduktion. Det finns anledning att tro att ett ukrainskt medlemskap i EU skulle öka landets export till EU av vissa jordbruksprodukter, vilket kan innebära ökad konkurrens och lägre priser för exempelvis spannmål inom unionen. Det är en erfarenhet av den tullfria export från Ukraina som tillämpas sedan juni 2022. Samtidigt kan animalieproduktionen och livsmedelsindustrin i EU dra nytta av en ökad import från Ukraina. De nuvarande EU-länderna kommer sannolikt också kunna öka sin export till Ukraina, framförallt av högförädlade livsmedel.

Rätt utnyttjade kan EU:s stöd utveckla jordbruk och landsbygd i kandidatländerna

Ukraina är i behov av modernisering, kompetensutveckling, riskhantering och en övergång till mer hållbara produktionsmetoder. Stöden till Ukraina inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) bör därför styras mot dessa områden. Gårdsstödet bedöms däremot vara till mindre nytta för jordbrukare i Ukraina. Även om det småskaliga jordbruket får tillgång till EU:s gårdsstöd kommer det att få liten påverkan på de småskaliga jordbrukarnas inkomster och möjligheter att utvecklas. GJP kommer inte räcka till för att svara upp mot behoven i kandidatländerna utan det behövs även annan finansiering, bland annat från strukturfonderna.

Skillnaderna är stora mellan jordbruket inom nuvarande EU-länderna och kandidatländerna, därför behövs åtgärder som gör det enklare att fasa in de nya länderna. Övergångsåtgärder, till exempel en övergångsperiod för införandet av gårdsstödet, kan underlätta en smidig anslutning som inte hotar jordbruket i EU-27 eller i kandidatländerna. Den viktigaste effekten av ett EU-medlemskap för kandidatländerna är att få del av en gemensam marknad utan gränshinder.

När kandidatländerna väl har blivit medlemmar finns det mycket som talar för att de bör få tillgång till den inre marknaden med i princip samma villkor som övriga EU-medlemmar. Innan medlemskapet behöver därför kandidatländerna fortsätta att harmonisera till exempel diverse hygien-, djurskydds- och miljöregler så att deras jordbruksprodukter uppfyller kraven som EU ställer.

Rapporten EU-utvidgningen ur ett CAP-perspektiv

/Andreas Davelid, handelspolitisk utredare