Månadsarkiv: november 2024

Vilka är framtidens lantbrukare?

Det finns en mängd yrken inom och runtomkring lantbruk, som verkligen är en framtidsbransch – vi kommer ju alltid att behöva mat. Foto Caluva.

Ungdomar uppfattar naturbruksprogrammet som ett smalt val och få ser de gröna näringarna som en framtidsbransch. De kunde inte ha mer fel, men hur ska vi få dem att inse det?

Jag, som oftast nördar ner mig i utformningen av stöd och ersättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken, har fått anledning att lyfta blicken. Tillsammans med kollegor inom samverkan för hållbart jordbruk har jag ställt mig frågan: Vilka är framtidens lantbrukare?
För hur ska vi kunna säkra våran mat och utveckla ett hållbart jordbruk om det inte finns några som tar över efter dagens lantbrukare?

Vi anlitade företaget Ungdomsbarometern för att både vaska fram befintliga data och genomföra nya undersökningar kring ungas syn på studier och arbete inom de gröna näringarna.

Naturbruk rankas av ungdomar som ett osäkert val inför framtiden och det anses inte ge många valmöjligheter. Att ungdomar uppfattar naturbruksprogrammet och möjligen även SLU som smala val är extra problematiskt eftersom de som är unga idag vill hålla alla dörrar öppna. Trygghet är också allt viktigare för ungdomars livsval.

Vad är det då, som ungdomarna borde få veta?

Många har idag dålig koll på vilka jobb som finns kopplat till lantbruk. Det finns också en förlegad bild av hur de jobben ser ut. Det sker mycket teknisk innovation inom lantbruket och hållbarhetsfrågor är ständigt närvarande. Det finns en hel massa yrken inom lantbruket och runtomkring lantbruket och de borde verkligen ses som framtidsbranscher. Vi kommer ju alltid att behöva mat!

Inom lantbruk kan du jobba som:
• egen lantbruksföretagare eller anställd inom företag med produktion av djur, växtodling, grönsaker, frukt m.m.
• maskinförare
• rådgivare med t.ex. växtodling, trädgård, miljö, teknik eller byggnation som specialområde
• klövvårdare
• lantbruksekonom
• biogastekniker
• veterinär
• försökstekniker inom t.ex. fältförsök med ogräskontroll eller sortprovning
• säljare av lantbrukstjänster och maskiner
• och mycket mer.

Kanske tror även lärarna, studievägledarna och föräldrarna att naturbruksprogrammet är ett smalt val? Undersökningen visar nämligen att unga personer, som övervägt att välja programmet, har upplevt negativa attityder från vuxna runt omkring sig. Det behöver vi ändra på!

Läs hela rapporten här
. Hoppas att något av resultaten är intressant för dig och många andra aktörer! Tillsammans kan vi använda det och agera för att öka intresset för de gröna näringarna hos ungdomar och för att säkra kompetensförsörjningen i branschen.

Ett sätt att sprida kunskap om bredden i de gröna näringarna är att haka på kampanjen Jordens bästa. Gör ett inlägg på sociala medier som visar ditt yrke inom den svenska matproduktionen och tagga med #Jordensbästa så delar Landsbygdsnätverket det. Vem vet, jag kanske gör en film om livet som utredare på Jordbruksverket?

/Sofia Blom, utredare på Jordbruksverket

Nygammal president i USA – hur påverkar det svenskt jordbruk?

Blott för andra gången i historien har en amerikansk president återkommit i sitt ämbete efter att ha förlorat makten. Med relativt bred marginal vann Donald Trump valet och republikanerna tycks även vinna majoriteten både i senaten och kongressen. Jordbruket var inte någon av de centrala frågorna i valet men indirekt kan jordbruket komma att påverkas av frågor som är kopplade till bland annat handel, miljö och energi.

Bild på USA:s kommande president Donald Trump som håller upp en knuten hand och talar i mikrofonen. Amerikanska flaggan syns också på bilden.
USA:s nyvalde president Donald Trump. Foto: Gerd Altman, Pixabay

Handel

Det är svårt att i nuläget vara helt säker på vad den inkommande Trump-regeringen kan komma att genomföra när ämbetsperioden påbörjas efter årsskiftet. Ökat fokus på USA:s interna intressen och en mer protektionistisk hållning bör sannolikt genomsyra förväntade åtgärder. För att skydda USA:s eget näringsliv kan tullar komma att höjas för importkonkurrerande produkter, däribland jordbruksprodukter. Tullar som föreslogs under valrörelsen är framförallt avsedda mot Kina men även mot övriga omvärlden. Det kan innebära att ekonomisk utveckling saktas in framförallt i USA men även i världsekonomin i stort.[1]

För svenskt jordbruk är den direkta påverkan relativt liten eftersom vår handel med USA är begränsad. Sveriges totala import och export består av framförallt den interna handeln inom EU (62 procent) medan vårt handelsutbyte med USA är relativt litet (7 procent).[2] Exporten av livsmedel till USA är blott 1,5 procent av den totala exporten till landet[3]. Det som skulle kunna påverka oss är en mer orolig världsmarknad med till exempel mer varierande priser på jordbrukets insatsvaror som vi är handelsberoende av. För svenska jordbrukare kan det leda till en mer osäker planeringshorisont vilket kan hämma produktionsutvecklingen.

Miljö och klimat

Det är också troligt att USA, precis som när president Trump tillträde förra gången, tar en mer defensiv hållning till att sätta in miljö- och klimatåtgärder. Det kan leda till ökad amerikansk produktion av fossil energi vilket skulle kunna leda till globalt lägre energipriser, vilket påverkar det svenska jordbruket eftersom energi är en viktig insatsvara för jordbruket.  

En minskad miljö- och klimatambition skulle även kortsiktigt kunna innebära att amerikanskt jordbruk inte kommer att behöva vidta åtgärder som kan vara kostnadsdrivande. Ambitiösa krav på miljöåtgärder som lagts fram av EU i ”Green Deal” skulle kunna leda till internationella konkurrensnackdelar, även om en ambitiös klimat- och miljöagenda är nödvändigt för att kunna klara av livsmedelsförsörjningen i framtiden.

Prisutveckling

Inflationsutvecklingen som varit en del av eftereffekter ifrån Covid-19 pandemin, och numera även som konsekvens av den geopolitiska instabiliteten i världen, har drivit upp priser på basvaror för konsumenter i Sverige och runtom i världen. Det gäller också för livsmedel. Det spekuleras om att Trump-regeringens inrikes- och handelspolitiska agenda kan innebära en återgång till inflationsökningar i USA som framförallt slår mot inhemsk tillverkning och jordbruk.[4] Huruvida det stämmer och i så fall hur det drabbar omvärlden återstår att se.

Pengar i en hög, framförallt amerikanska dollar.
Foto: Filip Filipovic, Pixabay.

Effekter för svenska jordbrukare

Sammantaget bedöms de direkta effekterna av maktskiftet i USA få måttlig betydelse för svenskt jordbruk men de indirekta effekterna kan bli betydligt större och riskera konkurrenskraft och produktionsutveckling.

/Gustav Eskhult och Bengt Johnsson på Jordbruksekonomiska enheten

Källor:

1 och 2. Kommerskollegium, 2024, Economic Backfire: The Costly Impact of Trump’s Proposed Tariffs.

3. WITS, Sweden Product exports and imports to United States 2022.

4. Peterson Institute for international economics, 2024, The International Economic Implications of a Second Trump Presidency, Working paper 24-20.

Lägesrapport oktober – förbättrad lönsamhet

Lantbrukarna upplever förbättrad lönsamhet jämfört med våren 2024. Dessutom förväntar de sig ytterligare lönsamhetsförbättringar under 2025. Det skulle i så fall innebär den bästa lönsamheten sedan 2018. Det visar resultat från Lantbruksbarometern. Även andra undersökningar från branschen visar positiva signaler.

Lantbruksbarometern är en undersökning som genomförs av Swedbank och Ludvig & Co. De resultat som rapporteras bygger på intervjuer med 500 jordbrukare. Samtliga produktionsgrenar uppvisar förbättrad lönsamhet och lantbrukare med grisproduktion har förhållandevis bäst lönsamhet. Den främsta orsaken till att lönsamheten förstärkts är sänkta räntor och förhoppningar om ytterligare sänkningar.

Höstbild. En åker med två träd i dimma

Lönsamhet i mjölkproduktionen

Växa har gjort beräkningar över lönsamheten i mjölkproduktionen uttryckt som mjölkintäkt minus foderkostnad. Dessa visar att läget förbättrats under 2024. Nivån för juli 2024 är nästan på samma nivå som rekordnivåerna 2022. Motsvarande beräkning för nötköttsproduktionen visar att lönsamheten 2024 till och med är högre än under 2022. Rådgivare från Gård & Djurhälsan varnar dock för att höga dikalvspriser riskerar att urholka lönsamheten för slutuppfödning av nötkreatur.

Viktigaste åtgärderna för långsiktig lönsamhet

Landshypotek har gjort en undersökning bland 1 000 lantbrukare där man ställt frågor om vilka åtgärder som är viktigast för att nå långsiktig lönsamhet. 40 procent av lantbrukarna svarade att effektiviseringar är den enskilt viktigaste åtgärden. Andra åtgärder som anges är utökad växtodling, åkermark och energiproduktion samt minskad användning av insatsmedel. Lantbrukarna fick också ange vilket som är de största utmaningarna för tillfället. Ekonomi och politiska villkor angavs som det som är de största problemen just nu. Andra faktorer som togs upp var bland annat förändrade odlingsförutsättningar och viltskador.

Efter ett år som 2023, som var tufft för jordbrukssektorn av olika anledningar, känns det positivt att få läsa om dessa olika undersökningar som visar på förbättrade förutsättningar för lantbruket nu och framåt. Jag själv ser fram emot att ta del av Jordbruksverkets officiella statistik i Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn, prognos för utvecklingen 2023-2024, för att få en ännu tydligare bild över utvecklingen.

Vill du läsa lägesrapporten i sin helhet, som även innehåller information om läget i omvärlden, produktionsstatistik och mycket mer, hittar du den här: Priser och marknadsinformation för livsmedel.

/Frida Svensson för konkurrenskraftsgruppen