Under de första veckorna av 2025 ”oxveckorna” har det dykt upp inslag och artiklar i media om knapp tillgång på nötkött i matbutikerna. Även om jag själv inte noterat några tomma hyllor i köttdisken där jag handlar, så har jag vänner som kunnat bekräfta att de snopet fått lämna butiken utan det planerade nötköttet i matkassen. Ingen rök utan eld – så vad är det som händer egentligen? 

Medier och branschföreträdare har presenterat olika förklaringar till varför bristen uppstått och Jordbruksverket instämmer i flera av dem, både i det korta perspektivet och på längre sikt. I vår omvärldsbevakning syns däremot inga plötsliga eller extrema händelser som skulle kunna ge upphov till en påtaglig och allvarlig brist, som ett storskaligt utbrott av en smittsam djursjukdom. Förutom att den förhållandevis begränsade exporten minskat med 17,6 procent så är rörelserna på marknaden relativt små de tre första kvartalen 2024. Läs mer i vår marknadsbalans för nötkött.

Det korta perspektivet; röd jul- och nyårshelg samt slaktcykel

En förklaring till att den uppmärksammade bristen inträffat just efter årsskiftet är att slakterierna varit stängda flera dagar än normalt, då den gångna jul- och nyårshelgen till största delen inträffade på vardagar. Matbutikerna kan ha varit olika framgångsrika med att planera och matcha sina inköp till efterfrågan i god tid, samtidigt som handlare rapporterat om bra försäljning under helgerna.

I den normala svenska slaktcykeln föds merparten av köttraskalvarna under våren. Dessa kalvar uppnår slaktmognad 15 till 18 månader senare, alltså på hösten året efter. Samtidigt tar betessäsongen slut när sommar byts till höst och då behöver djur som inte slaktas komma in på stall. Denna brytpunkt gör hösten till en naturlig period att anmäla djur till slakt. Här har vi alltså två orsaker till att vi har en topp i slakten under höstmånaderna. Toppen följs av en nedgång som sammanfaller med jul- och nyårshelgerna. Efterfrågan på nötkött, särskilt färs och andra billigare produkter, är ofta stark i januari då skolorna startar efter lovet. En annan förklaring till minskad efterfrågan på dyr mat efter årsskiftet är att de så kallade oxveckorna betyder mindre pengar i plånboken.

Det långa perspektivet; ökad slakt av kor och kvigor

Vi har inte haft en minskad produktion av nötkött i Sverige som skulle kunna ge tydlig obalans mellan tillgång och efterfrågan. Snarare tvärtom! Jordbruksverkets statistik visar att nötköttsproduktionen ökade med drygt en procent mellan januari och november 2024 jämfört med samma månader 2023. Om vi istället jämför med 2022 var ökningen cirka sex procent. Det gör 2024 års slakt av nötkreatur till den största sedan 2020 och slakten av kor och kvigor ökade mest; med 5,7 procent helåret 2023 och med 1,4 procent januari – november 2024.

Vår årliga juniräkning av lantbrukets djur visar också att det totala antalet nötkreatur minskat över en längre tidsperiod och att minskningen mellan 2023 och 2024 var större än normalt. Totalt antal nötkreatur minskade med nästan 35 000 djur, eller 5 procent, och drygt 16 000 av de nötkreatur som försvann från svenska gårdar mellan de båda åren var kor och kvigor. Dålig tillgång på grovfoder till följd av ogynnsamt väder 2023 och höga kostnader för insatsvaror är två orsaker till att djurantalet minskade.

Färre moderdjur leder med något års fördröjning till att det föds färre kalvar och i nästa steg kommer det ge minskade slaktvolymer. Om och när producenterna väl bestämmer sig för att satsa på att öka sina besättningar igen genom att spara moderdjur, så tar det drygt två år innan det ger ökningar i slaktstatistiken.

Antalet semineringar av mjölkkor minskade under inledningen av 2024 men under årets sista månader, till och med november, har semineringarna ökat och totalt för 2024 ligger antalet på samma nivå som under 2023. Omkring 60 procent av det nötkött som produceras i Sverige kommer från mjölkproduktionens djur.

Andra faktorer som påverkar utbudet av nötkött

Svensk import av nötkött kommer nästan uteslutande från andra EU-länder och nivån har varit relativt stabil de senaste åren. Den totala importen av nötkött ökade med 0,7 procent de tre första kvartalen 2024. I EU har produktionen av nötkött ökat under 2024, däremot har den minskat i några av de länder vi handlar mycket med – som Danmark och Tyskland.

Jordbruksverkets beräkning av nötköttskonsumtionen visar en ökning med drygt två procent de tre första kvartalen 2024 jämfört med samma period året innan. Förbättrad ekonomi i hushållen är en trolig orsak till att konsumtion åter ökat efter nedgången 2023.

De svenska producentpriserna för nötkött har haft en stark utveckling under 2024. En jämförelse av priset vecka 49 för ungtjurar klass R3 visar att priset var 6,6 procent högre 2024 än 2023. I december 2024 och januari 2025 höjde flera av de ledande slakterierna producentpriserna med 0,50 – 1,00 kr/kg. Inom EU ligger de svenska producentpriserna för nötkött högre än genomsnittet och även jämfört med enskilda länder som Danmark och Finland.

Kostnaden för de insatsmedel som används i jordbruket har fallit under 2024 jämfört med 2023, i Sverige uppgår minskningen till nästan sex procent och den är mest påtaglig för energi, gödselmedel och foder. Även räntorna har fallit det senast året. Sammantaget pekar utvecklingen av intäkter och kostnader på att nötköttsföretagen fick en ökad lönsamhet under 2024.

Ljusnande framtidsutsikter för svenskt nötkött

Förutsättningarna för produktion av nötkött i Sverige är gynnsamma nu. På kort sikt kommer dock inte utbudet att kunna öka eftersom antalet moderdjur har minskat de två senaste åren.

Konsumentundersökningar som genomförs av branschaktörer visar att förtroendet för svenskt kött och svenska bönder är fortsatt högt, även om de också indikerar att lågkonjunkturen naggat köpkraften i kanten och fått fler konsumenter att leta lågprisalternativ. Den svenska försörjningsförmågan för nötkött sjönk marginellt under januari – september 2024 jämfört med samma period 2023.

Producentpriserna ligger på historiska rekordnivåer och slakterierna har fortsatt höja priserna under inledningen av 2025. Kostnaderna för lantbruket har minskat under 2024 och det finns inte några tecken i nuläget på dramatiskt stigande priser för insatsmedel som foder, gödselmedel och energi. Dessutom finns det förhoppningar om att räntan kommer att sänkas ytterligare.

I Holland har beslut fattats om åtgärder för att minska jordbrukets miljöbelastning och i Danmark har politikerna bestämt att det är dags att ta tag i jordbrukets klimatpåverkan genom skatter och andra styrmedel. Som konsekvens av åtgärderna kan produktionen komma att minska där, i varje fall på kort sikt. Såväl Holland och Danmark exporterar nötkött till Sverige och det kan innebära att utbudet av importerat nötkött kommer att minska, samtidigt som det öppnas möjligheter för svenskt lantbruk att öka exporten.

Trots flera positiva signaler så har de kraftiga svängningarna på marknaden under de senaste åren gjort att producenterna är avvaktande till nyinvesteringar. En investering i nya stallbyggnader har en varaktighet på minst ett tiotal år. Stabila villkor på marknaden och inom politiken skulle få fler att våga satsa.

//Jordbruksverkets konkurrenskraftgrupp via Åsa Lannhard Öbergs tangentbord