Månadsarkiv: februari 2025

Hur går det för fisket och vattenbruket ur ett globalt perspektiv?

Fiske och vattenbruk skapar världen över sysselsättning för miljontals och mat för miljarder människor. Men illegalt fiske, överfiske och miljöproblem är allvarliga hot mot fiskebestånd och våra marina ekosystem. Hur väl fiskesektorn och värdekedjorna på land fungerar är starkt beroende av att det finns en effektiv fiskeförvaltning, välutformade offentliga stöd och en framåtblickande politik.

Vårbild från Paris där OECD har sitt huvudkontor. På franska är det en annan ordning på bokstäverna. Foto: Lina Waara

I den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, görs en analys av fiskerisektorns utveckling och prestanda vartannat år. Resultaten presenteras i rapporten Review of Fisheries. Rapporten är tänkt som en bra grund när länder utformar ny politik och stöd till sektorn, eftersom de bättre kan förstå hur fiskbestånden mår, hur produktiva de är och hur behoven ser ut. Jordbruksverket deltar i arbetet med OECD:s fiskerikommitté och samordnar datainsamling till rapporten. 

Hur mår då fisket och vattenbruket?

Vilka slutsatser kan vi dra från årets sprillans nya rapport? Tydliga medskick från rapporten är att fiskeriförvaltning fungerar! Den ökar produktiviteten och skapar goda förutsättningar för att utveckla värdekedjorna.

Under 2020 till 2022 spenderade offentlig sektor över 10,7 miljarder US dollar på stöd till fiskesektorn i de 41 länder som analyseras i OECD:s rapport. Det är mycket pengar, och det spenderas ytterligare pengar som inte ingår i analysen. Rapporten visar att välfungerande överenskommelser för hur stöden fördelas och till vad är av största vikt, så att offentliga stöd inte bidrar till ohållbara produktionsmetoder. Den viktigaste åtgärden är därför att det finns effektiv fiskeförvaltning på plats. Rapporten visade också att 41% av fiskebestånden skulle kunna vara mer produktiva om vi investerar i bättre förvaltning.

Produktion och handel

Bild från ett kommittémöte. Foto: Lina Waara

Produktionen i fisket och vattenbrukssektorn växer återigen efter pandemin. Pandemin skapade en långsammare utveckling och vissa fall också minskad produktion. Den internationella handeln med produkter från fisket och vattenbrukssektorn befinner sig just nu på en rekordhög nivå och särskilt vattenbruksproduktion har ökat i en rasande takt. Sedan 2005 har vattenbruket globalt fördubblats i produktionsvolym samtidigt som det ekonomiska värdet ökade med hela 450 %.

Hälsosamma bestånd

Analysen visar också att av de fiskebestånden som analyseras i rapporten är 81% att betrakta som hälsosamma, något som stödjer slutsatsen om att fiskeförvaltning fungerar. Många bestånd är dock fortsatt inte förvaltade vilket ger ett kunskapsglapp, men kan också ses som en potential i att kunna förbättra för både ekosystem och fiskare om förvaltningen utökas till dessa arter.

Avslutningsvis är det viktigt för alla länder att fundera över hur offentliga medel ska spenderas på smartast möjliga sätt för att stödja både ekosystem och fiskerinäringen. Rapporten ger insikter om hur stöden kan utformas och vilka effekter det kan ge för sektorn. Framtida rapporter från OECD kommer också att kunna ge oss insikter i hur stöd till vattenbrukssektorn kan genomföras, något vi ser fram emot att gräva djupare i.

/Lina Waara, fiskepolitisk utredare som deltagit i arbetet med datainsamlingen

Nominera en svensk ekoaktör!

För fjärde året i rad arrangerar EU-kommissionen ”EU Organic Awards”, ett evenemang då ekologiska aktörer uppmärksammas. I år går det av stapeln den 23 september och nu har DU möjlighet att nominera en svensk aktör för utmärkelsen! Sverige har tidigare knipit flera förstapriser. Förra året vann exempelvis Ekodistrikt Sörmland klassen för – just precis; bästa ekodistrikt, medan Kalf & Hansen vann priset för bästa ekologiska restaurang.

Foto: EU-kommissionen

Det finns sex kategorier:

  • Bästa ekologiska lantbrukaren
  • Bästa ekologiska distrikt
  • Bästa ekologiska stad
  • Bästa ekologiska förädlingsföretag (små och medelstora)
  • Bästa ekologiska detaljhandelsaktör
  • Bästa ekologiska restaurang (privat och offentlig)

Klicka här för att nominera & inspireras.
Glöm inte att skicka in ditt bidrag senast den 27 april.

Varför har detta evenemang skapats?
EU-kommissionen menar att ekologisk produktion är en viktig pusselbit för att förbättra den miljömässiga hållbarheten och för att uppnå målen i viktiga ramverk och strategier. EU:s ekologiska handlingsplan slår fast att 25 procent av jordbruksmarken inom EU ska vara ekologiskt certifierad 2030. Ekologisk produktion leder till minskad användning av naturfrämmande bekämpnings- och gödningsmedel samt antibiotika till djur. Ekologisk produktion har även positiva effekter på biologisk mångfald och förbättrar djurvälfärden.

Sverige är på många vis ett föregångsland när det gäller ekologisk produktion och konsumtion. Även i lågkonjunktur och med andra omvärldsfaktorer som pressat ekoandelarna i alla led av värdekedjan de senaste åren ligger vi i framkant.

//Åsa Lannhard Öberg, representant för Sverige i EU:s nätverk för ekoambassadörer

Seminarium om ny teknik inom växtskydd – hur får vi den till Sverige på bred front?

Angrepp från skadegörare såsom insekter, svamp och ogräs skadar odlingen och ger lägre skördar och livsmedelsförluster. Ett effektivt växtskydd har därför stor betydelse både för företagens lönsamhet, för miljön och för livsmedelsförsörjningen. Växtskydd kan vara både mekaniskt, kemiskt, termiskt och biologiskt och ske på olika sätt. I Sverige har vi sedan länge praktiserat integrerat växtskydd (IPM) som handlar om att förebygga skadegörare och kombinera olika slags åtgärder för att bekämpa dem. Här kan du läsa mer om växtskyddsåtgärder.

Avancerad teknik med stor potential

Tekniken inom växtskydd har gått framåt över åren. Från den gamla tidens enkla krattor och hackor till dagens avancerade precisionsteknik med drönare och robotar. Den mest avancerade tekniken är kostsam och stora investeringar kommer krävas om merparten av de svenska företagen ska kunna ta del av den.

Här kan du läsa ett tidigare blogginlägg om precisionsteknik från 2021. Ta också del av rapporter från Växtskyddsrådet som du hittar här. Till exempel rapporten om teknik och förutsättningar att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel fram till 2030, och Spaning från teknikmässan Agritechnica i Hannover 2023.

En självgående robot testas i fält. Roboten står i ett fält där det börjat växa.
Självgående robot testas i fält. Foto: Sunita Hallgren.

Hur får vi råd att investera i tekniken?

Teknik såsom ogräskontroll och övervakning kan bidra till en stärkt konkurrenskraft i sektorn, och att utveckla ogräsrobotar är ett sätt att effektivisera. Tekniska lösningar kan också skapa förutsättningar för en ännu mer hållbar odling och minskad användning av växtskyddsmedel. Men avancerad teknik kan såklart kosta väldigt mycket. Hur ska svenska jordbruks och trädgårdsföretag ha råd att satsa på tekniken?

Lunchseminarium 27 februari

På nästa lunchseminarium i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är temat Teknikskifte i växtskyddet – hur gör vi det möjligt? Då får du höra min kollega Sunita berätta om den teknikutveckling som sker och om Växtskyddsrådets arbete. Våra inbjudna gäster är teknikrådgivaren Christer Johansson, lantbrukaren Peter Borring och växtodlingsrådgivaren Ulrik Lovang. De kommer ge sin bild av möjligheterna med dessa tekniker och hur de ser att tekniken ska bli mer tillgänglig för svenska producenter.

Anmäl dig här till det digitala seminariet. 

Vi ses!

/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten

Nordic Seafood Summit – en mötesplats för sjömatens hela värdekedja

Annie Jogenfors, Johan Penner, Cecilia Landström, Izabela Alias, Christina Nordin och Elin Gunve i den myndighetsgemensamma montern. Foto: Elin Gunve.

Den 22–23 januari i år var det dags att slå upp portarna till Nordens enda mötesplats för sjömatens hela värdekedja, Nordic Seafood Summit. Mässan blir större för varje år och årets mässa, som hölls i Göteborg, var inget undantag med över 1 000 besökare.

Jordbruksverket har deltagit på mässan sedan starten 2023. Förra året testade vi att ha en myndighetsmonter tillsammans med Länsstyrelserna och i år anslöt sig även Livsmedelsverket till montern. Gemensamt stöttar vi Nordic Seafood Summit, då mässan leder till utveckling av svensk sjömat genom diskussioner, möten, nätverkande, kompetensutveckling och nya samarbeten.

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin var på plats vid invigningen tillsammans med Madeleine Jonsson, Västra Götalands ordförande för miljö- och regionutvecklingsnämnden.

Tidigare vinnaren av årets kock Desirée Jaks invigde mässan genom att filea en MSC-märkt gös från Hjälmaren, påhejad av ett stort publikstöd. Desirée Jaks blev Årets kock 2023 och vann Årets Rätt 2024 med ett tävlingsbidrag bestående av bland annat blåmusslor. Desirée är en stor inspirationskälla inom hållbar matlagning och fick sin första stjärna av Guide Michelin vid 22 års ålder.

Förutom att delta med en monter arrangerade vi scenpasset Sjömaten och Beredskapen. Genom en workshop undersökte vi vad som händer med den blå livsmedelsproduktionen  om kriget eller krisen kommer. Workshopens syfte var att ge en gemensam bild av vilka beroenden och sårbarheter som finns samt vikten av samverkan i näringen. Trots det svåra ämnet fanns det en stor vilja att arbeta tillsammans för att förse Sverige med sjömat i en krissituation. Vi kommer att fortsätta arbeta med näringen i beredskapsfrågor bland annat genom investeringsstöd och rådgivning för robust primärproduktion samt på den Nationella Yrkesfiskekonferensen i november.

Deltagandet på mässan har gett oss nya kontakter och nätverk samt ökad kunskap om hela värdekedjan av svensk och nordisk sjömat. Nordic Seafood Summit lämnar oss med en positiv känsla för den svenska sjömatens framtid.

Elin Gunve, samordnare för fiskefrågor