I slutet av april presenterade Livsmedelsverket nya kostråd för vuxna. Råden gick ut på remiss redan under 2024, men rekommendationerna för rött kött och chark skapade diskussion och Livsmedelsverket fick ett tilläggsuppdrag av regeringen att göra en fördjupad analys om möjliga konsekvenser av råden. Jag tänkte nu kasta lite ljus på vad deras analys säger om hur just livsmedelsproducenterna påverkas.

Men först en snabb bakgrund. Kostråden har i första hand skapats för att informera oss konsumenter om vad som är bra att äta för hälsan. Redan i kostråden från 2015 fanns inslag av miljö- och klimathänsyn och i råden som lanserades i april i år har detta förstärkts. Råden beaktar nu dessutom att Sverige ska värna sin försörjningsförmåga och den livsmedelsproduktion som vi har goda förutsättningar att bedriva. (Livsmedelsverkets uppdrag). Några förändringar gentemot de gamla råden är att det finns ett nytt råd om att äta baljväxter (alltså bönor, ärtor och linser) varje dag, samt ett förtydligat råd om daglig konsumtion av mejeriprodukter och växtbaserade alternativ. Sist men inte minst finns ett nytt kvantitativt råd för rött kött och charkprodukter.

Tidigare var rådet gällande rött kött och charkprodukter att äta max 500 gram per vecka (tillagad vikt). Det nya rådet är att äta max 350 gram per vecka och att minskningen ersätts till stor del av vegetabiliska livsmedel, men även av till exempel ägg och fisk. Huvudskälet till minskningen är de hälsomässiga fördelar som finns med att minska konsumtionen av rött kött och charkprodukter, men det finns också miljöfördelar. Till exempel blir utsläppen av växthusgaser lägre och mindre vatten och mark behövs för att producera en kost med mindre mängd kött.  

Nu tillbaka till Livsmedelsverkets konsekvensanalys. Deras bedömning är att de minskade mängdrekommendationerna för rött kött och charkprodukter inte kommer påverka den svenska livsmedelsproduktionen nämnvärt. Det utesluter dock inte att påverkan på enskilda företag blir stor. Två viktiga aspekter som avgör hur pass stora effekterna blir på livsmedelsproduktionen som helhet är dels hur många som väljer att följa råden, och dels om – och i så fall hur – våra preferenser för svenskt jämfört med importerat kött förändras.

Redan idag äter ungefär en tredjedel av befolkningen mindre än 350 gram rött kött och chark i veckan. Om ytterligare 5 procent av den svenska vuxna befolkningen skulle börja följa rådet bedömer Livsmedelsverket att effekterna på livsmedelskedjan skulle vara väldigt små. Om ytterligare 30 procent skulle börja följa råden skulle effekterna bli större och potentiellt påverka ekonomin för producenter av nötkött, griskött och lammkött i Sverige enligt Livsmedelsverkets analys. Dock tror jag att det förmodligen skulle vara möjligt att mildra en sådan påverkan på svenska köttproducenter genom till exempel incitament för att få konsumenter att välja mer svenskproducerat när de handlar kött. På så sätt skulle vi dessutom få nytta av de mervärden som svensk köttproduktion kan bidra med.

Detta tar mig vidare till nästa aspekt som påverkar storleken på effekterna av kostråden, nämligen konsumenternas preferenser för svenskproducerat jämfört med importerat kött. Om en potentiellt minskad köttkonsumtion främst avsåg importerat kött skulle de negativa effekterna på Sveriges livsmedelsproducenter inte bli så stora. Hur konsumentens preferenser förändras är dock svårt att förutspå. Skulle konsumtionen av svenskt jämfört med importerat kött förbli desamma som i dagsläget skulle köttproduktionen i Sverige eventuellt minska.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är nästintill omöjligt att isolera effekterna som kostråden kan komma att få på Sveriges livsmedelsproducenter. Extremväder, politiska beslut, trender i samhället och utvecklingen på världsmarknaden har med största sannolikhet större påverkan på livsmedelsproduktionen och på vad konsumenter väljer att äta än vad kostråden har.

/Elice Fällström, miljöekonomisk utredare på Jordbruksverket