Kategoriarkiv: Offentlig mat

Fakta från SILO-databasen en god grund för utveckling

Lämna ett svar

Hur utvecklas våra offentliga måltider? Med fakta från den nya SILO- databasen finns förutsättningar för alla aktörer i livsmedelskedjan att vässa sina verksamheter och ta nya kliv framåt.

Bilden visar händer som håller i bröd. Det står att 272 av Sveriges 290 kommuner finns med i SILO-databasen, men inköpsstatistik för 2023.
Foto: Pixabay

Det är så värdefullt att vi äntligen har fakta att utgå från när vi talar om vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor. Min erfarenhet är att okunskap, myter och gissningar under många år lett till att diskussionen och debatten hamnat snett och inte lett oss vidare. Exempelvis har det ofta anats en kritik mot att kommunerna inte köper svenska livsmedel i önskvärd utsträckning. Men kommunerna är i täten jämfört med de totala livsmedelsinköpen i landet när det gäller att köpa svenskt. Det är nu bevisat med hjälp av statistik från SILO-databasen.

SILO är ett systematiskt arbete för att samla in, sammanställa och publicera statistik över vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor.

I början av april lanserades SILO-databasen, en databas där det ner på artikelnivå finns statistik över vad kommunerna köpt för livsmedel.

I SILO version 2023:2 finns 272 kommuners statistik över inköp av livsmedel 2023 samlad. Det totala varuvärdet är 8.1 miljarder kronor.

Databasen nås via Jordbruksverkets webbplats.

Här kan du läsa mer om SILO och ta del av MATtankens rapport.

Flicka i sjuårsåldern som håller fram en tallrik med mat, i skolbespisningen.
Foto: MATtanken

Det är ett mångårigt och målinriktat arbete som lett oss hit, den nationella och de regionala livsmedelsstrategierna och lokala målsättningar ute i kommunerna har omsatts i praktiken av kunniga och engagerade måltidsmänniskor. Att kommunerna gör vad de kan för att köpa svenska livsmedel utifrån de förutsättningar de har är värdefullt, inte minst i dessa tider när frågan om att stärka vår försörjningsförmåga är högaktuell. Att livsmedlen också förmedlar kunskap om svensk livsmedelsproduktion och stärker de gröna och blå näringarna är mervärden som kommer på köpet.

Det är lätt att bli fast i SILO när man sätter sig och börjar grotta i de färdiga tabellerna och i frisökningstabellerna, det finns många intressanta uppgifter och ingångar! I ett antal artiklar har MATtanken under våren belyst frågan om varifrån livsmedlen kommer, men det finns väldigt många fler infallsvinklar och frågeställningar att ta sig an med SILO-databasen som grund.

En smörgås med två ärtor, paprika och tomat format som ett ansikte. Smör i botten.
Foto: MATtanken

Vad är orsaker till skillnader mellan jämförbart stora kommuner och kommuner som har liknande organisatorisk struktur kring sin måltidsverksamhet? Hur påverkas sortiment och priser av inköpssamarbeten mellan kommuner? Vilka leverantörer är det som levererar till offentlig sektor. Det finns många frågor. Indikationer och svar finns i SILO.

Jag hoppas att alla aktörer i livsmedelskedjan kommer att dra nytta av SILO-databasen för att vässa och utveckla sina verksamheter och att denna data kommer att fungera som en ögonöppnare. Vi kommer att kunna göra nya typer av analyser, få ökad kunskap och förståelse för olika aktörers roller i livsmedelssystemet, lära av goda exempel och utjämna skillnader på sätt som på sikt gör att samhället och alla skattebetalare gynnas.

Betande kor på dimmig sommaräng. En är brun övriga svartvita,
Foto: Niklas Almesjö

Kommer det att finnas ett ”före” och ett ”efter” lanseringen av SILO-databasen, Svaret är Ja! I alla fall om du frågar mig och jag tror dessutom att vi bara är i början, vi utvecklar ständigt. Efter årsskiftet samlar vi in statistik över vad som köpts in 2024, då kommer vi även att fråga regionerna vad de köpt för livsmedel.

Önskar alla bloggläsare en glad midsommar med en vers från MATtanken-teamet En önskan om skön sommar – med färska jordgubbar | MATtanken

/Eva Sundberg, projektledare för MATtanken och sakkunnig kring mat och måltidsfrågor på Jordbruksverket

Läs mer:

MATtanken lyfter resultat från SILO i egna artiklar:

Hur svenskt är knäckebrödet?

SILO-statistiken över pasta blev en ögonöppnare.

Matsvinn – en högaktuell fråga under mina första månader på Jordbruksverket

Lämna ett svar
Cecilia Andersson med familjens kattunge Pelle. Foto: Inga Berntsson.

Den 6 mars fick jag äran att börja jobba på Jordbruksverket som näringsutvecklare. De första månaderna har varit spännande och lärorika. När jag blickar tillbaka kan jag se att frågan om matsvinn löpt som en röd tråd.

Under våren besökte jag mässan Nordic Future Food för att få mer insyn i livsmedelsmarknadens behov och utmaningar och inspireras av vad alla fantastiska företag gör för att få ut hållbara, kreativa och spännande produkter. Det var otroligt givande att se hur människor brinner för sina produkter och det var tydligt att många företag fokuserar på att minska matsvinn. Exempelvis hörde jag om ett företag som köper in restprodukter från andra producenter för att koka och saluföra fonder. Ett annat företag använde restprodukter från tillverkningen av rapsolja i sin veganska färs gjord på baljväxter.

Detta påminde mig om hur vi under min barndom på ett enkelt sätt tog tillvara matresterna. Vi hade helt enkelt en kattgryta där vi samlade alla våra matrester till katterna, vilket gjorde att vi tog bättre tillvara på resurserna i vårt hem.

Som utbildad livsmedelsagronom var det också spännande att höra flera på Nordic Future Food prata om att det finns stor utvecklingspotential för att minska matsvinnet professionellt. Det diskuterades att livsmedelsföretag behöver bli bättre på att berätta om vad som kan räddas. Och att vi konsumenter behöver känna till att om vi ratar en låda med jordgubbar för att endast en jordgubbe är dålig, så kasseras ofta hela innehållet.

På mässan diskuterades också om dagligvaruhandeln skulle kunna ändra kvalitetskrav på produkter för att minska matsvinn. Minns ni till exempel när det var bananbrist 2022? Då sänktes kraven på bananer och man såg fullt ätbara bananer med bruna fläckar i butiken. Insikten är att överflöd generar matsvinn. Om det är brist på en vara blir man istället tvungen att sänka kvalitetskravet och då minskar matsvinnet.

Matsvinn är verkligen en högaktuell fråga även på Jordbruksverket. I mars var jag på ett av Jordbruksverket arrangerade seminarium om minskade förluster vid hantering av kött.  Seminariet utgick ifrån rapporterna Förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården och Livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Här lyftes fram att vi måste använda hela djuret och återupptäcka sätt att använda det som vi i modern tid har ansett vara restprodukter.  Det kan vara dags att återupptäcka det gamla mathantverket och använda fett, skinn och inälvsmat. Dagen var fylld med inspirerande föreläsningar om hur matsvinn kan minskas under hela kedjan, som till exempel vid slakt och vid konsumtion. Som en extra inspiration fick vi smaka levergryta och uppmanades att efterfråga ovanliga styckesdelar som till exempel lever i butiken.

Min avslutande reflektion är att det är viktigt att hela kedjan arbetar med att försöka minska matsvinnet. Det gäller både i det lilla och i det stora – allt från min familjs kattgryta till att producenter och livsmedelskedjor utvecklar och förändrar.  Som någon sa på Nordic Future Food: Det ska vara en kul lagsport att rädda världen!

Cecilia Andersson, näringsutvecklare

Värdet av nationell livsmedelsstatistik

Lämna ett svar

Hur är det egentligen med den svenska maten i de offentligt finansierade köken? Andelen svenskt men även många andra uppgifter kring livsmedelsinköpen är det många aktörer i livsmedelskedjan som är intresserade av, allt från den enskilde producenten och ända fram till konsumenten. Men vi behöver fakta att utgå från när vi diskuterar och sätter mål kring inköpen på lokal, regional och nationell nivå. I dagsläget finns ingen sammanställd statistik som är tillgänglig för alla där man kan hitta uppgiften. De offentliga inköpen omnämns i många sammanhang som ett verktyg för hållbar utveckling. Jag hoppas därför att vi inom en snar framtid inte behöver gissa och spekulera utan att vi har fakta att utgå från när vi i olika sammanhang diskuterar offentliga livsmedelsinköp.

Att jag är förhoppningsfull beror på att det just nu pågår ett pilotprojekt på Jordbruksverket som vi kallar Silo där vi testar insamling och publicering av data i en databas som vi skapat under hösten. Arbetet görs i samarbete mellan statistikenheten på jordbruks- och analysavdelning och Landsbygdsnätverket där MATtanken finns. Förhoppningen är att det med resultaten från pilotinsamlingen som grund fattas beslut om att arbetet permanentas. En kontinuerlig insamling ger förutsättningar för att mäta, följa upp och genomföra benchmarking. Livsmedelsstatistiken för offentlig sektor kommer även att ge svar på om det ser olika ut i olika delar av landet och hur utvecklingen ser ut över tid.

I projektet har vi under hösten testat med inköpsstatistik från 35 kommuner som delat med sig av uppgifter om vad de köpte in första halvåret 2022. Riktigt spännande och kul har det varit att vrida och vända på uppgifterna och ta fram olika tabeller.

Ett exempel är hur stor andel av den inköpta mängden oberett kött som hade svenskt ursprung: I genomsnitt är siffran för de 35 kommunerna 92 procent svenskt. Tre kommuner har 100 procent svenskt. Kommunen med lägst andel har 72 procent.
Det finns så många intressanta uppgifter, exempelvis om inköpta mängder, förädlingsgrad och genomsnittliga priser.

Är du nyfiken och vill veta mer? Har du tankar och synpunkter kring livsmedelsinköp till offentlig sektor? Vad finns det att vinna på att tillgängliggöra nationell livsmedelsstatistik? Finns det några farhågor?

Häng i så fall med in i Studio MATtanken, fredag den 27 januari klockan 8.30 – 9.15 då temat är: ”Värdet av nationell livsmedelsstatistik”.

Anslut via zoom-länk som du hittar på MATtankens webbplats Studio – MATtanken

Läs mer om Silo-projektet.

/ Eva Sundberg, måltidsexpert på Jordbruksverket och projektledare för MATtanken

Glöm inte de offentliga måltiderna i Sveriges beredskapsarbete

Lämna ett svar

De offentliga köken har stor betydelse i både vardag och kris. Foto: Karlskrona kommun

Måltiderna för barn, äldre och sjuka är viktiga för samhällets välfärd och motståndskraft. Lyft in de offentliga måltiderna i det övergripande beredskapsarbetet! Detta uppmanar LRF – Lantbrukarnas Riksförbund, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Sveriges Konsumenter i en gemensam debattartikel i Dagens Samhälle.

Varje år lägger vi i Sverige 30 miljarder skattekronor på måltiderna i förskola, skola, vård och omsorg. En tredjedel av pengarna går till livsmedelsinköp.

Pandemin och det oroliga omvärldsläget har påmint oss om att vår försörjningsförmåga och beredskap behöver stå högt på samhällets agenda om vi ska ha något att äta om krisen kommer.

Även i det mer vardagliga arbetet, med att exempelvis nå målen i den nationella livsmedelsstrategin, finns det mycket att vinna på att ta tillvara de offentliga måltiderna.

Allting hänger ihop. Vad som köps in till de offentliga köken har stor betydelse i både vardag och kris. Men också hur vi via förskolor och skolor når ut med kunskap om varifrån maten kommer och måltidernas betydelse för hälsa och hållbar utveckling. Nu ser vi glädjande nog att det finns en stark vilja att samverka i hela kedjan i dessa frågor. Det är både viktigt och glädjande.

// Eva Sundberg, projektledare för MATtanken

Jordbruksverket
Kan vi räkna med att få fortsätta vara mätta och friska om krisen kommer?
Lyssna på första avsnittet i Jordbruksverkets nya podd Upp på bordet.

Försörjningsförmågan omfattar hela kedjan från jord till bord.
Information på Jordbruksverket webbplats om Sveriges livsmedelsförsörjning.

Livsmedelsverket
På Livsmedelsverket finns ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Beredskapshandbok för offentliga måltider.
Läs mer om kompetenscentrum, beredskap i offentliga kök, med mera.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Sveriges självförsörjningsgrad har sjunkit till 50 procent, jämför med 80 procent i till exempel Finland.
Läs mer om LRF och matberedskap.

Sveriges Konsumenter
Mat som gör gott – våra lösningar för hållbara livsmedel.
Läs mer om Sveriges Konsumenters ståndpunkt.

MATtanken
Landsbygdsnätverket, som är inrättat vid Jordbruksverket, driver projektet MATtanken. Syftet är att främja hållbara offentliga måltider – alla aktörer i kedjan. De fyra organisationer som nämns ovan är representerade i MATtankens styrgrupp.
Läs mer om MATtanken.

Se hit projektidéer som kan främja ekomarknaden!

Lämna ett svar

Jordbruksverket har i cirka fyra år drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till ”Så ska eko öka”, kika gärna in och läs mer om uppdraget.

Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås. Alltså att den ekologiska jordbruksmarken ökar till 30 procent av total areal samt att andelen ekologiska livsmedel som köps in till offentliga kök ökar till en andel av 60 procent. Vägen mot målet har varit tydlig under lång tid innan uppdraget ens föddes, eldad av marknadskrafterna i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men nu har den positiva utvecklingen för ekologiskt avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa.


Diagram som visar andelen ekologisk mat i offentliga kök respektive andelen jordbruksmark med ekologisk produktion.

Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Från sommaren 2018 till i dag har vi genomfört nio utlysningar av sammanlagt drygt 130 miljoner kronor till projekt inom hela värdekedjan, från forskning och primärproduktion till konsument. De första sju utlysningarna renderade 77 projekt, varav många idag är avslutade eller på sluttampen. På sidan Så ska eko öka finns en artikelserie i tio delar som skrevs av Agrovektor i Ekoweb 2019-2020 på uppdrag av Jordbruksverket och den handlar om de projekt som kom till stånd med hjälp av medel i våra första utlysningar. Och framöver ska vi kommunicera hur det går med de pågående projekten, som i många fall är en fortsättning på tidigare projekt.

I dagarna har vi publicerat den åttonde utlysningen (regler, förädling-försäljning, rådgivning och export) och den nionde (FOU) utlysningen av totalt 16 nya miljoner kronor. Sitter du på en projektidé? Missa då inte  att kolla om den passar in på våra kriterier.

Vi som jobbar med ekouppdraget är taggade att göra vad vi kan för att bidra till att vända trenden med hjälp av den verktygslåda uppdraget erbjuder. Jag skulle även vilja sammanfatta vad en kund jag pratade med häromdagen uttryckte – en av dem som trots svackan för ekologiska livsmedel ser ljust på framtiden: ”nu är det dags för oss ekoproducenter att ta tillbaka makten över marknaden”. Ett område vi prioriterar i de pågående utlysningarna riktar sig just till projekt som kan underlätta för producenterna att nå förädlings- och konsumentmarknaden, antingen via befintliga eller nya kanaler.

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Firandet av Offentliga måltidens dag pågår från morgon till kväll

Lämna ett svar

Höstdekorerade bord och härliga menyer. Skolmatsquiz och barnens äppellopp med egna nummerlappar. Mer än hälften av landets kommuner och regioner är anmälda till Offentliga måltidens dag den 21 oktober 2021. På många platser står lokal mat i centrum av firandet och för den som vill veta vad som händer finns det många chanser att spana in dagen.

I Region Halland har sjukhusrestaurangerna skapat festmenyer med lokal prägel. Vad sägs om kycklingfilé från Knäred med rostad potatis (odlad i Halmstad), fetaostcrème eller krämig laxsås med lax från Falkenberg och ädelost från Kvibille?

– Vi tar chansen och firar med en halländskinspirerad meny till våra matgäster som ett sätt att lyfta Halland som matlän, berättar Eva Nolenstam, utvecklare på Regionservice.

– Det är också roligt att vara en del av ett större sammanhang. På Offentliga måltidens dag kan vi även fira att vi i vårt län har startat en upphandlingssamverkan kring inköp av livsmedel till de offentliga köken. Alla kommuner och regionen är med, fortsätter Eva Nolenstam.

Förberedelser inför Offentliga måltidens dag. Foto från restaurangköket, Varbergs sjukhus.

Lokala råvaror sätter sin prägel inte bara i Region Halland utan på många platser i hela landet. Det ordnas färgglada salladsbufféer, tårtor och efterrätter, rätter med vildsvinskött, höstfester och politikerbesök. I Mölndal går det att smaka ekologisk ost- och broccolisoppa på stan. I Örnsköldsvik är det öppet hus med provsmakning av soppa i stadshuset Kronan.

– Vi kommer få se många exempel på matglädje och social gemenskap och hur viktiga måltiderna är, som struktur i vardagen och som kitt mellan verksamheter, säger Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.

– Måltider som bidrar till struktur och trygghet bör prioriteras i en tid när vi tyvärr märker att otryggheten ökar, inte minst bland barn och unga. Att måltider kan minska ensamhet och förebygga undernäring bland äldre är också viktigt att lyfta fram, tillägger hon.

Eva Sundberg poängterar att offentliga måltider även är en strategisk fråga som kan göra skillnad i arbetet för att främja god folkhälsa, nå målen i både Agenda 2030 och den svenska livsmedelsstrategin, stärka svensk matproduktion och öka beredskapen för kriser.

– Nationellt är det på gång med samhällsekonomiska beräkningar kring nyttan av offentliga måltider, men vi behöver egentligen inte vänta på resultaten för att inse den stora potential som finns här, avslutar hon.

Offentliga måltidens dag – häng med hela dagen
För andra året i rad samordnar MATtanken det nationella firandet av Offentliga måltidens dag. Läs mer om alla aktiviteter runtom i landet den 21 oktober via www.mattanken.se/omd.

Andra sätt att följa Offentliga måltidens dag:

  • I TV4:s Nyhetsmorgon torsdagen den 21 oktober finns Eva Sundberg, projektledare för MATtanken och sakkunnig mat och måltider, Jordbruksverket, med och pratar om hållbara offentliga måltider tillsammans med Robbin Höglund, köksmästare vid ett äldreboende i Sala kommun. Inslag kommer sändas i den senare delen av Nyhetsmorgon efter kl. 8 och framåt.
  • Har du tid över på morgonkvisten och är nyfiken på Offentliga måltidens dag? Kom och var med i Studio MATtanken, kl 9.00-9.45.  I detta studiosamtal tar vi tempen på aktiviteterna inför firandet.  Föranmälan behövs inte. Slå dig ner vid din skärm kl. 9, häll upp en kopp kaffe och häng på! Länken till det digitala mötet finns här.
  • Följer du @mattanken på Facebook kommer du också märka att vi under dagen livesänder från några utvalda platser i MATtanken-teamets närområde.
  • I sociala medier använder alla som deltar i firandet taggen #måltid21

/Anna Kim-Andersson, kommunikations- och projektsamordnare på MATtanken/Landsbygdsnätverket

Hur mycket vildsvinskött serveras i offentliga kök 2025?

Lämna ett svar
Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Allt fler offentliga kök serverar då och då vildsvinskött. Men hur mycket är egentligen möjligt att konsumera i de offentliga köken och hur bidrar den konsumtionen till att minska vildsvinsstammen?

I offentliga kök konsumerades drygt 20 ton vildsvinskött förra året och efterfrågan ökar. Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Prognosen kommer från MATtanken, som är en av de aktörer som beviljats medel inom ramen för det så kallade Vildsvinspaketet. MATtankens projektledare Eva Sundberg berättar att prognosen är baserad på en kartläggning över inköpen av vildsvinskött till offentliga kök 2019–2020 samt på fortsatta arbete med att följa utvecklingen. Den grundar sig även på tillgänglig data från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Offentliga kök kommer 2025 enligt prognosen att köpa 39 procent av det kött som finns tillgängligt på marknaden via vilthanteringsanläggningar, baserat på dagens produktionsnivåer. För att möta en ökande efterfrågan behöver aktörer i leden före de offentliga köken fortsätta jobba för att säkerställa kontinuerlig tillgång av säkert vildsvinskött. Det behövs också fortsatt dialog kring kravställning i samband med upphandling, säger Eva.

– Våra beräkningar är översiktliga och bygger på flera antaganden, men de är absolut realistiska. Vi behöver inte göra det så svårt. Byt ut en del av det kött som används i dag till vildsvinskött, exempelvis färsen i köttfärssåsen och i lasagnen, avslutar Eva.

Vill du veta hur många vildsvin som motsvaras av 200 ton? Eller varifrån köttet som grossisterna säljer till offentliga kök kommer? Läs mer i vår artikel om tillgång och efterfrågan på vildsvinskött i offentliga kök på MATtankens webb.

Mer information om MATtanken och vårt arbete med frågor som handlar om att främja mer vildsvinskött i offentliga kök på www.mattanken.se/vildsvin

Här finns mycket matnyttig information och också ett antal recept på vildsvinskött för storkök.

/Anna Kim-Andersson, samordnare i frågor som rör MATtankens arbete med att främja mer vildsvinskött i offentliga kök.

Livsmedelsstrategin har potential att bli folkfest!

Lämna ett svar

Livsmedelsstrategin som folkfest, den tanken lyfte kocken Tareq Taylor på den nationella konferensen ”Tillsammans når vi målen i den svenska livsmedelsstrategin” den 9 december 2020. Och kanske blev själva dagen något av en fest, trots coronakris och decembermörker, med hela livsmedelskedjan samlad mot samma mål.

Konferensens två moderatorer, Lovisa Madås AGFO och Eva Sundberg, Jordbruksverket var taggade inför sändningen av den digitala konferensen.

Representanter från hela livsmedelskedjan, organisationer, sex generaldirektörer och landsbygdsministern fanns med på konferensen som Jordbruksverket och Tillväxtverket anordnade tillsammans.

Målen i livsmedelsstrategin stod i fokus och det kändes verkligen som att de mer än 450 personer som deltog har en gemensam ambition av att vilja nå dem!

Landsbygdsminister Jennie Nilsson betonade under sin inledning att det samarbete som skett mellan politik, myndigheter och näring under coronakrisen visat på möjligheterna. Också Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin reflekterade över att pandemin visat oss hur viktigt det är att vi kan odla, föda upp, förädla, uppleva och handla mat i Sverige.


Tillväxtverkets ställföreträdande generaldirektör Anna Johansson berättade om myndighetens uppdrag att bidra till hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i hela Sverige och hur coronakrisen slagit, inte minst mot restaurangsektorn.

Restaurangnäringen och butiksbranschen behöver mer information
Representanter från olika led i livsmedelskedjan fick under konferensen ge sin bild av hur strategin för dem är ett stöd i det dagliga arbetet och vad styrkan med den är.

På frågan vad den enskilt viktigaste faktorn var för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin blev svaren under dagen dessa.

Det blev tydligt att en utmaning framåt är att göra livsmedelsstrategin mer känd inom restaurangsektorn och butiksbranschen, eftersom det är där det är möjligt att kommunicera den svenska matens mervärden direkt till konsumenterna.

Under dagen lyftes även värdet av export av svenskproducerade livsmedelsprodukter.
Vikten av att lyfta offentliga måltider som ett pedagogiskt verktyg i skolan togs också upp, då de offentliga köken kan vara, och på många sätt redan är, föregångare i arbetet för ett hållbart livsmedelssystem.

Marie Gidlund från Sweden Food Arena, Håkan Eriksson från Wiggeby gård och Per Frankelius från Linköpings Universitet gav alla exempel på hur innovation driver utvecklingen framåt och bidrar till målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Det kändes som en blick in i framtiden att lyssna på dem om när förbättrade robotar, slutna kretslopp och fossilfrihet blir vardag!    

Generaldirektörerna från Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen lyfte värdet av att samarbeta med varandra, att ligga steget före och från svenskt håll tillsammans prioritera de frågor som är särskilt viktiga att lyfta för att få ett hållbart livsmedelssystem.

Med hjälp av svenska folket kan livsmedelsstrategins mål nås
Kocken och entreprenören Tareq Taylor höll ett brandtal bland annat om vikten av att få med svenska folket på tåget med att förstå de svenska livsmedlens och den svenska gastronomins kvalitet och mervärden.

Om vi kan jobba tillsammans på ett mer publikt sätt så kan livsmedelsstrategin bli en folkfest!  De produkter vi har i Sverige är fantastiska!

Tareq Taylor

Dagen avslutades med en paneldiskussion där representanter för LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk dagligvaruhandel och Visita diskuterade viktiga framtidsfrågor som att lönsamheten på gårdsnivå måste upp, att exporten kan öka, att regler och villkor måste förenklas och framför allt att vi tillsammans har världens bästa möjligheter att skapa bättre förutsättningar för alla aktörer i livsmedelskedjan.

Ordet folkfest nämndes av många i chatten i slutet som det ord som mest kom att symbolisera dagen för dem, och dagen gav verkligen energi för att blicka framåt mot ett återhämtningens år 2021 då en ny nationell konferens redan planeras!

/Jessica Hagård, Jordbruksverket

Mer information:

Läs mer om livsmedelsstrategins mål

Läs mer om Jordbruksverkets uppdrag inom livsmedelsstrategin

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin betonade under konferensen att livsmedelsstrategin ska genomsyra hela Jordbruksverkets verksamhet. 

HURRA FÖR DE OFFENTLIGA MÅLTIDERNA!

Lämna ett svar

Min äldste son älskade mjölk när han var liten. Han kunde dricka ett så oändligt stort antal glas till varje måltid att förskolan till slut tröttnade och införde en maxgräns. Från förskoletiden minns jag också den italienske kocken som lagade pasta och basilikadoftande såser så det stod det härliga till. Barnen avgudade både honom och maten som han lagade.

Det är många med mig som bär på minnen av offentliga måltider. Dessa måltider berör människor genom livets alla åldrar. I den bästa av världar:

Kockarna på Tullängsgymnasiets restaurang serverar klimatsmart mat på Offentliga måltidens dag. Foto: @restaurang_tullangen
  • använder man råvaror och tillagar maten på ett sätt som representerar det allra främsta samhället kan erbjuda barnen, eleverna, de sjuka och de äldre.
  • måltiderna är goda, näringsriktiga och bidrar till kraft och hälsa för den enskilde.
  • de bidrar till att nå samhällets mål inom områden som rör livsmedelsproduktion, folkhälsa, miljö och hållbar utveckling.

Om allt detta handlar projektet MATtanken som genom nätverkande, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte vill bidra till hållbara offentliga måltider. MATtanken, som vill föra samman alla aktörer i kedjan från jord till (offentligt) bord, drivs av Landsbygdsnätverket, som är placerat hos Jordbruksverket. Projektet är finansierat med EU-medel och har medfinansiering från Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges Konsumenter.

Offentliga måltidens dag

En av de satsningar som MATtanken prioriterar 2020 är arbetet med att samordna Offentliga måltidens dag, den 15 oktober.

Från Boden till Burlöv uppmärksammas offentliga måltider denna dag. Lokala råvaror, dukningstävlingar, matgäster som bestämt menyn för dagen, politiker som bjuds in till PRAO i köken – ja listan kan göras lång om allt som händer.

– Det är verkligen roligt att gensvaret är så stort. Måltidsverksamheter i fler än hundra kommuner och regioner tar chansen att vara med. Det har skett en fantastisk utveckling under de senaste tio åren i de offentliga köken och det vill man nu visa upp, säger min kollega Eva Sundberg, som är projektledare för MATtanken.

MATtanken kraftsamlar

Offentliga måltidens dag synliggör inte bara alla förträffliga insatser som görs runt om i landet. Offentliga måltidens dag pekar också på det stora värde som de offentliga måltiderna representerar. Varje dag serveras cirka tre miljoner måltider inom vård, skola och omsorg i Sverige. Mer än 30 000 personer arbetar i den offentliga måltidsbranschen. 30 miljarder av våra skattemedel går årligen till offentliga måltider. 

– Det finns en sådan kraft här! Vi kan göra mer än att mätta magar! Offentliga måltider som används rätt kan ge samhällsekonomiska vinster både på kort och lång sikt. Det handlar om goda matvanor, bättre folkhälsa och ökad användning av livsmedel från Sverige. För att nå hela vägen krävs det dock samverkan och engagemang på alla nivåer, både nationellt, regionalt och lokalt, säger Eva Sundberg.

Nu är vi många som hoppas att Offentliga måltidens dag ska bli ett återkommande årligt arrangemang. Ta del av allt som händer runt om i landet i årets upplaga av Offentliga måltidens dag, via webbplatsen www.mattanken.se/omd eller via #måltid20 i sociala medier. 

Här kan du ta del av en nyskriven debattartikel skriven av företrädarna för de fyra organisationer som ingår i MATtankens styrgrupp; Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges Konsumenter: Upp med de offentliga måltiderna på bordet (länk till Dagens Samhälle).

/ Anna Kim-Andersson, kommunikationssamordnare, projekt MATtanken