Jag gissar att alla som har läst en kurs i makroekonomi känner igen att innovation skapar tillväxt.  Ett av de mest klassiska innovationsexemplen är ångmaskinen som banade väg för massproduktion och järnväg i Storbritannien under 1700-talet. I och med ångmaskinens introduktion var industrisamhället ett faktum och ekonomin i Storbritannien blomstrade.

Nu ska jag inte prata mer om ångmaskiner utan om lantbruk. Vi behöver inte gå särskilt många år tillbaka i tiden för att minnas hur mycket längre tid olika processer tog och hur mycket sämre arbetsmiljön var. En hel del har hänt och mer kommer att hända. Idag pratar vi ofta om precisionsodling, om hur vi med ny teknik kan anpassa insatsvarorna efter fältets förutsättningar för att optimera odlingen. Förutsättningarna på ett och samma fält kan variera, och med stora arealer är det inte helt lätt att hålla koll på variationerna.

I ett pågående innovationsprojekt, som drivs av Agroväst,  utvecklas teknik för att med drönarbilder kunna analysera och mäta vikt av vitkål. Att på detta vis skapa exaktare skördeprognoser gör ju att man kan planera sin odling bättre och slippa överproduktion som skulle kunna leda till svinn. Dessutom frigörs ju tid som man kan lägga på annat! Detta är ett exempel av svenska innovationer inom de gröna näringarna. Faktiskt är det så att  Sverige idag ligger på en låg innovationsnivå i livsmedelskedjan jämfört med andra länder. Däremot har vi goda förutsättningar för att öka nivån.

En innovation börjar oftast med ett problem som leder till en innovationsidé. Jag skriver innovationsidé just för att det är först när idén har förverkligats och nått marknaden som det är en innovation. Alltså, det är en innovation när den har nått användarna och skapar nytta. Processen mellan idé och marknad kan vara kringelikrokig och ingen innovationsprocess är den andra lik. Två ingredienser som ofta behövs är pengar och samarbete.

Innovationstävling – ett gyllene tillfälle för samverkan
Inom landsbygdsprogrammet finansieras flera olika initiativ för att främja innovation. Ett oerhört spännande projekt som ligger i startgroparna är Agtech Challenge som bedrivs av Hushållningssällskapet. I Hushållningssällskapets Agtech Challenge kommer olika team ges möjligheten att utveckla ett koncept som har potential att öka lönsamhet och hållbarhet för svenska företag inom jordbruks- trädgårds- eller rennäringen. Tävlingens fokus kommer att vara digital teknik. Detta är alltså ett gyllene tillfälle att få ihop nya konstellationer av smarta personer som i team bidrar med sin kompetens. Tänk så många intressanta innovationsidéer denna tävling kan skapa! Jag hoppas att vi kommer få se mixade team med personer både i och utanför de gröna näringarna. Kanske har till exempel en ubåtsingenjör eller fullstack-utvecklare erfarenheter som behövs för att vinna tävlingen?

Ulla Frisk, som projektleder Agtech Challenge på Hushållningssällskapet, märker av ett stort intresse för tävlingen.

– Jag hoppas att många team anmäler sitt intresse och att vi får se många spännande innovativa koncept. Tillsammans kan vi skapa digital utveckling och innovationer för hållbara lantbruk i Sverige.

Se hit! Anmälan öppnar den 19 oktober och sista ansökningsdag är 30 november. Läs gärna mer HÄR  och sprid ordet vidare!

Glömde jag säga att förstapriset är 150 000 kr, andra 50 000 kr och tredje 25 000 kr?

Innovationsstödet EIP
Jag hoppas såklart att flera av tävlingsbidragen går vidare med sina idéer och söker innovationsstödet EIP hos Jordbruksverket. Det är ett stöd som en samarbetsgrupp kan få för att ta sin innovationsidé vidare. Tanken är att man efter ett EIP-projekt ska vara klar för rulla ut den färdiga produkten på marknaden. Det behöver såklart inte vara en produkt som man kan ta på, en innovation kan även vara en ny metod eller process!

Innan man söker stöd inom EIP ska man ha kommit en bit på vägen. Man ska ha en plan för hur man uppnår önskat resultat, veta att det finns ett behov och kundintresse samt en genomtänkt plan för hur, och av vem, marknadsintroduktionen ska ske.

2021 kommer nya pengar till EIP och det är då möjligt att söka stödet igen. Till dess kan man låta sig inspireras av pågående projekt som går att läsa mer om HÄR.

/ Lina Edvardsson, Näringsutvecklingsenheten