Svinpesten är här. Smittan har konstaterats hos flera vildsvin utanför Fagersta. Nu är det viktigt att isolera, bekämpa och jobba med att utrota svinpesten så den inte sprider sig till resten av Sveriges vildsvin och till tamgrisar.

Min familjegård finns i zonen. Jag och mina syskon samäger släktgården sen ett par år tillbaka. Vi har inga djur men åkrar och lite skog. Vi hade tänkt gallra i skogen men nu är det inte möjligt. Plocka bär och svamp får vi inte heller göra. Brorsan som har trädodling kan inte jaga bort grävlingar. Och bävrarna som ideligen dämmer upp vår bäck och skapar översvämning på åkrarna kan vi inte jaga. Vi kan nog inte heller gräva bort deras hydda.

I somras tog vi ensilage från gården för att kunna köra ner till Småland där min svärfamilj har köttdjur och är i stort behov av grovfoder på grund av den kalla våren och torra början av sommaren. Frakten går med lastbil som går söderut på retur och samma lösning gjorde vi sommaren 2018. De flesta balarna står nu kvar där för det har varit för blött för att hämta dem, och oron blev nu stor om och när de kan flyttas. Och om de alls kommer få användas när de sen behövs i vinter. Men jag fick nyligen veta att så länge ensilaget har lagrats så att vildsvin inte kommer i kontakt med fodret och i minst 3 månader så kan det flyttas och därefter användas, detaljerad info om foder och strö från den smittade zonen står på vår web.

Känslan som jag tror att jag delar med flera i bygden är att känna sig otursdrabbad. Branden i Västmanland 2014 var i detta område då en areal på drygt 13 000 hektar brann ner. Nu är det översvämning på många håll i Sala kommun med problem med avlopp och åkrar under vatten.

Jag hoppas kunna åka till gården om några veckor (bor till vardags i Småland) eftersom vi måste se om gården inför vintern. Men då gäller det att vara försiktig och bara hålla sig inom tomten, och att vara uppdaterad på vad som gäller. Om inte annat behöver vi sätta musfällor och kolla hur mycket vatten vi kan tänkas ha i källaren (!). Men vi är inte alls så drabbade jämfört med de som bor och verkar dagligen i zonen. Jag tänker framförallt på de grishållare i zonen där grisarna nu tyvärr behöver avlivas. Det måste kännas svårt men det är viktigt för att minska risken för spridning. Tänker också på andra som jobbar med jord- och skogsbruk, på jägare, längdskidåkare, hundägare med flera. Och givetvis alla i landet som har verksamhet i kedjan av griskött från jord till bord.

Sjukdomen ger allvarlig påverkan på grisproduktionen om den inte bekämpas. Om besättningar drabbas innebär det lidande för grisar som insjuknar och även grisar som ännu inte uppvisar symptom måste avlivas. Djurägarna drabbas både känslomässigt och ekonomiskt, produktionsvärdet i den svenska grisnäringen uppgick till nästan 5,1 miljarder kronor 2021. Om tillräckligt många och stora grisstallar står tomma ger det färre grisar till slakt, vilket ger överkapacitet inom slakterinäringen och senare led av förädlingskedjan. Konsumenterna drabbas genom ett minskat utbud av svenskt griskött. Tvärtom de mål vi har i livsmedelsstrategin om att matproduktionen i Sverige ska öka.

Påverkan på svensk grisproduktion

Vet du att det finns omkring 1,39 miljoner grisar i Sverige på 1 173 företag? På bloggen Jordbruket i siffror hittar du massa fakta om grisar och grisföretag för 2022. Svenskt griskött produceras med flera fina mervärden. Alla grisar hålls lösgående, har knorr, mer utrymme än vad EU:s regelverk kräver, tillgång till halm för att böka och bygga bo. Vi har också EU:s lägsta antibiotikaanvändning till lantbruksdjur.

För mig är det viktigt att korven jag grillar, stroganoffen, pizzaskinkan och karrén kommer från svenska gårdar. Och jag är i gott sällskap, den svenska marknadsandelen för griskött är 80 procent.

Det är alltså viktigt för vår livsmedelsförsörjning att bekämpa afrikansk svinpest, eller ASF som det ibland förkortas.

Den svenska exporten av griskött är förhållandevis liten och den har motsvarat cirka 10 procent av produktionen i vikt de senaste åren. Bland annat exporteras biprodukter till länder i Asien. Till exempel går detaljer som grisfötter och knorrar till länder där man gillar dessa maträtter. Det är resurseffektivt att så mycket som möjligt av djuret äts upp. Men handeln med en del länder kan påverkas av att vi har ett utbrott av svinpest.

För slakterierna har exporten stor betydelse ekonomiskt. Minskar den möjligheten så kan det också påverka priset till grisproducenten. Och lönsamheten är A och O för att producenter ska våga satsa och även investera i hållbar teknik som bra stallar och system för djuren. Marknadsinformation om produktion, handel, konsumtion hittar du här.  

Alla hjälper till

Vi kan alla hjälpa till att motverka smittspridning. Tänk på att respektera den spärrade zonen, att inte slänga matrester i naturen utan endast i soporna, och att kompostera matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kommer in i. Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Ett flertal särskilda råd finns just för grishållare, men även för jägare. Läs mer här.

Jag vet att många jobbar stenhårt för att bekämpa smittan och vill slutligen skicka en tanke till alla inblandade!

/Karin Lindow som jobbar med matsvinn på Jordbruksverket, och ser en stark koppling mellan djurhälsa/smittskydd och att motverka livsmedelsförluster. Med hjälp av Åsa Lannhard Öberg för marknadsfrågorna.