Sverige har ett fint pärlband av produkter som har en eftertraktad skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Under senaste året har vi firat att flera produkter fått godkänt från Bryssel. Många olika initiativ pågår för att ta tillvara på märkningen som både kan stärka livsmedelsproducenter och ge konsumenter värdefull information.

En av insatserna som jag jobbar med är att arbeta för att fler jordbruks- och livsmedelsprodukter ska få skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom EU. Det har varit ett långsiktigt arbete som började med en kartläggning av vilka produkter som kan vara möjliga för märkningen. Producentföreningarna har sedan fått stöd från Jordbruksverket i ansökningsprocessen och nu pågår det viktiga arbetet med att ta tillvara möjligheterna med Sveriges fantastiska produkter som är skyddade inom EU.

För dig som inte redan har koll på skyddade beteckningar så syftar märkningen till att bevara produktion, tradition och kunskaper på landsbygden och ge ökade inkomster från produktion och förädling av livsmedel och jordbruksprodukter. Märkningen underlättar också för konsumenterna genom att ge god tillgång på information om produkterna.

Inom EU finns över 3500 produkter som har ett skyddat produktnamn, däribland kända produkter som parmaskinka, roquefort och parmesan. I Sverige har vi idag 22 produkter som godkänts för märkningen och flera ansökningar är inskickade till Livsmedelsverket och EU-kommissionen för godkännande.

Flaggor för svensk livsmedelsproduktion

Vi är många som är stolta över de produkter i Sverige som har fått en skyddad EU-beteckning. Ni är flaggorna i Sveriges livsmedelsproduktion sade Mattias Dernelid, från Grönsakshallen Sorunda vid den kunskapsdag som vi på Jordbruksverket arrangerade i maj med producenter, destinationsbolag och andra lokala aktörer och myndigheter. Under kunskapsdagen fick producenter och lokala aktörer möjlighet att dela erfarenheter och diskutera samarbeten för att ta tillvara möjligheten med märkningen.

Vi som deltog på kunskapsdagen var överens om att det finns stor potential att utveckla arbetet kring de skyddade produkterna. Märkningen behöver bli mer känd i Sverige och genom samarbeten mellan producenter och andra lokala aktörer kan märkningen göra nytta för att utveckla företagande och måltidsturism på platsen. Det gläder mig att det nu finns ett ökat intresse för skyddade EU-beteckningar och att det är flera som vill arbeta med frågorna tillsammans utifrån sina horisonter och perspektiv. Ju fler som pratar om de fina livsmedel som har fått ett skydd och vad det innebär, desto större blir medvetenheten hos konsumenter, producenter, restauratörer, grossister, regionala utvecklare och myndigheter.

Smaken av skyddade EU-beteckningar

Att våra skyddade produkter är fantastiska blev tydligt när vi under kunskapsdagen fick smaka de anrättningar som Stefan Eriksson, råvaruansvarig för kocklandslaget och Årets kock 2005, tillagade åt oss i Martin & Serveras utbildningskök. Små delikata rätter tillagade med vördnad för råvaran som så klart bestod av våra skyddade produkter. Vad sägs om:

• Skedvi bröd med Skedvibrödmisosmör
• Pannkaka på Värmländskt skrädmjöl, lök, havre & vassle
• Vit färsksaltad Östgötagurka, gräddfil & lindhonung
• Vänerlöjrom & smörtoast
• Socca på Gotlandslins & linscrème
• Bohusläns blåmusslor & musselsås
• Tartar på Lappländsk Fjällröding
• Wrångebäcksost & råbiff på mjölkko
• Bruna bönor från Öland, bönmiso & ramslök
• Grillad Hjälmargös
• Sörmlands ädel & lönnblommor i lönnsirap
• Sorbet på Allåkerbär från Norrland

Och till fikat fick vi njuta av Kullings kalvdans och Skånsk Spettkaka.

” Det här är det absolut värsta och absolut mest fantastiska som jag gjort i min yrkeskarriär”, sade Stefan Eriksson, om att laga mat till och framför de producenter som producerat råvarorna. Stefan Eriksson uttryckte att matvärlden behöver den här typen av produkter som har en stark identitet.

Flera insatser under 2024

Kunskapsdagen var startskottet för ett nätverk som ska skapa fler samarbeten kring produkterna. Vi har upphandlat ett projekt som ska ta fram en modell för hur skyddade EU-beteckningar kan användas lokalt och regionalt vid måltidsturism för att utveckla en plats. Jag ser fram emot att se hur modellen kan användas för att ta ytterligare steg kring märkningen i Sverige.

I länder som Italien, Spanien och Frankrike har man länge arbetat i stor skala för att skydda och lyfta fram ländernas livsmedelsprodukter. Nu ökar även intresset för märkningen i Norden och de nordiska länderna söker samarbeten och erfarenhetsutbyte. I juni är jag och kollegor på Livsmedelsverket inbjudna till Finland för att träffa Ruokavirasto som är Finlands Livsmedelsverk. Vi ska berätta hur vi har arbetat med de skyddade beteckningarna i Sverige och är glada att ha Skedvi bröd med som ett gott exempel på hur man kan arbeta med företagande och marknadsföring kring en skyddad produkt.

För dig som vill smaka på Sveriges skyddade livsmedel så ser du hela listan här. Kanske vill du göra som Stefan Eriksson och laga en hel buffé… Du kommer inte att ångra dig, jag lovar!

Läs mer om Sveriges skyddade EU-beteckningar: Skyddad EU-beteckning – Smaka Sverige

Om ansökningsprocessen på Livsmedelsverket: Skyddade beteckningar (livsmedelsverket.se)

/Malena Bathurst näringsutvecklare på Jordbruksverket

Här är jag på plats vid firandet av Europadagen i Kulturhuset. Det bjöds på Wrångebäcksost, Vit färsksaltad Östgötagurka, Skedvi Bröd och Äkta Gränna Polkagrisar som ett bidrag till att sprida kunskap om märkningen. Många kom förbi för att smaka och vi fick en möjlighet att berätta om produkterna. Extra roligt var det att YouTube-kanalen Paradrätten presenterade en bricka med skyddade produkter när EU-minister Jessica Rosvall lagade sin paradrätt på scen under live-sänding.