I förra veckan hade jag förmånen att delta på den kanske största årliga konferensen för aktörer i livsmedelskedjan. Här kommer ett sammandrag.

Vad är det bästa svenskt lantbruk kan göra för att lyckas med livsmedelsstrategin?

Svenskt lantbruk är och kan bli en framtidsbransch menar Anna-Karin Hatt, VD på LRF. Vi ligger långt fram med unika mervärden, världens befolkning ökar och vi har vissa fördelar i ett varmare klimat. Hon ser dock att det behövs:

• Ökad lönsamhet på gårdsnivå. Bara en fjärdedel av lantbrukarna tycker de har rimligt betalt för sitt arbete och kan investera det som krävs.
• Stark efterfrågan på svenskproducerat från konsumenter och offentliga kök.
• En kraftfull svensk livsmedelsstrategi 2.0. Ökad produktion och produktion av egna insatsvaror som fossilfri mineralgödsel och drivmedel.

Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen pekade också på att befolkningstillväxt, klimatomställning och klimatanpassning, samt geopolitisk komplexitet är tre globala utmaningar som driver förutsättningarna för livsmedelskedjan. Lantmännen har lämnat in tio förslag till nya livsmedelsstrategin 2.0. Läs hela inspelet här.

Vad är det bästa myndigheterna kan göra i sina verksamheter för att lyckas med Livsmedelsstrategin?

Christina Nordin, Generaldirektör på Jordbruksverket sa att det finns utmaningar idag men allt var verkligen inte bättre förr. Livsmedelsstrategin ger hopp, 2017 blev det tydligt att vi ska satsa på svensk livsmedelsproduktion. Unikt att riksdagen tagit det beslutet. Vi behöver en ökad matproduktion som ger jobb och tillväxt, biologisk mångfald och stärkt beredskap.

Fler behöver göra mer. Hela kedjan behöver inkluderas i kunskaps- och innovationssystemet. Politiken behöver stödja och myndigheter behöver genomföra politiken klokt. Det gäller alla delar: regler, tillsyn, utformning av stöd. Det händer för lite. Vi har en komplex omvärld och reglerna blir inte mindre komplexa. Men myndigheter måste göra det komplexa enkelt att hantera.

Tiden är förbi när man accepterade att det är krångligt att ha att göra med myndigheter. Det är en fråga om demokrati. Det finns en stor tilltro och en förutsättning är att myndigheter levererar som medborgarna förväntar sig. Om vi underlättar så kommer också syftet med reglerna uppnås. Vi vill utgå från kundens verklighet och behov, underlätta att göra rätt, vara tillgängliga och bygga enkla lösningar, använda vår kunskap om näringen för att ge rätt beslutsunderlag till politiken. Och samverka med andra myndigheter. Jordbruksverket har satt en plan för 2030.

Annica Sohlström Generaldirektör på Livsmedelsverket berättade hur de jobbar för att underlätta för företag för goda förutsättningar för företagande: råd och gott bemötande, dialog med företagen, proaktivt och effektivt arbete för ändamålsenliga regler och villkor, riskbaserad och likvärdig kontroll. En bra kontroll ger livsmedelssäkerhet. Men det är viktigt att företagen förstår reglerna och kan göra rätt från början. Att skapa förtroende och tillit för maten vinner också företagen på. Livsmedelsverket jobbar också med att stärka innovationsförmågan internt och externt i samverkan med andra myndigheter och branschen samt jobbar även med mat och dricksvatten till alla vid kris och höjd beredskap.

Nyord eller buzzword – viktig med impact

Hur går vi från forskning till impact? Forskare på RISE:s satsning Framtidens mat berättade om forskningsresultat på flera olika områden och ställde frågan till deltagarna om hur forskningen ska ge impact. Jag översätter impact till att skapa förändring/få effekt/påverka/skapa värde/göra skillnad, ett populärt ord som många använder. Och jag håller verkligen med RISE att det är jätteviktigt att kunskapen når ut och ger resultat.

Lanseringen

15 stora livsmedelsföretag lanserade ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedjan” som innebär gemensamma mål för riktningen framåt. Företagen är Ica, Coop, Axfood, Martin & Servera, Menigo, Arla, HK Scan, Lantmännen, Orkla, Unilever, Fazer, Findus, Löfbergs, Polarbröd och Pågen och de ingår i Hållbar livsmedelskedja (HLK) som WWF koordinerar. Handslaget innehåller målsättningar inom klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet, djurvälfärd och mänskliga rättigheter och alla medlemsföretag ska utifrån sina egna verksamheter, omsätta planen i konkreta mål och handlingar. Läs mer här.

Grattis

• Till stiftelsen Axfoundation vinnare av livsmedelspriset! Priset delas ut av nätverket Livsmedel i fokus  motiveringen hittar du här.

Axfoundation arrangerade också ett eget pass – ”Betala för hela få betalt för halva” med tema matsvinn. Några exempel på projekt är Braxenfärs, att använda mer av hela baljväxterna, fler värphöns till mat och att ta tillvara restströmmar i industrin.

• Till Nordic Seafarm som blev årets Impact maker! De odlar svensk sockertång – hjälper haven samtidigt som de producerar protein. Läs mer här.

• Till Livsmedelsdagarna som firar 60 år i år!

Hur kan pulserande elektriska fält bidra till mer effektiv och hållbar livsmedelsproduktion? Företaget Opticept berättade om pulsteknik för att torka till exempel morötter eller få ut mer olivolja ur oliver, eller juice.

Kjell A Nordström trendspanade och Rickard Tellström gav historiska återblickar med framåtblickar. Vi lever just nu i en tid av kriser som staplas på varann. Vi vill alltid ha nytt efter kriser, efter regn kommer solsken. Och visste du att år 2045 beräknas det finnas bara 600 städer i världen?

Vad gäller AI och allt annat som är nytt så tar jag med mig något som även flera sa under dagarna: identifiera först problemet och hitta sen rätt teknik att lösa det med. 

Stina Printz på Norrmejerier berättade om korna som är våra hjältar men att alla hjältar har sina brister. De har klimatberäknat alla gårdar och arbetat på många sätt för att minska klimatpåverkan från produktionen men även för sina transporter. Korna får till exempel ett metanreducerande tillskott i fodret. Starten för deras nya mjölk Norrlogisk, med lägre klimatavtryck, blev lite tuff i februari 2023 men den har skapat diskussion och fått stort intresse inom restaurang och storhushåll.

Daniel Skavén Ruben: vad är varmt och kallt för investerare? Kallt: snabbleveranser, vertikalodlingar, alternativa proteiner. Varmt: klimatinvesteringar (men bara 4,3% av climate tech pengar går till agrifood), regenerativt jordbruk, fossilfri gödsel, Biotech CRISP, AI, robotar, alternativa djurfoder, lokalodlat.

Ett av de sista passen handlade om regler.

Varifrån kommer alla regler? Kan vi förenkla dem?

Vi behöver regler för att skydda konsumenter. Varför på EU-nivå? För att ha samma nivå och villkor på hela marknaden. Nicklas Amelin på Livsmedelsföretagen berättade om vilka institutioner som är involverade i regelprocesserna på EU-nivå. Deltagarna fick svara på vilken som är deras favoritregel, se bild ovan.

Stefan Ernlund på Landsbygds- och infrastruktur departementet berättade om hur regeringen jobbar med regelarbetet. 5 000 personer som hjälper de 24 ministrarna varav 200 är politiska tjänstemän direkt under ministrar. Regeringskansliet är mycket av en förhandlingsinstitution. Slöjdar fram och petar i varandras formuleringar, och så stäms det av. Tar fram förslag till nya lagar, utfärdar lagar, beslutar föreskrifter, kan bemyndiga myndigheter att meddela föreskrifter. Deltagarna fick svara på vilken som är den mest arbetsamma regeln, se bild nedan.

Lotta Elmér på Atria sa att reglerna skapar tydlighet och skyddar företaget att man producerar säkra livsmedel, skapar konkurrensneutralitet, främjar exporten, m.m.

Slutligen – panelsamtal om läget i branschen. Carl Eckerdal höll ett brandtal om hur det står till i branschen och dess utmaningar. Att livsmedelsindustrin lever mitt i stormen just nu med en oförutsägbarhet som de inte är vana vid: den nya kartan är inte på plats och flera av utmaningarna är utöver deras kontroll. Det ligger lite i linje med vad Kjell sa i början att vi lever i en tid där kriserna staplas på varandra…

Förutom mycket kunskap, omvärldsspaning och inspiration så blev det såklart också mycket nätverkande för personer som verkar i olika led av livsmedelskedjan eller låt oss säga livsmedelssystemet. Att känna varann är en viktig grund för samverkan, bort med stuprören! Back to the future, var tema för årets livsmedelsdagar, eller som min farfar Ragnar brukade säga: framåt gäller färden ej tillbaka!

/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten