Etikettarkiv: OECD

Hur går det för fisket och vattenbruket ur ett globalt perspektiv?

Fiske och vattenbruk skapar världen över sysselsättning för miljontals och mat för miljarder människor. Men illegalt fiske, överfiske och miljöproblem är allvarliga hot mot fiskebestånd och våra marina ekosystem. Hur väl fiskesektorn och värdekedjorna på land fungerar är starkt beroende av att det finns en effektiv fiskeförvaltning, välutformade offentliga stöd och en framåtblickande politik.

Vårbild från Paris där OECD har sitt huvudkontor. På franska är det en annan ordning på bokstäverna. Foto: Lina Waara

I den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, görs en analys av fiskerisektorns utveckling och prestanda vartannat år. Resultaten presenteras i rapporten Review of Fisheries. Rapporten är tänkt som en bra grund när länder utformar ny politik och stöd till sektorn, eftersom de bättre kan förstå hur fiskbestånden mår, hur produktiva de är och hur behoven ser ut. Jordbruksverket deltar i arbetet med OECD:s fiskerikommitté och samordnar datainsamling till rapporten. 

Hur mår då fisket och vattenbruket?

Vilka slutsatser kan vi dra från årets sprillans nya rapport? Tydliga medskick från rapporten är att fiskeriförvaltning fungerar! Den ökar produktiviteten och skapar goda förutsättningar för att utveckla värdekedjorna.

Under 2020 till 2022 spenderade offentlig sektor över 10,7 miljarder US dollar på stöd till fiskesektorn i de 41 länder som analyseras i OECD:s rapport. Det är mycket pengar, och det spenderas ytterligare pengar som inte ingår i analysen. Rapporten visar att välfungerande överenskommelser för hur stöden fördelas och till vad är av största vikt, så att offentliga stöd inte bidrar till ohållbara produktionsmetoder. Den viktigaste åtgärden är därför att det finns effektiv fiskeförvaltning på plats. Rapporten visade också att 41% av fiskebestånden skulle kunna vara mer produktiva om vi investerar i bättre förvaltning.

Produktion och handel

Bild från ett kommittémöte. Foto: Lina Waara

Produktionen i fisket och vattenbrukssektorn växer återigen efter pandemin. Pandemin skapade en långsammare utveckling och vissa fall också minskad produktion. Den internationella handeln med produkter från fisket och vattenbrukssektorn befinner sig just nu på en rekordhög nivå och särskilt vattenbruksproduktion har ökat i en rasande takt. Sedan 2005 har vattenbruket globalt fördubblats i produktionsvolym samtidigt som det ekonomiska värdet ökade med hela 450 %.

Hälsosamma bestånd

Analysen visar också att av de fiskebestånden som analyseras i rapporten är 81% att betrakta som hälsosamma, något som stödjer slutsatsen om att fiskeförvaltning fungerar. Många bestånd är dock fortsatt inte förvaltade vilket ger ett kunskapsglapp, men kan också ses som en potential i att kunna förbättra för både ekosystem och fiskare om förvaltningen utökas till dessa arter.

Avslutningsvis är det viktigt för alla länder att fundera över hur offentliga medel ska spenderas på smartast möjliga sätt för att stödja både ekosystem och fiskerinäringen. Rapporten ger insikter om hur stöden kan utformas och vilka effekter det kan ge för sektorn. Framtida rapporter från OECD kommer också att kunna ge oss insikter i hur stöd till vattenbrukssektorn kan genomföras, något vi ser fram emot att gräva djupare i.

/Lina Waara, fiskepolitisk utredare som deltagit i arbetet med datainsamlingen

Framtidsprognos för jordbruk och fiske

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har publicerat sin årliga prognos för utvecklingen inom jordbruket och fisket under den kommande tio årsperioden. Både produktionen och konsumtionen väntas öka i låg- och medelinkomstländer. Organisationerna har också studerat effekten av att minska livsmedelsförluster där man ser fördelar.

Barn på en spannmålsåker i solnedgång
Foto: David Zandén, Scandinav.

Prognosen baseras bland annat på datamodeller men också på kvalitativa bedömningar. Prognosen omfattar till exempel förutsägelser om hur produktion, konsumtion, handel och priser kommer att utvecklas. Ökat välstånd och befolkningstillväxt i låg- och medelinkomstländer har varit drivande för jordbrukets marknader under den senaste tjugoårsperioden. Förutom ökad konsumtion i dessa delar av världen har även förbättrad produktivitet lett till ökad produktion. Under den kommande tioårsperioden väntas denna utveckling bestå. Kina har varit dominerande på marknaderna för jordbrukets produkter men under prognosperioden beräknas Indien och Sydostasien få en allt större tyngd på grund av ökande befolkning och ökat välstånd.

Fortsatt ökad produktion och fallande råvarupriser

Produktionen av livsmedel försätter att öka enligt prognosen, främst beroende på förbättrad produktivitet och endast till mindre del beroende på att nya resurser tas i anspråk. Förbättrad produktivitet innebär också att jordbrukets klimatpåverkan minskar mätt som utsläpp av växthusgaser i förhållande till produktionens storlek. I absoluta tal väntas dock utsläppen att öka på grund av ökad produktion.

För den kommande tioårsperioden visar prognosen på fortsatt fallande råvarupriser uttryckt i reala termer, det vill säga i fast penningvärde. Sett över längre tidsperiod har denna utvecklingen varit den normala. Trots lägre råvarupriser är det inte givet att de återspeglas i lägre konsumentpriser då det även finns andra faktorer som påverkar, till exempel valutakursutveckling och inflation.

Foto: Alexander Crispin, Scandinav.

Minskade livsmedelsförluster – win-win för befolkning och klimat

I året prognos har särskilda fördjupande studier gjorts angående effekter av att reducera förluster i livsmedelskedjan. Gjorda simuleringar visar att en halvering av förlusterna leder till både minskade växthusgasutsläpp och minskat antal undernärda genom att de fattigaste i världen kan dra nytta av lägre livsmedelspriser.

En väl fungerande handel är fortsatt viktigt för att trygga tillgång på mat i världen. 20 procent av den totala konsumtionen i världen täcks av livsmedel som går i handel mellan olika länder.

Hela rapporten går att läsa på följande länk.

/Konkurrenskraftgruppen genom Bengt Johnsson

OECD:s prognos för jordbrukssektorn 2022-2031

OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har nyligen publicerat sin årliga prognos över den globala jordbrukssektorns utveckling för den kommande tioårsperioden. Prognosen bygger på modellberäkningar kompletterat med kvalitativa bedömningar.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå.

Årets prognos, som omfattar perioden till och med 2031, är mer osäker än vanligt på grund av det oroliga läget i världen inte minst beroende på kriget i Ukraina.

Kraftigt stigande priser

OECD konstaterar att priserna på jordbruksprodukter stigit kraftigt den senaste tiden. Prisuppgången utlöstes av återhämtningen i spåren av Covid och fick därefter ett ännu snabbare förlopp då Ryssland anföll Ukraina. På makronivå justerar OECD ner den ekonomiska tillväxten jämfört med de prognoser som gjordes före pandemin och kriget i Ukraina.

Så ändras konsumtionen framöver

I likhet med tidigare års prognoser väntas de största konsumtionsökningarna av livsmedel i världen att ske i låg- och medelinkomstländer. I höginkomstländer begränsas konsumtionsutvecklingen av låg befolkningstillväxt. Ökad medvetenhet om miljö och hälsa i höginkomstländer gör att konsumtionen av socker och animaliskt protein begränsas. I medelinkomstländerna väntas förbättrad levnadsstandard öka konsumtionen av animaliska livsmedel medan konsumtionen i låginkomstländerna fortsatt domineras av vegetabiliska stapelvaror. OECD förutser att uppsatta mål för minskad svält i världen inte kommer att uppnås.

Efterfrågan på jordbruksråvaror för bioenergiproduktion väntas minska under den kommande tioårsperioden på grund av minskad efterfrågan på drivmedel och minskat statligt stöd.

Ny teknik, infrastruktur och utbildning behövs för att öka produktionen

OECD prognosticerar den årliga produktionsökningen till drygt 1 procent. Investeringar i ny teknik, utbyggnad av infrastruktur och satsningar på utbildning är avgörande för att nå produktionsökningen. Stigande kostnader för produktionsmedel, särskilt handelsgödsel, verkar hämmande på utvecklingen vilket gör det svårare att nå produktivitetsökningen. Endast en mindre del av produktionsökningen beräknas komma från utökade odlingsarealer.

Växthusgasutsläppen väntas öka men takten kan minska

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser väntas öka under kommande period men ökad produktivitet minskar ökningstakten.

Osäkra prisprognoser

OECD bedömer att de höga priser som just nu råder för jordbruksprodukter är tillfälliga och på några års sikt åtgår prisutvecklingen till den långsiktiga trenden med fallande reala priser. OECD betonar dock det osäkra läget som råder just nu vilket gör det svårt att göra prognoser.

Avslutande reflektioner

Trots den oro som råder i världen för närvarande och inte minst på jordbruksområdet bedömer OECD i sin prognos att en återgång till den långsiktiga utvecklingen är det mest sannolika. OECD lyfter dock fram att satsningar måste göras i form av kunskapsuppbyggnad och investeringar i ny teknik för att nå den produktivitetsutveckling som är nödvändig. Skulle denna utveckling inte komma till stånd riskerar dagens oro på livsmedelsområdet att bestå.

Hela rapporten går att läsa på: OECD-FAO Agricultural Outlook – OECD-FAO Agricultural Outlook (agri-outlook.org)

/Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten.

Jordbrukssektorns utveckling fram till 2030

OECD och FAO har publicerat sin årliga prognos över den globala utvecklingen i jordbruket för den kommande tioårsperioden och här kommer vår sammanfattning. Årets rapport domineras av de effekter som pandemin har haft och kan komma att få för jordbruket framöver. Jordbruket har visat stor motståndskraft mot de påfrestningar som pandemin givit upphov till och påverkan har varit mindre jämfört med många andra delar av samhället. Livsmedelsförsörjningen har kunnat säkerställas i världen på ett tillfredställande sätt även om det lett till stigande matpriser som drabbat många människor runt om i världen.

Nyfikna kor och nyfiken liten pojke. Foto: Benny Karlsson, Scandinav

En utmaning att nå målet Ingen hunger

OECD/FAO förutser att en återhämtning påbörjas redan under 2021 efter den nedgång som skett i världsekonomin till följd av pandemin. Den nivå som man tror kommer ha uppnåtts till 2030, mätt i BNP, är dock lägre än vad som prognosticerades innan pandemin bröt ut. Det gör att det kommer att bli en svår utmaning att nå det uppställda mål för 2030 om att det inte ska finnas någon hunger i världen.

Den ökande efterfrågan på biodrivmedel tros minska

Andra frågor som OECD/FAO lyfter i årets rapport är att tillväxttakten i animaliesektorn behöver minska i höginkomstländer för att dämpa efterfrågan på foderprodukter. OECD/FAO förutser att ökningstakten i efterfrågan på biodrivmedel minskar under den kommande tioårsperioden. Aktiva politiska beslut för att stödja övergång till eldrivna fordon och prioritering av restprodukter som råvara i produktionen är viktiga orsaker till att efterfrågan på jordbruksprodukter i energisektorn förväntas minska.

Ett mer produktivt jordbruk snarare än mer åkerareal

OECD/FAO lyfter också betydelsen av investeringar, såväl offentliga som privata, för att produktivitetstakten ska utvecklas i en positiv riktning. Ökad produktivitet står för nästan 90 procent av den produktionsökning som förväntas till 2030 medan ökad areal bara svarar för knappt 10 procent.

Fortsatt behov av klimateffektiva produktionsmetoder, särskilt inom animalier

Jordbrukets klimatpåverkan är fortsatt stor, men OECD/FAO tror inte att utsläppen av växthusgaser kommer öka lika snabbt som produktionen ökar. Samtidigt slår man fast att det finns fortsatt behov av att utveckla klimateffektiva produktionsmetoder, speciellt i animaliesektorn.

Och hur blir det med priserna?

Priserna på jordbrukets produkter har stigit kraftigt under 2020, mycket beroende på stark efterfrågan från den kinesiska fodermarknaden. Stark produktivitetsutveckling leder dock till att det åter blir en långsiktigt fallande pristrend. Fallande priser drabbar särskilt småjordbrukare som har svårt att anpassa kostnadsnivån. Varierande väder, smittsamma djur- och växtsjukdomar, varierande insatsvarupriser och konjunktursvängningar är några faktorer som kan leda till prisvariationer för jordbruksprodukter under prognosperioden. 

Här hittar ni hela OECD-rapporten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare