Hur utvecklas våra offentliga måltider? Med fakta från den nya SILO- databasen finns förutsättningar för alla aktörer i livsmedelskedjan att vässa sina verksamheter och ta nya kliv framåt.
Det är så värdefullt att vi äntligen har fakta att utgå från när vi talar om vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor. Min erfarenhet är att okunskap, myter och gissningar under många år lett till att diskussionen och debatten hamnat snett och inte lett oss vidare. Exempelvis har det ofta anats en kritik mot att kommunerna inte köper svenska livsmedel i önskvärd utsträckning. Men kommunerna är i täten jämfört med de totala livsmedelsinköpen i landet när det gäller att köpa svenskt. Det är nu bevisat med hjälp av statistik från SILO-databasen.
SILO är ett systematiskt arbete för att samla in, sammanställa och publicera statistik över vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor.
I början av april lanserades SILO-databasen, en databas där det ner på artikelnivå finns statistik över vad kommunerna köpt för livsmedel.
I SILO version 2023:2 finns 272 kommuners statistik över inköp av livsmedel 2023 samlad. Det totala varuvärdet är 8.1 miljarder kronor.
Databasen nås via Jordbruksverkets webbplats.
Här kan du läsa mer om SILO och ta del av MATtankens rapport.
Det är ett mångårigt och målinriktat arbete som lett oss hit, den nationella och de regionala livsmedelsstrategierna och lokala målsättningar ute i kommunerna har omsatts i praktiken av kunniga och engagerade måltidsmänniskor. Att kommunerna gör vad de kan för att köpa svenska livsmedel utifrån de förutsättningar de har är värdefullt, inte minst i dessa tider när frågan om att stärka vår försörjningsförmåga är högaktuell. Att livsmedlen också förmedlar kunskap om svensk livsmedelsproduktion och stärker de gröna och blå näringarna är mervärden som kommer på köpet.
Det är lätt att bli fast i SILO när man sätter sig och börjar grotta i de färdiga tabellerna och i frisökningstabellerna, det finns många intressanta uppgifter och ingångar! I ett antal artiklar har MATtanken under våren belyst frågan om varifrån livsmedlen kommer, men det finns väldigt många fler infallsvinklar och frågeställningar att ta sig an med SILO-databasen som grund.
Vad är orsaker till skillnader mellan jämförbart stora kommuner och kommuner som har liknande organisatorisk struktur kring sin måltidsverksamhet? Hur påverkas sortiment och priser av inköpssamarbeten mellan kommuner? Vilka leverantörer är det som levererar till offentlig sektor. Det finns många frågor. Indikationer och svar finns i SILO.
Jag hoppas att alla aktörer i livsmedelskedjan kommer att dra nytta av SILO-databasen för att vässa och utveckla sina verksamheter och att denna data kommer att fungera som en ögonöppnare. Vi kommer att kunna göra nya typer av analyser, få ökad kunskap och förståelse för olika aktörers roller i livsmedelssystemet, lära av goda exempel och utjämna skillnader på sätt som på sikt gör att samhället och alla skattebetalare gynnas.
Kommer det att finnas ett ”före” och ett ”efter” lanseringen av SILO-databasen, Svaret är Ja! I alla fall om du frågar mig och jag tror dessutom att vi bara är i början, vi utvecklar ständigt. Efter årsskiftet samlar vi in statistik över vad som köpts in 2024, då kommer vi även att fråga regionerna vad de köpt för livsmedel.
Önskar alla bloggläsare en glad midsommar med en vers från MATtanken-teamet En önskan om skön sommar – med färska jordgubbar | MATtanken
/Eva Sundberg, projektledare för MATtanken och sakkunnig kring mat och måltidsfrågor på Jordbruksverket
Läs mer:
MATtanken lyfter resultat från SILO i egna artiklar:
Den svenska maten 