Etikettarkiv: prognos

Framtidsprognos för jordbruk och fiske

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har publicerat sin årliga prognos för utvecklingen inom jordbruket och fisket under den kommande tio årsperioden. Både produktionen och konsumtionen väntas öka i låg- och medelinkomstländer. Organisationerna har också studerat effekten av att minska livsmedelsförluster där man ser fördelar.

Barn på en spannmålsåker i solnedgång
Foto: David Zandén, Scandinav.

Prognosen baseras bland annat på datamodeller men också på kvalitativa bedömningar. Prognosen omfattar till exempel förutsägelser om hur produktion, konsumtion, handel och priser kommer att utvecklas. Ökat välstånd och befolkningstillväxt i låg- och medelinkomstländer har varit drivande för jordbrukets marknader under den senaste tjugoårsperioden. Förutom ökad konsumtion i dessa delar av världen har även förbättrad produktivitet lett till ökad produktion. Under den kommande tioårsperioden väntas denna utveckling bestå. Kina har varit dominerande på marknaderna för jordbrukets produkter men under prognosperioden beräknas Indien och Sydostasien få en allt större tyngd på grund av ökande befolkning och ökat välstånd.

Fortsatt ökad produktion och fallande råvarupriser

Produktionen av livsmedel försätter att öka enligt prognosen, främst beroende på förbättrad produktivitet och endast till mindre del beroende på att nya resurser tas i anspråk. Förbättrad produktivitet innebär också att jordbrukets klimatpåverkan minskar mätt som utsläpp av växthusgaser i förhållande till produktionens storlek. I absoluta tal väntas dock utsläppen att öka på grund av ökad produktion.

För den kommande tioårsperioden visar prognosen på fortsatt fallande råvarupriser uttryckt i reala termer, det vill säga i fast penningvärde. Sett över längre tidsperiod har denna utvecklingen varit den normala. Trots lägre råvarupriser är det inte givet att de återspeglas i lägre konsumentpriser då det även finns andra faktorer som påverkar, till exempel valutakursutveckling och inflation.

Foto: Alexander Crispin, Scandinav.

Minskade livsmedelsförluster – win-win för befolkning och klimat

I året prognos har särskilda fördjupande studier gjorts angående effekter av att reducera förluster i livsmedelskedjan. Gjorda simuleringar visar att en halvering av förlusterna leder till både minskade växthusgasutsläpp och minskat antal undernärda genom att de fattigaste i världen kan dra nytta av lägre livsmedelspriser.

En väl fungerande handel är fortsatt viktigt för att trygga tillgång på mat i världen. 20 procent av den totala konsumtionen i världen täcks av livsmedel som går i handel mellan olika länder.

Hela rapporten går att läsa på följande länk.

/Konkurrenskraftgruppen genom Bengt Johnsson

OECD:s prognos för jordbrukssektorn 2022-2031

OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har nyligen publicerat sin årliga prognos över den globala jordbrukssektorns utveckling för den kommande tioårsperioden. Prognosen bygger på modellberäkningar kompletterat med kvalitativa bedömningar.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå.

Årets prognos, som omfattar perioden till och med 2031, är mer osäker än vanligt på grund av det oroliga läget i världen inte minst beroende på kriget i Ukraina.

Kraftigt stigande priser

OECD konstaterar att priserna på jordbruksprodukter stigit kraftigt den senaste tiden. Prisuppgången utlöstes av återhämtningen i spåren av Covid och fick därefter ett ännu snabbare förlopp då Ryssland anföll Ukraina. På makronivå justerar OECD ner den ekonomiska tillväxten jämfört med de prognoser som gjordes före pandemin och kriget i Ukraina.

Så ändras konsumtionen framöver

I likhet med tidigare års prognoser väntas de största konsumtionsökningarna av livsmedel i världen att ske i låg- och medelinkomstländer. I höginkomstländer begränsas konsumtionsutvecklingen av låg befolkningstillväxt. Ökad medvetenhet om miljö och hälsa i höginkomstländer gör att konsumtionen av socker och animaliskt protein begränsas. I medelinkomstländerna väntas förbättrad levnadsstandard öka konsumtionen av animaliska livsmedel medan konsumtionen i låginkomstländerna fortsatt domineras av vegetabiliska stapelvaror. OECD förutser att uppsatta mål för minskad svält i världen inte kommer att uppnås.

Efterfrågan på jordbruksråvaror för bioenergiproduktion väntas minska under den kommande tioårsperioden på grund av minskad efterfrågan på drivmedel och minskat statligt stöd.

Ny teknik, infrastruktur och utbildning behövs för att öka produktionen

OECD prognosticerar den årliga produktionsökningen till drygt 1 procent. Investeringar i ny teknik, utbyggnad av infrastruktur och satsningar på utbildning är avgörande för att nå produktionsökningen. Stigande kostnader för produktionsmedel, särskilt handelsgödsel, verkar hämmande på utvecklingen vilket gör det svårare att nå produktivitetsökningen. Endast en mindre del av produktionsökningen beräknas komma från utökade odlingsarealer.

Växthusgasutsläppen väntas öka men takten kan minska

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser väntas öka under kommande period men ökad produktivitet minskar ökningstakten.

Osäkra prisprognoser

OECD bedömer att de höga priser som just nu råder för jordbruksprodukter är tillfälliga och på några års sikt åtgår prisutvecklingen till den långsiktiga trenden med fallande reala priser. OECD betonar dock det osäkra läget som råder just nu vilket gör det svårt att göra prognoser.

Avslutande reflektioner

Trots den oro som råder i världen för närvarande och inte minst på jordbruksområdet bedömer OECD i sin prognos att en återgång till den långsiktiga utvecklingen är det mest sannolika. OECD lyfter dock fram att satsningar måste göras i form av kunskapsuppbyggnad och investeringar i ny teknik för att nå den produktivitetsutveckling som är nödvändig. Skulle denna utveckling inte komma till stånd riskerar dagens oro på livsmedelsområdet att bestå.

Hela rapporten går att läsa på: OECD-FAO Agricultural Outlook – OECD-FAO Agricultural Outlook (agri-outlook.org)

/Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten.

Här är EU-kommissionens prognos för jordbrukets utveckling kommande år

Nu har EU-kommissionen publicerat sin årliga prognos för jordbrukets utveckling i EU för perioden 2021-2031.

I prognoserna ingår som vanligt enbart befintlig politik, därför har den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som ska tillämpas från 2023, inte tagits med i simuleringarna.

Prognosen baseras på antaganden om att ekonomin kommer att återhämta sig och att den under 2023 når samma nivå som före pandemin. Den årliga ekonomiska tillväxten har beräknats till 2,7 procent i genomsnitt för perioden. Inflationen väntas öka snabbt under inledningen av prognosperioden men sedan stabiliseras på knappt 2 procent per år. Det internationella oljepriset väntas öka svagt under perioden för att nå 80 $/fat till slutet av perioden och det väntas en viss förstärkning av euron jämfört med dollarn.

Mer gräs och proteingrödor som foder. Foto: Scandinav, Thomas Adolfsén

Sammanfattning för olika sektorer

  • Den långsiktiga trenden med svagt minskande åkerareal fortsätter, den areal som används för ekologisk produktion ökar och väntas nå 15 procent på EU-nivå.
  • Bland enskilda grödor väntas en stark utveckling för proteingrödor som drivs av ökad efterfrågan till både livsmedel och foder. Det väntas ett skifte i efterfrågan på foder mot mera gräs och proteingrödor medan efterfrågan på foderspannmål minskar.
  • Efterfrågan på biodrivmedel väntas sjunka på grund av att vägtransporterna minskar.
  • Den ekologiska mjölkproduktionen i EU väntas öka med 8 procent till 2031, det beror bland annat på att samhället alltmera efterfrågar produktion med en hög djurvälfärd. Stark efterfrågan på mejeriprodukter väntas leda till stigande priser.
  • Såväl produktion som konsumtion av kött väntas minska i EU fram till och med 2031. Animalieproduktionen står inför en rad utmaningar under de närmaste åren, t.ex. i form av sjukdomsutbrott och tillgång till foder som produceras med uthålliga metoder.
  • Det ekonomiska resultatet i jordbrukssektorn väntas få en sämre utveckling under den kommande tioårsperioden jämfört med den föregående perioden. Den årliga ökningstakten beräknas sjunka från 3 procent till 1 procent. I reala termer är ersättning till eget arbete konstant under prognosperioden. Andelen unga jordbrukare ökar marginellt.

Här hittar du rapporten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare