Blott för andra gången i historien har en amerikansk president återkommit i sitt ämbete efter att ha förlorat makten. Med relativt bred marginal vann Donald Trump valet och republikanerna tycks även vinna majoriteten både i senaten och kongressen. Jordbruket var inte någon av de centrala frågorna i valet men indirekt kan jordbruket komma att påverkas av frågor som är kopplade till bland annat handel, miljö och energi.

Handel

Det är svårt att i nuläget vara helt säker på vad den inkommande Trump-regeringen kan komma att genomföra när ämbetsperioden påbörjas efter årsskiftet. Ökat fokus på USA:s interna intressen och en mer protektionistisk hållning bör sannolikt genomsyra förväntade åtgärder. För att skydda USA:s eget näringsliv kan tullar komma att höjas för importkonkurrerande produkter, däribland jordbruksprodukter. Tullar som föreslogs under valrörelsen är framförallt avsedda mot Kina men även mot övriga omvärlden. Det kan innebära att ekonomisk utveckling saktas in framförallt i USA men även i världsekonomin i stort.[1]

För svenskt jordbruk är den direkta påverkan relativt liten eftersom vår handel med USA är begränsad. Sveriges totala import och export består av framförallt den interna handeln inom EU (62 procent) medan vårt handelsutbyte med USA är relativt litet (7 procent).[2] Exporten av livsmedel till USA är blott 1,5 procent av den totala exporten till landet[3]. Det som skulle kunna påverka oss är en mer orolig världsmarknad med till exempel mer varierande priser på jordbrukets insatsvaror som vi är handelsberoende av. För svenska jordbrukare kan det leda till en mer osäker planeringshorisont vilket kan hämma produktionsutvecklingen.

Miljö och klimat

Det är också troligt att USA, precis som när president Trump tillträde förra gången, tar en mer defensiv hållning till att sätta in miljö- och klimatåtgärder. Det kan leda till ökad amerikansk produktion av fossil energi vilket skulle kunna leda till globalt lägre energipriser, vilket påverkar det svenska jordbruket eftersom energi är en viktig insatsvara för jordbruket.  

En minskad miljö- och klimatambition skulle även kortsiktigt kunna innebära att amerikanskt jordbruk inte kommer att behöva vidta åtgärder som kan vara kostnadsdrivande. Ambitiösa krav på miljöåtgärder som lagts fram av EU i ”Green Deal” skulle kunna leda till internationella konkurrensnackdelar, även om en ambitiös klimat- och miljöagenda är nödvändigt för att kunna klara av livsmedelsförsörjningen i framtiden.

Prisutveckling

Inflationsutvecklingen som varit en del av eftereffekter ifrån Covid-19 pandemin, och numera även som konsekvens av den geopolitiska instabiliteten i världen, har drivit upp priser på basvaror för konsumenter i Sverige och runtom i världen. Det gäller också för livsmedel. Det spekuleras om att Trump-regeringens inrikes- och handelspolitiska agenda kan innebära en återgång till inflationsökningar i USA som framförallt slår mot inhemsk tillverkning och jordbruk.[4] Huruvida det stämmer och i så fall hur det drabbar omvärlden återstår att se.

Effekter för svenska jordbrukare

Sammantaget bedöms de direkta effekterna av maktskiftet i USA få måttlig betydelse för svenskt jordbruk men de indirekta effekterna kan bli betydligt större och riskera konkurrenskraft och produktionsutveckling.

/Gustav Eskhult och Bengt Johnsson på Jordbruksekonomiska enheten

Källor:

1 och 2. Kommerskollegium, 2024, Economic Backfire: The Costly Impact of Trump’s Proposed Tariffs.

3. WITS, Sweden Product exports and imports to United States 2022.

4. Peterson Institute for international economics, 2024, The International Economic Implications of a Second Trump Presidency, Working paper 24-20.