Etikettarkiv: växtskydd

Seminarium om ny teknik inom växtskydd – hur får vi den till Sverige på bred front?

Lämna ett svar

Angrepp från skadegörare såsom insekter, svamp och ogräs skadar odlingen och ger lägre skördar och livsmedelsförluster. Ett effektivt växtskydd har därför stor betydelse både för företagens lönsamhet, för miljön och för livsmedelsförsörjningen. Växtskydd kan vara både mekaniskt, kemiskt, termiskt och biologiskt och ske på olika sätt. I Sverige har vi sedan länge praktiserat integrerat växtskydd (IPM) som handlar om att förebygga skadegörare och kombinera olika slags åtgärder för att bekämpa dem. Här kan du läsa mer om växtskyddsåtgärder.

Avancerad teknik med stor potential

Tekniken inom växtskydd har gått framåt över åren. Från den gamla tidens enkla krattor och hackor till dagens avancerade precisionsteknik med drönare och robotar. Den mest avancerade tekniken är kostsam och stora investeringar kommer krävas om merparten av de svenska företagen ska kunna ta del av den.

Här kan du läsa ett tidigare blogginlägg om precisionsteknik från 2021. Ta också del av rapporter från Växtskyddsrådet som du hittar här. Till exempel rapporten om teknik och förutsättningar att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel fram till 2030, och Spaning från teknikmässan Agritechnica i Hannover 2023.

En självgående robot testas i fält. Roboten står i ett fält där det börjat växa.
Självgående robot testas i fält. Foto: Sunita Hallgren.

Hur får vi råd att investera i tekniken?

Teknik såsom ogräskontroll och övervakning kan bidra till en stärkt konkurrenskraft i sektorn, och att utveckla ogräsrobotar är ett sätt att effektivisera. Tekniska lösningar kan också skapa förutsättningar för en ännu mer hållbar odling och minskad användning av växtskyddsmedel. Men avancerad teknik kan såklart kosta väldigt mycket. Hur ska svenska jordbruks och trädgårdsföretag ha råd att satsa på tekniken?

Lunchseminarium 27 februari

På nästa lunchseminarium i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är temat Teknikskifte i växtskyddet – hur gör vi det möjligt? Då får du höra min kollega Sunita berätta om den teknikutveckling som sker och om Växtskyddsrådets arbete. Våra inbjudna gäster är teknikrådgivaren Christer Johansson, lantbrukaren Peter Borring och växtodlingsrådgivaren Ulrik Lovang. De kommer ge sin bild av möjligheterna med dessa tekniker och hur de ser att tekniken ska bli mer tillgänglig för svenska producenter.

Anmäl dig här till det digitala seminariet. 

Vi ses!

/Karin Lindow på Livsmedelskedjan och exportenheten

Vad hände i Jordbruksverkets uppdrag i livsmedelsstrategins handlingsplaner 2023?

Lämna ett svar

Vi på Jordbruksverket bidrar till att målen i livsmedelsstrategin nås på flera olika sätt. Dels genom att livsmedelsstrategins mål genomsyrar vårt arbete men också genom de specifika uppdrag vi har som är direkt kopplade till livsmedelsstrategin.

Under 2023 hade vi tio uppdrag i handlingsplanerna och nu har vi lämnat vår årliga redovisning till Tillväxtverket och regeringskansliet. I redovisningen finns bland annat varje uppdrags aktiviteter, resultat och tidiga effekter.

UppdragExempel på resultat och aktiviteter
Kompetenscentrum för hållbar hantering i jordbruket– Det långsiktiga arbetet har lett till en ökad förståelse för vattnets roll som produktionsfaktor.
– En stor del av årets resultat beror på tidigare års aktiviteter.
– En effekt är att medvetenheten om jordbrukets behov av vatten har ökat, liksom betydelsen för framtida matproduktion.
Samordningsfunktion Eko– Slutredovisning av alla projekt som pågått under 2023.
– Vi löser upp ekosekretariatet.
– Uppdraget avslutas efter 7 år.
– Totalt har ca 100 eko-projekt finansierats med ca 127 mkr.
– Ekologiska livsmedel har haft tuffa utmaningar, konkurrens från andra koncept och inflation.
Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden– Exempel på resultat är tillgång till växtskyddsmedel och kunskap om lämpliga och möjliga kombinationer av behandlingar mot skadegörare.
– LRF genomför projektet.
– 2023 genomfördes 29 försök.
– Kemikalieinspektionen godkände 18 ansökningar under 2023.
Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin– Större förändringar i årsrapport 2023: trendanalyser och utökat fokus på målet minskad sårbarhet.
Utveckla arbetet med exportgodkännande för svenska livsmedel och jordbruksvarorExempel på resultat och arbete:
– Nya marknadstillträden för livsmedel och jordbruksprodukter till tredjeland.
– Acceptans för regionalisering vid sjukdomsutbrott i Sverige för att möjliggöra fortsatt export från sjukdomsfria områden i Sverige.
– Deltagande i EU och internationella fora som bidragit till ökad kunskap om
– exportförhandlingar, samt kontakter, för att främja svenska exportintressen.
Uppdragets ska utveckla arbetet med exportgodkännanden av livsmedel och
jordbruksvaror genom att finansiera den verksamhet som syftar till att få svenska
anläggningar godkända för export till tredje land.		Exempel på resultat:
– SJV medverkade vid en inspektion från Japan, som resulterade i utökat befintligt exportgodkännande och att åldersrelaterade begränsningar på nötköttsexport togs bort.
Vattenbrukspaketet– Fokus på genomförandet av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, men också åtgärder i handlingsplanen för vattenbruk.
– 3 utlysningar.
– Resultaten sprids för att öka kunskapen inom olika delar av vattenbruket.
Växtskyddsrådet– Arbetar strategiskt för att förbättra tillgången till effektiva växtskyddsmetoder i svensk växtodling och bl.a. bekämpning av insekter.
– Fokus 2023 på analys av hållbarhetsindikatorer kopplade till skadegörarförekomst och skördebortfall.
– Analys av precisionsbekämpningsteknik.
Vildsvinspaketet – främjande av vildsvinskött– Vi utlyser medel för kunskapshöjande åtgärder.
– Ökad efterfrågan, främst inom offentlig sektor.
– Stärkt samarbete.
– Ökat intresse för råvaran.
Vildsvinspaketet – vidareutveckling av smittsäkrad besättning gris– Fördelat medel till Gård & djurhälsan för utveckling av kontrollpunkter.
– Utbrottet av ASF gjorde att projektet påskyndades i flera delar.
Fokus har varit på att:
 – få klart programmet och anpassa webbmodulerna, och
– sprida information om programmet och arbetet med biosäkerhet och minskade risker.
Uppdragen är olika och bidrar till livsmedelsstrategins övergripande mål på många olika sätt.

Vi skriver också att:

  • de pågående uppdragen är viktiga för att nå livsmedelsstrategins mål, men att de svenska företagen behöver få rätt förutsättningar för att kunna producera mer hållbar mat och säkra livsmedelsförsörjningen,
  • det behövs långsiktigt lönsamma företag, att de naturresurser som krävs för produktionen tas om hand och värnas, att satsningar görs på forskning och innovation, på kompetensförsörjning och att det finns tillgång på kompetent arbetskraft,
  • myndigheter behöver ges möjligheter att förenkla och digitalisera i syfte att underlätta för företagen att göra rätt och att
  • det krävs långsiktighet och ett förebyggande arbete för att nå målen, och därför kan det övervägas om vissa uppdrag borde vara en del av myndigheternas ordinarie uppgifter. Dessutom behövs en långsiktig finansiering, att möjligheterna som finns i de stora EU-programmen utnyttjas och att politiken är utformad för att stödja en ökande, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion.

Här hittar du hela redovisningen för alla uppdrag.

En tallrik med en läckert serverad torsk med spenatblad, lingon och ägg.
Foto: Scandinav, Astrakan Images AB

Vi har dessutom haft flera uppdrag som indirekt är kopplade till livsmedelsstrategin:

  • Genomföra förstudie om åtgärder mot salmonella hos lantbrukets djur.
  • Sammanställa kunskap om och analysera fiskberedningen i Sverige utifrån svensk mottagningskapacitet och produktion.
  • Förbättra sjömatskonsumtionsstatistiken.
  • Beredningsmöjligheterna och surströmmingsindustrins råvaruförsörjning.
  • Genomföra en kartläggning och analys av gödselmedelsproduktionen.

Du kan läsa mer om dessa uppdrag och vår återrapportering av regler och villkor som motverkar livsmedelsstrategins mål i Jordbruksverkets årsredovisning.

/Camilla Burman som höll ihop arbetet med den årliga redovisningen.

Det övergripande målet med livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela Sverige.

Växtskyddsrådet arbetar med det hållbara växtskyddet

Lämna ett svar

Det är viktigt att vi i Sverige har en robust livsmedelsförsörjning. Utmaningarna framöver är flera och inom EU:s gröna giv finns förslag med tydlig påverkan på nuvarande användning av växtskyddsmedel. Tillgången till hållbara och effektiva växtskyddsmetoder är särskilt angelägna framåt.

Växtskyddsrådet bedriver därför ett långsiktigt strategiskt arbete med att kartlägga behov och tillgång till effektiva växtskyddsmetoder i den svenska växtodlingen (vi kallar det för Major use-arbetet). Sedan 2021 pågår även en samverkan i branschen med representanter från LRF, Lantmännen, Hushållningssällskapen och betodlingen som är inriktad på att lösa de mest akuta problemen kring insektsskadegörare i stora grödor.

Analys av precisionsteknikens möjligheter

Växtskyddsrådet utreder precisionsteknikens möjligheter till ökad träffsäkerhet vid användning av växtskyddsmedel. De precisionstekniker som bedöms tillgängliga inom perioden fram till 2030 beräknas minska mängden ogräsmedel i lantbruksgrödor med knappt fyra procent förutsatt att inga styrmedel används. Med hjälp av styrmedel som till exempel investeringsstöd eller arealbaserade stöd för precisionsbekämpning bedöms användningen kunna minskas med mer än tio procent.

Växtskyddsrådet i fält förra sommaren i Västergötland.

Om Växtskyddsrådet

I Växtskyddsrådet deltar elva organisationer som tillsammans verkar för aktiviteter som leder mot det hållbara växtskyddet. Jordbruksverket leder Växtskyddsrådet och de deltagande organisationerna är Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lantbrukarnas Riksförbund, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Svenskt Växtskydd, Hushållningssällskapen samt Naturskyddsföreningen.

Sedan Växtskyddsrådet inrättades 2011 har verksamheten utvecklats. Flera av de utredningar och aktiviteter som har genomförts inom Växtskyddsrådet är framåtsyftande, skapar möjligheter till utveckling och tar sikte på långsiktiga lösningar för hållbart växtskydd i enlighet med Livsmedelsstrategins målsättning.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.
Här hittar du också ett tidigare blogginlägg om Växtskyddsrådets arbete.

Kontakta oss gärna om du vill veta mer: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

//Sunita Hallgren och Mats Allmyr, Växtskyddsrådets sekretariat.

Precisionsbekämpning – hur långt har utvecklingen kommit och hur ser framtidens växtskydd ut?

Lämna ett svar

Ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen är att öka precisionen vid bekämpningen. Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet nyligen släppt en kartläggning över nuläget inom precisionstekniken där möjligheter och hinder beskrivs.

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett område som förutspås leda till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Den moderna växtodlingen befinner sig i en process av omfattande digitalisering och snabb teknisk utveckling. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision som ger bättre ekonomi och minskad påverkan på hälsa och miljö.

Ogräsrensande robot i skånskt betfält. Foto: Frans Johnsson

Med ny teknik styrs växtskyddsinsatserna till den plats de verkligen behövs och gör nytta. Framöver kommer också nya bekämpningsmetoder som laserstrålar, UV-ljus och självstyrande jaktdrönare.

– För att de miljömässiga och ekonomiska möjligheterna med precisionsbekämpning ska kunna realiseras krävs det stora investeringar i utrustning och kompetens hos odlarna men också en kunskapsuppbyggnad hos rådgivande organisationer och ansvariga myndigheter.

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat.

Framtiden

En del tillämpningar finns redan ute på marknaden och i kartläggningen ges en del exempel på vilka investeringskostnader som de i dagsläget innebär. Det är viktigt att de investeringar som de nya teknikerna innebär kan räknas hem i ökad effektivitet eller minskade utgifter. Inom vissa områden bör det övervägas om det finns behov av investeringsstöd eller andra riktade insatser.

Det är utan tvekan så att ökad precision i bekämpningen är viktigt för att minska beroendet av växtskyddsmedel i svensk odling men samtidigt kunna behålla och helst öka matproduktionen. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att branschen fortsätter utveckla teknikerna samtidigt som lantbrukarna måste vilja investera i ny förbättrad teknik.

Foto: Jordbruksverket

Vill du veta mer kan du hämta rapporten i vår web-butik, klicka här.

Växtskyddsrådets uppdrag

Växtskyddsrådets uppdrag utgår från Sveriges Livsmedelsstrategi och dess strategiska mål om ett Hållbart växtskydd. I strategin konstateras att det behövs god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för att jordbrukarna på ett effektivt sätt ska kunna hantera de växtskyddsproblem som uppkommer i odlingen.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.

Kontakta oss gärna: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

/Sunita Hallgren som arbetar med Växtskyddsrådets sekretariat

Missade du andra delen i vår seminarieserie om livsmedelsstrategin?

Lämna ett svar

I seminarieserien berättar vi om vad vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion. I det första lunchseminariet i juni berättade jag hur det går för livsmedelskedjan, och nu i september fokuserade vi på hållbar användning av växtskyddsmedel.

Min kollega Charlott Gissén introducerade dagens tema och berättade bland annat att användningen av växtskyddsmedel är en förutsättning för att vi ska kunna ha en ökad svensk livsmedelsproduktion och betonade att användningen måste vara hållbar i alla tre dimensionerna, dvs. både ekonomiskt, miljömässigt och socialt

Efter introduktionen var det en diskussion mellan Martin Andersson mångsidig odlare och aktiv i Odling i balans och Peter Bergkvist Kemikalieinspektionen. De pratade om dagens och framtidens växtskydd och kom in på många intressanta frågor, bland annat de ambitiösa siffersatta målen om minskad användning av växtskyddsmedel som finns i EU- kommissionens förslag Från Jord till bord. Martin menade glädjande nog att Sverige är vinnare i både den Gröna Given och Från Jord till bord och att Sveriges lantbrukare är duktiga och har kommit långt medan andra länder kommer få en tuffare omställning.

Bakgrunden till seminarieserien är att Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. Inom växtskyddsområdet finns till exempel uppdragen Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden och Växtskyddsrådet samt andra uppdrag som på olika sätt bidrar till att livsmedelsstrategins mål nås.

Den tredje delen i seminarieserien är den 23 november och då kommer vi fokusera på hur snabbt produktionen kan ställas om för att möta konsumenternas efterfrågan. Det går bra att anmäla sig redan nu!

Om du missat seminarieserien kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här. Klicka på plus-tecknet så kommer du till inspelningen.

/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien

Växtskyddsrådet arbetar med det hållbara växtskyddet

1 svar

Vad är egentligen ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart växtskydd?

För att kunna svara är det viktigt att sätta in frågan i ett historiskt sammanhang. Odlingssystemen har utvecklats och förändrats de senaste hundra åren fram tills idag. De kemiska växtskyddsmedlen började användas allt mer i mitten av 1900-talet, skördarna ökade och kunde bättre försörja en växande befolkning. Samtidigt var många av de tidiga växtskyddsmedlen förknippade med större miljö- och hälsorisker än de som finns godkända idag. I livsmedelsstrategin har regeringen gjort bedömningen att ett hållbart växtskyddsarbete är en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Det bör finnas god tillgång till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera växtskadegörare som påverkar odlingen, med minsta möjliga konsekvenser för människors hälsa och miljö. Det gäller både kemiska och biologiska växtskyddsmedel.

Växtskyddsrådet är en del av livsmedelsstrategin och arbetet leds av Jordbruksverket. Tillsammans med tio andra organisationer arbetar vi för ett hållbart växtskydd, att värna och nyttja givna resurser på ett hållbart sätt.

Växtskyddsrådet i fält 2018

Ett hållbart växtskydd inkluderar att utveckla fler metoder med mindre risker – medel eller metoder som inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för behandlingen med växtskyddsmedlet.

En hållbar odling omfattar många olika delar varav växtskyddet är en. När det gäller växtskydd används idag oftast miljömässiga parametrar utifrån miljömålet Giftfri miljö eller mängdmässiga parametrar för att beskriva ett tillstånd eller utveckling över tid (mätningar i vatten, riskindex, hektardoser med flera). Hur skulle ekonomiska och sociala parametrar kunna se ut?

Fler dimensioner

Hållbarhet är viktigt för samhällets olika delar, för vår gemensamma framtid. Jag tycker att det ofta finns en tendens att fokus ligger den miljömässiga hållbarheten och detta är särskilt tydligt när det gäller användning av växtskyddsmedel. Om vi vill veta mer om var vi står i det hållbara växtskyddet idag behöver vi också blicka bakåt. Som nämndes inledningsvis har odlingen utvecklats. Är det tänkbart att hållbarhetens utveckling avseende växtskydd skulle kunna se ut som föreslagits i diagrammet nedan? Vad tycker du?

Mer underlag kommer

Växtskyddsrådet har nämligen gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att ställa samman den kunskap som finns idag kring vad ett hållbart odlingssystem med avseende på växtskydd innebär. Sammanställningen ska innehålla beskrivningar av vad ett arbete mot ett hållbart växtskydd innebär samt förslag till några olika parametrar för att mäta hållbarhet vad gäller växtskydd med beaktande av alla tre pelarna: ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete

  • På denna länk finns mer information

/ Sunita Hallgren som arbetar med växtskyddsfrågor och sitter i Växtskyddsrådets sekretariat