I årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin undersöks ett urval av indikatorer kopplade den sociala hållbarheten. Det handlar bland annat om företags- och arbetsmiljö, utbildningsnivå, framtidstro och yrkesstolthet, men också om djurhälsa, djurvälfärd, levande landsbygd och folkhälsa.

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport visar att det krävs vissa grundläggande förutsättningar för att kunna starta företag och driva affärsverksamhet med ett gott företagsklimat och en trygg arbetsmiljö.

Tillgång till lån och krediter, utbildad arbetskraft, bredband och relevant infrastruktur är exempel på faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva en affärsverksamhet. Enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet upplevde 24 procent av de tillfrågade företagen i primärproduktionen att begränsad tillgång på lämplig arbetskraft eller kompetens var ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. För livsmedelskedjan och övriga näringslivet är motsvarande siffra 37 respektive 33 procent.

God arbetsmiljö = få arbetsskador

En god arbetsmiljö innebär också få arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det led i livsmedelskedjan som haft flest anmälda arbetsskador per antal sysselsatta är livsmedelsindustrin. Antalet anmälda arbetsskador i livsmedelsindustrin var 19 stycken per 1 000 sysselsatta, vilket är nära 50 procent fler än i det totala näringslivet år 2021. Primärproduktionen är likväl den bransch i näringslivet där flest dödsolyckor inträffar per 100 000 sysselsatta. De tre vanligaste orsakerna till dödsfall inom jordbruket var förlorad kontroll över maskin/fordon, ras/fall av föremål som träffar den skadade och förlorad kontroll över djur.

Figur 22. Antal anmälda arbetsskador år 2016 till år 2021. Källa: (SCB, 2022)

Jämn könsfördelning i hela livsmedelskedjan, men det finns undantag

I livsmedelskedjan som helhet råder en jämn könsfördelning och andelen kvinnor i livsmedelskedjan låg stabilt på 47 procent mellan åren 2016 och 2020, men det finns variationer mellan livsmedelskedjans sektorer och yrkesgrupper. Andelen kvinnor i primärproduktionen varierade exempelvis mellan 23 och 24 procent under perioden. En utredning från Tillväxtverket bekräftar att det finns en tydlig mansdominans inom flera av de vanligaste utbildningsgrupperna och yrkena i primärproduktionen. Inom delar av livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och restaurangnäringen innehåller arbetsplatserna ofta flera olika yrkesgrupper, där vissa är mansdominerade, medan andra är kvinnodominerade.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här

//Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin