Det försämrade säkerhetspolitiska läget har aktualiserat behovet av att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige. Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens kärnområden är målet om en säkrad tillgång till livsmedel. Den nya jordbrukspolitiken med strategiska planer togs fram före de samhällskriser som präglat världen de senaste åren t.ex. i form av pandemi och kriget i Ukraina. Sveriges strategiska plan saknar därför denna typ av åtgärder för stärkt beredskap.

Sverige är ett av de länder i EU som har störst landareal per invånare men vi producerar en mindre andel av de livsmedel som befolkningen konsumerar jämfört med andra EU-länder. Läs mer om svensk marknadsandel här. Den återuppbyggnad av det civila försvaret som nu har påbörjats omfattar bland annat förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och en tryggad livsmedelsförsörjning.

Jordbruksverkets förslag

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på åtgärder som kan stärka beredskapen i produktionen av livsmedel i hela Sverige. Det förslag som vi presenterar innebär en satsning på kunskapsbyggande för att stärka primärproduktionens förmåga i det civila försvaret. Vi har identifierat kunskapsuppbyggnad som ett viktigt första steg för att höja beredskapen i primärproduktionen.

Det finns stora skillnader i behov, både mellan olika produktionsinriktningar och mellan företag inom primärproduktionen. För att robusthöjande åtgärder ska bli träffsäkra är det viktigt att de är anpassade till det enskilda företagets behov. En kunskapsuppbyggnad inom primärproduktionen kan öka medvetenheten om hur olika typer av kriser påverkar produktionen och kunskapen om vilka åtgärder företagare kan tillämpa för att stärka sin robusthet.

Rådgivning och förstudie

En utmaning med kompetensutveckling, och i synnerhet enskild rådgivning, är att få den tillräckligt attraktiv för att företagare ska vilja ta del av den. För att rådgivningssatsningen ska ha potential att lyckas behöver rådgivningen vara konkret, målgruppsanpassad och det måste vara tydligt för företagaren vad man har att vinna på att ta del av rådgivningen. Vi föreslår en förstudie som framför allt analyserar:

• infrastruktur för fungerande daglig drift: el, IT, vatten, diesel, så väl som förnödenheter,
• insatsmedel,
• kompetens och arbetskraft,
• avsättning av produktionen,
• omställning av produktion,
• kontrollerad nedstängning av produktion samt
• återställning av produktion.

Investeringar

För att få en betydande effekt kommer det behövas stöd för investeringar som komplement till rådgivning. Den kunskapsuppbyggnad som föreslås är en förutsättning för att avgöra vilka investeringar som bidrar till en ökad beredskap på företagsnivå och minskad sårbarhet i produktionen. Det behövs också kunskap för att kunna prioritera vilka investeringar som är lämpliga för offentligt stöd givet hur de förhåller sig till hållbarhetsdimensionerna; ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

Det är inte självklart att de investeringar som behövs för att öka robustheten i en del verksamheter gynnar företaget under normala förhållanden. Vi anser därför inte att investeringsstöden i den strategiska planen är rätt verktyg. Åtgärder som ska leda till ökad robusthet genom att stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet gynnar företagen vid normala förhållanden och kan hanteras inom den strategiska planen. Det är viktigt att den typen av investeringar fortsätter och inte trängs ut av nya satsningar med fokus på att öka beredskapen på gårdsnivå vid förekomst av samhällskriser. Jordbruksverket anser att ett eventuellt investeringsstöd för ökad beredskap på gårdsnivå bör ligga utanför den strategiska planen med tillskott av nationella medel.

/ Mattias Gotting på Jordbruksekonomiska enheten